hållbarhetsresultat 2013 Diarienummer: M2013/22 Fastställd av miljöchef

hållbarhetsresultat 2013 Diarienummer: M2013/22 Fastställd av miljöchef 2014-02-20

2 innehåll Rektor har ordet 3 Om universitetet 4 Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6 Utbildning 7 Studentmedverkan 8 Samverkan 9 Kompetensutveckling 10 Inköp och upphandling 11 Återanvändning och avfall 12 Kemiska ämnen 13 Miljörisker 14 Klimatpåverkan 15 Energi och byggnader 16 Resor 18 Övrig redovisning 19 (Göteborgs universitets Vision 2020)

3 Rektor har ordet Göteborgs universitet ska vara ett av de ledande universiteten i Europa för forskning och utbildning inom hållbar utveckling och miljö. I vår vision är värdegrund och grundprinciper tydliga: Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår verksamhet. Med värdeorden globalt engagemang och uttalat samhällsansvar slår vi fast universitetets hållning. I miljöpolicy och universitetets särskilda handlingsplan för miljö och hållbar utveckling konkretiserar vi hur arbetet ska gå till. Särskilt glädjande under året var när ombyggnaden av universitetets mest energikrävande byggnad, Laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM) gav oss ett internationellt hållbarhetspris tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus. Genom ombyggnadsprojektet minskade energiförbrukningen i byggnaden med 26 procent. Göteborgs universitets klimatstrategi har målet att utifrån 2008 års nivåer minska de totala utsläppen av koldioxid med minst 20 procent fram till 2015. Arbetet med EBM är ett exempel på att målet är möjligt att nå. FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), lanserade under hösten sin femte stora syntesrapport om klimatet. Vi är stolta över att Göteborgs universitet har tre huvudförfattare med; professorerna Deliang Chen, Ulf Molau och Thomas Sterner. Dagens studenter är våra framtida makthavare. Vid flera fakulteter genomfördes under året satsningar för att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Vi har sedan 2006 märkt kurser och utbildningsprogram utifrån miljö- och hållbarhetsaspekter, och under 2013 påbörjades arbetet med att revidera hållbarhetsmärkningen för att göra den tydligare för lärare och studenter. Genom vår stora vetenskapliga bredd har vi alla möjligheter att ta oss an dagens globala utmaningar. Utnyttjar vi vår spetskompetens väl och samverkar över vetenskapsgränserna spelar vi en viktig roll för en hållbar samhällsutveckling, såväl i vår närmiljö som ute i världen. Pam Fredman, Rektor, Göteborgs universitet

4 om universitetet Göteborgs universitet är ett av de stora universiteten i norra Europa, med mer än 37 000 studenter och nästan 5 900 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-vetenskap, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. 237 utbildningsprogram och 1 956 fristående kurser erbjöds under 2013. Vår forskning samt att göra alla studenter hållbarhetsmedvetna, utgör vårt största bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Miljöcertifierat sedan 2004 Göteborgs universitet är sedan 2004 miljöcertifierat enligt både den internationella miljöstandarden ISO14001 och EU:s miljöförordning EMAS. Miljöledningssystemet har resulterat i minskad miljöbelastning inom flera områden samtidigt som arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen har stärkts. Universitetets miljöpolicy är vägledande för verksamheten. Miljöledningssystemet möjliggör ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdokument Vision 2020. Göteborgs universitet är anslutet till FN Global Compact som villkor för att kunna delta i FN:s leverantörkedja för forskningsrapporter och fältarbeten. Med det förbinder sig universitetet bland annat att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter, avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning samt att följa försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

5 miljö och hållbar utveckling I Göteborgs universitets årsredovisning 2013 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. På de kommande sidorna presenteras resultaten för universitetets mål inom miljö och hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen tar upp Göteborgs universitets arbete inom alla tre dimensioner av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, även om tyngdpunkten ligger på miljöarbetet. Redovisningen omfattar de områden med väsentlig påverkan för en hållbar utveckling som universitetet identifierat. Redovisningen är en uppföljning av universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011 2015. Positiv påverkan för hållbar utveckling Kompetensutveckling Forskning Utbildning Studentmedverkan Samverkan med det omgivande samhället Negativ miljöpåverkan Genom kärnverksamheten kan vi öka den positiva påverkan för en hållbar utveckling. Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Inköp och upphandling Återanvändning och avfall Kemiska ämnen Miljörisker Klimatpåverkan Resor Energi och byggnader

