Grap Dagvattenutredning för Fyrklövern i Upplands Väsby, Stena Fastigheter Geosigma AB Oktober 2014
Uppdragsledare: Per Askling Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 32 Beställare: Stena Fastigheter Beställares referens: Tord Porsblad Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för Fyrklövern i Upplands Väsby, Stena Fastigheter Författad av: Per Askling Datum: 2014-10-24 Granskad av: Datum: GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (32)
Innehåll 1 Uppdraget... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Allmänt om dagvatten... 5 1.3 Syfte... 5 2 Material och metoder... 7 2.1 Material och datainsamling... 7 2.2 Platsbesök i planområdet... 7 2.3 Flödesberäkningar... 10 2.4 Föroreningsberäkningar... 10 3 Planområdets förutsättningar... 11 3.1 Bebyggelse och infrastruktur Befintlig och planerad... 11 3.1.1 Befintlig bebyggelse och infrastruktur... 11 3.1.2 Planerad bebyggelse och infrastruktur... 13 3.2 Topografi... 14 3.2.1 Avrinning... 14 3.3 Geologi... 16 3.3.1 Grundvatten... 16 3.3.2 Jordarter... 16 3.4 Dagvattenhantering Befintlig... 18 3.5 Speciella förutsättningar för val av dagvattenlösning... 19 3.5.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark/tomtmark... 20 3.5.2 Vattenskyddsområde... 20 4 Beräkningar... 23 4.1 Flöden... 23 4.2 Föroreningsbelastning... 25 5 Förslag till framtida dagvattenhantering... 26 5.1 Takyta... 27 5.2 Körbar yta för bil- och cykeltrafik... 28 5.3 Plattsättning... 28 5.4 Gräsbetong (gräsarmering)... 28 5.5 Privat uteplats... 29 5.6 Cykelhus... 29 5.7 Upphöjd grönyta för lekplats, grillplats, dunge med mera... 30 5.8 Parkering... 30 Sidan 3 (32)
5.9 Sophantering... 31 5.10 Övrigt... 31 6 Referenser... 32 Sidan 4 (32)
1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Stena Fastigheter har gett Geosigma AB i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för planområdet Fyrklövern söder om Mälarvägen i Upplands Väsby. Det aktuella planområdet kan ses på översiktskarta i Figur 1-1. 1.2 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. 1.3 Syfte Syftet med denna utredning är att klargöra vilka konsekvenser den avsedda exploateringen kan ha för dagvattenflöden från planområdet och hur detta kan påverka övriga delar av planområdet och dess recipienter. Den planerade exploateringen av Fyrklövern innebär att det kommer att bli en omfördelning av de hårdgjorda ytorna. Valet av beläggningsmaterial på ytorna i planområdet avgör om dagvattenflödet från planområdet kommer att minska eller öka efter exploateringen. En anslutning till det kommunala dagvattensystemet medför en ökad flödesbelastning på det kommunala dagvattensystemet som kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor, såsom tak och parkering, tas omhand inom området i den utsträckning det är möjligt. Utredningen syftar också till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning, samt till att dimensionera eventuella erforderliga LOD-anläggningar. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Dagvattenhanteringen ska ske i enlighet med Upplands Väsby kommuns kravspecifikation för dagvattenutredning för kvartersmark Fyrklövern och utgångspunkten är att den nuvarande vattenbalansen ska upprätthållas, vilket innebär att exploateringen inte ska leda till en ökad belastning på det kommunala dagvattennätet. Stena Fastigheters målsättning är att belastningen på det kommunala dagvattennätet ska minska totalt sett från deras fastigheter söder om Mälarvägen. Sidan 5 (32)
Figur 1-1. Översiktskarta över planområdet Fyrklövern med omgivning (Upplands Väsby kommun). Det ungefärliga läget på planområdet är markerat med en vit linje. Sidan 6 (32)
2 Material och metoder 2.1 Material och datainsamling Det insamlade bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta med höjddata (erhållet från beställare) Ledningskartor (erhållet från beställare) COWI, Stena Fastigheter, Kv Fyrklövern, Upplands Väsby, Planerade byggnader, Geoteknisk undersökning, Projekteringsunderlag, Markteknisk Undersökningsrapport/Geoteknik (MUR/Geo), Uppdrag nr A057786, 2014-09-30 COWI, Stena Fastigheter, Kv Fyrklövern, Upplands Väsby, PM Geoteknik, Projektnr. A057786, 2014-10-06 Oxunda Vattensamverkan, Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer, Policy september 2001, Bilaga maj 2007 SGU, Jordarts- och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator Stena Fastigheter/Strategisk Arkitektur AB, Situationsplan, Fyrklövern, Detaljplaneunderlag, 2014-10-10 Structor, Fyrklövern, PM Dagvatten, 2014-05-19 Upplands Väsby kommun, Dagvattenhantering inom skyddsområdet för grundvattentäkt kompletterande principer och vägledning vid fysisk planering, 2008-06-11 Upplands Väsby kommun, Detaljplan för Fyrklövern 1-allmän platsmark i Upplands Väsby kommun, Planbeskrivning, Samrådshandling, mars 2013 Upplands Väsby kommun, Kravspecifikation för dagvattenutredning för kvartersmark Fyrklövern, Ekebo, 2014-05-22 Upplands Väsby kommun, Teknisk handbok, 2012-01-01, rev. 2013-02-01 WSP, Rapport Dagvattenutredning Fyrklövern, 2013-01-30 2.2 Platsbesök i planområdet Ett platsbesök genomfördes den 8 oktober 2014. Planområdet är flackt och till stor del hårdgjort genom en stor asfalterad central parkeringsplats med få gatubrunnar, flera garagelängor, en asfalterad uppställningsplats med diverse saker, asfalterade bilvägar och asfalterade gång- och cykelvägar. I övrigt består planområdet av gräsytor med träd. Det hade regnat före platsbesöket och vattensamlingar fanns på flera platser inom planområdet, vilket ger ett intryck av att dagvattenhanteringen inte fungerar helt tillfredsställande i planområdet i dagsläget. Sidan 7 (32)
