sid 1 (14) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMNDEN Verksamhet Arbetsmarknads- och socialnämnden (ASN) ansvarar för omsorg och service inom individ- och familjeomsorgen. Nämnden ansvarar för kommunens socialpsykiatriverksamhet, familjerättsliga frågor, budget- och skuldsanering, boutredning, familjerådgivning och är tillstånds- och tillsynsmyndighet för alkohol och tobak. Arbetsmarknads- och socialnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens insatser mot arbetslöshet och fullgör kommunens uppgifter gällande den lokala arbetsmarknadspolitiken. Dessutom ansvarar nämnden för flyktingmottagning, tolkservice samt kommunens uppgifter enligt hemvärnsförordningen. Viktigare händelser 2013 Omorganisationer och permanenta verksamheter Enheten för unga vuxna En ny enhet för unga vuxna, 18-25 år, har startat under året. Syftet är att få en helhetssyn på den unges situation, så att man kan erbjuda var och en den hjälp man har behov av. Detta gäller alla led från mottagning till utredning och insatser samt uppföljning av dessa. Till enheten hör även öppenvården på Nexus och provboende på Viken. Utredningsenhet och Resursenhet Den tidigare enheten Utredning, Stöd och Behandling (USB) har ombildats till en utredningsenhet och en resursenhet. Syftet är att få en tydligare och mer rättssäker myndighetsutövning. I samband med omorganisationen samlokaliserades all öppenvård till Västra Torggatan. Tummen Förskoleteamet Tummen har blivit en permanent verksamhet. Tummen startade i projektform 2007 i samverkan mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Landstinget i Värmland. Verksamheten är ett stöd för barn och föräldrar på Kronoparken, Färjestad och Rud. Syfte är att tillgodose barns behov av tidiga och förebyggande insatser. Drogtestmottagningen Drogtestmottagningen startade sin verksamhet på prov under våren 2013. Syftet med verksamheten är att ge lättillgänglig provtagning. Efter utvärdering övergick verksamheten till att bli permanent. Bostad Först Startade som verksamhet i januari och syftet är att motverka hemlöshet, erbjuda lägenheter till personer som annars skulle ha mycket små möjligheter att få ett eget boende. Bostad Först skall utgöra ett komplement till andra boendeåtgärder. Den egna bostaden är en förutsättning för att man skall kunna tillgodogöra sig samhällets resurser i övrigt. Personer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden får en bostad och erbjuds därefter olika former av insatser för att komma tillrätta med missbruk och psykisk ohälsa.
sid 2 (14) Arbete Samspelet Samverkan med det finansiella samordningsförbundet, Samspelet, har under året lett till ett nytt projekt, Porten, som vänder sig till unga med funktionsnedsättning för att hjälpa dem att finna ett arbete. Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22) Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Om arbetsförmedlingen inte kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd får Arbetsmarknads- och socialnämnden ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Boendeförändringar Malmtorgsgatan Under hösten flyttades boendet Fagottgatan till Malmtorgsgatan. I och med att Malmtorgsgatan öppnats har även ett antal externa placeringar inom socialpsykiatrin kunnat avslutas. Nordby Utbyggnaden av omvårdnadsboendet Nordby har påbörjats och när arbetet slutförs finns ytterligare två lägenheter för personer med missbruk/beroende samt en akutlägenhet. Övrig verksamhet Stärkt skydd och stöd för barn och unga Ny lagstiftning har stärkt skyddet och stödet för barn och unga som far illa eller riskerar fara illa. Lagändringen innebär tydligare krav på nämnden att följa upp insatserna för kontaktpersoner/familjer och större krav på förebyggande arbete. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska fattas inom fjorton dagar från det att anmälan kommit in. Familjehemmen ska erbjudas utbildning, stöd och handledning, samtidigt ställs större krav på att ge barnets föräldrar stöd. Barn placerade i familjehem ska besökas regelbundet. Vård och stödsamordning Arbetet med att införa vård- och stödsamordning för personer med svår psykisk funktionsnedsättning påbörjades. Arbetet sker i samverkan med Landstinget i Värmland och kommer fortsätta även under 2014. PRIO Förvaltningen uppfyller grundkraven för prestationsmålen i överenskommelsen mellan Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom området psykisk ohälsa för målgruppen barn och unga. Prestationsmålen bestod bland annat av en länsgemensam överenskommelse mellan landstinget och kommunerna om hur man ska samverka kring målgruppen samt en behovsinventering bland brukarna. Solareturen Solareturen har under året flyttat till nya lokaler vid Spårgatan som blivit ett stort lyft för verksamheten. Lokalen är anpassad till verksamheten både med lager- och affärsyta. Ekonomisk utveckling 2011-2013 Verksamheten Arbetsmarknads- och socialnämndens ekonomiska utveckling har under åren 2011-2013 präglats av fortsatt höga kostnader för externa placeringar för vuxna. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande
