Driftbudget 2010 med plan Bildningsnämndens totala driftkostnader/intäkter (kostnader (-) och intäkter ( ) tkr.

Bildningsnämndens övergripande planering med budget 2010 och plan 2011-2012 - reviderad i enlighet med KF-beslut 2009 11 16 187 Driftbudget 2010 med plan 2011-2012 Bildningsnämndens totala driftkostnader/intäkter (kostnader (-) och intäkter ( ) tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Intäkter 127 651 105 155 115 630 115 630 115 630 Kostnader -732 326-708 929-716 914-716 914-716 914 Nettokostnad -604 675-603 774-601 284-601 284-601 284 Kommentar: 2010 års ram. Av KF beslut från sammanträde 2009 11 16 framgår att bildningsnämndens budgetram för 2010 uppgår till 600 380 tkr. KF har gjort följ ande ramförändringar från inlämnad b udgetförslag 2009 från bildningsnämnden; Budgetförutsättning för budgetförslag beslutat i BiN 2009 08 25-576 756 tkr Ramju stering kapitaltjänst 410 tkr Ramjustering (demografi mm) - 24 750 tkr Ramjustering ökade fasta arvod en - 25 tkr Ramjustering samordning IT-s ystem 741 tkr Budget 2010-600 380 tkr Utöver ovan görs följande budgetregleringar; Kvarvarande reglering av kostnadsöverföring ekonomibiträden fr 2009 mellan bildningsnämnd och Serviceenheten/Tekniska nämnden 545 tkr Ramjustering mellan personalkontor och bildningsnämnd avseende facklig samverkan lärarförb unden 1 551 tkr Ramjustering enligt KS beslut 2009 12 15 268 om tillägg till den av KF tidigare fastställda ramen -2 000 tkr Ramjustering enligt KS 2009 12 15 att föreslå KF 2010 01 25 tillskjuta ytter ligare till ramen 2010-1 000 tkr Budgetram, 2010 före kostnadsreglering för hyresförändringar, löneöverhänget från 2009 samt lönerörelsen 2010. -601 284 tkr Planförutsättningar 2011-2012 För åren 2011 och 2012 ligger ramarna kvar i samma nivå som för 2010, men kommer att förändras för demografiska, löne- och hyresförändringar. Bildningsnämndens investeringsbudget 2010 med plan för å ren 2011-2012 (tkr Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Nettoinvesteringar - 8 593-4 263 * - 5 332-3 915-4 197 I budgetramen för 2009 ligger 1 750 tkr i budget för åtgärder hos annan part, medel som ej får disponeras av bildningsnämnden utan återföres till KS. 2010 med plan 2011 och 2012.doc KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: 0150-572 70 Förvaltningskontoret, 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 82 00 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se bildningsforvaltningen@katrineholm.se

2 (38) Investeringsbudget 2010 för åtgärder som ligger inom Bildnings- nämndens uppdra g (5 332 tkr ) Kategori 1 Investeringar påkallade av skyldigheter och åligganden Reinvestering av utrustning i enlighet med arbetsmiljökrav -500 tkr Kategori 4 Övriga investeringar, inkl produktionsinvesteringar Teknikstöd till barn/ungdomar i behov av särskilda stödinsatser inom ramen för mediatek -300 tkr Reinvestering utrustning/möbler till förskolor/grundskolor -500 tkr Reinvestering av maskiner/utrustning gymnasieskolorna, enligt upprättad plan som bilägges -3 112 tkr Utbyte av ljudanläggning i samband med ombyggnation av Duveholmsskolans aula - 920 tkr Summa investeringsbudget 2010 inom bildningsnämndens ram (kategori 1 och kategori 4) - 5 332 tkr Bildningsförvaltningen kommer inför fördelning av medlen internt, att samordna 2010 års inköp, för att med stöd av upphandlingsenheten se till att upphandlingsavtal upprättas, där sådana inte finns. Investeringar 2010 som ligger hos annan part Kategori 1 Fastighetsinvesteringar påkallade av skyldigheter och åligganden Akustikdämpande åtgärder, Vita huset Akustikdämpande åtgärder, Nävertorps gymnastiksal Akustikdämpande åtgärder, Bie skola Akustikdämpande åtgärder, Björkviks skola Plättis lokaler i husets nedre botten, upprustning beslut KS 2006 10 25 27 Summa investeringsbudget hos annan part - 15 tkr -50 tkr -20 tkt -35 tkr -1 900 tkr - 2 020 tkr Kategori 2 Fastighetsinvesteringar hos annan part Duveholmsskolans aula, ljudanläggning, ombyggnation -1 340 tkr Summa fastighetsinvester ing hos anna n part - 1 340 tkr Kategori 3 Rationaliseringsinvesteringar (fastighetsinvestering)

Ombyggnad av Lindens restaurangdel, Genom ombyggnationen kan driftkostnader för elevluncher minskas,, netto minskade lunchkostnader ca 400 tkr/å. Summa rationaliseringsinvestering hos annan part Summa investeringsram hos annan part Totalt erhållen investeringsram för 2010 3 (38) - 1 860 tkr - 1 860 tkr -5 220 tkr -10 552 tkr Investeringsbudget 2011-2012 för åtgärder som ligger inom Bildningsnämndens ansvarsområde 1. Investeringar påkallade av skyldigheter och åläggande Årlig nivå reinvestering utrustning p g a Arbetsmiljökrav, Miljö och Hälsa År 2011-500 tkr År 2012-500 tkr 4. Övriga investeringar inkl produktionsinvesteringar Årlig nivå teknikstöd till barn och ungdomar i behov av särkilt IT-stöd År 2011-300 tkr År 2012-300 tkr Reinvestering/grundnivå möbler/utrustning mm till förskolor/grundskolor År 2011-500 tkr År 2012-500 tkr Reinvestering maskiner/utrustning till gymnasieskolorna enligt upprättad plan som bilägges År 2011-2 615 tkr År 2012-2 897 tkr

