Slutrapport för planeringsbidrag inför projektet Förbättrat växtnäringsutnyttjande och minskade näringsförluster från jordbruket - ett deltagardrivet forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på lantbrukarens agerande SLFs planeringsbidrag användes för projektets Startfas enligt nedanstående villkor, för att tydliggöra aktörer i referensgruppen och plattformarna, samt att utveckla plattformarnas roll. SLFs särskilda villkor för planeringsbidraget: Tilldelade medel är ett planeringsbidrag. Frågan är angelägen och de föreslagna metoderna anknyter väl till internationell forskning om hur generella forskningsresultat och rekommendationer kan anpassas till lokala föreutsättningar, hur brukare kan engageras i konkret metodutveckling och hur gemensam såväl som enskild kunskap kan utvecklas i mötet mellan aktörer med olika perspektiv och erfarenheter. I ansökan är det dock svårt att se vilken roll dessa plattformar ska ha. Kostnadskalkylen och metoderna verkar t ex snarast vara inriktade på individuella insatser. Aktörer i referensgruppen och plattformarna behöver specificeras. MÅL Projektets övergripande syfte är att minska näringsförluster till omgivningen, speciellt näringsläckage till vattendrag och grundvatten. Detta för att nå god vattenkvalitet i enlighet med EUs vattendirektiv och de svenska miljömålen, med inriktning på Ingen övergödning vilket är ett prioriterat men ännu ej uppnått mål i Östergötland (Konitzer, 2006). Ett uthålligt nyttjande av naturresurser kräver en aktiv dialog mellan alla lokala aktörer i ett avrinningsområde. Kopplat till befintliga strukturer i Östergötland, syftar projektet till att utveckla en arbetsmetod för bättre kommunikation och implementering av befintligt kunskap, såväl som utveckling av ny kunskap utifrån deltagarnas behov. BAKGRUND Östersjön har under flera decennier belastats med näringsämnen från avlopp och jordbruksproduktion. Övergödningsproblematiken är återigen i fokus efter vetenskapliga kontroverser om kvävets eller fosforns betydelse för årets algblomning (Johansson 2006). Sedan år 2000 är EUs vattendirektiv 2000/60/EG i kraft för att förbättra uthållig resurshantering och för att säkra vattenkvalitén (European Community, 2000). Istället för administrativa gränser föreslår EUs vattendirektiv avrinningsområden som utgångspunkt för ett lokalt samarbete mellan berörda aktörer kring vattenförvaltning. Potentialen av lokalt deltagande betonas särskilt i direktivet. Sverige har satt upp 16 miljömål (Sveriges miljömål, 2007) som ska uppnås år 2020. Även där uppmuntras samarbetet mellan myndigheter och lokala aktörer. Till år 2009 ska vattenmyndigheterna utforma riktlinjer om hur god vattenkvalitet ska åstadkommas. År 2010 ska vattenavgifter införas och principen att förorenaren betalar ska gälla (Carlsson, 2004). Jordbruket är en av de största övergödningskällor för vattendrag och kustvatten i södra Sverige (Hoffman, 1999; Naturvårdsverket, 2005). Det behövs förändringar i brukningspraktiken för att förbättra vattenkvalitén, och det är i såväl lantbrukarens som 1
myndigheternas intresse att brukningsmetoderna genomförs i samförstånd och utan att det krävs nya regler (Bratt, 2002). Ett flertal brukningsmetoder för att minska näringsläckaget har identifierats, men de behöver anpassas till de lokala förhållandena och, framför allt, verkligen genomföras av lantbrukarna. Fortfarande finns det dock många lantbrukare som erfar åtskilliga hinder för att använda dessa (Bratt, 2002). Men vilka är hindren? Idag upplever lantbrukarna en osäkerhet kring metodernas effektivitet, genomförbarhet och ekonomiska hållbarhet. Då lantbrukarna får möjlighet till samarbete och att värdera resultat inom ett begränsat geografiskt område ökar engagemanget och intresset av att pröva nya metoder (Heeb, 2006). Ett aktivt arbete från lantbrukets sida ger större möjligheter att påverka regelverkets utformning. Lantbrukarens kunskap, intresse och delaktighet i processen är avgörande för att nå uthållighet. Motala Ströms avrinningsområde Östergötland, närmare bestämd Motala Ströms avrinningsområde har valts för