Upplösning av affärsrelationer i IT-relaterade affärsnätverk

Linköping 2003-04-11 Peter Dahlin Projektpresentation: Upplösning av affärsrelationer i IT-relaterade affärsnätverk I KORTHET En stor del av forskningen av företagens relationer med andra företag har under de senaste tjugo åren utgått från den så kallade nätverksansatsen enligt vilken relationer mellan företag ses bilda nätverk där en relation påverkar det som sker i en annan. Forskningen har visat att nätverk som existerar mellan företag i grunden är stabila då företag tenderar att ha affärsförbindelser till samma företag över en längre tid. Fokus har därmed legat i affärsnätverkens stabilitet. De senaste årens händelser inom IT-branschen, med stor förändring i företagsbeståndet, visar att det finns behov av att närmare studera mindre stabila affärsnätverk. Dessutom finns det få studier om hur avveckling av affärsförbindelser påverkar företagen och affärsnätverken. Därför är avsikten med vår studie att bidra till forskningen om dynamiken inom affärsnätverk genom att studera hur affärsnätverken påverkas av att vissa företag försvinner genom konkurs eller fusion. De senaste årens händelser inom IT-branschen ger en utmärkt möjlighet att kunna studera den här typen av dynamik.

AFFÄRSRELATIONER OCH NÄTVERK Under ett par decennier har det framvuxit ett numera väl etablerat perspektiv som vidhåller att företag över tiden utvecklar långvariga affärsrelationer med vissa av sina motparter (Ford, 1990; Grabher, 1993; Håkansson, 1982; Nohria & Eccles, 1992). En långvarig affärsrelation mellan två specifika företag är dels resultatet av ett fortlöpande utbyte av varor och tjänster mot olika typer av betalning, och dels de aktiviteter som utbytet medför. Företagen interagerar genom utbytena och aktiviteterna och ger därigenom affärsrelationen ett innehåll och en mening. Företagens interaktion rör inte endast köp och försäljning utan företagens hela affärsverksamhet, t.ex. teknisk utveckling (von Hippel, 1988; Håkansson, 1989; Lundvall, 1988) och informationsutbyte (Turnbull & Valla, 1986). Interaktionen inbegriper därmed inte bara försäljare och inköpare i de respektive företagen, utan individer på alla organisatoriska nivåer representerande alla funktioner i företagen (Cunningham & Homse, 1986). Företag utvecklar den här typen av långvariga relationer inte bara till sina leverantörer och kunder, utan till alla typer av organisationer som har en inverkan på företagets verksamhet, t.ex. banker, finansinstitut, allianspartners, myndigheter, universitet och branschorganisationer. I många avseenden kan pågående affärsrelationer liknas vid sociala relationer (Anderson & Narus, 1990; Dwyer, Schurr och Oh, 1987; Kelley och Thibaut, 1978). På samma sätt som en långvarig relation mellan två människor behöver tid för att utvecklas, kräver affärsrelationen tid och medan tiden går utvecklas affärsrelationen gradvis genom företagens interaktion (Anderson och Weitz, 1992). Företagens interaktion gör också affärsrelationen dynamisk. De komplexa händelserna och omfattande aktiviteter som affärsverksamhet innebär tenderar att göra affärsrelationer komplicerade och svåra att förstå för dem som inte är direkt involverade. Den förändras kontinuerligt genom de aktiviteter som pågår och de resurser som utbyts. Samtidigt, i och med att affärsrelationen tar tid att utveckla, måste den även innehålla stabilitet. I detta ligger kärnan till vad en affärsrelation är; föränderlig, stabil, betydelsefull och komplex. Vi kan anta att ett företag är involverat i mer än en relation. Vi kan likaså anta att de parter företaget har relationer med i sin tur har flera affärsrelationer. Tidigare studier har visat att affärsrelationer kan förstås bättre om de inte studeras i ett vakuum utan placeras i ett sammanhang av andra affärsrelationer (Anderson, Håkansson & Johanson., 1994; Blankenburg & Johanson, 1997; Grabher, 1993; Granovetter, 1985; 1992; Håkansson & Snehota, 1989). Vad som pågår i en affärsrelation mellan en leverantör och kund kan påverkas av vad som pågår i affärsrelationen mellan samma leverantör och en annan kund. När