6 forskning Universitetet skall främja forskning inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Under 2013 publicerades 216 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, en ökning med tolv procent jämfört med 2012. Sedan 2008 har antalet vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling mer än fördubblats. Det finns ett omfattande samarbete mellan forskare från olika institutioner och fakulteter inom området, vilket illustreras i diagrammet här. Projektet Hållbar utveckling vid Göteborgs universitet (HUGU), som initierats av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) i syfte att skapa ny, och stärka befintlig forskning vid alla fakulteter, höll under året flera möten och workshops där fakultetsrepresentanterna utarbetade förslag till universitetsgemensamma forskningssatsningar. stitutionen hade också en ansökningsverkstad för att diskutera och utveckla forskningsansökningar med bäring på hållbar utveckling. GU Holding bedriver inkubations- och investeringsverksamhet för att nyttiggöra och skapa kommersiellt och miljömässigt hållbara affärer av forskningsresultat från Göteborgs universitet. Bolaget är idag delägare i flera forskningsbaserade företag, bland annat i vindkraftsbolaget Sea Twirl AB och vågkraftsbolaget Vigor Wave Energy AB. Antal refereegranskade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 2008-2013 200 150 100 50 Institutionen för ekonomi och samhälle vid Handelshögskolan var värd för tre gästprofessorer med inriktning mot hållbar utveckling. In- 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013

7 utbildning Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020. Universitetet synliggör graden av integrering av hållbar utveckling i utbildningen genom att hållbarhetsmärka kurser och program. Under 2013 var 21 procent av kurserna hållbarhetsmärkta vilket är en minskning med fyra procentenheter sedan 2012. Inför 2013 hållbarhetsmärktes ytterligare 30 utbildningsprogram. Därmed blev 40 procent av alla program hållbarhetsmärkta (94 av 237), vilket är samma andel som under 2012. Handelshögskolan arrangerade under hösten en obligatorisk Sustainability Day för alla studenter som läste första året på sin utbildning. Dagen fokuserade på framtidens utmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Totalt erbjöds de drygt 700 studenterna 36 olika sessioner att välja mellan. Dagen är en del i fakultetens långsiktiga strategi att integrera hållbar utveckling i alla program. Här finns ett antal filmer från Sustainability Day 2013. Sahlgrenska akademin utvecklade i samarbete med Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) en webbaserad verktygslåda för lärare som stöd i deras arbete med integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogrammen. Verktygslådan finns publicerad bland universitetsbibliotekets ämnesguider. Förvaltningshögskolan startade under hösten 2013 ett omfattande arbete med målsättningen att alla program och kurser på ett naturligt sätt ska ha inslag av de olika dimensionerna av hållbar utveckling. Centrum för havsforskning i Göteborg organiserar en tvärvetenskaplig forskarskola i marin miljövetenskap. Doktoranderna och deras handledare arbetar i tvärdisciplinära parprojekt som stödjer ett framtida hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av marina resurser.

8 studentmedverkan Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. 104 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genomfördes för studenter under 2013, vilket motsvarar en ökning med 76 procent. Under 2013 arrangerade Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) i samverkan med Samhällsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin, två hållbarhetsdagar för studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers. 506 respektive 341 studenter medverkade under dagarna som syftade till att inspirera studenter att engagera sig för en hållbar utveckling, både i sin utbildning och i sitt privatliv. under 2013 för ett ökat engagemang samt kunskapsspridning om hållbar utveckling. SASS arbetade också aktivt för att införa så kallade Köttfria måndagar på universitets caféer och resturanger. HaSS arrangerade föreläsningsserien Varför tillväxt? som utifrån kritiska infallsvinklar diskuterar tillväxt och dagens ekonomiska system i relation till en hållbar samhällsutveckling. Universitetet stödjer och samarbetar med Miljöbron som fungerar som en länk mellan näringslivet och den akademiska världen genom att förmedla projekt mellan företag och studenter. Under 2013 gjorde 181 studenter från Göteborgs universitet praktik, ex-jobb, projekt, kursarbete eller fick projektanställningar genom Miljöbron. Universitets kårer arrangerade flera välbesökta kläd- och bokbytartillfällen under året. De ordnade även en sittning med ekologisk mat och föreningen Misstagen från kåren vid Handelshögskolan ordnade en pantburksbalett. Studentorganisationerna Sahlgrenska Academy Students for Sustainability (SASS) och Handels Students for Sustainability (HaSS) arbetade