projektet pga den intensiva jordbruksnäringen på Östgötaslätten och för att flertalet sjöar och kustområden i länet visar på en stark övergödning (Samuelsson, 2006; Löwgren, 2003; Naturvårdsverket, 2003; Brandt, 2004, Motala Ströms Vattenvårdsförbund, 2007). METOD Vi definierar frågeställningen som tvärvetenskaplig och anlägger en systemanalytisk ansats. Med utgångspunkt i lantbrukarnas lokala förutsättningar, behov, intressen, möjligheter och frågor och byggt på existerande strukturer, är strategin för att uppnå det övergripande syftet följande delmål: 1. Startfas: Förankra de föreslagna brukningsmetoderna genom att utveckla plattformar för möten och kommunikation mellan lantbrukare, rådgivare, forskare och myndigheter 2. Sökfas & Planeringsfas: Kombinera forskningsrön, inventera befintlig kunskap, planera försök utifrån deltagarnas intressen och behov. Analysera mötesplatsernas förutsättningar. 3. Genomförandefas: Pröva och utvärdera åtgärder genom lokal anpassning på deltagarnas gårdar. 4. Presentationsfas: Kommunicera och marknadsföra lantbrukarnas insatser, utvärdering Projektet jobbar därmed parallellt med mjuka och konkreta delmål: Dels engagerar och organiserar vi lantbrukare, rådgivare, forskare och myndigheter i mötesplatser, följer gruppernas process, dokumenterar, analyserar och utvärderar mötesplatsernas styrkor och svagheter för att hitta ett fungerande arbetssätt. Dels möjliggör mötesplatserna kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring växtnäringshantering och samordning av försöksverksamhet, vilket ledar till att identifiera fungerande åtgärder mot växtnäringsförluster och minskad övergödning. Vi initierar och följer processen i de olika grupperna fram tills föreslagna åtgärder omsätts i handling. Projektets struktur följer rekommendationerna i EU:s vattendirektiv med vattendragsgrupper i olika delavrinningsområden. Deltagardriven forskning 2
I projektet ska erfarenhet, kunskap och engagemang som finns hos lantbrukarna tas tillvara och samordnas med intressen som finns hos rådgivare, myndigheter, forskare och allmänheten. Tillsammans kan de hitta vägar för en effektiv och långvarig förankring av forskningsresultat i praktiken (Eksvärd, 2003). För att förankra åtgärderna kring förbättrad växtnäringsutnyttjande ska lantbrukarna vara med i projektet från början. Projektet bygger bland annat på det arbete som under 2005 och 2006 påbörjats på Länsstyrelsens lantbruksenhet. Följande aktiviteter lämpar sig till att anknyta projektet till: Inom projektet Greppa Näringen erbjuds lantbrukare individuell rådgivning genom Länsstyrelsens lantbruksenhet och länets olika rådgivarorganisationer.(se Resultat 3a) Pilotprojektet Greppa Fosforn drivs av Länsstyrelsens lantbruksenhet under Jordbruksverkets ledning och med anknytning till forskare på SLU-markvetenskap. Greppa Fosforn finns i tre län i södra Sverige, bl a Östergötland. (se Resultat 3b) Kustprojektet, där miljöskyddsenheten/ Länsstyrelsen genom LEADER/Kustland (2007) och lantbruksenheten/länsstyrelsen genom individuell Greppa-rådgivning tillsammans med kommunerna tar ett helhetsgrepp kring övergödningsproblematiken i två havsvikar. (se Resultat 3c) Vattenskyddsområden som upprättas genom kommunerna på flera platser i länet. (se Resultat 3d) Rådgivarorganisationernas rådgivningskunder (se Resultat 4) LRFs arbete med vattendirektivet (se Resultat 5) Ur projektets synvinkel är det en förutsättning att följa olika typer av grupper, vilket ger möjligheter att jämföra och analysera vilka kriterier som är avgörande för en fungerande mötesplats. Genomförda aktiviteter 1. Deltagande i SLF-seminarium Bonde söker forskare, jan 2007 2. Deltagande i SLU forskarkurs What is participatory research and which role can a researcher play in such research? 12-14 februari samt 21-22 mars 2007, dels finansierad genom planeringsbidraget, dels genom Anuschka Heebs tjänst på länsstyrelsen. 