en sådan påverkan finns är affärsrelationerna kopplade till varandra (Blankenburg Holm, 1996; Cook & Emerson, 1978). Genom kopplingarna mellan affärsrelationer skapas affärsnätverk (Axelsson & Easton, 1991; Gadde & Mattsson, 1987; Håkansson & Johanson, 1993; Håkansson & Snehota, 1995) vilket kan definieras som sets of two or more connected exchange relations, where connected means that exchange in one dyadic relation is contingent on exchange or non-exchange in the other (Emerson, 1981). Begreppet nätverk används flitigt och kanske lite slarvigt. För att det ska vara ett nätverk av affärsrelationer måste en verklig påverkan dem emellan finnas (Anderson, Håkansson & Johanson, 1994; Blankenburg & Johanson, 1997). Men även med en klar definition är begreppet nätverk svårt att handskas med. Affärsnätverken av kopplade affärsrelationer sträcker sig t.ex. långt bortom vad som kan uppfattas av ett enskilt företag och har på så sätt inte någon egentlig början eller slut. (Anderson, Håkansson & Johanson, 1994) DYNAMIK INOM AFFÄRSNÄTVERK Den övergripande nätverksstrukturen beskrivs i regel som stabil (se t ex Hammarkvist, Håkansson & Mattsson, 1982; Håkansson & Snehota, 1995; Nohria, 1992), dvs. aktörerna som 1 (8)

ingår i nätverket har ofta varit i kontakt med varandra under en lång tid. Som tidigare nämnts sker dock förändringar kontinuerligt inom ramen för de existerande relationerna, bland annat genom att parterna över tiden på olika sätt anpassar sig till varandra (Hammarkvist, Håkansson & Mattsson., 1982; Håkansson & Snehota, 1995). Om man studerar ett affärsnätverk över tiden kan man finna att det, trots att den övergripande nätverksstrukturen kan ses som stabil, uppkommer nya relationer och att vissa av de gamla avslutas (se t ex Gadde & Mattsson, 1987). Utgångspunkten för nätverksforskarna har i regel varit att förändringar sker genom en evolutionär process (t ex Håkansson & Snehota, 1995). Det som till stor del saknas är studier om radikala förändringar inom existerande nätverksstrukturer (Halinen, Salmi & Havila, 1999). En pågående studie om hur förvärv och fusioner påverkar företagens kunder och leverantörer (se t ex Anderson, Havila & Salmi, 2001; Havila & Salmi, 2000; 2002) visar att ett förvärv eller en fusion mellan två (eller flera) företag kan vara den kritiska händelsen som kan leda till radikala förändringar inom ett nätverk av företag. Till exempel när de parter som fusioneras har samma kunder måste ett beslut fattas om vem i fortsättningen har hand om kunderna. Detta innebär i regel att en av de tidigare existerande affärsrelationer måste avslutas, vilket innebär att fusionen har lett till förändringar som berör flera företag. Affärsnätverk kan även förändras radikalt på grund av att ett företag går i konkurs. I och med konkursen försvinner en aktör och dess kopplingar till kunder (och leverantörer), vilket i sin tur leder till förändringar som berör ytterligare parter. Studier om affärsrelationer har hittills till stor del fokuserat på utvecklingen av en relation och lämnat avvecklingen (eng. dissolution) mer eller mindre utanför. I de få studier som finns ligger fokus på antingen själva avvecklingsprocessen (t ex Tähtinen, 2001) eller det som sker mellan parterna efter att affärsförbindelsen är avbruten (t ex Havila & Wilkinson, 2002). Det som saknas, och som vi kommer att studera, är hur avvecklingen påverkar även andra parter än de som avbryter sin relation. Till exempel att IT-lösningar måste köpas från en annan IT-leverantör på grund av att den gamla IT-leverantören gått i konkurs. Vår studie kommer därmed att fokusera på två typer händelser, fusioner och konkurser, som kan leda till radikala förändringar inom ett affärsnätverk. Detta innebär att vår studie med fokus på radikala förändringar kompletterar existerande nätverksstudier. IT-TJÄNSTEBRANSCHEN Scenariot för studien kommer att vara IT-branschen, närmare bestämt IT-tjänsteföretag, då de senaste årens turbulens i IT-branschen utgör ett bra tillfälle att studera radikala förändringar. För närvarande görs en kartläggning av utvecklingen bland IT-tjänsteföretagen genom