9 samverkan Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Universitetet gav under året 820 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med 9 procent jämfört med 2012. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) arbetar för att nya forskningsresultat inom miljö och hållbar utveckling ska spridas och nyttiggöras. GMV:s nätverk för forskare och doktorander från Göteborgs universitet och Chalmers hade 545 medlemmar under 2013. I samarbete med Columbus Association startade Göteborgs universitet ett nätverk med tio latinamerikanska universitet i syfte att utbyta erfarenheter om miljöledning och hållbara campus vid högre lärosäten. Universitetet fortsatte att utveckla arbetet med att integrera hållbar utveckling i kärnverksamheten och på campus genom att medverka i de internationella universitetsnätverken International Sustainable Campus Network (ISCN) och den nordiska motsvarigheten NSCN. Nationellt är universitetet bland annat medlem i Public & Private Social Responsability Initiative (CSR Västsverige). Antal samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling 2010-2013 800 Projektet Framtidskuster hållbar utveckling i kustsamhällen vid Centrum för turism vid Handelshögskolan tilldelades Göteborgs universitets samverkanspris 2013. Projektet involverar aktörer som engagerar sig i utveckling av kustsamhällen i Skagerack-, Kattegatt- och Öresundsregionen, och målet är att bidra till ekonomisk tillväxt i området samtidigt som miljömässiga, kulturella och sociala värden bevaras. 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013

10 kompetensutveckling Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 59 chefer deltog under året i den utbildning om universitetets miljöarbete som syftar till att tydliggöra chefers ansvar i miljöledningsarbetet. Det motsvarar 28 procent av personerna i ledande befattning. Sedan 2011 har 80 chefer gått utbildningen. Under 2013 deltog totalt 1 077 personer i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling, vilket motsvarar 21 procent av universitetets anställda. Handelshögskolan intensifierade under året arbetet med hållbar utveckling på strategisk nivå. För att förbereda skolans studenter till att bli ansvarsfulla ledare med en medvetenhet om framtidens utmaningar, är skolans långsiktiga strategi att integrera hållbarhet i alla utbildningsprogram. Kompetensutveckling för lärarkollegiet och stöd till kurs- och programansvariga är en viktig del av detta arbete. Handelshögskolans råd för hållbar utveckling (HRHU) samordnar och driver satsningen. Utbildningar i urval 2013 Klimatseminarieserie Chefsutbildning i GU:s miljöarbete Seminarium om lärande för hållbar utveckling Mässa om Hållbar konsumtion Utbildningar i videokonferenssystemet Jabber Utbildning för miljörepresentanter Visning av filmen Chasing Ice

11 Inköp och upphandling Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Under 2013 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 74 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde, vilket motsvarar en ökning med 64 procentenheter sedan 2012. Den stora ökningen beror på att universitetet ställde sociala, etiska och miljömässiga krav i en enskild upphandling värd 120 miljoner kronor. Under 2013 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på produkten eller tjänsten i 13 av 16 ramavtalsupphandlingar. Miljöfrågor och/eller miljökrav ställdes på leverantörens interna miljöarbete i 14 av 16 ramavtalsupphandlingar. Under 2013 genomfördes en upphandling av ett nytt forskningsfartyg. I upphandlingsprocessen ställdes krav på miljö, arbetsmiljö samt sociala och etiska krav på varv och leverantör. Det kontrakterade varvet är miljöcertifierat enligt samma standard som universitetet. Under året byttes universitetets datorbildskärmar ut mot TCO-certifierade skärmar. Det innebär att de uppfyller krav på användarsäkerhet och bra ergonomisk design samt miljöhänsyn och socialt ansvarstagande. Under 2013 köptes sju ton krav- och rättvisemärkt kaffe som uppfyller tredjepartsgranskade kriterier avseende socialt ansvarstagande och ekologi. Det motsvarar en ökning med 32 procent jämfört med 2012.