3. Möten med lantbrukargrupper. Flertalet grupper av lantbrukare träffades under tiden februari-april 2007. Anuschka Heeb (AH)s deltagande i träffarna var finansierad genom tjänsten på Länsstyrelsen. Under träffarna förankrades betydelsen av vattendirektivet och arbetssättet i delavrinningsområden. Vi informerade även om det arbete som pågår runt om i landet med att klassificera olika sjöar och vattendrag för att sedan ta fram åtgärdsplaner enligt vattendirektivets tidsplan. Dessutom diskuterade vi att det på flera håll i länet är aktuellt med vattenskyddsområden vilket kan ha långtgående konsekvenser för lantbrukarna. Frågor och önskemål samlades in för projektets senare faser (sök-, planerings- och genomförandefas). Grupperna uppmuntrades att fortsätta med gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och testa och utvärdera olika åtgärder mot växtnäringsläckage på gårdarna inom ett delavrinningsområde. Olika verktyg (Eksvärd 2003) för att stimulera diskussion och idéutbyte testades under träffarna. Träffarna utvärderades av deltagarna och de fick även ge sin syn på om de vill fortsätta och vad de tycker att det behövs för att det ska bli av. 4. Möten med rådgivare. Planeringsbidraget användes för att delta i träffar med Hushållningssällskapet, Lovanggruppen och LRF-konsult, för att förankra projektidén och 3
arbetet med vattendirektivet inom vattendragsgrupper, samt för att samla in rådgivarnas synpunkter och idéer för projektets senare faser. 5. Nätverkskontakter: AgroÖst, SLU, Jordbruksverket, LRF, kommuner 6. Framställning av folder RESULTAT 1. SLFs seminarium Bonde söker forskare. Seminariets syfte var att identifiera verktyg och modeller för att utveckla kommunikation och samarbete mellan lantbrukare, rådgivare och forskare. Ca 70 personer deltog varav de flesta var SLU-anknutna forskare. Seminariet visade att relevansen för detta projekt är hög och forskningsfrågorna aktuella. Det framkom med all tydlighet att kommunikationen mellan forskare rådgivare lantbrukare inte fungerar helt ut. Både forskare och rådgivare ställde frågan vilka hindren är för att tillämpa forskningsresultat och vad som kan göras åt problemen? Exempel på detta är bl a följande synpunkter som lyftes under dagen: vikten av relevanta mötesplatser, avsaknad av viss information kan bli en flaskhals, kunskapsprocessen är väsentlig för genomförandet på gårdsnivå, information om lantbrukarnas behov av resultat saknas, identifiering av vad som hindrar effektiv rådgivning saknas, rådgivare respektive forskare är hårt bundna av respektive uppdragsgivares ramar. Dessutom knöts direktkontakt med Magnus Ljung, SLU-Skara, Magnus Börjesson, Agroöst, samt Karin Eksvärd, SLU för engagemang i projektets Referensgrupp. 2. SLU forskningskurs: What is participatory research and which role can a researcher play in such research? / Vad är deltagardriven forskning och vilken roll har forskarna där? Deltagande i kursen gav ökad kunskap om deltagardriven forskning; process, metod, verktyg, hur hantera komplexa system, begränsningar och utmaningar, vilket vi kommer att omsätta i projektets senare faser. Olika processverktyg användes i möten med lantbrukargrupper, t ex för utvärderingar, diskussioner och för att ta fram förslag för fortsatta aktiviteter (Eksvärd, 2003). Verktygen som testades redovisades under sista kursdagen och vi diskuterade för- och nackdelar, lämplighet, användbarhet mm. 3. Möten med lantbrukargrupper Av de grupper lantbrukare som träffades var gensvaret olika och redovisas här nedan gruppvis. a) Grupperna inom grundkursen för Greppa Näringen Kursdeltagarna delades under en heldagskurs i november 2006 in i mindre cirkelgrupper beroende på vilket delavrinningsområde de bor och verkar i. Gruppernas sammansättning var blandad när det gäller produktionsinriktning och samarbetet inom gränserna för ett avrinningsområde var ny. En gång fick de bjuda in en rådgivare efter eget val, en gång var de själva och vid sista träffen var någon från Länsstyrelsen med. Gruppernas bästa miljöråd (Källming, 2007), frågor och idéer att gå vidare med samlades in. Svartån Mjölby 4