4 (38) 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar Bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten i landsbygden. Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar för grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola samt läroplaner. Det kommunala uppdraget och Bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i KF:s dokument för övergripande planering med budget 2008-2009. I bilagd verksamhetsplan för 2008-2010 formuleras BiN:s strategier för att utföra det samlade uppdraget. 1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar 1.2.1 Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Under höstterminen 2009 görs en utvärdering av gymnasieskolans elevhälsovård och förskolans/grundskolans samlade stödfunktioner inom Elevhälsan. Enligt nämndbeslut är den tidigare planerade utvärderingen av Elevhälsan inom grundskolan framflyttad för att samplaneras med motsvarande utvärdering av elevhälsovården inom gymnasieskolan. Lärarlyftet är en nationell satsning på fortbildning för pedagoger inom grundoch gymnasieskolan. En kompetensinventeringsplan togs fram under 2008 vilken pekar på vilka kompetenser som behöver kompletteras inom den samlade verksamheten. Inriktningen på kompetenssatsningen avser speciallärare och yrkeslärare med lärarexamen. För 2010 är den preliminära nivån från statens sida ca 3 900 tkr, under förutsättning att Katrineholms kommun bidrar med ca 1800 tkr Fr o m hösten 2009 startar Förskolelyftet, vilken är en nationell satsning t o m 2011 på kompetensutveckling för förskollärare, barnskötare och pedagogiska ledare inom förskolan. Studietiden för förskollärare utgör 10 veckor och för barnskötare 5 veckor. Antalet platser för Katrineholms kommun är ännu inte

5 (38) fastställt. Deltagare i förskolelyftet erhåller 80% av sin ordinarie lön och staten bidrar med 56% av lönesumman samt utbildningskostnaderna. Att delta i Förskolelyftet kommer att innebära en kommunal kostnad om 24% på lönesumman under studietiden. I särskilt ärende efter KFs budgetbeslut 2009 11 16 187, har bildningsnämndens ram utökats med 3 Mkr. Dessa kommer att avsättas för kompetensutvecklingsinsatser enligt följande; - dels riktade till språkutveckling/interkulturell förståelse, insatser som riktas till samtlig pedagogisk personal inom bildningsförvaltningen, - dels till PIM Praktisk IT- och mediekompetens, riktad till samtliga pedagoger, och omfattar en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen och är utarbetad av Skolverket. I samråd med socialförvaltningen organiseras under 2009 stödverksamhet för barn och ungdomar, vilka av olika skäl ej kan gå i ordinarie grund/ gymnasieskola. Under 2009 genomfördes en översyn av Stegets verksamhet och till höstterminen 2009 planeras en nystart. Personal med specialkompetens avseende den aktuella elevgruppen har anställts. Bildningsförvaltningen deltar även i arbetet med projekt Palladium med inriktning mot våra äldre ungdomar. Bildningsnämnden har våren 2009 begärt granskning med hjälp av verktyget Skolkompassen. Sveriges kommuner och landsting har till stöd för skolans beslutsfattare och ledning utvecklat Skolkompassen, ett överskådligt och praktiskt användbart redskap som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning. Förebilden är Kommunkompassen, som väckt stort gensvar i svenska kommuner. De områden som granskas är - Offentlighet och demokrati - Tillgänglighet och brukarorientering - Samspel politiker och tjänstemän - Styrning och ledning - Kontroll och rapportering - Personalpolitik - Verksamhetsutveckling - Verksamhetens resultat Katrineholms kommun placerade sig på en hedrande tredje plats bland de hittills utvärderade drygt 20 kommunerna. Skolkompassens resultat kommer att vara vägledande då Bildningsnämnden och dess förvaltning skall prioritera förbättringsarbete inom dessa områden under 2010. 1.2.2 Förskola/familjedaghem/skolbarnsomsorg

6 (38) Efterfrågan på förskoleplatser ökar, och av de familjer som erbjuds familjedaghem önskar flertalet snarast möjligt överflyttning till förskola. Tillgången på familjedaghem har de senaste åren varit minskande. Enligt senast framtagen köprognos ökar efterfrågan på förskoleplatser 2010 med ytterligare 60 platser i förhållande till föregående år. Inflyttning av nyanlända från annat land till kommunen fortsätter i stor omfattning, vilket ställer krav på personal i förskolan av interkulturell förståelse i mötet med barn och föräldrar. Detta medför ökande kostnader, och särskilda medel avsättes för kompetensutveckling av personal samt kostnader för tolkstöd och informationsinsatser,. Katrineholms kommun lever inte upp till det lagstadgade kravet gällande språkstöd på modersmålet i förskolan. Inte heller under 2010 synes ekonomiska förutsättningar kunna skapas för detta. Från och med 2010 07 01 har hemkommunen i uppdrag att erbjuda obligatorisk förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år. Detta medför kostnader för kommunen och förvaltningen i form av minskade intäkter men skall enligt uppgift kompenseras. Från och med 2009 07 01 har vistelsebegreppet för barn ändrats vilket innebär att kommuner även fortsättningsvis är skyldiga att ta emot barn från andra kommuner i sin förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Hädanefter står emellertid hemkommunen för kostnaderna till vistelsekommunen. 1.2.3 Förskoleklass-grundskola Regeringen aviserar att en ny skollag kommer att beslutas under perioden. Den förväntas träda i kraft senast 2011 07 01. Den kommer enligt förhandsuppgifter att innehålla återgång till timplan i ämnen. (Katrineholm ingår för närvarande i den nationella försöksverksamheten utan timplan.) Vidare kommer kraven på insatser för barn i behov av särskilt stöd att ytterligare skärpas. Dessa förändringar kan medföra ökande kostnader redan 2010. Fler kontroller/prov och betyg införs i lägre och äldre åldrar, vilket bl.a. kommer att innebära behov av ökade kompetensinsatser och IKT-stöd för lärare. Grundskolans anpassning till demografin är så långt möjligt genomförd under innevarande period. Ytterligare anpassning kan komma att krävas på grund av friskoleetablering och vikande elevunderlag i grundskolans senare årskurser. Inflyttning till kommunen av nyanlända från annat land fortsätter i stor omfattning, vilket ställer högre krav på grundskolans personal i form av interkulturell förståelse i mötet med barn och föräldrar. Detta medför ökande kostnader för kompetensutveckling av personal och särskilda medel kommer att avsättas. Migrationsverket har aviserat ytterligare ett 100-tal barn till kommunen inför det kommande året (juli 2009- juli 2010). Ålder på de aviserade barnen är dock oklar.