Figur 2-1. Central parkeringsplats, bilväg och garagelängor (Fotografi 2014-10-08). Figur 2-2. Central parkeringsplats med en gatubrunn (Fotografi 2014-10-08). Sidan 8 (32)
Grapnummer Figur 2-3. Uppställningsplats med diverse saker (Fotografi 2014-10-08). Figur 2-4. Gräsytor, träd, gång- och cykelväg med vattensamling efter regn, bilväg och garagelängor (Fotografi 2014-10-08). Sidan 9 (32)
2.3 Flödesberäkningar Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: (Ekvation 1) där Q är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning, i är regnintensiteten (liter/sekund hektar), A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet och φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Arealerna A för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankarta. Dimensionerande dagvattenflöden från respektive markanvändning beräknas för ett 2- och 10- årsregn med 10 minuters varaktighet, enligt kraven i Kravspecifikation för dagvattenutredning för kvartersmark Fyrklövern, Ekebo, Upplands Väsby kommun, 2014-05-22. 2.4 Föroreningsberäkningar Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant dock variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 10 (32)
3 Planområdets förutsättningar Planområdet omfattar totalt cirka 2,56 hektar och ligger i Upplands Väsby centrum strax väster om E4 och är omgivet av Mälarvägen i norr, Ekebovägen i öster, befintligt bostadsområde Ekebo i söder och Stallgatan i väster. Ardennergatan går i östra och norra delen av planområdet, se Figur 3-1. Figur 3-1. Flygfoto med planområdets ungefärliga läge markerad med en vit linje (Eniro, 2014). 3.1 Bebyggelse och infrastruktur Befintlig och planerad 3.1.1 Befintlig bebyggelse och infrastruktur Den befintliga bebyggelsen i planområdet består av sju garagelängor och två mindre förrådsbyggnader (?) med en sammanlagd yta på cirka 2 115 m². Centralt i planområdet ligger en asfalterad parkeringsplats med en yta på cirka 2 436 m². Runt parkeringsplatserna går en asfalterad bilväg som ansluter till Ardennergatan, som är den enda bilvägen inom planområdet. Bilvägarnas yta är cirka 5 488 m². Asfalterade gång- och cykelvägar finns i området med en sammanlagd yta på cirka 2 978 m². Resterande är grönytor med gräs och träd på sammanlagt cirka 12 589 m². Se Figur 3-2 för planområdets avgränsning och Figur 3-3 för planområdets bebyggelse, infrastruktur och vegetation. Trafikintensiteten på planområdets del av Ardennergatan uppskattas vara låg då den endast leder in till den centrala parkeringsplatsen i bostadsområdet. Trafikintensiteten för Mälarvägen är i nuläget cirka 16 400 fordon/dygn. Om 10 år beräknas trafikintensiteten ha stigit till cirka 23 000 fordon/dygn. I samband med geotekniska fältundersökningar (COWI, 2014) utfördes miljöprovtagning i fyra punkter, och miljötekniska laboratorieundersökningar utfördes på prov från tre Sidan 11 (32)
undersökningspunkter. Vid miljöprovtagningen noterades lukt, färg och konsistens för jordarterna, vilka huvudsakligen bedömdes vara normala för respektive jordart. Några noteringar i samband med miljöprovtagningen: Fyllningsjorden är delvis rostfärgad och innehåller tegelrester i en punkt. I fyllningsjorden har spår av motorolja påträffats, men halterna av alifatiska oljekolväten är lägre än riktvärdena för KM. Asfalt är inte analyserad, men det konstaterades vara mycket tjära i asfalten i två av punkterna. De analyserade föroreningarnas halter ligger under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM). Den utförda miljöprovtagningen är mycket översiktlig och markföroreningar kan förekomma inom området. Figur 3-2. Flygfoto med inritad avgränsning (vit polygon) för planområdet Fyrklövern (Upplands Väsby, 2014). Figur 3-3. Flygfoto med planområdets befintliga bebyggelse, infrastruktur och vegetation. Röd färg = Tak på garagelängor och byggnader, Gul färg = Parkering (asfalt), Blå färg = Bil-, cykel- och gångvägar (asfalt), Grön färg = Grönytor med gräs och träd. Sidan 12 (32)
3.1.2 Planerad bebyggelse och infrastruktur Planerad bostadsbebyggelse består av 16 flerfamiljshus i 4 7 våningar med totalt 465 lägenheter (Situationsplan Fyrklövern, 2014-10-10). Inga garage under mark eller källare kommer att byggas. Sex stycken cykelförråd planeras med sedumtak och sopkärl för återvinning står uppställda på fem platser. Figur 3-4. Situationsplan Fyrklövern, Detaljplaneunderlag (Stena Fastigheter/Strategisk Arkitektur, 2014-10-10). Figur 3-5. Skiss med planområdets planerade bebyggelse, infrastruktur och vegetation. Röd färg = Takytor (flerfamiljshus), Orange färg = Privat uteplats (gräs, trätrall, betong, ), Gul färg = Parkering (gräsbetong), Blå färg = Körbar yta för bil- och cykeltrafik, Ljusblå färg = Plattsättning, Brunröda färg = Sophantering, Mörkgrön färg = Cykelhus (sedumtak), Grön färg = Gräsbetong (gräsarmering), Prickig grön färg = Grönyta. Planområdets ytor skall kännas lättillgängliga med så lite som möjligt som begränsar rörligheten. Man skall kunna röra sig obehindrat över hela området. Det planeras för att hårdgjorda ytor endast skall bestå av tak, körbar yta för bil- och cykeltrafik och lite Sidan 13 (32)
