Program för en långsiktigt hållbar energiförsörjning i Luleå Kommun

Program för en långsiktigt hållbar energiförsörjning i Luleå Kommun Illustration: Anders Viklund Antagen av kommunfullmäktige 2005-06-20

Energiprogram Luleå Kommun Innehåll Inledning...3 Uppdrag och arbete...3 1 Sammanfattning...4 1.1 Energibalans...4 1.2 Energisituationen...5 1.3 Trender...7 1.4 Framtidsbilder...8 2. Långsiktigt mål och strategier... 10 3. Etappmål år 2010... 10 4. Aktörer och ansvar...11 5. Konsekvenser av programmet... 12 5.1 Ekologiska... 12 5.2 Sociala... 12 5.3 Ekonomiska... 12 2

Energiprogram Luleå Kommun Inledning Under det senaste århundradet har vi förbränt mycket stora mängder olja, stenkol och gas som funnits lagrade i berggrunden. Detta har gett upphov till en 30%-ig ökning av halten koldioxid i atmosfären sedan industrialiseringen inleddes. Jordens medeltemperatur har höjts med 0,6 grader och klimatförändringarna är redan märkbara. Om utsläppen fortsätter i nuvarande ökningstakt kommer jordens medeltemperatur att öka mellan 1,4-5,8 grader till slutet av nästa århundrade på grund av människans utsläpp och med stora konsekvenser för livet på jorden. Energifrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en av de största utmaningar som världen och Luleå Kommun står inför. Varje kommun ska enligt lagen om kommunal energiplanering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. En energiplan eller ett energiprogram ska visa tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Genom att anta programmet visar fullmäktige vilka åtaganden som planeras för att uppnå de krav som lagstiftaren ställt upp samt de mål och strategier som finns i programmet. Dokumentets mål och strategier avser kommunen som geografiskt område med alla sina invånare och verksamheter. Detta program är ett handlingsprogram för energipolitiken i Luleå Kommun. Tidigare energiplan var inaktuell, det nya programmet innebär inte en revidering av den gamla planen utan är ett helt nytt dokument. Programmet ska vara ett s k levande dokument. Varje år ska en utvärdering av programmet ske med ett bokslut. Revidering ska ske när utvärderingen visar att mål och strategier måste förändras. Det är kommunfullmäktige som i juni 2005 har fastställt mål och strategier, men för att nå till en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla som bor och verkar i kommunen medverka med gemensamma krafter. Uppdrag och arbete Uppdraget att ta fram en ny energiplan för Luleå Kommun gavs i september 2004 till en arbetsgrupp bestående av representanter från Stadsbyggnadskontoret, Miljökontoret, Tekniska förvaltningen och Luleå Energi AB. Förvaltningscheferna på Stadsbyggnadskontoret, Miljökontoret och Tekniska förvaltningen har varit styrgrupp för arbetet. Arbetet inleddes med att ta fram en nulägesbeskrivning med en tidigare konsultrapport som underlag. Flera kontakter togs under hösten 2004 med olika aktörer för att ta fram en bild av arbetet med energifrågor och tankar om framtiden. Nulägesbeskrivningen har använts som ett underlag till detta program för en långsiktigt hållbar energiförsörjning (energiprogrammet). I början av 2005 godkände Plan- och tillväxtutskottet det långsiktiga målet samt strategier som utgångspunkt för det fortsatta arbetet med energiprogrammet. En remiss till kommunala verksamheter, näringsliv och olika organisationer har skett i april 2005. Med remissen följde frågor om etappmål och åtaganden för att nå det långsiktiga målet i programmet. Programmet har även presenterats på hemsida och i Vårt Luleå. Programmet har reviderats utifrån remissvaren och behandlats politiskt med början i maj 2005. Kommunfullmäktige fastställde energiprogrammet 2005-06-20. 3

Energiprogram Luleå Kommun 1 Sammanfattning I den första delen av detta program sammanfattas energisituationen i Luleå kommun för att ge en översiktlig bild av vilka bränslen, hur de används och av vilka. Dessutom presenteras de trender och framtidsbilden som arbetet med olika aktörer lett fram till. Rapporten Energisituationen i Luleå kommun togs fram under hösten 2004 och är ett underlag till detta program. 1.1 Energibalans Energibalansen visar hur mycket energi som tillförs Luleå och hur fördelningen ser ut mellan olika bränslen. Balansen visar också vilka bränslen som används vid produktion av fjärrvärme och el samt vilka sektorer som använder energin. SSABs användning av kol för framställningen av järn finns med i balansen men inte i samma proportioner som övriga uppgifter. Uppgifterna till balansen kommer från SCBs statistik, från Luleå Energi AB och från stora energianvändare och från åren 2000-2003. Flyg- och tågtrafikens energiförbrukning är inte med, dessa uppgifter finns inte tillgängliga på lokal nivå. Alla siffror avser GWh och de är uppskattade och avrundade värden. Energibalansen visar tydligt att fossila bränslen dominerar den tillförda energin och att SSAB på många sätt dominerar energibalansen. 4