bearbetning av offentlig statistik. Denna kartläggning är inte klar, men preliminära resultat presenteras nedan. Statistiken utgår från branschindelningen enligt de så kallade SNI-koderna, där IT-tjänsteföretag utgör huvudgrupp 72. Under senare hälften av 1990-talet etablerades ett stort antal IT-företag i snabb takt. Antalet företag med IT-tjänster som huvudsaklig verksamhet mer än fördubblades mellan 1995 och 2000 (se figur 1 nedan). Även de första åren på 2000-talet innebar en fortsatt ökning av företagsbeståndet, dock har ett tydligt trendbrott rörande antalet sysselsatta i IT-tjänsteföretagen skett (se figur 2 nedan). Etablering av dessa nya IT-företag innebar att ett stort antal nya aktörer kom in i redan existerande affärsnätverk, nätverk där de sedan tidigare ingående aktörerna i regel funnits under en lång tid. IT-företagen fungerade i första hand som leverantörer av olika tjänster som många "vanliga" varu- och tjänsteproducerande företag på kort sikt själva saknade kompetens och arbetskraft för att utföra. De nya aktörerna fick, mycket på grund av de starka förväntningarna som fanns kring 2 (8)

IT, också snabbt viktiga positioner gentemot sina kunder som kände sig tvungna att på mycket kort tid kunna svara på marknadens krav på IT-anpassning. 25000 Antal företag i IT-tjänstebranschen 20000 15000 10000 5000 500+ anställda 200-499 anställda 100-199 anställda 50-99 anställda 20-49 anställda 10-19 anställda 5-9 anställda 1-4 anställda 0 anställda 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 1 Antal IT-tjänsteföretag (SNI 72***) uppdelat på företagsstorlek efter antal anställda. Källa: SCB CFAR Anställda i IT-tjänsteföretag 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 500+ anställda 200-499 anställda 100-199 anställda 50-99 anställda 20-49 anställda 10-19 anställda 5-9 anställda 1-4 anställda 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 2 Antal anställda i IT-tjänsteföretag uppdelat på företagsstorlek efter antal anställda. Källa: SCB CFAR De mycket positiva förhoppningarna om IT och dess roll för utvecklingen av företag avlöstes dock efter några år av en betydligt mer negativ trend. Den starka efterfrågan på IT-tjänster som skapat utrymmet för etableringen av nya företag avbyttes av en stagnation som innebar förändringar för branschen. Det innebar bland annat att ett stort antal IT-leverantörer slogs samman med varandra eller köptes upp för att uppnå lönsamhet. Många IT-leverantörer tvingades till konkurs eller omstrukturering i brist på uppdrag. I figur 3 illustreras konkurserna bland IT-tjänsteföretagen, och till detta kommer alltså uppköp och sammanslagningar. Intressant är att inte heller de större företagen klarat sig undan svårigheterna de senaste åren. 3 (8)

400 350 300 Antal konkurser bland IT-tjänsteföretag 250 200 150 100 50+ anställda 20-49 anställda 10-19 anställda 5-9 anställda 1-4 anställda 0 anställda 50 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 3 Antal konkurser bland IT-tjänsteföretag uppdelat på företagsstorlek efter antal anställda. Källa: SCB CFAR För många företag som hade anlitat dessa nya IT-leverantörer innebar detta att de på kort tid var med om två olika typer av förändring. Först skapades nya affärsförbindelser till de nya IT-leverantörerna och sedan kom många av dessa nya affärsförbindelser att antingen avvecklas eller förändras till exempel genom att IT-leverantören köptes upp av ett annat företag. Dessa två radikala förändringar utgör ett mycket intressant scenario för studier om dynamik i affärsnätverk. IT-LEVERANTÖRER I AFFÄRSNÄTVERK Den struktur som nätverket av affärsrelationer skapar utgör den verklighet som företaget agerar i, eller med andra ord den bild av verkligheten som utgör grund för agerande (jmf Penrose, 1959). Det är via sina affärsrelationer som företaget får information om händelser och aktiviteter i den vidare nätverksstrukturen. Såväl information kritisk för företags verksamhet i ett kort perspektiv, som information vilken i nuläget inte har någon avgörande betydelse når företaget genom de kopplade affärsrelationerna. Detta innebär att informationen kan