Trots olika produktionsinriktningar bedömde gruppen att de gemensamma träffarna med erfarenhetsutbyte i en lokal grupp kring ett vattendrag var givande. De är intresserade av att fortsätta, framförallt för att de har fått kännedom om planerade vattenskyddsområden i Mjölby kommun. En utökning av gruppen med flera lantbrukare i området sågs positivt. De känner dock inte att de kan/vill organisera träffarna själva. Svartån Skänninge Gruppen har inte genomfört den sista träffen med bl a utvärderingen. I nuläget är det inte klart om och hur gruppen vill fortsätta. Vättern Vadstena Träffarna med rådgivare var bra, men utan blev det ingen bra diskussion kring ämnet (men mycket annat). Åsikterna om att fortsätta eller ej gick isär, några var intresserade, andra inte. Gruppen kommer inte att fortsätta av eget initiativ. Vättern Motala Gruppen är intresserad av att fortsätta men osäker om de självständig klarar av att hålla igång. En utökning av gruppen med flera deltagare är önskvärt. Motala Ströms övre del (från Motala till Roxen) Erfarenhetsutbytet i gruppen var bra, det var värdefull att kunna bjuda in en rådgivare efter eget val, det var givande att de fick träffas självständig, det var ett nytt och fungerande sätt att träffas inom ett delavrinningsområde, då de tidigare inte hade träffats över landsvägen. Å andra sidan kände de en viss projekttrötthet och ville inte fortsätta med träffarna just nu. Stångån & söder om Roxen Diskussionerna och erfarenhetsutbytet fungerade bra och deltagarna känner nu varandra så pass bra att de gärna vill fortsätta. De vill helst inte utöka gruppens storlek med flera, för att det kan hindra diskussionerna. De var dock tveksamma till att de håller igång träffarna själva. Glan Gruppen kring sjön Glan kom inte igång med cirkelkursen under vintern (se dock under vattenskyddsområden). Norrköping - Bråviken Efter lite motstånd i början (vid gruppindelning i avrinningsområdet istället för produktionsinriktning) kom gruppen igång bra: deltagarna uppskattade erfarenhetsutbytet och att få bjuda in en rådgivare och hade livliga diskussioner. De tror att de skulle kunna fortsätta på egen hand. De skulle dock uppskatta om de får fortsätta att ha en rådgivare med på träffarna eftersom det då blir enklare att hålla sig till ett ämne. Söderköpingsån Slätbaken Gruppen bjöd vid ett tillfälle in en kommuntjänsteman för att höra sig för om kommunens information kring vattendirektivet och övergödning. De konstaterade att man på kommunen ännu inte vet så mycket om vattendirektivet. Gruppen vill gärna fortsätta, helst i mindre grupper med ännu mera lokal anknytning till ett vattendrag. I gruppen fanns lantbrukare som är engagerade i LRF lokalavdelningarna, vilka skulle kunna utnyttjas mera för att nå fler. 5
Kusten södra Kustvatten Några deltagare är engagerade i Kaggebofjärden projektet och vana med att samarbeta i grupp med såväl myndigheter, boende och forskare. Dessa kommer att fortsätta i olika delprojekt (t ex försök med våtkompostering nämndes), men det är inte alls säker om alla kommer att delta. Gruppen poängterade vikten av lokalt arbete, kurser och cirkelverksamhet, eftersom man inte tar sig från kusten till Linköping för att gå på kurs. b) Pilotprojektet Greppa Fosforn - del Östergötland Lantbrukarna i pilotprojektet har utöver den individuella rådgivningen genom Greppa Näringen träffats två gånger. Lantbrukarna bidrar till projektet med sin lokalkännedom och engagerar sig även i mätningar. Ledningen genom Janne Linder på Jordbruksverket är positiv till att komplettera pilotprojektet med vårt projekt, genom att analysera och utveckla mötesplatsen och utvärdera arbetssättet som utomstående betraktare. Möjligheten att jämföra med och kontakten till flera mötesplatser i länet bidrar till erfarenhetsutbyte och spridning. c) Kustprojektet Jonsbergsviken (Norrköpings kommun) Till stormötet kom lantbrukare, fastboende, sommarstugeägare samt representanter för det lokala reningsverk och Norrköpings kommun. Många närvarande var intresserade av att genomföra åtgärder som våtmarker, vassröjning, slamfällor, att återställa Jonsbergsåns meander istället för raka diken, förbättring av reningsverkets effekt och kommunens krav på förbättrade enskilda avlopp mm. Efter en livlig diskussion i början där olika parter skyllde