Energiprogram Luleå Kommun 1.2 Energisituationen 1.2.1 Sverige och Europa El handlas för närvarande på en gemensam nordisk marknad och senast år 2007 kommer marknaden att vara europeisk. Idag kommer svensk produktion av el från i huvudsak vattenkraft och kärnkraft. Sveriges reservkraft av el kommer från fossileldade anläggningar vilket innebär att alla effektiviseringar av elanvändningen direkt minskar behovet av el producerad med fossila bränslen. Elanvändningen har nationellt en ökande trend och främst är det hushållselen (elkrävande utrustning i hushåll) som ökar. Sverige har internationellt sett en mycket hög elanvändning per capita. Biobränslen används främst inom skogsindustrin och för uppvärmning av hus. Fjärrvärmeproduktionen har i Sverige kraftigt ökat sin användning av träbränsle. Biogas produceras i ett hundratal anläggningar i landet och används främst för el- och värmeproduktion. Biogas kan lokalt vara en betydelsefull energikälla och EU ser biogasen som en del av den framtida energiförsörjningen. Förbränningen av avfall har ökat och värmen används till fjärrvärme. Torvanvändningen är mycket begränsad. Sverige har internationellt sett en stor råvarutillgång på biobränslen och skulle kunna fördubbla dagens nyttjande. Råoljan är sedan drygt 140 år en av de viktigaste energiråvarorna. Användningen av fossila bränslen ökar varje år internationellt sett. I Sverige har användningen totalt sett minskat genom utbyggnad av fjärrvärmesystemet baserat på biobränslen, avfall eller överskottsenergi. Idag dominerar transportsektorn användningen av fossila bränslen och sektorn ökar sin totala energianvändning varje år. En ökad efterfrågan på olja från länder i Asien kommer troligen att leda till ökande kostnader och en bristsituation inom några decennier. Naturgas är en marginell energikälla i Sverige, den finns i ett 30-tal kommuner. 1.2.2 Lagstiftning och nationella mål Varje kommun ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi enligt lag om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). I en av miljöbalkens (SFS 1998:808) allmänna hänsynsregler tas upp hushållning med energi och förnybara energikällor upp. Plan och bygglagen (SFS 1987:10) tar i andra kapitlet upp energifrågor i planläggning, lokalisering och utformning med hänsyn till hushållning med energi. De 15 nationella miljömålen, antagna av riksdagen 1999, har alla en mer eller mindre tydlig koppling till produktion och användning av energi. De miljömål som främst berör energiområdet är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. Riksdagen antog nya energipolitiska riktlinjer år 1997, som kompletterades 2002. Det övergripande målet för riktlinjerna är att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. En omställning som innebär att elanvändningen grundas på inhemska, förnybara energikällor samt en effektiv användning och att användningen av fossila bränslen hålls på en låg nivå. För att skynda på omställningen ingår även nya ekonomiska styrmedel som handel med elcertifikat, stöd till vindkraft, skatteväxling, handel med utsläppsrättigheter och olika investeringsstöd som till exempel klimatinvesteringsprogram. 1.2.3 Luleå Kommun Värme Luleå har en unik situation med en hög tillgång till överskottsenergi från SSABs processer. Överskottsenergi i form av blandgas som används till att torka pellets, producera el och 5

Energiprogram Luleå Kommun framförallt för hetvatten till fjärrvärme. Endast under årets kallaste period behövs ett tillskott av olja för att fjärrvärmen ska räcka till, gasen räcker till 95 % av behovet av värme. I stort sett hela beståndet med flerbostadshus, merparten av industrifastigheterna och övriga lokaler har fjärrvärme. Bland småhusen i Luleå kommun har en tredjedel fjärrvärme, en tredjedel elvärme och en fjärdedel olika kombinationer med biobränslen. Endast ett fåtal hushåll har solvärmeanläggningar och värmepumpar. Varje år ansluts 500-800 nya fastigheter med småhus till fjärrvärmen. Användningen av kol i framställningen av järn hos SSAB har en betydande global miljöpåverkan. När dessa processer redan finns är det positivt att man effektivt utnyttjar överskottsgaserna som ändå produceras. När fjärrvärmen ersätter uppvärmning av olja innebär det direkta miljövinster för samhället både lokalt och globalt. När uppvärmning av el ersätts med fjärrvärme blir fördelen att man utnyttjar en restprodukt med ett lågt exergivärde (mått på energins kvalitet) istället för el med ett högt exergivärde, samt att man minskar beroendet av oljeproducerad marginalel. För verksamheter och hushåll utanför fjärrvärmenätet skulle det ge stora miljöfördelar om man ersätter uppvärmningen med el och olja med olika kombinationer av solvärme, biobränsle och värmepumpar. En nackdel med värmepumpar är behovet av el under den kallaste delen av året då effektbehovet är som störst. Mindre tätorter kan försörjas med pelletseldade panncentraler. Flera hushåll som idag använder biobränslen skulle minska sin miljöpåverkan genom att använda miljögodkända pannor och ackumulatortank. En sådan anläggning kan med fördel kombineras med solvärme till värme och varmvatten under sommarhalvåret. Det finns stora potentialer för att öka nyttjandet av överskottsenergin och att ytterligare ersätta olja och el till uppvärmning. Kyla Idag finns ingen infrastruktur och produktion av fjärrkyla. Produktion av kyla sker i enskilda anläggningar med eldrivna kompressorer och köldmedier. Enligt olika prognoser kommer behovet av kyla att öka i en snabb takt. Om detta behov i framtiden tillfredsställs med hjälp av eldrivna kompressorer kommer elanvändningen att öka. Produktion av kyla till fjärrkylnät kan ske med hjälp av älvvatten, snölagring och absorptionsteknik som använder fjärrvärme. Kylcentraler kan byggas upp hos stora förbrukare och försörja flera anläggningar i närheten med fjärrkyla. Elkraft I Luleå kommun sker idag ingen betydande produktion av el från vattenkraft, vindkraft eller solkraft. Små elproducenter finns bland sommarhus och inom båtlivet. Lulekraft producerar el i gasturbiner, elen levereras till SSAB. Elanvändningen i Luleå kommun domineras av industrin (41 %) och sedan hushållens elanvändning (28 %). Elanvändningen har ökat hos offentlig verksamhet. Hushållen har i Luleå kommun minskat sin användning av el till värme men stadigt ökat användningen av hushållsel, totalt sett innebär det en minskad elanvändning. Olika beräkningar visar att det finns stora potentialer för lönsamma effektiviseringar av elanvändningen. Inom industrin är den beräknad till 10-20 % i olika svenska forskningsprojekt. Den lokala elproduktionen skulle kunna öka genom satsningar på vindkraft. Fossila bränslen Alla fossila bränslen importeras till Luleå kommun. Användningen av fossila bränslen domineras av SSABs behov av kol som processhjälpmedel. Ungefär en fjärdedel av kolets energiinnehåll återvinns till fjärrvärme och el. Förutom kolet till framställningen av järn så dominerar transporternas behov av fossila bränslen. SSAB har minskat sin användning av kol i förhållande till producerad mängd järn. Ett europeiskt forskningsprogram, där MEFOS i Luleå deltar, studerar hur man kan producera järn ännu effektivare. 6