sid 3 (14) tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Vård enligt LVM beslutas i Förvaltningsrätten och verkställs av kommunens socialtjänst. Tvångsvården övergår alltmer sällan till frivilliga placeringar på grund av komplex problematik vilket gör att antalet vårddygn för LVM ökar. Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och behov av behandling ökar. Missbruksbilden har förändrats från att man tidigare använt heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till att man nu använder en mängd olika preparat vilket ofta sker i tidiga tonår. Narkotikaproblematiken har enligt Polismyndigheten Värmland ökat och myndigheten har svarat upp mot regeringens krav på att drogproblematiken bland ungdomar ska prioriteras. Antalet personer som misstänks för narkotikabrott i Värmland har ökat med 30 procent under 2011-2013. Detta medför ökat tryck på kommunens socialtjänst genom att anmälningar från polisen ökar. Kostnaden för placeringar inom socialpsykiatrin har ökat. Det handlar om långvariga placeringar för personer med svår psykisk funktionsnedsättning. De har beslut om särskilt boende men kan inte beredas plats inom förvaltningen på grund av platsbrist och stort omvårdnadsbehov vilket leder till verkställighet genom externa placeringar. Kr/inv Total kostnad för institutionsvård missbruk (LVM & SoL) 2012 (kr/invånare) 350 300 250 200 150 100 50 0 Gävle Kalmar Karlstad Linköping Luleå Sundsvall SoL 150 41 103 290 128 111 LVM 31 15 69 32 20 51 2011 Gävle Kalmar Karlstad Linköping Luleå Sundsvall SoL 79 6 153 272 136 86 LVM 44 14 39 59 26 44 Källa: SCB Köp av huvudverksamhet från Räkenskapssammandrag för kommuner (statistik saknas eller är otillförlitlig för Växjö och Örebro) Förvaltningen har under hösten 2013 gjort en omvärldsanalys och haft kontakt med våra jämförelsekommuner i syfte att kartlägga LVM och SoL kostnad (socialtjänstlagen avseende vuxna). Detta arbete har rapporterats till kommunutskottet, KU under december. Av den kartläggningen framgår det att i en jämförelse med våra jämförelsekommuner 2011-2012 ligger Karlstad totalt (LVM+SoL) inte högst i kostnad per invånare.
sid 4 (14) Kr/inv 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Total kostnad missbruksvård vuxna, kr/invånare Gävle Jönköping Kalmar Karlstad Linköping Luleå Sundsvall Växjö Örebro 2010 787 690 589 780 887 703 704 586 701 2011 933 707 537 748 863 703 706 520 578 2012 935 723 713 780 867 740 717 524 572 Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabas De kommuner som har ökande andel LVM beskriver en liknande problembild/målgrupp som Karlstad. Framgångsfaktorer/minskade kostnader bland jämförelsekommunerna förklaras med en kombination av faktorer varav några exempel är: Öppenvård gemensamt med landstinget Organisatorisk stabilitet Sysselsättning Låg personalomsättning Samlad behandlingsverksamhet Bostad kan erbjudas de som genomgår behandling Stor möjlighet till olika interna och externa alternativ Flödet av anmälningar gällande barn och unga har, sett över ett längre tidsperspektiv, ökat påtagligt. Under 2013 visar siffrorna en viss minskning jämfört med 2012, från 1 685 anmälningar till 1 461, en minskning med 224 anmälningar. Statistiken för 2013 är dock lite svår att jämföra med tidigare perioder. Orsaken är nya nationella riktlinjer som innebär att nya anmälningar i pågående utredningar inte längre registreras. Därför är det svårt att avgöra i vilken utsträckning det är fråga om en verklig minskning. Antalet registrerade anmälningar om familjevåld har minskat jämfört med 2012. Däremot har inte anmälningar om våld och övergrepp direkt mot barnet minskat. En relativt ny orsakskod är hedersrelaterad problematik. Problematiken är oftast kopplad till våld och sammanräknat har det under 2013 gjorts 134 registrerade anmälningar om våld direkt mot barnet jämfört med 121 anmälningar under 2012. Genom ny lagstiftning stärktes vid årsskiftet skyddet och stödet för de barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Lagändringen ställer ökade krav på förvaltningen. Ett av lagkraven innebär att familjehemmen ska erbjudas utbildning. Förvaltningen deltar i en regional utveckling för att organisera familjehemsutbildning i länet utifrån det utbildningsmaterial som Socialstyrelsen tagit fram. Den nya lagstiftningen innebär också tydligare krav på uppföljning av insatser, större krav på förebyggande arbete. Vid placeringar ska utbildning samt hälso- och sjukvård