7 (38) Under 2009 har en omorganisation av upptagningsområdena inom centrala Katrineholm genomförts. Denna har givit önskat resultat i form av ökad integration inom skolorna. I Valla-området minskar samtidigt elevunderlaget Den nuvarande skolledningsorganisationen behöver mot bakgrund av dessa förändringar ses över inför 2010. Fr o m lå 2009/10 startar en friskola F- år 6 i Flodafors, vars elevunderlag vid höstterminens utgång var 52 elever. Eleverna kommer från upptagningsområden för skolorna Bie, Sköldinge, Häringe och Valla. Friskolan bedriver även skolbarnsomsorg som under hösten 2009 omfattade 30 barn. Beslutet, om att under perioden, förändra Södra skolan till år 6-9 skola för att klara den ökade efterfrågan på förskoleplatser, har upphävts i enlighet med bildningsnämndens beslut 2009 01 27 2. Det ändrade beslutet har sin grund i att lokalanpassningar kan genomföras i befintligt lokalbestånd inom områdena Sandbäcken och Norr, utan att en förflyttning av år 6 till Södra skolan är nödvändig. Valla skola utgör - i enlighet med tidigare fattade beslut fr om höstent en F- år 9-skola, varvid Häringe framöver utgörs av ren förskoleverksamhet. 1.2.4 Obligatorisk grundsärskola Att fastlägga och planera för organisationsförändringar av denna verksamhet över längre period är ej möjligt, då verksamheten inte är kopplad till demografiska förutsättningar. Lå 2008/09 var elevantalet 88, varav 8 lokalintegrerade i grundskolan. Inför lå 2009/10 organiseras verksamheten för det idag kända elevantalet, vilket är 91. På grund av det ökade elevantalet i träningsskolan, har det funnits behov av större lokalytor. I samband med omorganisationen av grundskolans upptagningsområden samt flytten av Nävertorps senare årskurser till Tallås, har det frigjorts lokaler på Nävertorp. En flytt av träningsskolan från Skogsborg till Nävertorp har genomförts sommaren 2009. 1.2.5 Gymnasieskola Den nya skollag som regeringen aviserat kommer att innebära förändringar av gymnasieskolan. Regeringen har även fattat beslut om en gymnasiereform som kommer att träda i kraft höstterminen 2011. Den innebär att ett intensivt reformarbete måste starta under läsåret 2009/2010. Den nya reformen innebär en ny programstruktur och ett införande av 2 olika examina, en högskoleförberedande samt en yrkesexamen. Möjligheten att driva specialutformade program försvinner. Gymnasieskolan står även inför stora utmaningar i samband med det minskande elevantalet. För att möta minskningen som kulminerar 2012 krävs organisationsförändringar och troligen nedläggningar av gymnasieprogram eller inriktningar av program. En lokalutredning pågår med målet att nå ett effektivt nyttjande av lokalerna utifrån såväl verksamhetens behov som ett ekonomiskt perspektiv.

8 (38) Under läsåret 2009/2010 fortsätter arbetet inom projektet Teknisk Kompetens i Samverkan (TKS). En ansökan om certifiering inom ramen för teknikcollege har skickats till Teknikcollege Östergötland och samarbetsformerna mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan fortsätter att utvecklas. Bl.a. kommer gymnasieskolan att vara involverad i det nya projektet yrkesvux, gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna, som drivs av Viadidakt. En omstrukturering av det Individuella programmet, i enlighet med nya gymnasieutredningen, skall utredas. Omstruktureringen innebär ett ökat samarbete mellan grundskola och gymnasieskola för att fler elever ska nå målen. En rektor har anställts på 50% för att leda utvecklingen av programmet. Höstterminen 2008 startade försöksverksamhet med den nya lärlingsutbildningen och utbildningen har bedrivits på 5 av kommunens gymnasieprogram. Kommunen har tilldelats 18 nya platser för kommande läsår. Utbildningarna genomförs i nära samarbete med det lokala näringslivet. Under det senaste året har det skett ett stort antal nyetableringar av gymnasiala friskolor i regionen. Detta har inneburit att ungdomar i större utsträckning än tidigare söker sig till utbildningar utanför kommun. Ett minskat antal elever från Vingåkers kommun går i kommunens gymnasieskolor. Förvaltningen ser med oro på utvecklingen eftersom den kraftigt påverkar de ekonomiska förutsättningarna i kommunens egna gymnasieskolor med en risk för minskat kursutbud och därmed minskad valmöjlighet för eleverna. Ökade satsningar på marknadsföring och information är nödvändiga under 2010. Förslag gällande ny resursfördelningsmodell för gymnasieskolan i Katrineholm lägges fram i särskild ärende vid bildningsnämndens sammanträde januari 2010. 1.2.6 Gymnasiesärskola Liksom för den obligatoriska särskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre period. Antalet elever från andra kommuner är alltid svårt att beräkna och prognoserna blir osäkra. En målsättning kommande period, är att kartlägga kompetensbehovet för att totalt sett höja kompetensen och behörigheten hos personalen. En pedagogisk utvecklingsgrupp har bildats, för att tillsammans med rektor driva utvecklingen framåt med koppling till den forskning som sker på området. 1.2.7 Kulturskola Kulturskolan har ett särskilt uppdrag, att i samarbete med företrädesvis Duveholmsgymnasiet och andra etablerade kulturaktörer i Katrineholm, utveckla

9 (38) det estetiska programmet till ett konkurrenskraftigt program som skall erbjuda såväl spetskompetens som möjlighet till bredd. Kulturskolan fortsätter att utveckla det lokala kulturgymnasiet tillsammans med gymnasieskolan. I samarbetet med grundskolan och inom ramen för grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Verksamheterna ska kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Tillsammans med förskoleverksamheten utvecklas verksamheter där barns tidiga kulturintresse stimuleras och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Kulturskolan erbjuder ett antal kompetensutvecklingskurser för personal. KF fastställde inför lå 2007/08 nuvarande gällande musikavgift och instrumenthyra till 575 kr/termin respektive 285 kr/termin. En översyn av kulturskolans avgifter har gjorts, varvid det framkommit att det finns ytterligare avgifter som tas ut, vilka ej formellt har beslutats av KF. Katrineholms avgiftsnivå ligger i linje med riksgenomsnittet, vilket dock finns stora variationer (från 0 till 1 700 kr). Bildningsförvaltningen har gjort bedömningen att en höjning med ca 4% är rimlig, se nedan av KF fastställda avgifter för 2010 (inom parentes anges nuvarande avgift). Ämne Avgift Kommentar Ämneskurs i Musik och Bild&Form Musik- och sångkurs för förskolebarn 600 kr/termin (575 kr/termin) 300 kr/termin (285 kr/termin) Blåsverkstad/Musikverkstad 300 kr/termin /285 kr/termin) Orkester/Ensemble/Kör 300 kr/termin (285 kr/termin) Fördjupningslinje/Musikallinje Instrumenthyra 1 200 kr/termin (1150kr/termin) 300/150 kr/termin (285kr/145kr/termin Syskonrabatt 25% från andra barnet Ingen avgift för elev som går ämneskurs Instrument/Sång Den lägre avgiften för elev i Blåsverkstad