Energiprogram Luleå Kommun Transporternas energianvändning har en ökande trend. De tunga transporterna har ökat i omfattning, har i stor utsträckning effektiviserat lastgrad, körsätt mm, men har på grund av en ökad effekt på motorerna och framförallt på grund av den mycket kraftiga ökningen av antalet transporter totalt sett ökat förbrukningen av diesel. Personbilstrafiken har också ökat i omfattning. Den har inte nått samma nivå på effektiviseringarna som den tunga trafiken. Personbilstrafiken är sedd utifrån motoreffekt, vikt och storlek överdimensionerad och förbrukar därför en större mängd bränsle än nödvändigt. Användningen av fossila bränslen har en stor miljöpåverkan lokalt, regionalt och globalt. Införandet av katalysator och olika filter har medfört att utsläppen av vissa föroreningar har minskat. Koldioxidutsläppen däremot, som ger en ökande växthuseffekt, ökar i samma takt som användningen av fossila bränslen ökar. Koldioxidutsläppen kan inte minskas med katalysatorer eller filter. Effektiviseringspotentialen för transporter är stor, 15-25 %. Det handlar främst om att förändra körsätt, välja andra transportsätt och energieffektivare fordon. En ökad användning av fossila bränslen är inte förenlig med en hållbar energiförsörjning. Biobränslen och avfall Hushållen är de största användarna av biobränslen i kommunen (71 %). Det finns i Luleå kommun ca 2000 hushåll som helt eller delvis använder trädbränslen till uppvärmning. Panncentralerna på Bergnäset och i Råneå använder trädbränslen till fjärrvärme. En mindre mängd biobränslen i form av etanol används för transporter och all bensin har idag 5 % etanolinblandning. Biogas produceras på avloppsreningsverket och hos Alviksgården, gasen används till värme och elproduktion. Biobränslen ger inte atmosfären något nettotillskott av koldioxid eftersom de är förnyelsebara, under förutsättning att utbytet inte överskrider tillväxten. Lokala miljöproblem förekommer från mindre vedeldade pannor, dessa problem kan minskas med miljögodkända pannor och ackumulatortank. Det finns en stor potential för ökad användning av biobränsle för uppvärmning av hushåll utanför fjärrvärmenätet. Slammet används idag för att värma avloppsreningsverket. Slam, avfall från livsmedelsbranschen och gödsel skulle kunna användas för produktion av biogas till exempelvis kollektivtrafik och avfallshämtning. Det finns också en regional potential för produktion av bränsle från massaindustrins restprodukter. 1.3 Trender Utan några åtgärder för att påverka energianvändningen kommer elanvändningen att öka, till stor del för att producera kyla under sommarhalvåret och transporternas användning av fossila bränslen kommer att öka. Det finns stora potentialer att effektivisera och minska energianvändningen med lönsamma metoder, att öka nyttjandet av överskottsenergi samt att öka andelen förnyelsebar energi. För att öka produktionen av förnyelsebar energi finns både möjligheter att producera biogas och utveckla vindkraften. Priserna på el kommer att öka på grund av skatteväxlingen och den kommande europeiska elmarknaden. Priset på oljeprodukter kommer att stiga på grund av flera orsaker som skatteväxlingen, ett oroligt världsläge, en ökad efterfrågan från nya tillväxtländer i Asien och högre utvinningskostnader när nya källor måste sökas. Priserna på kol och fjärrvärme förväntas inte öka i samma grad. Prisökningarna kommer så småningom att driva fram effektiviseringar genom bättre hushållning och ny teknik. 7

Energiprogram Luleå Kommun 1.4 Framtidsbilder 1.4.1 En långsiktigt hållbar energiförsörjning Kortfattat kan man säga att en hållbar energiförsörjning innebär att man endast använder förnybara bränslen och att man också delar lika på resurserna globalt sett. Det ekologiska systemet ger oss ramar för framtidens energiförsörjning eftersom naturen inte är förhandlingsbar utan reagerar på förändringar. Andra viktiga ramar är de mål som finns för social hållbarhet och att hela världens befolkning har samma rätt till ett gott liv. Den största utmaningen är att avveckla användningen av de fossila bränslena som är ändliga resurser och hotar att förändra hela världens klimat. Beräknade globala potentialer för produktionen av förnyelsebar energi och prognoser för befolkningsökningen ger en trolig total energianvändning på ca 25 000 kwh per capita och år. Idag använder en genomsnittlig svensk dubbelt så mycket varje år, det vill säga ca 50 000 kwh. En genomsnittlig världsmedborgare använder ca 14 000 kwh per år, detta visar tydligt att energianvändningen är mycket ojämnt fördelad globalt sett. Jämför man utsläppen av koldioxid så släpper en genomsnittlig svensk ut ca 7,9 ton per år och en världsmedborgare 5,8 ton per år. 1.4.2 Lokal framtidsbild För att ta fram denna framtidsbild har ett flertal olika aktörer i Luleå fått frågor om vad de tror kommer i framtiden när det gäller energifrågor. Aktörerna har funnits inom vitt skilda branscher och med olika ansvar. Dessutom har Luleå Näringslivs branschråd Energi och miljö samt arbets- och styrgruppen för arbetet med programmet har bidragit med sina tankar om framtiden. Gemensamt för de flesta är att framtiden är relativt nära i tiden, kanske om 10-20 år. Det finns också en stor osäkerhet om hur framtidens energisystem kommer att se ut. Man vet att de fossila bränslena kommer att bli mindre och mindre tillgängliga för att tillslut försvinna men saknar en tydlig bild av vad som kommer att ersätta dem och hur samhället då kommer att se ut. Energi för bostäder och i verksamheter I hushåll kommer andelen hushåll uppvärmda med fjärrvärme att öka inom nätet och nätet kommer att byggas ut för att kopplas ihop med Bodens fjärrvärmenät. Hushåll utan möjlighet till fjärrvärme eller närvärme kommer att satsa på biobränsle kombinerat med solfångare eller värmepumpar. Ökningen i användningen av hushållsel kommer att stanna upp, med ökande priser ökar incitamentet att spara. En ökad vilja att själv styra och följa sin energianvändning kommer att finnas i hushållen. För kontor, handel och offentlig verksamhet kommer olika former av behovsstyrning att installeras för belysning, värme, motorvärmare e t c. Alla verksamheter kommer att i högre grad optimera sitt lokalbehov. Ett antal fjärrkylecentraler kommer att byggas i centrala Luleå, på Porsön och Storheden, en del av dem med värmedriven kyla, s k absorbtionsteknik. Inom tillverkningsindustrin kommer energianvändningen att ytterligare effektiviseras och överskottsenergi kommer att tas tillvara direkt i anläggningen. SSAB kommer att använda kol som processhjälpmedel vilket betyder att fjärrvärmen fortfarande baseras på överskottsenergi från SSAB. Energi för transporter Godstransporterna ligger i stort sett på samma totala volym som idag med en ökad andel långväga frakter på järnväg. Alla transportslag har effektiviserat sin energianvändning med 8