Grapnummer plattsättning vid en entré. Till exempel kommer parkeringsplatserna inte att se ut som traditionella parkeringsplatser med asfalt, utan de kommer att vara belagda med gräsarmering, vilket ger en finare utemiljö med mer grönytor, se Figur 3-4 och Figur 3-5. 3.2 Topografi Planområdet är flackt med en nivåskillnad som varierar mellan cirka 10 12,5 meter. De lägsta nivåerna i området finns i den norra delen, då området generellt lutar från söder mot norr. Det finns i nuläget inga tydliga lågpunkter eller instängda områden i planområdet som kommer att orsaka problem avseende dagvattenhanteringen. Dock noterades det vid platsbesöket att regnvatten samlades på flera platser i grunda vattensamlingar på den asfalterade parkeringen och gång- och cykelvägarna. Detta beror på lokala ojämnheter i ytbeläggningen. Väster och öster om planområdet finns det gång- och cykelvägar som går norrut under Mälarvägen respektive österut under Ekebyvägen. Där finns de lägsta punkterna i planområdets närområde. Figur 3-6. Topografi i planområdet (blå linje) med omgivningar. För tillfället finns ingen beslutad höjdsättning av markytan, eller grundläggningsnivå för bostäderna i planområdet. Eftersom fyllnadsjord skall schaktas bort bör man i planeringen se till att höjdsättningen i området underlättar dagvattenhanteringen, liksom vid val av ny fyllnadsjord. Koordinatsystemet som används i planområdet är SWEREF 99 18 00, och RH 2000 används som höjdsystem. 3.2.1 Avrinning Det samlade vattenflödet från ett område i naturen kallas avrinning. Avrinningen per ytenhet är ett mått på vattentillgången i området. Storleken på avrinningen beror av nederbördsmängden, samt av hur mycket vatten som magasineras i området eller avgår till atmosfären genom avdunstning. Avrinningen varierar mycket mellan olika årstider, vilket till stor del beror på hur nederbörden magasineras i mark- och grundvatten eller i form av snö. I södra Sverige faller mindre andel av nederbörden som snö. Snösmältningen kan ske under Sidan 14 (32)
flera perioder, vilket tillsammans med regn kan ge hög avrinning vintertid. I södra Sverige är avrinningen låg under sommaren på grund av hög avdunstning. Årsavrinningen kan variera kraftigt från ett år till ett annat, vilket främst beror på att nederbörden kan variera mycket mellan åren. Under perioden 1961-2005 var medelavrinningen i Sverige för det våtaste året (2000) cirka 17 l/s km² och för det torraste året (1976) cirka 8 l/s km². För en given yta eller sträcka i ett område kan man bestämma det landområde som bidrar med yt- och/eller grundvatten till ytan/sträckan. Detta landområde kallas för avrinningsområde. Ett avrinningsområde begränsas av en vattendelare som skiljer ett avrinningsområde från ett annat. Avrinningsområdet för ytvatten kan bestämmas med hjälp av topografin. Där man har tunna lager av morän eller blandjordarter följer vanligtvis grundvattenytan topografin ganska väl och den topografiska vattendelaren är en hygglig approximation även för grundvattendelaren. Figur 3-7 visar en generaliserad bild över hur potentiellt ytvatten i planområdet skulle röra sig i terrängen under förutsättning att det inte fanns några avskärmande diken eller andra hinder. Flödesriktningen bygger helt på höjdkurvorna och eftersom området är flackt är de exakta flödesriktningarna osäkra. Den flacka topografin i kombination med jordarterna i planområdet gör det svårt att avgöra strömningsmönstret för grundvattnet inom planområdet. Det finns inga tydliga vattendelare inom planområdet, men den huvudsakliga strömningsriktningen för yt- och grundvatten bedöms vara från söder till norr. 14CW25GW GW1 14CW45GW Figur 3-7. Planområdet (blå linje) med höjdkurvor och ungefärliga flödesriktningar (blå pilar) för ytvatten och grundvatten (om grundvattenytan följer markytans topografi). Placeringar av befintliga grundvattenrör är markerade med svarta cirklar. Sidan 15 (32)
3.3 Geologi 3.3.1 Grundvatten Grundvattenytan varierar naturligt under året, men också mellan olika år, beroende på bland annat nederbörd och temperatur. När det gäller grundvattnets flödesriktningar finns inga data som kan verifiera denna, eller var en eventuell grundvattendelare går. Grundvattendelaren behöver inte följa ytvattendelaren, och speciellt gäller detta i sådana mäktiga sediment som det är frågan om här. För att få bättre kunskap om grundvattenförekomst och strömningsriktning för grundvattnet behöver man installera ett antal grundvattenrör och observera grundvattennivåerna i dessa över en längre tid. För att få kunskap om grundvattennivåerna, samt hur de varierar över tiden har två nya grundvattenrör installerats i området under 2014. De nya grundvattenrören är installerade med spetsen i friktionsjorden under leran. Inga uppgifter föreligger när det gäller det ett redan befintligt grundvattenrör, men grundvattenrören är funktionstestade med långsam till bra funktion. Placeringen av de två grundvattenrören och det sedan tidigare befintliga grundvattenröret visas i Figur 3-7. Grundvattennivåmätningarna i de tre grundvattenrören 2014-08-27 och 2014-10-01 motsäger inte att den huvudsakliga grundvattenströmningen sker från söder mot norr. De uppmätta grundvattennivåerna finns i Tabell 3-1. Eftersom lodningarna av grundvattenrören är gjorda under sensommar och tidig höst, sannolikt innan någon grundvattenbildning efter den torra sommarperioden har skett, kan man anta att de uppmätta nivåerna är nära årsminimum. Närheten och kopplingen till ett stort grundvattenmagasin (Stockholmsåsen) innebär troligen att variationerna i grundvattennivåerna är förhållandevis små, något som fortsatta mätningar får utvisa. Tabell 3-1. Uppmätta grundvattennivåer (COWI, 2014) Rör nr Marknivå vid röret Grundvattennivå 2014-08-27 Grundvattennivå 2014-10-01 14CW25GW +10,4 +5,5 +5,4 14CW45GW +11,6 Ej stabiliserats +7,6 GW1 +12,0 (uppskattad) +6,1 +6,9 3.3.2 Jordarter Enligt SGUs jordartskarta i skala 1:50 000 består jordarterna i planområdet av glacial lera och postglacial lera, och planområdet ligger i närheten av Stockholmsåsen, se Figur 3-8. SGUs plankartor visar dock endast jordarterna ner till cirka 0,5 meters djup under markytan. Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S, dividerat med jordens effektiva porositet, n. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med Sidan 16 (32)
dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-2 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska typjordar. Figur 3-8. Jordarter enligt SGUs jordartskarta i skala 1:50 000 från SGUs Kartgenerator. Planområdets ungefärliga läge är markerat med heldragen svart ellips. Tabell 3-2. Mättad infiltrationskapacitet för olika jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Lera kan betraktas som en tät barriär om den har en mäktighet på cirka 2 meter och den inte innehåller torrsprickor, rotsystem eller vertikal skiktning. Då transporteras det infiltrerade dagvattnet i huvudsak ovanpå leran i samma riktning som grundvattenströmningen, vilket gör det intressant att ta reda på om grundvattnet i planområdet strömmar mot eller från Stockholmsåsen. Enligt geotekniska borrningar i ett 40-tal punkter i planområdet utförda av COWI i augusti 2014 består jordarterna vertikalt i området av fyllningsjord (ner till cirka 0,5 2,5 meter), varvig torrskorpelera och lös lera med inslag av tunna siltskikt (ner till cirka 5 10 meter), och under den lösa leran är det friktionsjord i form av silt, sand, grus och eventuellt morän mellan sand/grus och berg. Sidan 17 (32)
Jorddjupen i planområdet varierar mellan cirka 13,5 27,5 meter enligt de geotekniska borrningarna. Enligt SGUs jorddjupskarta varierar jorddjupen i området mellan 5 30 meter, se Figur 3-9. Figur 3-9. Jorddjup enlig SGUs jorddjupskarta i skala 1:50 000 från SGUs Kartgenerator. Planområdets ungefärliga läge är markerat med heldragen svart ellips. 3.4 Dagvattenhantering Befintlig Dagvattnet i området rinner från söder mot norr och ansluter i Dragonvägen där dagvattnet rinner vidare mot Väsbyån via Ladbrodammen där rening sker. Dagvattenflödet sker i dag utan fördröjning till slutna ledningar och planområdets ledningar belastas av dagvatten från områden söder om planområdet, såsom Ekebo, Stallgatan och Smedby. Dagvatten samlas upp på konventionellt sätt via dagvattenbrunnar till markförlagda ledningar. Det finns till exempel i dagsläget totalt 12 dagvattenbrunnar (16 totalt inom planområdet) på det befintliga parkeringsplatsområdet, men vid platsbesöket fanns det ändå vattensamlingar som var avskärmade från dagvattenbrunnarna. Takvatten samlas huvudsakligen upp via direktkopplade stuprör Flödesbelastningen på dagvattensystemet är stor, och en hydraulisk datormodellering av huvudsystemet har genomförts för att få en bättre bild av flödesförhållandena (WSP, 2013). Modellen visar att dämningen är så kraftig redan i nuläget att vatten vid 10-årsregnet stiger över marknivån. Sammanfattningsvis konstaterades att dagvattensystemet förefaller vara överbelastat redan i nuläget i samband med ett 2-årsregn och det finns inte utrymme att leda ytterligare dagvatten till systemet. Åtgärder bör identifieras inom planområdet och inom övriga delar av avrinningsområdet som kan reducera flödesbelastningen på dagvattensystemet. Sidan 18 (32)
Figur 3-10. Karta över planområdet med befintliga dagvattenledningar (gröna), spillvattenledningar (röda), vattenledningar (blå) och fjärrvärmeledningar (lila). 3.5 Speciella förutsättningar för val av dagvattenlösning Lokala riktlinjer för tillämpning av gällande lagar har utarbetats i en gemensamt framtagen dagvattenpolicy för kommunerna som berörs av Oxundaåns avrinningsområde och policyn innehåller målformuleringar och riktlinjer för omhändertagande inom allmän platsmark, kvartersmark, samt för trafikerade ytor. Ambitionen är generellt att minimera dagvattenflödet och föroreningsmängderna, prioritera avledning i öppna system, rening av förorenat vatten, samt flödesutjämning. Det finns starka önskemål om att tillämpa Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD) och att framhäva dagvattnet i stadsmiljön. Planområdet avvattnas via dagvattenanläggningen Ladbrodammen till Väsbyån och Oxundasjön. Statusen på Oxundasjöns vatten är måttlig ekologisk status och god kemisk status. Ekologisk och kemisk status får inte försämras utan ska på sikt förbättras till miljökvalitetsnormen god status. Dagvattenpolicyn följer väl de ambitioner som kan formuleras enligt vattendirektivet för att skydda yt- och grundvatten och inte rubba vattenbalanser. Målsättning generellt: förbättra kapaciteten på dagvattennätet till en rimlig nivå avseende kostnad och teknisk möjlighet uppnå reningseffekter genom öppna gräsbevuxna diken, samt rening i skelettjordar skydda grundvattentäkten infiltration av trafikdagvatten får endast ske där lerdjupet är tillräckligt stort för att skydda grundvattenmagasinet i närheten av Stockholmsåsen takdagvatten kan infiltreras allt dagvatten ska fördröjas så mycket som möjligt Sidan 19 (32)