10 (38) 1.3 Nyckeltal Tidigare redovisade nyckeltal för bildningsnämndens olika verksamheter, har varit en redovisning ur den nationella statistiken. Dessa nyckeltal har inte haft en tydlig koppling till de mätbara mål som bildningsnämnden fastställer i avsnitt 3. Bildningsnämnden föreslår därför att de nyckeltal som fastställdes av KS 2005 09 28 utgår, och ersättes med följande som är direkt kopplade till målen. Förskoleverksamhet Ekonomi Förskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna. Prestation Samtliga föräldrar ska uppleva att deras barn under tiden i förskolan, stimuleras till utveckling utifrån barnets egna förutsättningar och behov. Kvalitet På varje förskoleavdelning skall det finnas minst två högskoleutbildade lärare med förskoleinriktning i sin examen (förskollärare). Andelen förskollärare skall öka för varje år. Grundskola Ekonomi Grundskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna. Prestation Genomsnittligt meritvärde gällande för samtliga ämnen i avgångsbetygen skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Kvalitet Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Målet är att all personal skall inneha full behörighet inom de pedagogiska områden de verkar. Andelen behörig pedagogisk personal skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Gymnasieskola Ekonomi Gymnasieskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna.

11 (38) Prestation Andelen elever, som erhållit slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år, skall ligga över riksgenomsnittet. Andelen elever med behörighet till högskolan skall ligga lägst i nivå med riket i övrigt. Kvalitet; Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Andelen elever som avbryter sina studier eller byter program skall minska. 2 Ansvarsområde 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning per budgeteringsområde 2.1.1 Förskola, familjedaghem Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 28 561 tkr 25 000 tkr 29 000 tkr Kostnder - 133 045 tkr - 132 000 tkr - 137 500 tkr Nettokostnad - 104 484 tkr -107 000 tkr - 108 500 tkr Samtliga ekonomibiträden inom förskoleverksamheten har fr om 2009 överförts till serviceförvaltningen, vilket inneburit ramjustering med 7 686 tkr. Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (4 månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller familjedaghem. Alla 4- och 5-åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (15 tim/vecka) till syskon, vars förälder är föräldraledig, och till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar (15 tim/vecka). En särskild maxtaxa gäller för barn i förskola/ familjedaghem/skolbarnsomsorg. Föräldrar kan välja plats i barnomsorg inom formerna familjedaghem samt kommunala och föräldrakooperativa förskolor. I kommunen finns två föräldrakooperativ, vilka erhåller kommunalt bidrag; föräldrakooperativet Täppan i Sköldinge och föräldrakooperativet Lyckebobarnen i Katrineholms tätort. 2.1.1.1 Verksamhetsförändringar Då bildningsnämndens ram tillförts ramjustering för 2010, kommer resursfördelningsmodellen för förskolan ej att ändras, utan beloppstilldelningen ligger i nivå med 2009.Efterfrågan på förskoleplatser har årligen ökat de senaste åren. Detta gäller även barnomsorg på tider utöver de ordinarie. Förvaltningen gör bedömningen, att efterfrågan på förskoleplatser fortsätter öka under 2009 och 2010, bl a på grund av att det till Katrineholm flyttar in förhållandevis många anhöriganknutna invandrare

12 (38) med yngre barn. Enligt senast framtagen kö-prognos, har bildningsförvaltningen att planera för en verksamhetsutökning om 60 förskoleplatser i förhållande till 2009. Områdena har inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar, frihet att organisera verksamheten utifrån barnens behov och personella förutsättningar. Nivån för familjedaghemsverksamheten 1-5 år beräknas ligga kvar på 2009 års nivå (5 barn per familjedaghem) Till de två föräldrakooperativen, Täppan i Sköldinge och Lyckebobarnen i tätorten Katrineholm, utgår bidrag på samma villkor som för kommunal verksamhet. Enligt riksdagsbeslut har enskilda förskolor fr o m 2010 rätt att överklaga kommunens bidragsbeslut via förvaltningsbesvär. Bildningsnämnden har att i särskilt ärende besluta om bidragsnivån storlek. 2.1.2 Förskoleklass- grundskola -skolbarnsomsorg Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 35 771 tkr 22 000 tkr 25 000 tkr Kostnader -334 600 tkr -319 247 tkr - 320 015 tkr Nettokostnad -298 929 tkr -297 247 tkr - 295 015 tkr För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Elever, som har fallenhet för musik, kan söka till musikklass från och med år 7. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Stöd till elever med behov av särskilda insatser, ges inom den ordinarie verksamheten, om inte särskilda skäl föreligger. Inom varje rektorsområde finns därför specialpedagoger av olika slag. I en särskild enhet, Elevhälsan, finns personal med social, psykologisk och medicinsk kompetens samt omvårdnads- och specialpedagogisk kompetens samlad. Dessa specialkompetenser utgör ett stöd till skolorna. Målsättningen är, att den verksamhet där barn/ungdomar befinner sig, ska ges ett stöd, som möjliggör att eleverna ska kunna stanna kvar på sin hemskola. För elever, som inte gynnas av att gå kvar i sin hemskola, finns på Tallåsskolan särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnostiserade funktionshinder. Vidare finns i samarbete med gymnasieskolan en särskild undervisningsgrupp för äldre grundskoleelever, som av sociala skäl inte klarar att gå i vanlig klass. Ett Mediatek/skoldatatek finns etablerat och utvecklat inom verksamheten, utgörande specialpedagogiska insatser med teknikunderstöd. Syftet är att