12 återanvändning och avfall Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Istället för att slänga spillpapper vid produktion av avhandlingar och mindre tidskrifter, startade Reprocentralen vid campusservice Lorensberg, med produktion av anteckningsblock av överskottsmaterialet. Anteckningsblocken säljs till studenter och anställda. Avfallsmängd fördelat per fraktion (ton) Den totala mängden avfall uppgick till 1 091 ton under 2013, vilket innebär en minskning med fyra procent jämfört med 2012. Andelen 1500 1200 Övrigt (deponi, osorterat) Elektronik Farligt avfall avfall som materialåtervinns eller komposteras var 41 procent av det totala avfallet, vilket är en minskning med fyra procentenheter. Mäng- 900 Kompost den farligt avfall minskade med elva procent jämfört med 2012. 600 Materialåtervinning Sedan 2009 har den totala avfallsmängden minskat med 27 procent och andelen som materialåtervinns eller komposteras har ökat med 300 Energiåtervinning tio procentenheter. 0 2009 2010 2011 2012 2013

13 kemiska ämnen Universitetet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SINlistan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. Antalet kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan, ökade under 2013 till 1 555, det motsvarar en ökning med tre procent. SINlistan, som är framtagen av ChemSec (Internationella Kemikaliesekretariatet), är en förteckning över ämnen som betecknas som särskilt farliga enligt EU:s kemikalielagstiftning (REACH). Under 2013 rapporterades 17 substitutioner. En substitution innebär att en kemisk produkt byts ut mot en mindre miljö- och hälsofarlig produkt, eller att en arbetsmetod byts ut mot en annan metod som kräver mindre mängder kemikalier. På institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin gick man under året ifrån att studenterna gör egna laborationer till att läraren demonstrerar en laboration för hela gruppen. Detta minskar mängden förbrukade kemikalier samt minskar studenternas exponering för kemikalier eftersom antalet laborationer blir färre. I universitetets referensgrupp för kemikaliehantering diskuteras kontinuerligt möjligheter att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. På nationell nivå pågår detta arbete i Nationella substitutionsgruppen där personal från Göteborgs universitet deltar aktivt. Universitetet fortsatte att använda kemikaliehanteringssystemet KLARA för att ha god kontroll på förekomsten och användningen av kemiska ämnen i universitetets verksamhet. Som en viktig del i universitetets förebyggande arbete genomfördes under året fyra labbsäkerhetsutbildningar för laborativ personal.

14 miljörisker Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Under 2013 genomfördes 25 förebyggande aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. En arbetsgrupp, bestående av personer med särskild kompetens inom området, genomförde under 2013 en universitetsövergripande miljöriskanalys. Denna analys ligger till grund för arbetet med att fastställa rutiner, identifiera och förebygga olika typer av nödlägessituationer. En projektgrupp bestående av representanter för miljö, arbetsiljö och säkerhet arbetade under året med att planera upphandling och implementering av ett incidentrapporteringssystem. Under 2013 genomförde Akademin Valand flera åtgärder för att minska förekomsten av tungmetaller i avloppsvattnet. erikurser inkluderar numera ett kursmoment som fokuserar på kadmium och tungmetaller i konstnärsfärg där personal och studenter erbjuds föreläsningar med bland annat representanter från institutionen för Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. En översyn av penseltvättstationerna genomfördes under året och återkommande mätningar av tungmetaller är nu en del av det årliga arbetet för att minska halten av tungmetaller i avloppsvattnet. Nya mätvärden från 2014 visar på sjunkande halter av kadmium i vattnet från Akademin Valand.

15 klimatpåverkan Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Universitetets totala koldioxidutsläpp från resor och energi uppgick under 2013 till 6 617 ton, vilket motsvarar en minskning med tre procent jämfört med 2012. Utsläppsminskningen är en följd av främst driftoptimering av värmesystem samt ytterligare reducering av fossila bränslen. Jämfört med 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 19 procent. Universitetets samlade klimatrapport finns att läsa här. Under 2013 kom 58 procent av koldioxidutsläppen från flygresor. Utsläppen från alla flygresor klimatkompenserades i ett FN-godkänt klimatprojekt som uppfyller kraven i kvalitetsmärkningen Gold Standard. FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, lanserade under hösten den första delen av sin femte stora syntesrapport om klimatet. Tre av huvudförfattarna i panelen finns vid Göteborgs universitet; professorerna Deliang Chen, Ulf Molau och Thomas Sterner. Koldioxidutsläpp 2008-2013 (ton) 10000 8000 6000 4000 2000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013