3.5.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark/tomtmark Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark (Oxunda Vattensamverkan, 2001/2007 och Upplands Väsby kommun, 2012-01-01) är: Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintliga system Angående parkeringsytor står det i Oxunda Vattensamverkan, 2001/2007 att: För parkeringsytor används ofta tumregeln att avrinnande dagvatten ska tas om hand om ytan är större än 1000 m2 eller antalet p-platser fler än 50. Behov av rening mm avgör vilka åtgärder som bör vidtas. Denna tumregel finns dock inte formellt dokumenterad. Varje kvarter skall alltså redovisa förslag till LOD och några saker att tänka på i planeringen av ett kvarter är att: allt dagvatten ska fördröjas inom fastigheten där så är möjligt bör infiltration utföras fullständig källsortering av dagvatten ska ske, så att inte till exempel rent takdagvattnet ökar volymen på smutsigt vägdagvatten i möjligaste mån infiltreras rent takdagvatten inom fastigheten stuprör mot kvartersmark förses med utkastare så att dagvattnet kan infiltrera gräsytor andelen hårdgjorda ytor minimeras hårdgjorda ytor kan utföras med genomsläpplig gräsarmering gröna sedumtak både tar upp samt fördröjer dagvatten En målsättning är att av ökat dagvattenflöde skall 50 % tas om hand genom LOD? Vid hänsyn till klimatförändringar bör flödena ökas med cirka 10 20 % enligt Svenskt Vatten P104. 3.5.2 Vattenskyddsområde Länsstyrelsen har fastställt skyddsområde med skyddsföreskrifter för grundvattentäkterna på fastigheterna Hammarby 7:1 och 1:2 i Upplands Väsby kommun. Skyddsområdets omfattning framgår av Figur 3-11. Planområdet ligger i yttre skyddszon för Hammarby vattentäkt (Länsstyrelsens beslut 1981-12-10). Hammarby vattentäkt är en mycket viktig reservvattentäkt för Stor- Stockholms vattenförsörjning. För skyddsområdet gäller speciella skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen kan dock medge undantag från föreskrifterna. Nya gemensamma skyddsföreskrifter för ett större skyddsområde inom både Sollentuna och Upplands Väsby, håller på att tas fram. Enligt nu gällande skyddsföreskrifter får större schaktarbeten inte ske till en lägre nivå än en meter över högsta naturliga grundvattenstånd inom den yttre skyddszonen. Pålning ner till lägre nivå bedöms normalt inte innebära någon risk för negativ grundvattenpåverkan om marken inte är förorenad. Vid andra djupa schaktarbeten ska kontakt tas med länsstyrelsen. Sidan 20 (32)
Grapnummer Figur 3-11. Karta över vattenskyddsområdet från länsstyrelsens beslut 1981-12-10. Planområdets ungefärliga läge är markerat med en röd ellips. Sidan 21 (32)
Principer för dagvattenhantering inom skyddsområdet enligt Upplands Väsby kommun, Dagvattenhantering inom skyddsområdet för grundvattentäkt kompletterande principer och vägledning vid fysisk planering, 2008-06-11: 1. Den naturliga vattenbalansen ska påverkas så lite som möjligt 2. Förorening av dagvatten ska förhindras 3. Fördröjning ska eftersträvas 4. Miljöpåverkan av dagvattenutsläpp ska begränsas 5. Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs i samhället Inom skyddsområdet bör gälla: Hårdgjord mark Parkeringsplatser för fler än 10 fordon och annan mark för uppställning av fordon Dagvattnet leds efter förbehandling (oljeavskiljning och dylikt) till kommunens dagvattensystem. Om kommunal dagvattenavledning saknas, får särskilda lösningar tas fram. Trafikytor (större gator och vägar) Dagvattnet leds efter förbehandling (sedimentering och dylikt) till kommunens dagvattensystem. Övriga hårdgjorda ytor Beroende på hur förorenat dagvattnet bedöms vara, kan lokalt omhändertagande med infiltration/perkolation övervägas där marken så tillåter. Takytor I motorvägens direkta närhet (inom 50 meter) är regnvattnet kraftigt förorenat av luftföroreningarna från trafiken. Dagvattnet bör inte infiltreras utan leds efter förbehandling (till exempel gröna tak) till kommunens dagvattensystem. Om kommunal dagvattenavledning saknas, får särskilda lösningar tas fram. På större avstånd från motorvägen Dagvatten från tak tas om hand lokalt med infiltration/perkolation där marken så tillåter. Dräneringsvatten Tas om hand lokalt med infiltration/perkolation där marken så tillåter. Inte hårdgjord mark Dagvattnet kan infiltreras i marken på naturligt sätt. Sidan 22 (32)
4 Beräkningar 4.1 Flöden Tabell 4-1 visar uppskattade arealer för olika markanvändning i planområdet inom fastigheten Fyrklövern, före och efter exploatering. Arealerna är uppskattade efter den planskiss som framtagits av Stena fastigheter och representerar ett troligt scenario för den tilltänkta exploateringen. Värdena ska dock inte ses som den exakta ytfördelningen utan användas som en fingervisning för vilka effekter den ändrade markanvändningen kan medföra. Regnintensiteten vid 2-årsregn och 10-årsregn med 10 minuters varaktighet är för regionen 129 respektive 219 liter/sekund hektar, vilket motsvarar cirka 46 respektive 79 millimeter/timme. Tabell 4-1. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering Markanvändning Area före exploatering (hektar) Area efter exploatering (hektar) Takyta 0,212 0,739 Körbar yta för bil- och cykeltrafik (asfalt) 0,847 0,353 Plattsättning - 0,0302 Gräsbetong (gräsarmering) - 0,683 Privat uteplats (gräs, trätrall, betong, ) - 0,155 Cykelhus (sedumtak) - 0,0283 Grönyta 1,259 0,402 Parkering (asfalt) 0,244 0,168 Sophantering (6 7 sopkärl utomhus) - 0,00972 Totalt: 2,562 2,568 Dimensionerande dagvattenflöden från respektive markanvändning för ett 2- och 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, redovisas i Tabell 4-2 och 4-3. I Tabell 4-3 visas förändringen i dagvattenflöde efter exploatering om parkeringsytebeläggningen utförs med gräsarmering i stället för asfalt. Dagvattenflödet från exploateringsområdets tak- och asfaltsytor före exploatering uppgår till cirka 137 och 233 liter/sekund för 2- respektive 10-årsregn. Dagvattenflödet från exploateringsområdets tak- och asfaltsytor efter exploatering uppgår till cirka 143 och 242 liter/sekund för 2- respektive 10-årsregn. Dagvattenflödet från hela exploateringsområdet uppgår till cirka 151 respektive 257 liter/sekund. Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen. Om de nya parkeringsytorna beläggs med asfalt kommer dagvattenflödet att öka med 10,5 % inom planområdet efter exploatering, se Tabell 4-2. Sidan 23 (32)