Energiprogram Luleå Kommun teknisk utveckling och med ett förändrat körsätt. Dieseln är på väg bort som fordonsbränsle och successivt införs biogas för lokala tunga transporter och bränsleceller för regionala transporter. Bränsleceller med en energibärare som har ett förnybart ursprung. Persontransporterna har förändrats stort. Resbehovet är oförändrat men transportsätten har ändrats. En större andel av de korta resorna utförs med cykel eller buss. Kollektivtrafiken tar en större andel av arbetsresorna och har byggts ut kraftigt. Den lokala busstrafiken använder lokalt producerad biogas som bränsle. Mellan Luleå och Boden finns mycket bra möjligheter att pendla med kollektivtrafik (tåg och buss), det har gett en större samverkan mellan arbetslivet på de två orterna. Planeringen för Norbottniabanan är klar för byggstart. För fritidsresorna har personbilen kvar sin betydelse och etanolen är ett vanligt fordonsbränsle. Långväga resor med flyg har ökat något i omfattning med en minskad energianvändning per sträcka tack vare ny teknik och andra flygvägar. En medveten satsning på lokala förnybara energikällor, energisystem och effektiviseringar har gett lokala vinster i form av bättre miljö och hälsa samt en växande ekonomi. 9

Energiprogram Luleå Kommun 2. Långsiktigt mål och strategier Det långsiktiga målet är grunden för Luleå kommuns politik och vilja inom energiområdet för framtiden. Vision 2010 inriktning på en hållbar tillväxt, god livsmiljö och ökad samverkan ger stöd till programmet. Ekokommunbeslutet från 1994 i Kommunfullmäktige har gett programmet sin inriktning för en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Långsiktigt mål I Luleå kommun skall vi i samverkan skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning med en effektiv energianvändning som baseras på förnyelsebara energikällor. Samverkan är en process där flera parter tillsammans är engagerade i en aktivitet som syftar till att nå ett gemensamt mål med ömsesidiga fördelar. Strategier För att nå målet ska vi tillsammans arbeta med följande strategier: 1. Minska den totala energianvändningen genom bättre hushållning (beteende) 2. Minska den totala energianvändningen genom effektiviseringar (teknik) 3. Effektivt nyttja den överskottsenergi som produceras 4. Öka andelen förnybar energi 3. Etappmål år 2010 Etappmålen gäller Luleå Kommun som geografiskt område med alla invånare och alla verksamheter. Utsläppen av koldioxid (exklusive industrin) ska minska med 10 % jämfört med 2001, då det var 14 222 kg/inv. 1 Öka kunskapen om energifrågor genom kampanj eller aktivitet som informerar om programmets mål och olika utbildningstillfällen om energifrågor. Användningen av el ska minska med 10 % jämfört med 2001, då det var 1247 GWh. 2 Användningen av eldningsolja ska minska med 20 % jämfört med 2001, då det var 150 GWh. 2 Andelen förnyelsebara bränslen av den totala energianvändningen (exklusive kol som processhjälpmedel) ska öka till 20 % jämfört med 2001, då det var 11 %. Andelen resor med cykel i tätorten ska öka till 21 % jämfört med 2000, då andelen var 18 %. Andelen korta resor (<5 km) med bil i tätorten ska minska till 45 % jämfört med 2000, då andelen var 50 %. Andelen resor med buss i tätorten ska öka till 12 % jämfört med 2000, då andelen var 9 %. 1 SSAB dominerar industrisektorns energianvändning lokalt. Koldioxidutsläppen är en följd av att kol används som processhjälpmedel och är inte ett direkt mått på energianvändningen i anläggningen därför tas inte dessa koldioxidutsläpp med i målet. SSAB deltar i handeln med utsläppsrättigheter för koldioxid. 2 Gäller alla sektorer i samhället. 10

Energiprogram Luleå Kommun 4. Aktörer och ansvar Kommunfullmäktige antar programmet i enlighet med lagen om kommunal energiplanering, målen och strategierna är därmed styrande för kommunal verksamhet. Förverkligandet av programmet sker i kommunens verksamheter med en nära samverkan med näringsliv, universitet och andra organisationer. Kommunens roller som tillsynsmyndighet, planerare, inköpare, undervisare, rådgivare, förvaltare, transportör, god förebild och ägare till kommunala bolag gör att alla förvaltningar har ett ansvar för att beakta programmets strategier och mål i styrning och verksamhetsplanering. Organisation för fortsatt energiplanering Kommunstyrelsen svarar för den direkta politiska ledningen av energiprogrammet. Stadsbyggnadskontoret samordnar det övergripande energiplaneringsarbetet i kommunen. Kontoret ska följa utvecklingen, i samverkan med andra ta fram förslag på åtaganden för att uppfylla programmets långsiktiga mål och föreslå revidering. En gång per år görs en uppföljning som presenteras på hemsidan och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljningen visar om nya etappmål måste utarbetas, programmet ska då revideras i samråd med olika aktörer. Stadsbyggnadskontoret har huvudansvaret för att sprida information om utvecklingen av programmet. 11