13 (38) verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. Uppdraget för Skoldatateket breddas, från att bara ha gällt grundskolans verksamhetsområde, till att även ge stöd till elever i gymnasieskolan. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige nyanlända barn, har etablerats i kommunen; Interkulturella enheten. Denna verksamhet är anslagsfinansierad. Här kan barn tas emot och undervisas i ett par månader upp till ett läsår. De tidigare centralt anslagsfinansierade förberedelseklasserna ute på skolorna har däremot nu avvecklats. Migrationsverket har aviserat ytterligare ett 100-tal barn till kommunen inför det kommande året. 2.1.2.1 Verksamhetsförändringar ram för 2010, innebär att resursfördelningen för årets verksamhet, kommer att ligga kvar på de fr o m lå 2009 beslutade grunderna för resursfördelning. Under året kan ramjustering komma att göras för hyreskostnadsökning och avtalsrörelsen 2010. Bildningsnämndens modell för resurstilldelning, har anpassats till de regeringskrav som ställes fr om 2010 för friskolor och övrig enskild verksamhet. Då kommunens ersättningsnivåer får överklagas via förvaltningsbesvär, måste kommunen kunna uppvisa detaljerade underlag hur bidragen till olika verksamheter framräknats. I särskilda ärenden har bildningsnämnden att besluta, dels förtydliganden om resursfördelningsmodellernas uppbyggnad, i enlighet med grundnivå respektive tilläggsnivå dels beloppsnivåer för enskild bedrivna förskolor och skolbarnsomsorg i kommunen dels beloppsnivåer för friskolor dels beloppsnivåer för gymnasieskolor I det fall inga ytterligare medel tillföres bildningsnämnden för fortsatt omfattande inflyttning av invandrarbarn, måste ekonomisk beredskap skapas, vilket kräver politiska beslut om omfördelning inom 2010 års budgetram. Under 2009 har efterfrågan på skolbarnsomsorg ökat med 100 platser, främst beroende på omfattande anhöriginvandring. Områdena har frihet att inom givna ekonomiska ramar, själva utforma organisationen för sin verksamhet. Den interkulturella enheten är anslagsfinansierad och svarar för undervisning i modersmål samt studiehandledning i eget hemspråk. Den interkulturella enheten utgör även sluss för nyanlända invandrarbarn, där de förberedes för svensk skola innan de flyttas ut i ordinarie klass.

14 (38) Flodabygdens friskola har vid höstterminen 2009 års utgång 52 elever samt 30 barn i skolbarnsomsorg. Bidragsnivån för 2010 beräknas uppgå till 4,5 Mkr i det fall denna verksamhetsvolym ej ändras. 2.1.3 Gymnasieskola inkl gymnasiesärskola Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 54 950 tkr 51 500 tkr 53 300 tkr Kostnader - 184 200 tkr - 183 700 tkr - 187 049 tkr Nettokostnad - 129 250 tkr - 132 200 tkr - 133 749 tkr Utbildningarna inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utgörs av nationella program, individuella program samt specialutformade program. Utbildningarna bedrivs i tre egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet samt i skolor i andra kommuner (friskolor och program som Katrineholms gymnasieskola inte kan erbjuda). Katrineholms gymnasieskola erbjuder fjorton av sjutton nationella program, ett individuellt program samt två specialutformade program. Gymnasiesärskolan har ett individuellt samt tre specialutformade program. I det individuella valet inom gymnasieskolan finns möjligheter för elever att delta i det lokala idrottsgymnasiet alternativt det lokala kulturgymnasiet. Verksamheten i det lokala idrottsgymnasiet sker i samverkan med lokala idrottsföreningar, medan det lokala kulturgymnasiet sker i samverkan med kulturskolan samt föreningen DuD. 2.1.3.1 Verksamhetsförändringar Inför läsåret 2008/2009 infördes frisök inom gymnasieskolan. Frisök innebär att elever har rätt att söka gymnasieutbildningar i andra kommuner, även om utbildningen anordnas i kommunens egen regi. Samtidigt har det skett en omfattande nyetablering av fristående gymnasieskolor i regionen, vilket bidragit till att fler elever, från Katrineholm såväl som från Vingåker, söker sig till skolor utanför Katrineholm. Detta innebär en ökad osäkerhet i planeringsarbetet, ekonomiskt och organisatoriskt. De interkommunala ersättningarna har budgetmässigt anpassats till nu kända förutsättningar 2010. Gymnasieskolans budgetram följer de demografiska förutsättningarna, vilket innebär att den ökning av elever som skett sedan år 2000, förändras till en minskning från och med hösten 2009. Gymnasieskolans kostnad per program ligger väl till, jämfört med Sveriges övriga kommuner. Av de 14 program som skolorna i Katrineholm kan erbjuda, har 8 program en lägre kostnad än det s.k. riksgenomsnittet. Kostnaden för de 6 program som ligger över riksgenomsnittet avviker lite eller mycket lite.

15 (38) Gymnasiesärskolan Efterfrågan av plats i gymnasiesärskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och finansieras via anslag och externa intäkter för elever från andra kommuner. 2.1.4 Kulturskola Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 1 419 tkr 1 100 tkr 1 750 tkr Kostnader -11 002 tkr - 10 426 tkr -11 150 tkr Nettokostnad - 9 583 tkr - 9 326 tkr -9 400 tkr Kulturskolan undervisar elever inom grundskola och gymnasieskola i sång, musik, dans, bild och drama. Verksamheten har den långsiktiga ambitionen att bidra till barns utveckling och lärande genom att utvecklas från att vara en musikskola av traditionellt snitt, till verksamheter omfattande alla fem konstarter. Kulturskolans verksamhet omfattar ca 1 600 barn/ungdomar, varav drygt 700 är betalande för undervisning på ett instrument eller i sång. Verksamheten ska också sträva efter att, i samverkan med förskola, grundskola och andra aktörer, nå alla barn och ungdomar i kommunen med stimulerande och kvalitativ kulturundervisning. Grundsyftet är att barn/ungdomar ska upptäcka sitt kulturintresse, sin kulturella uttrycksform samt sina speciella kulturella förmågor. Som för övriga verksamheter gäller att barn och ungdomar ska få träning i samarbete och kommunikation, samt övrig stimulans till stöd för utveckling av självkänsla och själförtroende. Verksamheten ska sträva efter att skapa mötesplatser över etniska, sociala och geografiska gränser, där sociala nätverk mellan människor nybildas och utvecklas. 2.1.4.1 Verksamhetsförändringar Anslagen till kulturskola ges i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar. 2.1.5 Obligatorisk grundsärskola Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 6 530 tkr 5 000 tkr 6 500 tkr