Om de nya parkeringsytorna beläggs med gräsbetong i stället för asfalt kommer dagvattenflödet att minska med 1,2 % inom planområdet efter exploatering, se Tabell 4-3. Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för 2-årsregn och 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (129 respektive 219 liter/sekund hektar) vid parkeringsytor belagda med asfalt Markanvändning Avrinningskoefficient (-) Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund) 2-årsregn 10-årsregn Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund) 2-årsregn 10-årsregn Takyta 0,9 24,54 41,72 85,74 145,78 Körbar yta för bil- och cykeltrafik (asfalt) 0,8 87,31 148,45 36,41 61,90 Plattsättning 0,8 0 0 3,11 5,30 Gräsbetong (gräsarmering) 0,06 0 0 5,28 8,98 Privat uteplats (gräs, trätrall, betong, ) 0,15 0 0 3,00 5,10 Cykelhus (sedumtak) 0 0 0 0 0 Grönyta 0 0 0 0 0 Parkering (asfalt) 0,8 25,12 42,72 17,33 29,46 Sophantering (6 7 sopkärl utomhus) 0,4 0 0 0,50 0,85 Summa: 136,97 232,89 151,37 257,37 Tabell 4-3. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för 2-årsregn och 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (129 respektive 219 liter/sekund hektar) vid parkeringsytor belagda med gräsarmering Markanvändning Avrinningskoefficient (-) Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund) 2-årsregn 10-årsregn Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund) 2-årsregn 10-årsregn Takyta 0,9 24,54 41,72 85,74 145,78 Körbar yta för bil- och cykeltrafik (asfalt) 0,8 87,31 148,45 36,41 61,90 Plattsättning 0,8 0 0 3,11 5,30 Gräsbetong (gräsarmering) 0,06 0 0 5,28 8,98 Privat uteplats (gräs, trätrall, betong, ) 0,15 0 0 3,00 5,10 Cykelhus (sedumtak) 0 0 0 0 0 Grönyta 0 0 0 0 0 Parkering (asfalt före och gräsarmering efter exploatering) 0,8 resp. 0,06 25,12 42,72 1,30 2,21 Sophantering (6 7 sopkärl utomhus) 0,4 0 0 0,50 0,85 Summa: 136,97 232,89 135,34 230,12 Sidan 24 (32)
4.2 Föroreningsbelastning StormTac använder schablonvärden för olika markanvändningskategorier, vilka för aktuellt planområde redovisas i Tabell 4-4. Schablonhalterna jämförs med riktvärden för ett delavrinningsområde uppströms utsläppningspunkt i recipient. Dessa riktvärden rekommenderas till bland annat kommuners planeringsarbete inför nyexploatering (Regionoch trafikplanekontoret 2009). Vägytorna har antagits få en trafikintensitet om mindre än 1000 fordon/dygn vilket är baserat på det antal bostäder som planeras inom planområdet. Tabell 4-4. Föroreningshalt i dagvatten från tak- och parkeringsytor utifrån schablonhalter i StormTac (Larm 2000). Röda fält markerar halter som överskrider RTK:s riktvärden för utsläpp av dagvatten till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar (Region- och trafikplanekontoret, 2009) Ämne Enhet Riktvärde Schablonhalter Parkering Tak Vägytor 1 Fosfor mg/liter 0,175 0,10 0,026 0,14 Kväve mg/liter 2,5 1,1 2 2,4 Bly µg/liter 10 30 2 3 Koppar µg/liter 30 40 10 21 Zink µg/liter 90 140 33 30 Kadmium µg/liter 0,5 0,45 0,08 0,27 Krom µg/liter 15 15 0,17 7 Nickel µg/liter 30 4 0,40 4 Kvicksilver µg/liter 0,07 0,05 0,01 0,08 Suspenderad substans mg/liter 60 140 10 64 Olja (mg/l) mg/liter 0,7 0,8 0 0,77 PAH (µg/l) µg/liter saknas 1,7 1,9 0,12 Benso(a)pyren µg/liter 0,07 0,06 0,01 0,01 1 Motsvarande väg med mindre än 1000 fordon/dygn Schablonhalterna indikerar att framför allt koncentrationer av tungmetaller (bly, koppar, zink, krom och kvicksilver), suspenderad substans och olja i dagvatten från de planerade parkeringsplatserna och körbara ytorna för bil- och cykeltrafik i planområdet (se Figur 3-5) skulle riskera att överskrida föreslagna riktvärden. Genom att inte addera ytterligare dagvatten till det kommunala dagvattennätet minskar risken för bräddning av orenat spill- och dagvatten. Fokus i den här utredningen ligger därför både på att minska och fördröja dagvattenflödena från de hårdgjorda ytorna och på rening av dagvatten. Sidan 25 (32)
5 Förslag till framtida dagvattenhantering I ett överbelastat dagvattensystem bör man identifiera åtgärder som gör att dagvatten inte behöver ledas till dagvattensystemet överhuvudtaget, till exempel genom att ändra utformningar av markytor så att dagvatten inte uppkommer på samma sätt. Exempel kan vara att ersätta hårdgjorda markbeläggningar med mer genomsläppliga material, installera utkastare på stuprör, ta bort onödiga rännstensbrunnar, ta bort kanstenar, avleda dagvatten till närliggande grönytor och infiltrera dagvatten till grundvattnet. En förutsättning för infiltration inom ett skyddsområde för vattentäkt, men också för att leda ut dagvatten på vegetationsklädda ytor utan särskilda skyddsåtgärder som till exempel tätdukar, är en indelning av dagvatten i förorenat dagvatten och rent dagvatten. Avledningen av dagvatten från kvartersmark kan utformas på