Energiprogram Luleå Kommun 5. Konsekvenser av programmet 5.1 Ekologiska Utsläppen av olika luftföroreningar kommer att minska när effektiviseringar och övergången till förnybara energikällor sker. Hushållning och effektiviseringar inom transportsektorn ger färre och mindre miljöpåverkande transporter. Ökad användning av biobränslen ska inte ge någon negativ miljöpåverkan om den håller sig inom den tillväxtpotential som finns, om den används på rätt sätt i miljögodkända anläggningar samt om askan återförs till skogen. 5.2 Sociala En minskad energianvändning ger minskningar av olika luftföroreningar och buller, detta har positiva effekter på människors hälsa. En ökad känsla av lokal samhörighet behövs för en starkare vilja att nå ett kollektivt mål. Förändrade transportvanor ger en större social samvaro och en ökad fysisk aktivitet. 5.3 Ekonomiska Det finns stora möjligheter att på kort och lång sikt spara pengar för hushåll, offentlig verksamhet och näringsliv. Hushållning med energi och effektiviseringar är en potentiell drivkraft till näringslivsutveckling. Universitetets forskning på energiområdet kan ge nödvändig kunskap. På längre sikt medför utvecklingen av en lokal energiproduktion också ökad ekonomisk tillväxt. Samhällsekonomiskt ger en lägre miljöpåverkan och en bättre hälsa stora vinster. 12

i Luleå kommun Faktaunderlag till Program för en långsiktigt hållbar energiförsörjning i Luleå kommun

Innehåll Inledning...3 1 Energipolitik och energimarknad...4 1.1 Svensk energipolitik...4 1.2 Lagar...4 1.3 Miljömål...5 1.4 Energimarknader och styrmedel...7 2 Luleå Kommun...11 2.1 Befolkning och yta...11 2.2 Geografi...11 2.3 Klimat...11 2.4 Näringsliv och sysselsättning...13 3 Energiläget... 14 3.1 Energibalans...14 3.2 Värme...14 3.3 Kyla...18 3.4 Elkraft...18 3.5 Fossila bränslen...21 3.6 Biobränslen och avfall...23 4 Framtidsbilder... 26 4.1 Långsiktigt hållbar energiförsörjning...26 4.2 Framtidsbild från olika aktörer i Luleå...27 Källor... 29 Kontakter och intervjuer... 30 2

Inledning Detta dokument visar energisituationen i Luleå kommun och ger en översiktlig bild av energifrågorna nationellt och internationellt. Här presenteras fakta om energianvändning för värme, kyla, elkraft, fossila bränslen, biobränslen och avfall. Dessutom finns trender, möjligheter och konsekvenser beskrivna. Framtidsbilden är i två delar, en beskrivning av vad ett långsiktigt hållbart energisystem kan vara och sedan en sammanfattning av intervjuer med olika lokala aktörer. Energisituationen är ett underlag till Program för en långsiktigt hållbar energiförsörjning i Luleå Kommun (energiprogrammet). En annan bilaga till energiprogrammet är de åtaganden som olika verksamheter kommer att göra för att programmets målsättningar ska nås (Åtaganden 2005-2007). Fakta om energisituationen kommer från olika källor (se förteckning) och från en arbetsgrupp bestående av: Mats Bengtén Miljökontoret, Mikael Wänstedt och Mats Elgcrona Tekniska förvaltningen, Magnus Johansson Luleå Energi samt Lena Bengtén Stadsbyggnadskontoret. 3

1 Energipolitik och energimarknad 1.1 Svensk energipolitik Riksdagen antog de nya energipolitiska riktlinjerna år 1997, dessa kompletterades 2002 i en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Av besluten framgår att energipolitiken ska underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Omställningen innebär att landets elförsörjning ska tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt en effektiv energianvändning. Kärnkraften ska ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till förnybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik. Användningen av fossila bränslen bör hållas på en låg nivå. Naturgasen är det fördelaktigaste fossila bränslet och det befintliga naturgasnätet bör utnyttjas. Nationalälvarna och de övriga älvsträckor som riksdagen har undantagit från utbyggnad skyddas även fortsättningsvis. I den politiska överenskommelsen ingick även ett antal nya styrmedel, handel med elcertifikat, stöd till vindkraft, åtgärder för effektivare energianvändning mm. 1.2 Lagar Lag om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) Lagen om kommunal energiplanering stadgar att det i varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Till denna plan skall höra en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen skall vi sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Miljöbalken (SFS 1998:808) I miljöbalken föreskrivs att balken ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska exempelvis tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp tillskapas. I balken finns bl.a. krav på miljökonsekvensbeskrivningar och allmänna hänsynsregler. De senare ska följas av alla, reglerna är: Försiktighetsmått ska vidtas om skäl finns att anta att en åtgärd kan skada hälsa och/eller miljö. Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet. Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen. Alla ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. Skälighetsregeln. Hänsynsreglerna gäller i den utsträckning de inte kan anses orimliga. Ansvaret för avhjälpande av skador. Alla som har vidtagit en åtgärd som har medfört skada på miljön ska ansvara för att skadan avhjälps. Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Plan- och bygglagen (PBL) innehåller bestämmelser om planläggning av mark, vatten och om byggande. Syftet med lagen är att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Energifrågorna i PBL finns tydligt i andra kapitlet: Planläggning ska främja en god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror. 4

Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjning och energihushållning Inom område med sammanhållen bebyggelse ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av bl.a. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska förhållanden. 1.3 Miljömål 1999 antog riksdagen nya nationella miljömål. Dessa består av 15 miljökvalitetsmål och tre övergripande mål. Flera av målen berör energiområdet. Målen anger vilket miljötillstånd som ska uppnås inom en generation, d.v.s. till år 2020-2025. Om målen uppnås kan en hållbar utveckling förverkligas. Övergripande mål för ekologiskt hållbar utveckling Skydd av miljön: Innebär att utsläppen av föroreningar inte ska skada människans hälsa eller överskriva naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Naturligt förekommande ämnen ska användas på ett sådant sätt att de naturliga kretsloppen värnas. Naturfrämmande hälsooch miljöskadliga ämnen bör på sikt inte få förekomma i miljön. Den biologiska mångfalden ska bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas. Hållbar försörjning: Innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. Så långt som möjligt ska försörjningen baseras på ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara resurser. Det betyder att användningen inte långsiktigt kan överskida den takt med vilken naturen skapar nya resurser och att material bör återvinnas i kretslopp. Vi ska vidare hushålla med icke förnybara resurser och kontinuerligt sträva efter förnybara ersättningar. Effektiv användning: En effektiv användning innebär att användning av energi och andra naturresurser kan bli mycket effektivare än den är idag. Flöden av energi och material kan begränsas så att de är förenliga med en hållbar utveckling. Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar ska därför också inriktas på resurssnåla produkter och processer. Miljökvalitetsmålen och energiproduktion Alla miljökvalitetsmål har en mer eller mindre tydlig koppling till produktion och användning av energi. Tabellen visar en del av beröringspunkterna. Begränsad klimatpåverkan Förbränning av fossila bränslen Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Småskalig vedeldning med fel teknik, Förbränning av fossila bränslen Förbränning av fossila bränslen Utsläpp och askor/slagg från förbränning Användningen av köldmedier Kärnkraft Förbränning av fossila bränslen Vattenkraft Tungmetaller i aska/slagg från förbränning Vindkraft Torvbrytning Uttag av trädbränslen Odling av energigrödor Vindkraft, vattenkraft God bebyggd miljö Utformning och lokalisering av energianläggningar Bebyggelseplanering Tabell- miljömål och energiproduktion, beröringspunkter 5

De nationella mål som främst berör energiområdet är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för at det globala målet kan uppnås. Delmål Det svenska utsläppet av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC(Intergovernmental Panel on Climate Change). Regionalt miljökvalitetsmål Överensstämmer med det nationella målet Delmål Överensstämmer med det nationella delmålet med följande tillägg; Målet omfattar inte basindustrierna lokaliserade till Norrbotten. Med basindustrier avses här massaoch papper, gruv- och stålindustrin samt Lulekraft. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska, för att kunna fastställa ett regionalt delmål, verka för att ett nationellt delmål för minskade utsläpp av växthusgaser från basindustrin arbetas fram senast år 2004.(Målet är inte uppfyllt enligt Länsstyrelsen) Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmål Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner 2005. Halterna 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde 2010. År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen(voc), exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. Regionalt miljökvalitetsmål Överensstämmer med det nationella målet. Delmål Överensstämmer med de nationella delmålen. År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen(voc) i Norrbotten, exklusive metan, ha minskat till 15 000 ton. År 2010 överskrids inte sothalten 10 mikrogram/m 3 luft som medelvärde för vinterhalvåret i Norrbottens tätorter God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och 6

utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsikt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vilket innebär att: Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. Delmål Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Regionalt miljökvalitetsmål Överensstämmer med det nationella målet. Delmål Överensstämmer med det nationella delmålet År 2010 ska första etappen av Norrbothniabanan, mellan Kalix och Haparanda, vara utbyggd och minst en del av etapp två mellan Umeå och Kalix vara påbörjad. År 2010 ska energianvändningen i länet ha effektiviserats motsvarande en minskning av användningen med minst 1 000 GWh jämfört med år 1998. 1.4 Energimarknader och styrmedel El Elen handlas sedan 1996 på en fri marknad över elbörsen Nord pool belägen i Oslo. De nordiska länderna är också sammankopplade med Tyskland, Polen och Ryssland. Elen strömmar åt olika håll beroende på prisbildningen och efterfrågan. Det som främst påverkar priset är vattentillgången i Norge och Sverige. När vattentillgången är god blir priset lågt och el exporteras ifrån Norge och Sverige söderut och till Finland. En nordisk elbörs har många fördelar. Alla nordiska kraftanläggningar kan utnyttjas på ekonomiskt och miljömässigt bästa sätt. Anläggningar med låg rörlig elproduktionskostnad (kostnad för bränsle, drift, underhåll, skatter och avgifter) - vattenkraft och kärnkraft - körs innan de med högre kostnad startas. Det gynnar också miljön eftersom de anläggningar som sist tas i drift är kondensanläggningar och gasturbiner som drivs med fossila bränslen. Senast år 2007 kommer den nordiska elmarknaden att vara europeisk. Under 70- och 80-talet ökade elanvändningen kraftigt i Sverige, mellan 1988 och 2002 dämpades ökningen och på senare tid har även en minskad användning noterats. Hushållen ökar fortfarande användningen av hushållsel, nästan en fördubbling mellan 1970 och 2003. Sverige har en hög elanvändning per invånare internationellt sett, enbart Norge, Island och Kanada har en högre användning per invånare. Handelsutbyte med el pågår hela tiden mellan de nordiska länderna och mellan Norden och övriga Europa. År 2002 importerade Sverige 20,1 TWh och exporterade 14,8 TWh. Torråret 1996 importerade vi 6,1 TWh mer än vi exporterade. År 2001 importerade Sverige 11,1 TWh och exporterade 18,5 TWh. 7