på varandras källor till förorening var man till sist överens om att alla behöver bidra med en insats. Ingen av de närvarande kände att de kan styra upp gruppen, ta tag i organisationen av åtgärder, mm och mötet slutade lite uppgivet med frågan: ja, vad gör vi nu konkret? Gropviken (Söderköpings kommun) Till stormötet kom fastboende, lantbrukare, fiskodlare, företrädare för den lokala naturskyddsföreningen och Söderköpings kommun. Diskussionerna liknade dem i Jonsbergsviken (se ovan). Även om många bra idéer kom fram var det vid mötets slut ändå upp till var och en att göra något och man kom inte fram till någon bra samordningsform och vidare arbetssätt. d) Vattenskyddsområden Glan Lantbrukarna och andra verksamma runt Glan träffades när Norrköpings kommun bjöd in till information kring det planerade vattenskyddsområde. Tillsammans med Bengt Waldebring från LRF skrev de ihop sina synpunkter på kommunens föreskrifter. När de träffades igen bjöd de in AH från länsstyrelsen för att ändå försöka styra upp en cirkelgrupp. Lantbrukarna vill fortsätta att träffas, men i nuläget är det mest ett motstånd mot kommunens planer och inte så mycket konstruktivt arbete. Mjölby & Vättern m fl I Mjölby kommun och runt Vättern är flertalet vattenskyddsområden på gång och lantbrukare skulle kunna samlas i olika vattendragsgrupper för att ta del av den erfarenhet som redan finns från andra vattenskyddsområden i länet och kunna bemöta restriktioner på ett konstruktivt sätt. Några lantbrukare som deltog i Greppa Näringens cirkelgrupper är intresserade. 6
4. Möten med rådgivarna Rådgivarorganisationerna Hushållningssällskapet (Hans Augustinsson & Per Ståhl), Lovanggruppen (Torbjörn & Ulrik Lovang) och LRF-konsult (Petra Nilsson & Sören Söderteg) som deltar i projektet Greppa Näringen i Östergötland uppsöktes för att diskutera ett fördjupat samarbete i fall att vi skulle få forskningsanslag. De påpekade glappet som finns mellan forskning och för lantbrukarna tillämpbara resultat och att det är svårt att hitta relevant forskare. Även återkoppling från mätningar efterlystes. Projektets idé om att utveckla mötesplatser togs upp positivt. Alla deltagare i projektet skulle t ex kunna bidra med erfarenheter, kontakter, samordna seminarier och hjälpas åt med projektansökningar för försök utifrån de behov som rådgivarna upptäcker hos lantbrukarna. Inom hushållningssällskapet finns dessutom kontakterna till fältförsöksverksamhet i hela landet. Rådgivarnas specialintressen och kunskaper skulle kunna användas på ett effektivare sätt. Även samarbetet mellan rådgivare myndigheter - forskare kan utvecklas för att förbättra förutsättningarna till ett fungerande regelverk. Rådgivningsorganisationerna tog upp att de når sina kunder, men att det inte blir heltäckande i t ex ett avrinningsområde. För att nå detta behövs att LRFs lokalavdelningarna involveras i projektet. HS hade tänkt sig att arbeta i avrinningsområden, men inte kommit dit än. 5. Nätverkskontakter Projektet har ytterligare förankrats hos följande aktörer: AgroÖst AgroÖst är en sammanslutning av myndigheter, universitet och branschorganisationer (LRF) i länet för att stärka lantbruksnäringens utveckling. Medlemmarna informerades på ett möte om projektansökans planerade syfte och arbetssätt. Vattendirektivet och samarbetet i olika delavrinningsområden presenterades och gensvaret var mycket positiv. AgroÖst, genom Magnus Börjesson, och LRF, genom Östergötlands ordförande Anders Johansson, deltar i projektets referensgrupp. SLU Karin Eksvärd på CUL som har erfarenhet av deltagardriven forskning, och Magnus Ljung på SLU-omvärld, som har erfarenhet av kommunikation, kontaktades och svarade positivt på att delta i referensgruppen. Genom pilotprojektet Greppa Fosforn finns dessutom kontakter till SLU-markvetenskap. Eftersom AH har disputerad på SLU finns också kontakter till institutionerna växtproduktionsekologi, stad o land m fl. Länsstyrelsen Östergötland Lantbruksdirektör Torvald Staaf på Länsstyrelsen Östergötland stöder projektidén och vidareförmedlade den till flera av sina kollegor i andra län som ett konkret exempel på hur vi kan gå vidare med att införa vattendirektivet. Samarbetet med miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen (Niclas Bäckman) fortsätter (se kustprojektet ovan) och kommer förmodligen att utökas inom det nya Landbygdsprogrammet och de nya LEADER områden. LRF LRFs ansvarige för vattendirektivets införande i länet, Bengt Waldebring, ställde sig positiv till ett samarbete mellan LRF-lokalavdelningar och projektets arbetet i delavrinningsområden. Kommuner 7