ha passerat genom ett antal relationer innan det når företaget. Då affärsrelationen bygger på varierande grader av förtroenden (Blau, 1964; Dwyer, Shurr & Oh, 1987) och engagemang (Kelly & Thibaut, 1978; Morgan & Hunt, 1994), kommer omfattningen och karaktären på den information som förmedlas att variera från affärsrelation till affärsrelation. I grunden innebär det att den information som företaget erhåller i grunden är subjektiv (Emerson, 1981; Håkansson & Johanson, 1993). Samtidigt utgör informationsutbytet i affärsrelationerna företagets bas för fortsatt informationsinsamling och kunskapsuppbyggnad. Det råder därigenom liten tvekan om att hanteringen av information, och därigenom numera också IT, utgör en väsentlig del av företagets verksamhet. Inte bara för dess fortsatta kunskapsuppbyggnad, vilken inte bara gäller förhållandevis lättillgänglig objektiv kunskap utan även den erfarenhetsbaserade kunskap som inte lätt låter sig förmedlas (Penrose, 1959). Hantering av information är även viktigt för företagets strategiska utveckling och framtida konkurrenskraft. Införandet och användandet av ny informationsteknik i företaget såväl som en del i interaktionen i dess affärsrelationer ger anledning till att ställa frågor kring både i vilken utsträckning, i vilket syfte samt vilka förändringar detta medfört. Förändringar i företagets informationshanteringsprocesser påverkar flera centrala funktioner i den fortlöpande operativa verksamheten, t.ex. inköpsbeslut, försäljning och prissättning eller ekonomistyrsystem. 4 (8)

Utformningen och karaktären på dessa funktioner faller i grunden tillbaka på företagets behov av att hitta en jämvikt mellan de behov företaget har av att processa information och den kapacitet som finns eller kan skapas på kort sikt (Egelhoff, 1988). Det är i detta sammanhang som positioner för nya företag, inriktade på att leverera såväl tekniska som verksamhetsmässiga IT-lösningar, skapas i de existerande affärsnätverken. Oavsett om behovet är internt eller externt genererat finns i de flesta fall varken kompetensen att hitta adekvata lösningar eller förmågan att implementera dem i företagen. Både brist på nödvändig kompetens och kapacitet gör att behovet av leverantörer av IT-tjänster blir starkt och därtill utvecklas, varefter IT-lösningar införs, ett snabbt växande beroende. Det ökade beroendet mellan IT-leverantören och företaget i dess nya affärsrelationer kan antas påverka inte bara det enskilda företaget, utan även företagets andra relationer (Blankenburg Holm, 1996; Cook & Emerson, 1978). Genom kopplingarna till andra relationer påverkas därmed inte bara det enskilda företaget av de effekter som uppstår då IT-leverantören försvinner genom avveckling eller fusion, utan hela den omgivande strukturen. Figur 4 illustrerar den turbulens som skapas inom nätverket när de IT-köpande företagens relationer till IT-säljande företag förändras i och med att dessa avvecklas eller fusioneras. IT-köpare IT-leverantör som är part i en fusion eller uppköp IT-leverantör som försvunnit genom konkurs Figur 4 Dynamik inom nätverk av IT-leverantörer och IT-köpare i samband med konkurs och fusion PROBLEMFORMULERING Den övergripande frågan som genomsyrar studien är: Hur påverkas affärsnätverk av att vissa affärsrelationer försvinner genom att aktörer exempelvis går i konkurs eller fusioneras? Inom denna övergripande formulering kommer mer specifika forskningsfrågor att arbetas fram. PLANERAT UPPLÄGG Projektet bedrivs i samarbete mellan Uppsala Universitet (Virpi Havila) och Mälardalens Högskola (Peter Thilenius). Det upplägg som presenteras nedan är skissartat och det faktiska upplägget kommer naturligtvis att styras av tid och resurser. 5 (8)