16 (38) Kostnader -21 235 tkr -21 776 tkr -22 000 tkr Nettokostnad -14 705 tkr -16 776 tkr -15 500 tkr Grundsärskolan är till för de elever som har ett diagnostiserat begåvningshandikapp. Den obligatoriska särskolan är nioårig med ett frivilligt tionde år. Grundsärskolan styrs av särskild lagstiftning och är anslagsfinansierad av bildningsnämnden. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar 3 verksamhetsområden; Grundsärskolan Ängen Träningsskolan (från och med hösten 2009 belägen på Nävertorpsskolan) Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. I denna enhet ingår även gymnasiesärskoleelever. 2.1.5.1 Verksamhetsförändringar Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och är anslagsfinansierad utifrån kända faktorer vid budgettillfället. 2.1.6 Fritidsgårdsverksamhet Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 80 tkr 80 tkr 80 tkr Kostnader -475 tkr - 480 tkr - 500 tkr Nettokostnad -395 tkr -400 tkr -420 tkr Verksamheten inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Fr.o.m. 2008 har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet endast i följande områden; Sköldinge, Strångsjö, Forssjö och Björkvik. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet av föreningen GoIF i skolans lokaler och i nära samarbete med Bie barn- och ungdomsområde. Kultur- och turistnämnden har ansvaret för fritidsgårdarna i Valla och tätorten Katrineholm. Fritidsgårdsverksamheten har i uppdrag att arbeta aktivt med värdegrunds- och livsstilsfrågor och särskilt beakta behovet av att stödja ungdomars behov att bygga upp positiva självbilder och identiteter. Anslagen till fritidsgårdsverksamhet ges i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar. 2.1.6.1 Verksamhetsförändringar Inga omfattande verksamhetsförändringar planeras för frititidsgårdsverksamheten inom bildningsnämndens ansvarsområde under perioden.

17 (38) 2.1.7 Övrigt gemensamt (nämnd, ledning, övergripande förvaltningsadministration) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 360 tkr 475 tkr 0 tkr Kostnader - 42 376 tkr - 41 300 tkr - 38 700 tkr Nettokostnad - 42 016 tkr - 40 825 tkr - 38 700 tkr I Bildningsnämnden ingår 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår en avdelningschef och två verksamhetschefer. Förvaltningschefen är för närvarande även närmaste chef för två planeringssekreterare, en informatör och en handläggare. Avdelningschefen är chef för den administrativa personalen på förvaltningskontoret medan verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är rektorernas närmaste chefer. 2.1.7.1 Verksamhetsförändringar Fr o m läsåret 2009/10 leder en av verksamhetscheferna rektorerna för förskola och grundskola och den andra verksamhetschefen leder rektorerna i gymnasieskolan, särskolan, kulturskolan och elevhälsan samt personalen i förvaltningens verksamhetsstöd, det vill säga mediateket och IT-baserat verksamhetstöd. En ny förvaltningschef har rekryteras under hösten 2009, och tillträtt tjänsten fr o m december 2009. På grund av minskade ekonomiska förutsättningar, har vakant tjänst som avdelningschef inte återbesatts under 2009. Ytterligare personalneddragning görs fr o m 2010 inom förvaltningskontoret med 1,0 administratör.

18 (38) 3. Mål och uppdrag 3.1 Externa perspektiv 3.1.1 Ortsutvecklingsperspektivet Övergripande mål Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Fokusområden för planperioden Alla nämnder ska verka för integration och ta tillvara den kompetens nyanlända flyktingar och invandrare besitter. Alla medborgare är en möjlighet för kommunen. Fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer Nya attraktiva bostadsområden Fortsatt satsning på Katrineholms Logistikcentrum Skapa attraktiva livsmiljöer för utveckling och tillväxt Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden 3.1.1.1 Integration En särskild mottagningsenhet för, till Sverige nyanlända barn, har etablerats i kommunen. Den har fått namnet Interkulturella enheten. Denna verksamhet är anslagsfinansierad. Här tas familjerna emot och barnen skrivs in på respektive skola eller förskola. Grundskolebarnen stannar på enheten och undervisas i ett par månader upp till ett läsår före utslussning. De tidigare anslagsfinansierade förberedelseklasserna ute på skolorna har nu avvecklats. Skälen till dessa förändringar är två. För det första har karaktären på invandringen förändrats. Fler nyanlända barn saknar nu helt tidigare skolgång och är analfabeter. Flera kommer från krigszoner och har varit på flykt eller suttit i läger. Detta ställer högre krav på den pedagogiska personalen samt tillgång till specialistkunskaper för att kunna stötta barnen i att bearbeta upplevelser. För det andra har den genomförda omorganisationen i centrala Katrineholm gett avsedd effekt i och med att alla skolor nu tar emot nyanlända barn efter introduktionen på den Interkulturella enheten. Ute på skolorna tar därefter personalen utifrån varje skolas specifika förutsättningar och organiserar den fortsatta studiegången för eleverna. För dessa barn utgår ett schabloniserat bidrag fram till dess de varit i svensk skola i tre år.