16 energi och byggnader Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. El- och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 215 kwh/m 2 under 2013, vilket motsvarar en minskning med sju procent sedan 2012. Detta innebär en minskad energikostnad motsvarande 3,8 miljoner kronor, givet dagens energipriser. Koldioxidutsläppen från energianvändningen minskade med nio procent jämfört med 2012, främst tack vare minskad användning av fjärrvärme. Genomsnittlig energianvändning (kwh/m 2 ) 300 250 200 150 100 50 Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 15 procent sedan 2008. Under året fortsatte samverkansarbetet med fastighetsägaren Higab i syfte att identifiera och genomföra lönsamma energiinvesteringar. Enligt sammanställda beräkningar finns fortsatt stor potential att minska energianvändningen. 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Fjärrvärme El

17 Prisbelönt energiarbete på EBM Tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus fick universitetet ta emot pris i kategorin byggnader av International Sustainable Campus Network (ISCN). Priset gavs för en omfattande ombyggnad av Laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM). EBM är universitetets i särklass mest energikrävande byggnad med specifika krav på temperatur och luftfuktighet. När användningen av naturgas på EBM var som högst mellan 2009-2010, utgjorde enbart koldioxidutsläppen från EBM mer än tio procent av universitetets totala koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläpp från fossil energi i EBM (ton) 800 600 Projektet innebar att energianvändningen i byggnaden minskade med 400 26 procent mellan 2009 och 2013. Inom ramen för projektet har bland annat användningen av naturgas i princip upphört, och ersatts med ursprungsmärkt el, vilket har minskat utsläppen av koldioxid med över 900 ton sedan projektets start. Projektet har tydligt visat att det är 200 möjligt att minska energianvändningen och klimatpåverkan, och samtidigt förbättra arbetsmiljön för de anställda och uppnå ekonomiska besparingar. 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013

18 resor Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. De totala koldioxidutsläppen från resor uppgick till 4 076 ton, det motsvarar en ökning med en procent jämfört med 2012. De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med elva procent jämfört med 2008. Den vanligaste sträckan för universitetets flygresor är mellan Göteborg och Stockholm. Antalet flygresor enkel väg mellan dessa destinationer ökade med drygt fem procent under 2013 jämfört med 2012. Resandet med egen bil i tjänst minskade under 2013 med åtta procent jämfört med 2012, mätt i antal körda kilometer. Antalet resfria mötestimmar uppgick till närmare 7000 under 2013. Koldioxid per utsläppskälla 2013 (ton) Koldioxid från resor 2008 2013 (ton) 4000 Båtar/Fartyg (317) Bil, Tåg, Buss (235) El (447) 3000 Fjärrvärme (1766) 2000 1000 Fossil energi (12) 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Flyg över 50 mil (3465) Flyg under 50 mil (375)

19 övrig redovisning I Göteborgs universitets årsredovisning 2013 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. På sidan 65 i årsredovisningen finns alla indikatorer för miljö- och hållbarhetsmålen sammanställda. Miljöarbetet redovisas på ett adekvat sätt och uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Specifika indikatorer avseende universitetets fordon och åtgärder för energieffektivisering rapporteras årligen till Transportstyrelsen respektive Energimyndigheten i enlighet med Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, samt Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Universitetet rapporterar årligen resultaten till det internationella universitetsnätverket International Sustainable Campus Network (ISCN), i enlighet med de överenskommelser som medlemsuniversiteten har undertecknat. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och information presenteras så att den är jämförbar från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2013. Inga väsentliga förändringar har gjorts i redovisningen vad avser avgränsning, omfattning eller mätmetoder sedan förra redovisningsperioden. Samtliga resultat finns samlade på: www.hallbarhetsredovisning.gu.se Kontakt Miljöenheten vid Göteborgs universitet E-post: miljo@gu.se Telefon: 0046 31 786 1545 www.gu.se/miljo Grafisk formgivning: Kristina Edgren Nyborg Layout: Amanda Forsman Foto: Johan Wingborg