Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 305 Borgen

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor

Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 307 Nora Herrgård

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan

Kvalitetsdokument 2014/2015,

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) Re 310 Altorp

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsdokument Majstigens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013/2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Tyck till om förskolans kvalitet!

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Källviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsdokument 2015/2016 Äventyrets förskola

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan

Verksamhetsrapport 2016

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsuppföljning förskola

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Kvalitetsdokument 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Kvalitetsdokument för läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mjölnargränds förskola

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 306 Kevinge

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan 2017

Kvalitetsdokument 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Transkript:

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 3 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 4 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling... 4 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 5 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 5 7 Nyckeltal... 6 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 6 Bilagor Bilaga 1: Projekt. Världens längsta orm Bilaga 2: Barnens rörelse projekt Re 309 Sätra Äng, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 2(6)

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Vi synliggör barnens lärande genom att fotografera, samtala och reflektera tillsammans med barnen. viss del av dokumentationen sätts upp på väggen där barn och föräldrar kan ta del av bild, text och tankar. Barnen har en egen pärm/ portfolio där viss dokumentation sparas. Barn - pedagog eller barn- barn, barn-föräldrar tittar tillsammans vid tillfällen under året, diskuterar och reflekterar över händelser och innehåll. Tre av fyra avdelningar har även en väggdokumentation, en tanke- och händelsekalender. ( en för varje veckodag) Kundenkät; 78% av svaren anser att de tar del av barns lärande När det gäller bilden av hur vi ser på barns lärande skiljer det sig mellan oss på förskolan( barn och pedagoger) och föräldrar. Det kan finnas många förklaringar. Information är svårt vi måste bli mer tydliga och hitta fler vägar att förmedla information och kunskap. Enkätens specifika frågor om matematik, språk och information om barnets utveckling visar att föräldrar har information och kunskap om barnets lärande och utveckling. Kan det vara så att frågan om dokumentationen av barnets lärande är svår eller otydlig för förälder att förstå? Vi beaktar genusperspektivet och ger ingen värdering på flicka/ pojktänket utan uppmuntrar att alla kan oavsett kön. Utvecklingsområde: Tillsammans med barnet hitta ett sätt där vi dokumenterar, reflekterar utifrån aktiviteter barnets lärande och som blir en röd tråd på alla avdelningar. Ett annat område blir att barnen själva dokumenterar i större utsträckning. Informera från höstterminens start om hur vi arbetar med dokumentation och dokumentation av barns lärande till föräldrar. I de nya arbetslagen/ pedagoggruppen diskutera syfte och mål med hur vi gör på förskolan. Vi vill hitta gemensamma dokumentationsmallar att använda i det dagliga arbetet som också ska bli ett förhållningssätt. 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi arbetar i varje situation med den språkliga inlärning. Språket är i fokus. Före Bornholmsmodellen är ett av många språkmaterial vi använder. Våra samlingar med barnen innehåller rim, ramsor, sånger och klapplekar. Barnen får ibland leda samlingen där de är delaktiga i innehållet. Flanosagor är ett annat material som används flitigt. Sagostunder är aktiva tillfällen där barn väljer bok och berättar/ läser sagan för sina kompisar eller pedagogen väljer saga utifrån tema/ tillfälle/ händelse. Re 309 Sätra Äng, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 3(6)

Enkäterna visar att resultatet stämmer väl överens med pedagoger och föräldrars syn på hur barnen utmanas i deras språkliga förmåga. Vid sagoläsning väljer vi olika typer av litteratur som speglar dagens samhälle ur jämlikhet och könsmönster. Fortsätta med vårt arbetssätt och vidare utmana barn och pedagoger. Vi behöver se över vårt material för flerspråkiga barn och att fler av pedagogerna får ta del av Före Bornholmsmodellen (föreläsning är inbokad i september). Samarbete med kulturskola eller bibliotek kan ytterligare utmana den språkliga utvecklingen. 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi arbetar ständigt med matematik i den dagliga verksamheten. Vi har satt på oss " matteglasögonen". Allt ifrån rutinsituationer ( påklädning, dukning, samling) till material. T.ex barns användande av pärlplattor med mönsterkonstruktion till presentation av mattematerial och introduktion av nytt material såsom " plus-plus". På fem-års avdelningen har barnen arbetat med ett vattenprojekt där även volymmåtten ingick. Vi ser att barnen väljer själva svårighetsgrad på spel och pussel och med det kan vi se att barnen ser sitt egna lärande. De utmanar sig själva och varandra. Vid vårt arbete med dokumentet framgår det att pojkar visat ett något större intresse för matematik än flickor på två av avdelningarna. Vi behöver berätta och dokumentera för föräldrarna att matematiken genomsyrar den dagliga verksamheten. Matematik är inte ett eget ämne på förskolan. Vi pedagoger behöver diskutera och uppmärksamma flickor och pojkars intresse för materialet som utmanar det matematiska tänkandet och konstruktion/ teknik. Det gäller även vid presentation och introduktion av material. 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Varje avdelning har en bärbar dator, en digitalkamera och en digital fotoram. Gemensamt finns en videokamera, och en projektor. datorna används av pedagogerna för dokumentation. På fem-års avdelningen finns även en stationär dator som barnen använder två och två, stimulerar samarbete, turtagning. Vi använder olika pedagogiska program som utmanar det språkliga och matematiska tänkandet. Fotoramar används som en dokumentation om vad som skett och visar för alla aktuella Re 309 Sätra Äng, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 4(6)