kraftvärme, fossilt bränsle 5% kraftvärme, biobränsle 3% "Svensk" el 2002 vattenkraft 46% kärnkraft 46% Figur Energikällor till elanvändningen i Sverige 2002 Källa Energimyndigheten Biobränslen, torv och avfall Biobränslen, torv och avfall är inhemskt producerade och utgörs av, trädbränslen, returlutar (från massatillverkning), torv och brännbart avfall. Biobränslen kan förädlas till pellets, briketter och pulver för att höga energitätheten, underlätta hanteringen samt ge en bättre transportekonomi. Bränslena används inom skogsindustrin, för uppvärmning (fjärrvärme och småhus) samt till elproduktion. Trädbränsleanvändningen inom fjärrvärmesektorn har ökat ca fem gånger sedan 1990. Förbränning av avfall började på 70-talet och kommer att öka eftersom deponering av brännbart avfall är förbjuden. Torvanvändningen är fortfarande mycket begränsad, torven klassificeras i internationella sammanhang som ett fossilt bränsle. Råvarutillgången på biobränslen är god och den teoretiska potentialen är en fördubbling av dagens nyttjande, 98 TWh. Dessa bränslen står idag för 16 % av Sveriges energitillförsel vilket är en stor andel internationellt sett. Biogas är metangas som bildas vid nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden, s.k. rötning. Idag finns ett hundratal biogasanläggningar i drift. Biogas används främst för el- och värmeproduktion. Biogas är idag ingen stor energikälla i Sverige, lokalt kan den dock vara betydelsefull. När deponering av komposterbart avfall förbjuds 2005 kan biogasproduktionen komma att öka. Fossila bränslen Råoljan har sedan drygt 140 år varit en av de viktiga energiråvarorna som möjliggjort industrialiseringen, massbilism och en kraftig ekonomisk tillväxt. Transportsektorn dominerar användningen av oljeprodukter, användningen är nästan dubbelt så stor som som inom industri-, bostads- och servicesektorn tillsammans. Bensinoch dieselanvändningen har ökat de senaste åren, alternativa drivmedel som etanol och biogas är än så länge marginell. Sverige har minskat sitt totala oljeberoende sedan 1970, användningen av eldningsoljor har minskat när fjärrvärmen har ersatt olja för uppvärmning. Oljemarknaden är en gammal marknad med traditionella aktörer på en internationell marknad. Kraftigt ökad efterfrågan på olja från framförallt länder i Asien kommer troligen att leda till en bristsituation inom några decennier. Fram till 1950-talet hade kol en stor betydelse för Sveriges energiförsörjning. Under 90-talet har kolanvändningen till värmeproduktion stagnerat till följd av skärpta miljökrav och ökad beskattning. Två koksverk (Luleå och Oxelösund) är de största användarna av kol i Sverige. Koksverken producerar koks till järn- och stålindustrin samt koksverksgas som används till värme- och elproduktion samt i fjärrvärmesektorn. 8

Naturgas introducerades i Sverige 1985. Användningen ökade snabbt fram till 2002 och har sedan växt i en mer måttlig takt. Importen av naturgas går till industrier, kraftvärme- och värmeverk samt hushåll, en mindre del används också som fordonsbränsle. Naturgas finns i ett 30-tal kommuner och svarar där för ca 20 % av energianvändningen. Naturgasen ger jämfört med kol och olja inga utsläpp av svavel, tungmetaller, aska, sot och koldioxidutsläppen är 25 % lägre. I Sverige är naturgas en marginell energikälla. Internationell sett ökar naturgasanvändningen och EU ser naturgas som en del av den framtida energiförsörjningen. Ekonomiska styrmedel I Sverige har ekonomiska styrmedel tidigt utnyttjats för att styra utvecklingen inom energiområdet. Traditionellt sett har, i Sverige, skatter varit det främsta styrmedlet. Skatterna har använts för att diverse mål inom energi- och miljöpolitiken ska kunna nås. Det sker stora förändringar av de ekonomiska styrmedel som Sverige använder. Från att traditionellt sett ha använt skatter finns nu ett allt större intresse för marknadsbaserade styrmedel. Skatteväxling År 2001 genomfördes för första gången en s.k. grön skatteväxling. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att bidra till att fastställda miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via skattesystemet. Den gröna skatteväxlingen innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av miljörelaterade skatter balanseras av sänkningar av skatterna på arbete. Skatteväxlingen ska pågå i en tioårsperiod och omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor. Elcertifikat Elcertifikat är ett marknadsbaserat styrmedel för att främja elproduktion från förnybar energi. Elproduktion från förnybar energi är förenad med högre produktionskostnader än de mer traditionella produktionsslagen som vi har i Sverige idag. Elcertifikatsystemet syftar därför till att främja produktion av förnybar el så att sådan el ska kunna hävda sig på marknaden. Producenterna av förnybar el tilldelas certifikat och elanvändarna blir skyldiga att förvärva ett visst antal elcertifikat i förhållande till sin årliga elanvändning. Inkomsten från elcertifikat tillfaller producenten av den sålda elen och ska täcka den extra kostnad som det innebär att använda förnybar energi framför mer traditionella. Genom att det tillåts att handla med elcertifikaten skapas ett marknadsbaserat pris. Om producenten lyckas att minska sina produktionskostnader blir skillnaden mellan intäkten och produktionen större. På så sätt stimuleras producenten till att effektivisera produktionen med följden lägre produktionskostnader som på längre sikt gör det möjligt att hävda konkurrensen med mer traditionella produktionsslag. Målet med elcertifikatsystemet är att öka den årliga elproduktionen från förnybar energi med 10 TWh år 2010 jämfört med nivån år 2002. För att uppnå detta kommer kvoten för elanvändarna årligen att öka. Handel med utsläppsrättigheter Handel med utsläppsrätter ses av EU-kommissionen som ett viktigt verktyg för att nå unionens åtagande om minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet. Det ska ske genom att skapa en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter för växthusgaser med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning inom unionen. Utsläppshandelns första fas löper under perioden 2005-2007. Företag med höga kostnader för att minska utsläppen kan köpa utsläppsrätter från företag med lägre kostnader. Den som släpper ut mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som denne förfogar över kan spara utsläppsrätterna för framtiden eller sälja överskottet till andra företag. Ett företag kan genom handeln i princip välja mellan att minska sina egna utsläpp - eller betala andra för att göra 9