olika sätt och bör anpassas till platsens förutsättningar. En genomtänkt planering av markens höjdsättning och hur avvattning sker kan göra stor skillnad jämfört med ett konventionellt användande av kanstenar, rännstensbrunnar och asfalt. Den föreslagna exploateringen av Fyrklövern kommer att medföra minskade dagvattenflöden, eller marginellt höjda dagvattenflöden om beläggningen av parkeringsytorna blir asfalt i stället för gräsbetong. Den naturliga marken under fyllnadsjorden inom planområdet består av lera och den har i sig inte kapacitet för att naturligt hinna infiltrera ett dimensionerande flöde för ett 2-årsregn eller ett 10-årsregn, varken i nuläget eller efter implementering av framtaget planförslag för området. I nuläget verkar ändå dagvattenhanteringen fungera någorlunda tillfredsställande i området, förutom att det blir lite vattensamlingar på de asfalterade ytorna efter regn. (Har området haft problem med till exempel översvämningar historiskt?). Förutom de totalt 16 dagvattenbrunnarna inom planområdet, kan det bero på att de övre marklagren utanför de hårdgjorda ytorna består av matjord och fyllnadsjord som tar hand om dagvattnet och fördröjer och delvis renar det under sin transport ner i och längs med de underliggande jordlagren som består av mer eller mindre mäktiga leror. Vid bortschaktning av de övre marklagren med mulljord och fyllnadsjord vid den planerade exploateringen av planområdet förutsätts att nya bärlager med grövre friktionsjord läggs på leran för att kunna dränera det vatten som kommer ner i marken genom nederbörd och snösmältning, antingen direkt eller som dagvatten från hårdgjorda ytor. Det är viktigt att planera för detta, inte minst för att minska risken för att få in vatten i husgrunderna. Utför man detta på ett genomtänkt sätt blir de nya fyllnadsjordarna som naturliga fördröjnings- och infiltrationsmagasin över stora delar av planområdet. Enligt Upplands Väsbys plan för exploateringen i området ska nuvarande vattenbalans eftersträvas, vilket innebär att exploateringen inte ska medföra en ökad belastning på det kommunala dagvattennätet, tvärt om eftersträvas en minskning av dagvattenflödet till det kommunala dagvattennätet. Därför föreslås att man för varje del av planområdet eftersträvar att minska och fördröja och i möjligaste mån rena dagvattnet innan det kopplas på det kommunala dagvattennätet. Nedan ges förslag på hur dagvattnet tas om hand för de olika typerna av markanvändning. Hela planområdet på 25 680 m² beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 230 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 138 m³. Den icke hårdgjorda markytan (grönytor och gräsbetongytor) är cirka 10 850 m². Om man kunde sprida ut dagvattnet på dessa ytor skulle det handla om att tillföra cirka 12,7 millimeter. Totalt sett blir det cirka 18,7 millimeter som de icke hårdgjorda ytorna skall ta hand om inklusive det som regnar och infiltrerar direkt på dessa ytor. Med väl utförda nya Sidan 26 (32)
fyllningsjordar och rekommendationerna nedan kommer dagvattenhanteringen i planområdet att kunna genomföras med LOD. Figur 5-1. Skiss med planområdets planerade bebyggelse, infrastruktur och vegetation. Röd färg = Takytor (flerfamiljshus), Orange färg = Privat uteplats (gräs, trätrall, betong, ), Gul färg = Parkering (gräsbetong), Blå färg = Körbar yta för bil- och cykeltrafik, Ljusblå färg = Plattsättning, Brunröda färg = Sophantering, Mörkgrön färg = Cykelhus (sedumtak), Grön färg = Gräsbetong (gräsarmering), Prickig grön färg = Grönyta. 5.1 Takyta Takytorna är totalt 7 390 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 146 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 87 m³ som föreslås rinna av till omgivande ytor. Dagvatten från takytor bör först och främst ledas till grönytor (4 020 m²) och gräsbetongytor (6 830 m²). De jordlager som underlagrar grönytor och gräsbetongytor ska bestå av porösa fyllnadsmassor (skelettjordar) som grus och makadam som kan fördröja dagvattenvolymerna inför infiltration i underliggande jordlager och grundvattenbildning. Stuprör bör i möjligaste mån förses med utkastare som sprider dagvattnet på grönytor, gräsbetongytor och i planteringar. Figur 5-2. Skiss med planområdets planerade takytor, röd färg. Sidan 27 (32)
5.2 Körbar yta för bil- och cykeltrafik De körbara ytorna för bil- och cykeltrafik förutsätts att vara hårdgjorda med asfalt. Ytorna är totalt 3 530 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 62 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 37 m³ som föreslås rinna av till omgivande ytor av typen gräsbetong (6 830 m²). För att underlätta naturlig infiltration bör inga kantstenar skilja de körbara ytorna för bil- och cykeltrafik från omgivande ytor, vilket gör att dagvatten från de körbara ytorna för bil- och cykeltrafik kan rinna av och infiltrera ner i de omgivande ytorna av typen gräsbetong. Figur 5-3. Skiss med planområdets planerade körbara ytor för bil- och cykeltrafik, blå färg. 5.3 Plattsättning Ytorna är totalt 302 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 5,3 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 3 m³ som föreslås rinna av till omgivande planteringar. Figur 5-4. Skiss med planområdets planerade plattsättning, ljusblå färg. 5.4 Gräsbetong (gräsarmering) Vid anläggande av gräsbetong ska de jordlager som underlagrar gräsbetongytorna bestå av porösa fyllnadsmassor (skelettjordar) som grus och makadam som kan fördröja dagvattenvolymerna inför infiltration i underliggande jordlager och grundvattenbildning. I hålrummen i gräsbetongen växer gräs i jord. Detta bidrar till fördröjning av dagvattenflödet, minskning av dagvattenflödet, viss rening av dagvattnet och ökad grundvattenbildning. Ytorna är totalt 6 830 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 9 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av cirka 5,5 m³ som rinner av till omgivande gräs i gräsbetongen. En ytterligare förbättring i dagvattenhanteringshänseende vore att anlägga vanliga gräsytor i stället för gräsbetongytor. Sidan 28 (32)