19 (38) 3.1.1.2 Infrastruktur och kommunikationer Bildningsförvaltningen kommer att verka för att skolmiljöer, både centralt placerade i kommunen och på landsbygden, får tillgång till den elektroniska infrastruktur som behövs för att utveckla verksamheten i enlighet med beslut och direktiv. Med detta avses bland annat tillgång till nödvändig bredbandskapacitet. Vid planering av kollektivtrafik inom kommunen behöver Bildningsförvaltningen vara delaktig i processen, så att planeringen kan göras med hänsyn till skoltransporter. Elevtransporter till skolor vid sidan av kollektivtrafiken är kostsamma, och bör undvikas i så hög grad som möjligt. 3.1.1.3 Skapa attraktiva livsmiljöer för utveckling och tillväxt En god grund i förskola och grundskola skapar förutsättningar för trygga och nöjda samhällsmedborgare. Tillgång till en god förskola, grundskola och gymnasieutbildning skapar förutsättning för att föräldrar kan bosätta sig på orten, samt för att företag som vill etablera sig på orten, också kan finna arbetskraft som vill bo och arbeta i Katrineholm. Gymnasieutbildningar skall anpassas till de behov som näringslivet i Katrineholmsregionen ger uttryck för. Ett gott samarbete med näringslivet bidrar till att utbildningens kvalitet kan hållas hög, då praktikplatser och lärlingsutbildningar kan erbjudas. Teknisk Kompetens i Samverkan (TKS) fortsätter att utvecklas tillsammans med Viadidakt, näringslivscentrum samt produktionsföretag i Katrineholm och Vingåker. Utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp bestående av representanter för både skola och näringsliv. Under den senaste 2-årsperioden har gymnasieskolan genomfört flera uppdragsutbildningar åt företag i regionen och från hösten 2009 ökar samarbetet med Viadidakt, främst genom det nya projektet Yrkesvux. Bildningsnämnden sätter i gällande skolplan fokus på de av EU definierade åtta nyckelkompetenserna. Dessa kompetenser tar sikte på dagens och framtidens samhälle och arbetsmarknad både lokalt, nationellt och internationellt. Entreprenörskap är en av dessa åtta nyckelkompetenser. Entreprenörskap är en viktig förutsättning för kommunens utveckling och det är därför viktigt att barn och ungdomar tidigt får utveckla denna kompetens. Grundskolorna i Katrineholm samarbetar med Innovationsbyrån och Näringlivscentrum för att utveckla arbetsformer kring ett entreprenöriellt lärande. Skogsborgsskolan utgör därvid en av pilotskolorna i Sörmland. Gymnasieskolorna arbetar för att utveckla fler företag inom Ung Företagsamhet (UF). Bildningsförvaltningen arbetar aktivt för att sprida information om och marknadsföra våra verksamheter. Målet är att föräldrar och andra intressenter ska uppleva att informationen är tydlig och lättillgänglig. En särskild arbetsgrupp har bildats med uppdraget att marknadsföra kommunens gymnasieskolor. Kontakt har även tagits med KFV Marknadsföringsbolag

20 (38) 3.1.2 Medborgarperspektivet Övergripande mål Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen; Professionellt bemötande från kommunen En bättre utvecklad medborgardialog En ökad känsla av säkerhet En ökad känsla av trygghet Fokusområden för planperioden Möjligheterna till att få arbete i Katrineholms kommun Möjligheterna till utbildningar på orten Tryggheten i kommunen Fortsatt centrumbyggande En ökad tillgänglighet Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden 3.1.2.1 Professionellt bemötande Inom förskolan, skolbarnomsorgen (fritidshemmen) och grundskolan har ett riktat kompetensutvecklingsarbete pågått, vars syfte varit att ytterligare höja professionalismen och kvaliteten i det professionella bemötandet och i dialogen med medborgarna. 3.1.2.2 Medborgardialog En brukarenkät har under 2009 använts för första gången. Avsikten är att enkäten skall återkomma årligen. Enkäten har delats ut till elever, föräldrar och personal i år 3, 6 och 9. I gymnasieskolan används en enkät för eleverna i år 2. Synpunkter från medborgarna tas tillvara och värderas i det kontinuerliga arbetet. Detta arbete kan emellertid förbättras. En synpunkts- och klagomålshantering tas för närvarande fram för hela kommunen. Bildningsnämnden har för avsikt att utveckla rutiner för en liknande hantering inom nämndens verksamheter

21 (38) 3.1.2.3 Säkerhet och trygghet Enligt kommunens handlingsplan för säkerhetsarbete, prioriteras åtgärder för att minska olycksfall p.g.a. drunkning, trafik och brand. Alla elever i kommunen skall kunna simma. Samtliga elever får från och med år 2 simundervisning i kommunens simhall till dess de uppnått god simteknik. Simkunnigheten kontrolleras i år 5 och år 9. Till kommunen nyanlända barns simkunnighet kontrolleras. Trafikundervisning är ett lagstadgat uppdrag. Stor vikt bör läggas vid att även fortsättningsvis öka säkerheten i trafikmiljön runt Katrineholms skolor utöver vad som skett på Sandbäcksskolan, Skogsborgsskolan, Nävertorpsskolan och Nyhemsskolan och som planeras i Sköldinge. De elever i kommunen, som har uppenbart farlig skolväg, erbjuds efter ansökan skolskjuts. I kommunens upphandlingsavtal för skolskjutsar, ingår omfattande säkerhetskrav gällande alkolås och säkerhetsutrustning. Mot bakgrund av det senaste årets bussolyckor i kommunens upptagningsområde, bör krav ställas på att även elever, som åker med Länstrafikens landsvägsbussar använder säkerhetsbälte. Bildningsförvaltningen arbetar aktivt, med stöd av olika samarbetsformer, för att förbättra uppväxtvillkoren för barn- och ungdomar i Katrineholm. Samarbetspartners finns både inom och utom kommunen. Som exempel kan nämnas det kommunala samarbetsorganet Barn- och ungdomars hälsa samt ett verksamhetsövergripande samarbetsprojekt vari skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin ingår. I syfte att trygga barns och ungdomars uppväxtvillkor i Katrineholms kommun, samarbetar Bildningsförvaltningen och Socialförvaltningen för att utarbeta en handlingsplan. Projektet har rubriken En barnvänlig kommun. I förebyggande syfte informerar polisen elever i år 8 om konsekvenser av brott. Gymnasieskolan har i samarbete med räddningstjänsten utvecklat ett samarbete som innebär att räddningstjänsten genomför en utbildningsinsats i trafiksäkerhet samt Hjärt-lungräddning för alla gymnasieelever i år 2. I år 3 genomförs dessutom en gemensam trafiksäkerhetsdag. 3.1.2.4 Tillgänglighet Bildningsförvaltningens verksamheter erbjuder goda möjligheter till insyn. Enheternas hemsidor har tydlig information om respektive verksamhet och de uppdateras kontinuerligt. De är länkade till kommunens officiella hemsida och