händelser. De äldre barnen på förskolan fotograferar själva händelser och aktiviteter. Projektorn används främst till bildspel vid speciella tillfällen. Förskolan har i dagsläget inga lärplattor.nivån på datakunskapen behöver höjas bland pedagogerna. Barnen i dagens samhälle är vana vid modern teknik.förskolan behöver fördjupa sin kunskap och ha fungerande teknik. Det är både ett utvecklingsområde internt och centralt i kommunen samt en ekonomisk fråga för vår förskola. Vi behöver utmana barn och pedagoger att tillsammans se möjligheter till andra användningsområden. Få ett bättre fungerande samarbete kring it-hjälpmedel med kommunens it-avdelning. Förskolan kommer att införskaffa lärplattor och pedagogerna behöver kunskapsfördjupning. Vi har möjlighet att ta hjälp av Skoldatateket. 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Scb-statestik oktober 2012: 57% förskollärare och 43% barnskötare Under vårterminen har några förskollärare slutat. Eftersom barnantalet minskar i kommunen totalt påverkar det också den här förskolan och möjlighet till rekrytering av nya förskollärare. I dagsläget finns det 44% förskollärare och 66% barnskötare. Förskolan tar emot VFU- studenter. Förskolan tar även emot prao elever från kommunens skolor och feriearbetare. Det är en önskan att rekrytera fler förskollärare. Svårigheter i dagsläget är ett vikande barnunderlag som därmed även blir en ekonomisk fråga. Det är även förskollärarnas marknad eftersom det råder brist på utbildande förskollärare. / långsiktig lösning Vi har anpassat vår organisation till den situation som råder. Gjort om avdelningsstrukturen så att vi kan ta emot barn i alla åldrar. Rekrytera fler förskollärare samt öka barnantalet. Under hösten 2013 behöver vi se över vilka utbildningsinsatser som behöver göras för att bibehålla och utveckla det goda arbetet inom våra olika ämnesområden. 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Förskolan är tillgänglig och tar emot alla barn oavsett kön, funktionshinder eller etnicitet. När behov finns anpassas miljön och pedagogerna sitt arbetssätt till aktuell situation. Det finns möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp från Utbildnings och kulturkontoret för barn i behov av särskilt behov efter att en kartläggning och handlingsplan utarbetats. Förskolan har möjlighet till intern och extern handledning vid Re 309 Sätra Äng, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 5(6)

behov. av era insatser under året Detta verksamhetsår har vi inte haft tilläggsbelopp för barn i behov av särskilda behov. Förskolan har haft flera inskolningar under året på samtliga avdelningar och verksamheten har fått anpassats därefter. Hemsidan kommer att omarbetas för alla kommunala förskolor i Danderyds kommun med en struktur som är gemensam och delar som är specifika för en den enskilda förskolan. Det här ser vi som en möjlighet för att marknadsföra vår förskola. 7 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2011 KUNDENK ÄT 2012 KUNDENK ÄT 2013 "Mitt barn är tryggt i förskolan" 98 92 98 "Det är arbetsro i barngruppen" 83 59 66 Kommentarer och analys till nyckeltal Låg svarsfrekvens på kundenkäten år 2012-2013. 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Förskolan har från hösten 2012 börjat arbeta med "Årsplanen" - ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan" vilket har gett förskolan en bra struktur på verksamhetsåret med rutiner, traditioner och temaarbeten. Vi hade en uppstart för hösten med ett tidigt föräldrafika med möjligheter för föräldrar att ställa frågor och med senare lagda föräldramöten där pedagogerna berättade kring vad /vilka intresse områden ser vi hos barnen och hur vi vill utmana barnen i deras lärande. Pedagogerna har planeringstid/ reflektionstid avdelningsvis och enskildt. Förskolan har haft utvärderingsvecka, en gång i slutet på höstterminen respektive vårterminen. Förskolan har haft en planeringsdag på hösten respektive våren. Det är ett arbete som är som gett en struktur och som behöver analyseras, utvecklas och fördjupas ytterligare under verksamhetsåret 2013-2014. Utveckla och fördjupa arbetet med årsplanen. Skapa former för gemensamma reflektionstillfällen samt utveckla den pedagogiska dokumentationen. Re 309 Sätra Äng, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 6(6)