Figur 5-5. Skiss med planområdets planerade gräsbetong (gräsarmering), grön färg. 5.5 Privat uteplats Privata uteplatser kan beläggas med olika material, alltifrån gräs till betong. Dessa material har olika genomsläpplighet. Ytorna är totalt 1 550 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på 5,1 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av cirka 3 m³ som föreslås rinna av till omgivande planteringar. Det är bäst om uteplatserna beläggs med gräs, vilket gör att dagvattnet kan infiltrera. Figur 5-6. Skiss med planområdets planerade privata uteplatser, orange färg. 5.6 Cykelhus Ytorna är totalt 283 m² och beräknas ge ett försumbart dagvattenflöde till omgivningen vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet eftersom taken kommer att vara platta och beläggas med sedum, vilket både minskar, fördröjer och renar dagvattnet. Den lilla volym vatten som eventuellt behöver tillföras omgivningen sprids ut genom utkastare på stuprören. Figur 5-7. Skiss med planområdets planerade cykelhus (med sedumtak), mörkgrön färg. Sidan 29 (32)
5.7 Upphöjd grönyta för lekplats, grillplats, dunge med mera Ytorna är totalt 4 020 m² och beräknas inte ge något dagvattenflöde till omgivningen vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet då dagvattnet kommer att infiltrera i grönytorna. I stället för att bygga upphöjda grönytor bör dessa ligga i plan, eller lägre, i förhållande till övriga marknivåer. Då blir det billigare att konstruera grönytorna så att de kan ta emot dagvatten från hårdgjorda ytor i området. Grönytor bidrar till fördröjning av dagvattenflödet, minskning av dagvattenflödet, viss rening av dagvattnet och ökad grundvattenbildning. Figur 5-8. Skiss med planområdets planerade grönytor, prickig grön färg. 5.8 Parkering Inom och strax utanför planområdet planeras det för 179 parkeringsplatser utöver 27 besöksparkeringar längs Mälarvägen. Av de 179 parkeringsplatserna ligger 38 strax sydost om planområdet. I dagvattenutredningen ingår 141 parkeringsplatser. Parkeringsytorna hårdgörs med gräsbetong, se kapitel 5-4. Ytorna är totalt 1 680 m² (vilket är mindre än de 2 440 m² som finns i planområdet innan exploateringen) och beräknas ge ett försumbart dagvattenflöde till omgivningen om de beläggs med gräsbetong. Dagvattenflödet rinner av till omgivande gräs i gräsbetongen. Om parkeringsytorna däremot beläggs med asfalt beräknas det ge ett dagvattenflöde på cirka 29,5 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 17 m³. Parkeringsytor för fler än 10 bilar skall enligt Principer för dagvattenhantering inom skyddsområdet (Upplands Väsby kommun, 2008-06-11) förses med oljeavskiljare eller liknande innan dagvattnet leds till det kommunala dagvattennätet. Om parkeringsytorna beläggs med gräsbetong kan man lösa kravet på oljeavskiljare genom att man under bärlagren för gräsbetongen lägger en tät geotextil som inte släpper igenom vattnet till underliggande jordlager. Med en liten lutning kan dagvattnet föras på geotextilen till ledningar som leder dagvattnet till en eller två oljeavskiljare i området. Vattnet från dessa oljeavskiljare leds sedan vidare på det kommunala dagvattennätet. Jämför konstruktionen med diken/svackdiken som skyddar där vägar går över känsliga vattenskyddsområden. Denna konstruktion ger både en fördröjande effekt och en reningseffekt jämfört med asfalterade ytor. För att minska risken för föroreningar i dagvattnet bör man se till att inga biltvättar eller reparationer utförs på parkeringsplatserna. Sidan 30 (32)
Figur 5-9. Skiss med planområdets planerade parkering (gräsbetong), gul färg. 5.9 Sophantering Ytorna är totalt cirka 97 m² och ger ett flöde på 0,85 liter/sekund vid ett dimensionerande 10- årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av 0,5 m³ som föreslås rinna av till omgivande gräsbetongytor, gräsytor eller planteringar. Figur 5-10. Skiss med planområdets planerade sophantering, brunröda färg. 5.10 Övrigt Stena Fastigheter har funderingar på att fördröja och infiltrera dagvatten från sin fastighet söder om aktuellt planområde, bland annat genom att installera utkastare på stuprören.. Sidan 31 (32)
6 Referenser Färm, C., 2003. Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation. VA-Forsk-serien: 2003-16, Svenskt Vatten AB. Larm, T., Holmgren, A., Börjesson, E., 1999. PLATSBESPARANDE BEFINTLIGA RENINGSSYSTEM FÖR DAGVATTEN, FÖRSTUDIE I PROJEKTTEKNIKTÄVLING FÖR RENING AV DAGVATTEN - Om olika filteranläggningar, deras effekt och kostnad. VBB VIAK, Region Stockholm 1999-11-23. Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10, VAV AB. Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Svenskt Vatten 2004. P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. SV, 2001. Rening av dagvatten Exempel på åtgärder och kostnadsberäkningar - Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav Del 3. Dagvattenstrategi för Stockholm, Stockholm Vatten AB 2001. Sidan 32 (32)