22 (38) således lätta att söka sig fram till. Informationen skall utvecklas och förbättras genom att ett enhetligt innehåll presenteras, vilket ger möjlighet till jämförelser. Inom varje enhet finns, för de lägre åldrarna ett områdesråd och för gymnasieskolan ett programråd. Dessa består av representanter för personal, föräldrar, elever och politiker. Här diskuteras verksamhetens förutsättningar och möjligheter till förbättringsarbete och utveckling inom gällande regelverk. Protokoll från områdesråd och programråd skall läggas ut på respektive skolas hemsida. 3.1.3 Miljöperspektivet Övergripande mål Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer. Fokusområden under planperioden (som kan kopplas till bildningsnämndens verksamheter) Miljömål ska tas fram. Utifrån de lokala miljömål som tagits fram under 2009 behöver det tas fram åtgärder och handlingsplaner för att nå målen Fortsatt arbete med energibesparande åtgärder med fokus på klimatpåverkande utsläpp Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden 3.1.3.1 Miljömässig hållbarhet I de statliga styrdokumenten för skolväsendet tydliggörs, att den pedagogiska verksamheten har ett omfattande uppdrag att arbeta med miljöfrågor, utifrån syftet att verka för en hållbar utveckling. Arbetsområdet är därför högt prioriterat inom de i Bildningsnämnden ingående verksamheterna. I övrigt och i relation till de formulerade övergripande målen i kommunen kan följande nämnas: Alla för- och grundskolor utom tre har under 2009 genomgått utbildning i Grön flagg och arbetar nu för att öka måluppfyllelsen. Varje barn- och ungdomsområde har en upprättad handlingsplan gällande prioriterade miljömål. Bildningsförvaltningen följer kommunens leasing- och upphandlingsavtal som är upphandlade i enlighet med övergripande miljömål.

23 (38)

24 (38) 3.2 Interna perspektiv 3.2.1 Det ekonomiska perspektivet Övergripande mål Kommunen ska ha en ekonomi i balans. Demografiska förutsättningar ska påverka resursfördelningen Fokusområden för planperioden Fortsatt satsning på nya investeringar och lokaler som främjar nya arbetstillfällen. Hyreskompensation utgår i nuläget (2009) genom en central fördelning av medel, där principerna för denna kompensation och kostnadsfördelning är under omprövning och presenteras senare under budgetprocessen. Information om vad som är avgiftsfritt i kommunen ska arbetas fram. Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden 3.2.1.1 Ekonomi i balans Att driva verksamheten inom givna ekonomiska ramar är ett absolut åtagande för alla verksamheter. Månatligen görs ekonomiska avstämningar områdesvis. Vid eventuella avvikelser har verksamhetsansvariga chefer skyldighet att signalera och tillsammans med medarbetare föreslå åtgärder, samt vid större avvikelser i samråd med närmaste chef vidta nödvändiga åtgärder. Bildningsnämnden har förutom kommunala mål, även att arbeta i enlighet med nationella mål inom verksamhetsområdet. De lagstadgade verksamheter som staten ålagt kommunen, och som KF ålagt Bildningsnämnden att utföra, följer ej det kommunala verksamhetsåret. Möjligheterna till förändringar gällande skollokaler och till dessa knuten organisation, påverkar och påverkas också av andra förvaltningars ansvarsområden samt politiska beslut. Sammanfattningsvis visar detta, att det vid stora genomgripande förändringar, är av mycket stor betydelse, att planeringsprocessen sträcker sig längre än ett år, då genomförda förändringar inte får full ekonomisk genomslagskraft det första år de genomförs. 3.2.1.2 Ekonomiska konsekvenser p.g.a. demografiska förändringar För att möta kostnadsökningar samt demografiska förändringar innebärande underskott 2009, har Bildningsnämnden under 2009 vidtagit omfattande personalminskningar, som vid ingången av 2010 inneburit drygt 80 färre årsarbetare.

25 (38) Med den ramanpassning som KF beslutat för 2010, görs bedömningen att de ekonomiska förutsättningarna för olika verksamhet ligger kvar på de som beslutats fr om lå 2009/10. Bildningsförvaltningen vill dock uppmärksamma bildningsnämnden på, att politiska beslut om besparingar kan bli aktuella, i det fall inga ytterligare medel tillföre, om inflyttningen av familjer med barn/ungdomar fortsätter vara lika omfattande som den varit de senaste två åren. Under perioden 2010-2012 beräknas elevminskningen inom gymnasieskolan bli ca 475 elever. Enligt senast uppdaterad prognos fortsätter grundskolans elevminskning, men i betydligt mindre omfattning än tidigare och planar ut under perioden. 3.2.1.3 Ekonomiuppföljning Bildningsnämndens uppföljnings/utvärderingsarbete bygger på strategisk kontinuitet och planering, både vad det gäller ekonomi och verksamhetsutveckling, och följer de övergripande kraven på avvikelserapportering med åtgärder. Nämndens strategi är i de fall åtgärder behöver vidtas, i första hand pröva och syna de verksamheter som inte är reglerade i lag, i andra hand samordna och effektivisera aktiviteter inom de lagstadgade verksamheterna. Tekniskt systemstöd är här ett viktigt verktyg för att skapa möjligheter till ökad effektivisering. 3.2.1.4 Omvärldsfaktorer som påverkar Bildningsnämndens verksamheter är till största delen lagstyrda och påverkas starkt av statens beslut om förändringar inom barnomsorg och skola. Ibland kan sådana beslut följas av direkt riktade statsbidrag, men vanligtvis ingår finansieringen i det generella statsbidraget till kommunen, som fördelas av Kommunfullmäktige till facknämnden. Arbetsmarknadsläget inom kommunen påverkar Bildningsnämndens olika verksamheter, exempelvis efterfrågad barnomsorg. När föräldrars behov förändras från arbetssökande med plats om 15 timmar/vecka till mer tid, måste organisationsanpassningar göras snabbt. Bildningsnämnden har även att ombesörja barnomsorg för barn till föräldrar som behöver detta utanför ordinarie dagtid (kvällar och helger). Omfattningen av kommunens flyktingmottagande får direkt genomslag i Bildningsnämndens olika verksamheter, vilket synliggjorts det senaste året. Den omfattande minskningen av statsbidrag för vuxenutbildning som skedde under 2007, har fått stor påverkan på uppdragsutbildningarna inom gymnasieskolan. Detta berör i hög grad Ellwynska skolan, vars verksamhet omfattas av stor andel vuxenutbildning för vilken skolan haft intäkter. Gymnasieelevernas val påverkar de interkommunala ersättningarnas utfall. Från 2008 kan elever söka från vilken annan kommun som helst till Katrineholm. Begreppet kallas frisök, och innebär att elever ska beredas studieplats om plats finns på