sid 5 (14) säkerställas barnets föräldrar ska ges bättre stöd. Större krav ställs på att regelbundet besöka barnet i familjehemmet och vid anmälan gäller en tydlig tidsgräns för beslut att inleda eller inte inleda utredning. I maj 2013 överlämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag om krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Där framhålls socialnämndens ansvar för att handläggare som självständigt utför sådana uppgifter har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Regeringen har för avsikt att under 2013 2016 stödja ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att systematiskt utveckla personalens kompetens. Målgruppen är i första hand socialsekreterare och chefer med ansvar för myndighetsutövning. Som ett första led i satsningen har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att år 2013 fördela statsbidrag för dels en systematisk insamling av uppgifter om kommunernas kompetensläge och kompetensbehov, dels lokala utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser. Förvaltningen har påbörjat kompetensinventeringen och utbildningsinsatser pågår. Andel arbetslösa totalt 16-64 år (öppet samt i program) Procent 12 10 8 6 4 10,4 5,6 6,9 7,1 6,0 6,7 8,0 7,8 7,6 6,7 2 0 Gävle Jönköping Kalmar Karlstad Linköping Luleå Sundsvall Växjö Örebro Riket 2011 10,1 4,8 6,1 7,0 6,3 7,7 8,1 7,1 7,3 6,3 2012 10,8 5,1 6,8 7,1 6,4 7,4 8,1 7,8 7,6 6,5 2013 10,4 5,6 6,9 7,1 6,0 6,7 8,0 7,8 7,6 6,7 Källa: Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik Arbetslöshetsstatistiken, öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsprogram i Karlstad har de tre senaste åren legat på 7 procent. En hög arbetslöshetsnivå leder till att personalomsättningen inom arbetslivet blir låg. Det gör att grupper som står långt utanför den ordinarie arbetsmarknaden har svårare att få anställning än om det råder en hög rörlighet. De grupper som är särskilt drabbade är personer med låg utbildningsnivå, med språksvårigheter, lång period av arbetslöshet eller har någon form av funktionsnedsättning.
sid 6 (14) Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16,1 8,5 Andel arbetslösa totalt 18-24 år (öppet samt i program) 10,0 9,7 Gävle Jönköping Kalmar Karlstad Linköping Luleå Sundsvall Växjö Örebro Riket 2011 16,2 6,4 9,0 9,8 8,8 12,3 15,6 11,0 10,3 9,8 7,0 2012 17,2 7,5 10,1 10,1 8,7 11,6 15,5 12,0 10,9 10,4 2013 16,1 8,5 10,0 9,7 7,0 10,0 14,4 10,6 10,8 10,2 Källa: Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik 10,0 14,4 10,6 10,8 10,2 Ungdomar som har liten eller ingen arbetslivserfarenhet kommer in på arbetsmarknaden genom tillfälliga och korta anställningar. Dessa leder efterhand till mer varaktiga anställningar. Unga har i regel kortare perioder med försörjningsstöd. Den satsning som Karlstads kommun gör genom jobbskapande åtgärder för arbetslösa, exempelvis omvårdnadsutbildning, är viktiga inslag för att målgrupperna inom försörjningsstöd ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a 60,0 50,0 40,0 Procent 30,0 20,0 10,0 0,0 Arbetslöshet Ohälsa Sociala skäl 2010 50,0 11,2 13,5 2011 50,8 12,1 15,3 2012 50,5 9,7 13,6 Källa: Öppna jämförelser Cirka 75 procent av biståndsmottagarna med försörjningshinder beror på arbetslöshet, ohälsa och sociala skäl. Resterande 25 procent är antingen föräldraledig, har anställning, med språkhinder samt utan eller annat försörjningshinder. Definitionerna från socialstyrelsen för arbetslöshet är en person som är arbetslös men har arbetsförmåga på hel eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Gruppen inkluderas även av nyanlända flyktingar som omfattas av lagen om etableringsinsatser men som behöver ekonomiskt bistånd i avvaktan på eller på grund av otillräcklig ersättning. Ohälsa kan vara en person sjukskriven med läkarintyg/läkarutlåtande som styrker arbetsoförmåga