Kvantitativa och kvalitativa angreppssätt kommer att kombineras för att ge en så komplett, mångfasetterad och tydlig bild som möjligt. Två olika typer av metoder kommer primärt att användas: fallstudie och enkätstudie som genomförs inom ramen för fallstudierna. Projektet startar med en kartläggning av konkurser och fusioner av IT-leverantörer i Sverige under de senaste åren. Kartläggningen syftar till att tydliggöra scenariot för studien och preliminära indikationer presenteras i ett tidigare stycke i denna projektbeskrivning. Detta arbete kommer, förhoppningsvis, att slutföras innan sommaren. Fallstudier rörande konkurser och fusioner kommer att genomföras. Gällande konkurser kommer fokus att ligga på (i) hur affärsrelationen såg ut före brytningen, (ii) hur brytningen skedde och (iii) vilka effekter brytningen hade. På detta sätt kommer vi att kunna kartlägga hur brytningen har påverkat affärsrelationerna inom de nätverk företagen befinner sig i. Studien av fusioner kommer att fokuseras kring (i) varför den gamla relationen avslutats och nya etablerats/skapats och kring (ii) hur detta skett samt (iii) vilka problem som därvid uppkommit. Alla parter (de företag som berörs av fusionen och IT-köpare) kommer att studeras med hjälp av ett antal på förhand konstruerade mätinstrument, exempelvis ökad volym i leveranser, förbättrad kvalitet i produkten, effektivare distributionssystem. I nära samarbete med, och i anslutning till, materialet som samlas in i fallstudierna Konkurs och Fusion kommer vi att göra en insamling av kvantitativ data. Avsikten är att med hjälp av enkäter som skickas till ett stort antal av de inblandade aktörerna som identifierats inom fallstudierna skapa ett datamaterial som kan ligga till grund för utveckling av simuleringsmodeller av dynamiska förändringar i affärsnätverk. För att detta ska kunna genomföras inleds studien med att operationalisera centrala begrepp och utveckla lämplig metodik för datainsamling. Utvärdering och eventuell utveckling av simuleringsverktyg är också nödvändigt i studiens inledningsskede. I slutet av studien kommer även olika modeller för att simulera effekter av förändringar i dynamiska affärsnätverk att specificeras. PRELIMINÄRA RESULTAT OCH BETYDELSE Upplösning av affärsförbindelser och hur detta påverkar andra företag är ett område inom vilket det finns mycket lite forskning. Detta är en stor brist då forskare och lärare, och därmed även företagsledarna, saknar kunskaper om varför och hur affärsförbindelser bör/kan avvecklas. Denna studie kan förhoppningsvis bidra till förståelsen av hur ett affärsnätverk påverkas av konkurser och fusioner. Virpi Havila var en av organisatörerna för en nordisk workshop hösten 2000 (1 st Nordic Workshop on Relationship Dissolution), som samlade 23 personer för att under två dagar diskutera den pågående forskningen om avveckling av affärsförbindelser. Workshopens deltagare var överens om att mycket lite forskning fanns inom detta område som trots allt är en naturlig del av affärsverksamhet. 6 (8)

REFERENSER Anderson, H., Havila, V. & Salmi, A., 2001, Can you buy a business relationship? On the importance of customer and supplier relationships in acquisitions. Industrial Marketing Management, 30 575-586. Anderson, J. C., Håkansson, H. & Johanson, J., 1994, "Dyadic Business Relationships Within a Business Network Context", Journal of Marketing, Vol. 58, October, ss. 1-15. Anderson, J. & B. Wietz, 1992, The Use of Pledges to Build and Sustain Commitment in Distribution Channels, Journal of Marketing Research, Vol. XXIX, 18-34. Anderson, J.C. & J.A. Narus, 1990, A Model of Distributor Firm and Manufacturing Firm Working Partnerships, Journal of Marketing, 54, January, 42-58. Axelsson, B. & G. Easton, (eds.), 1991, Industrial Networks - A New View of Reality. London: Routledge. Blankenburg Holm, D., 1996, Business Network Connections and International Business Relationships, Uppsala: Department of Business Studies. Blankenburg, D. & Johanson, J., 1997, Business Network Connections and the Atmosphere of International Business Relationships In: Björkman, I. and Forsgren, M. (eds.) The Nature of the International Firm Nordic Contributions to International Business Research. Blau, P.M., 1964, Exchange and Power in Social Life. New York: John Wiley & Sons. Cook, K. & R. Emerson, 1978, Power, Equity and Commitment in Exchange Networks, American Sociological Review, Vol. 43, October, 721-738. Cunningham, M., & E. Homse, 1986, Controlling the Marketing-Purchasing Interface: Resource Development and Organizational Implications, Industrial Marketing and Purchasing, 1, 2, 3-26 Dwyer, F. R., P. H. Schurr & S. Oh, 1987, Developing Buyer-Seller Relationships. Journal of Marketing, 51, 11-27. Egelhoff, W., 1988, Organizing the Multinational Enterprise: An Information Processing Perspective, Cambridge: Ballinger Publishing Company. Emerson, R., 1981, Social Exchange Theory, In: Rosenberg, M. och R. Turner, Social Psychology: Sociological Perspectives, New York: Basic Books. Ford, D., 1990, Understanding Business Markets. Interaction, Relationships, Networks. London: Academic Press. Gadde, L.-E. & Mattsson, 1987, "Stability and change in network relationships", International Journal of Research in Marketing, 4, ss. 29-41. Grabher, G., 1993, The Embedded Firm On the Socioeconomics of Industrial Networks, London: Routledge. Granovetter, M, 1985, Economic Action and Social Structure: The Problem of Embeddedness, American Journal of Sociology, vol. 91, no. 3, pp. 481-510 Granovetter, M., 1992, Problems of Explanation in Economic Sociology, In: Nohria, N. och R. Eccles, (eds.), Networks and Organizations: Structure, Form and Action, Harvard Håkansson, H. & Snehota, I., 1989, No Business is an Island, in Engwall, L. (ed.), Four Decades of Uppsala Business Research, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Oeconomiae Negotiorum, no. 44, pp. 287-301 7 (8)

Håkansson, H. & I. Snehota, 1995, Developing Relationships in Business Networks, London: Routledge. Håkansson, H. & J. Johanson, 1993, Networks as a Governance Structure, In: G. Grabher, (ed.), The Embedded Firm On the Socioeconomics of Industrial Networks, London: Routledge. Håkansson, H., (ed.), 1982, International Marketing and Purchasing of Industrial Goods: An interaction Approach, Chichester: John Wiley. Håkansson, H., (ed.), 1989, Corporate Technological Behaviour: Cooperation and Networks, London: Routledge. Halinen, A, Salmi, A. & Havila, V., 1999, From dyadic change to changing business networks: An analytical framework, The Journal of Management Studies, vol. 36, issue 6, pp. 779-794 Hammarkvist, K.-O., Håkansson, H. & Mattsson, L.-G., 1982, Marknadsföring för konkurrenskraft, Malmö: Liber. Havila, V. & Salmi, A. 2002, Network Perspective on International Mergers and Acquisitions: What More Do We See?, in Havila, V., Forsgren, M & Hakansson, H. (eds.) Critical Perspectives on International Business. Elsevier Science Ltd. Havila, V. & Salmi, A., 2000, Spread of Change in Business Networks: An Empirical Study of Mergers and Acquisitions in the Graphic Industry. Journal of Strategic Marketing, 8, 105-119. Havila, V. & Wilkinson, I., 2002, The Principle of the Conservation of Relationship Energy: or many kinds of new beginnings, Industrial Marketing Managemenent, 31, 191-203. Kelley, H.H., & Thibaut, J.W., 1978, Interpersonal Relations - A Theory of Interdependence. New York: Wiley. Lundvall, B.-Å., 1988, Innovation as an Interactive Process: From User-Producer Interaction to the National System of Innovation, In G. Dosi, C. Freeman, R. Nelson, G. Silverberg, och L. Scott, (eds.), Technological Change and Economic Theory. London: Pinters. Morgan, R. & Hunt, S., 1994, The Commitment-Trust Theory of Relationship Marketing, Journal of Marketing, Vol. 58, 20-38. Nohria, N. & Eccles, R., (eds.), 1992, Networks and Organizations: Structure, Form and Action, Harvard Business School Press, Boston MA. Nohria, N., 1992, Is a Network Perspective a Useful Way of Studying Organizations?, i Nohria, N. & Eccles, R. G. (eds.), Networks and Organizations: Structure, Form, and Action, Boston: Harvard Business School Press, ss. 1-22. Penrose, E., 1959, The Theory of the Growth of the Firm, New York, Oxford University Press Tähtinen, J., 2001, The Dissolution Process of a Business Relationship A case study from tailored software business. Acta Universitatis Ouluensis G Oeconomica 10. Turnbull, P. & Valla, J.P. (eds.), 1986, Strategies for International Industrial Marketing, London, Croom Helm. von Hippel, E., 1988, The Sources of Innovation. Oxford: Oxford University Press. 8 (8)