detsamma. Grunden för handeln läggs genom att ett tak sätts för hur stora utsläppen får vara under ett år. Varje anläggning som omfattas av handeln får sedan ett antal utsläppsrätter som kan köpas och säljas som andra värdepapper. Alla transaktioner ska registreras i ett särskilt register som i Sverige upprättas av Energimyndigheten. Svenska företag har fått samtliga sina utsläppsrätter kostnadsfritt av staten. Klimatinvesteringsprogram Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) innebär en möjlighet för kommuner och andra aktörer att söka bidrag för långsiktiga investeringar i åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, bidrar till omställningen av energisystemet eller innehåller intressant ny teknik som kan bidra till detta. Klimp är ett led i arbetet för att uppnå Sveriges klimatmål i enlighet med Kyoto-protokollet. Under åren 2002-2004 avsattes totalt 900 miljoner kronor för Klimp. 10

2 Luleå Kommun 2.1 Befolkning och yta Folkmängden i Luleå kommun var 72 237 i december 2003, varav ca 80 % bor i centrala Luleå och i tätortens bostadsområden. Kommunens yta är 1 807 km 2, vilket innebär ca 40 invånare/km 2. 2.2 Geografi Luleå kommun har ett relativt flackt landskap där den högsta höjden, Grundsjöberget, ligger 240 m över havet och bergen i kustlandet ligger max 130 m över havet. Det finns inga större sjöar inom kommunen däremot finns det många mindre sjöar. De största älvarna är Luleå och Råneå älv och några medelstora vattendrag är Vitån och Aleån. Luleå skärgård består av många relativt låga öar, 25-43 m över havet som mest. Berggrunden i kommunen består främst av urberg från den äldre svioniska och den yngre karelska eran och i sydväst och nordväst förekommer även gabbro och dioriter. De svioniska vulkaniterna är lokaliserade till tre huvudområden: Ersnäs/Morön, Solberg/Bjursträsk och Smedsbyn/Ängesbyn. Jordarterna inom kommunen utgörs främst av olika slags moräner, älvsediment (lättlera och finmo) och isälvsavlagringar i form av flygsandfält (Karlsvik, Kallaxheden, Sandön, Junkön och Brändön), rullstensåsar och grusfält. Torvmyrarna med en total yta på ca 26 000 ha är relativt unga och grunda närmast kusten. De tjockare torvområdena ligger i kommunens nordvästra och sydvästra delar. 2.3 Klimat Det lokala klimatet spelar en avgörande roll för energianvändningen. Utomhustemperaturen, solinstrålningen, vindskyddat respektive oskyddat läge, medelnederbörden m.fl. är faktorer som inverkar på framförallt uppvärmningsbehovet, men även på drivmedelsanvändningen. I tabell 1 nedan redovisas medelvärden för temperatur, vindhastighet, nederbörd och luftfuktighet i Luleå kommun. För att kunna jämföra energianvändningen för uppvärmning under olika år brukar användningen normalårskorrigeras. Den totala solinstrålningen i Luleå kommun beräknas till ca 350-750 kwh/m 2, år och har under höst och vår en gynnsam inverkan på energiutfallet. De förhärskande vindriktningarna under vintertid är nordnordvästlig och sydlig under sommarhalvåret. Vindens inverkan på energiåtgången är dock svår att beräkna, men ett vindskyddat läge kan ge upp till 30 % lägre energianvändning än ett oskyddat. Ett tjockt och stabilt snötäcke är en positiv faktor för energianvändningen, där medelsnödjupet i kommunens södra delar ligger på 53 cm och 72 cm i de norra delarna. Av tillgänglig statistik från SMHI kan avläsas att årsmedeltemperaturen i Norra Sverige under åren 1940-1970 sjunkit 1 C för att under perioden 1970 2000 åter stiga 1 C. Medelvärden för norra och södra Sverige är beräknade utifrån homogeniserade serier från 5 orter vardera. Värdena för de enskilda åren markeras med staplar, som är röda om de är högre och blå om de är lägre än medelvärdet för 1860-2003. Temperaturens långtidsvariation åskådliggörs med hjälp av två kurvor; den kraftigaste visar utjämnade 30-årsmedelvärden och den tunnare 10-årsmedelvärden. 11

Diagram: Årsmedeltemperatur, norra Sverige 1860 2003, baserat på stationerna Stensele, Piteå, Haparanda, Jokkmokk och Karesuando. Källa SMHI SMHI visar också att vi är inne i en mycket mild och blöt period sedan drygt 10 år. 1998 var det blötaste året på åtminstone 140 år, tätt följt av år 2000! Analyser visar att vi hade en liknande mild period under 1930-talet, men att denna inte alls var lika nederbördsrik. Den höga nederbörden hänger bl.a. ihop med en ovanlig period av västvindar under seklets sista årtionde. Om denna förändring är en verklig klimatförändring är det för tidigt att uttala sig om. När det gäller globala klimatförändringar är den internationella klimatforskarpanelen (IPCC) mer säker. Den globala medeltemperaturen har höjts med 0,6 grader och detta är inte en naturlig höjning utan är en effekt av ökningen av klimatpåverkande gaser i atmosfären. Andra konstaterade klimatförändringar är att havsisar smälter, ekosystem förändras, glaciärer minskar och att kostnaderna för extrema vädersituationer har ökat. Diagram: Norra halvklotets årsmedeltemperatur sedan 1000-talet. Källa: IPCC Jorden ska egentligen vara sakta på väg mot en ny istid, den ökande växthuseffekten har brutit den trenden och temperaturökningen fortsätter. 12