Vi har inte börjad med att sprida projektidén vidare till kommunerna innan vi har den fortsatta finansieringen klar. 6. Foldern Mötesplats lantbruk En enkel folder framställdes för att sprida projektets idé och syfte till berörda lantbrukare, rådgivare och branschorganisationer. DISKUSSION Seminariet Bonde söker Forskare visade tydligt att behovet finns för mötesplatser mellan forskare, rådgivare och lantbrukare (och förmodligen fler aktörer) där information och kunskap utbyts. Under kursen lärde vi oss, testade och utvärderade verktyg för arbetet i lantbrukargrupper, tog del av erfarenheterna som finns på CUL och diskuterade gränser för deltagardriven forskning. Möten med lantbrukargrupperna visade att växtnäringsutnyttjande och minskade växtnäringsförluster till vattendrag, med bakgrund i EUs vattendirektiv engagerar och intresserar många. Arbetssättet i vattendragsgrupper är ny och behöver testas. De observationer som gjordes vid träffarna visar att den viktigaste orsaken till gruppernas tvekan till att fortsätta är att de är osäkra på hur arbetet ska organiseras. Flera grupper ser positivt på att arbeta avrinningsområdesvis, och på så sätt också utöka med brukare som inte varit involverade hittills pga produktionsinriktning eller organisation. Fördelen med att jobba inom avrinningsområden är att alla nås, genom att de som är med pratar med grannarna och fler och fler ansluter sig till grupperna. När en kritisk gräns nås (de flesta är med, enstaka är kvar) då riskerar de som är kvar att bli utpekade som skyldiga till problemen för att de inte skaffar kunskap, delar med sig, testar åtgärder etc (exempel Pilotprojektet Greppa Fosforn). En grupp kan bli för stor för att diskussioner och erfarenhetsutbyte ska fungera. Fördelen med avrinningsområden är då att man kan dela upp det i mindre områden (exempel: Söderköpingsån-Slätbaken, där det finns intresse att börja med en lokal grupp kring sjön Asplången som ligger uppströms). Medverkan av en sakkunnig hjälper grupperna att fokusera. Utvecklingen av mötesplatserna enligt projektets mål kan bidra till att grupperna håller igång samt att samordna rådgivarnas, forskares och myndigheternas olika aktiviteter. Projektet kan initiera och följa processen, jämföra och utvärdera de olika grupperna för att hitta nycklarna till ett framgångsrikt arbetssätt inom avrinningsområden. Sammanfattningsvis ger gruppindelning i avrinningsområden en ny skärning som upplevs konstruktiv och positiv, dock saknas ofta en samordnare som håller igång processen. Pilotprojektet Greppa fosforn är ett exempel på hur viktig rollen som organisatör och samordnare är. Gruppens arbete fortskrider bra för att det finns en viss del avsatt arbetstid inom AHs tjänst på Länsstyrelsen för att organisera och hålla i möten, sköta kontakten med projektledningen på Jordbruksverket, forskarna på SLU, rådgivarna i länet, lantbrukarna i avrinningsområdet, samt att samordna projektet med andra delar av länsstyrelsens verksamhet (t.ex. miljöskyddsenhetens inventering av vattendrag). Pilotprojektet ger ett utmärkt tillfälle att jämföra processen i en grupp där extra finansiering finns med andra grupper där en sådan finansiering inte är garanterad. Pilotprojektet visar även hur viktigt återkopplingen av resultat från forskning eller mätserier är: Det har tidigare i samtal med lantbrukare kommit fram att de ofta saknar denna återkoppling och att det kan kännas meningslöst för dem att testa nya rön med osäker effekt. Vid uppstartsmötet i december 2006 presenterades resultat från 8
mätstationen i området och sattes i sitt sammanhang med mätningar från andra vattendrag. Det var en orsak till att lantbrukarna ville engagera sig i pilotprojektet för att hitta åtgärder mot minskade fosforförluster. Möten med rådgivarna visade att det för rådgivarorganisationerna är svårt med ett heltäckande geografiskt arbete inom avrinningsområden, dels för att kundunderlaget är utspritt, dels för att rådgivarnas kapacitet är begränsad. Samordningen mellan organisationerna fungerar bara delvis då de konkurrerar om samma medel. Påpekandet om svårigheter att kontakta relevant forskare beror ofta på tidsbrist och leder till att rådgivningen baseras på föråldrad kunskap och erfarenheter. Nätverkskontakterna var förvånansvärd lätta att etablera. Ämnet är angeläget och samarbetet uppfattas som positiv från alla håll. Foldern visade sig vara mycket användbar för att enkelt förklara projektets mål och arbetssätt, och för att initiera en diskussion om att effektivisera kommunikation mellan lantbrukare-rådgivare-forskare. SLUTSATSER Aktörer i plattformarna är samtliga ovan beskrivna människor: lantbrukare och boende kring ett lokalt vattendrag, rådgivare, företrädare för branschorganisationer, forskare, myndigheter. Plattformarnas roll Lantbrukargrupperna utgör basen för plattformarna som ska utvecklas i Motala Ströms olika delavrinningsområden genom en deltagardriven metod i enlighet med EUs vattendirektiv och de svenska miljömålen. Rådgivare och branschföreträdare som koordineras till grupperna bidrar dels med sin ämneskompetens dels med sitt nätverk genom sina organisationer, vilket gör att mötesplatserna länkas ihop. Forskare kan å ena sidan bjudas in för sin ämneskompetens, å andra sidan kan forskare få en plats för att testa, förankra och tillämpa sina resultat genom att bli knutna till mötesplatserna. Myndigheter - kommun, länsstyrelsen, jordbruksverket - hittar genom mötesplatserna samarbetspartner för dialog kring utformning och implementering av fungerande regelverk som strävar efter ett uthålligt nyttjande av naturresurser. Aktörer i referensgruppen AgroÖst, Magnus Börjesson Jordbruksverket / Fosfor-pilotprojektet, Janne Linder LRF-Östergötland, Anders Johansson SLU / CUL, Karin Eksvärd SLU-omvärld, Skara, Magnus Ljung 9
LITTERATUR Brandt, M., Grahn, G., Årnfelt, E. & Bäckman, N. 2004. Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström. Länsstyrelsen Östergötland & SMHI, Rapport nr. 94. Bratt, A. 2002. Farmers Choices: Management Practices to Reduce Nutrient Leakage within a Swedish Catchment. Journal of Environmental Planning and Management, 45(5), 673-689. Carlsson, D. 2004. Ramdirektiv för ytvatten. Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendirektiv & Länsstyrelsen Kalmar Län. Eksvärd, K. 2003. Tillsammans kan vi lära och förändra deltagardriven forskning för svenskt lantbruk. SLU, CUL. European Community, 2000. Establishing a framework for community action in the field of water policy. Official Journal of European Communities. Greppa Näringen, 2007. www.greppa.nu Heeb, A. 2006. Diskussion med lantbrukare och rådgivare under fältvandringar kring temat Övergödning i Östergötland under juli 2006. Hoffman, M. 1999. Assessment of leaching loss estimates and gross load of nitrogen from arable land in Sweden. Thesis. SLU. Johansson, B. 2006. Östersjön - hot och hopp. Formas Fokuserar 9. Konitzer, K., Skagerström, E. 2006. När når vi miljömålen? Länsstyrelsen Östergötland, rapport nr 2006:15. Källming M., Heeb, A. 2007. Råd, frågor och svar från Greppa Näringen Grundkurs, Grödan (maj) Länsstyrelsen Östergötland, Lantbruksenheten. LEADER/Kustland, 2007. www.levandekustvatten.se Löwgren, M. 2003. Den ekonomiska analysen i Vattendirektivet - ett pilotprojekt i Motala Ströms avrinningsområde. Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings Universitet. Motala Ströms Vattenvårdsförbund, 2007. www.motalastrom.com Naturvårdsverket, 2005. Förändringar under ytan, Östersjöns tillstånd. Naturvårdsverket, rapport Monitor 19 Samuelsson, C. 2006. Miljötillstånd i Östergötlands sjöar - utvärdering av miljötillståndet i Östergötlands läns sjöar sommaren 2004. Sveriges miljömål, 2007. www.miljomal.nu 10