sid 7 (14) eller oförmåga att delta i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. Den som sökt och väntar beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning ingår även i kategorin. Kategorin sjuk- eller aktivitetsersättning är en person som har otillräcklig inkomst av eller väntar på beslutad utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Arbetshinder av sociala skäl är en person som inte står till arbetsmarknadens förfogande och som socialtjänsten bedömer ha nedsatt arbetsförmåga eller vars arbetsförmåga inte är klarlagd. Det krävs en utredning från arbetsförmedlingen och försäkringskassan av arbetsförmåga, arbetsträning, social- eller medicinsk rehabilitering etc. innan arbete är aktuellt. Kr/inv Kostnad/invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd 1800 1611 1600 1391 1400 1206 1175 1239 1150 1155 1123 1200 878 932 1000 800 600 400 200 0 Gävle Jönköping Kalmar Karlstad Linköping Luleå Sundsvall Växjö Örebro Riket 2010 1045 1113 1118 1028 1516 876 1170 1094 1409 1074 2011 1153 1131 1006 1070 1491 905 1169 1405 1089 2012 1206 1175 878 1150 1611 932 1239 1155 1391 1123 Källa: Öppna jämförelser Karlstads kommun har en ökning av försörjningsstöd. Däremot ligger kostnaden kronor per invånare lägre jämfört med Linköping-, Örebro- och Jönköpings kommuner vars befolkning uppgår mellan 149 000 till 129 000 invånare. Åtta kommuner inklusive Karlstad har en succesiv ökning i kr per invånare mellan 2010 och 2012 för utbetalt försörjningsstöd. Även om Karlstads kommun befolkningsmässigt är lite högre än Växjö ligger både Karlstad och Växjö väldigt lika för kostnad kronor per invånare 2012. Jobbpaket 2013 Jobbpaketet följer den strategiska planen och vänder sig i första hand till personer vilka står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsplatserna finns inom kommunens förvaltningar och bolag. Arbetsförmedlingen bekräftar att de som idag är långtidsarbetslösa och har en svag ställning på arbetsmarknaden även fortsättningsvis har svårt, eller till och med svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden. För dessa målgrupper kan jobbpaketen vara en bra lösning. I satsningen kring samverkan med Komvux gällande omvårdnadsprogrammet har första årskullen examinerats. Utbildningen är en grund för kommande rekryteringar av vårdpersonal inom kommun och landsting. Förvaltningen har under året samverkat med andra parter som Communicare, Lärling 2.0 och Finansiella samordningsförbundet Samspelet för att finna bra lösningar för arbetslösa personer som inte medverkar i jobbpaket men uppbär försörjningsstöd.
sid 8 (14) Budgetavvikelse Arbetsmarknads- och socialnämnden redovisar ett överskott i driftbudgeten om 9 681 tkr, ett överskott i driftbudgeten avseende jobbpaket om 5 725 tkr ett underskott i budgeten för försörjningsstöd om 9 899 tkr samt ett överskott på investeringsbudgeten om 4 413 tkr. Verksamheten Belopp i tkr. Redovisning Budget- 2011 2012 2013 vikelse Intäkter 160 469 139 811 142 136 12 196 Kostnader 521 088 499 191 514 510 2 515 Nettokostnad 360 619 359 380 372 374 9 681 Kommunbidrag/ram 359 208 379 175 382 055 Resultat -1 411 19 795 9 681 Nettoinvestering 1 879 621 689 4 413 Inom nämndens verksamhet exklusive jobbpaket och försörjningsstöd redovisas ett överskott om 9 681 tkr. För andra året i rad har förvaltningen lyckats driva en kostnadseffektiv verksamhet. De externt finansiella bidrag som sökts och beviljats har främst använts till kompetens- och verksamhetsutveckling. Olika samarbetsprojekt internt som externt skapar goda förutsättningar för en bra verksamhet vilket gynnar våra brukare, klienter och medborgare på ett positivt sätt. Dock kvarstår kostnadsproblematiken kring de externa institutionsplaceringarna enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM). Vård enligt LVM beslutas i Förvaltningsrätten och verkställs av kommunens socialtjänst. Totalt redovisas ett underskott om 14 000 tkr för externa placeringar. Förvaltningen jobbar aktivt för olika hemmaplanslösningar. Under hösten flyttades boendet Fagottgatan till Malmtorgsgatan. I och med öppnandet har ett antal externa placeringar inom socialpsykiatrin kunnat avslutas. Inför budgetprocessen för 2013 valde förvaltningen hålla inne resurser på stabsnivå samt vänta med återbesättning av vakanta tjänster. Detta med anledning av osäkerheten kring de ökade kostnaderna för de externa institutionsplaceringarna samt eventuella oförutsedda kostnader som kan ge stora negativa budgetavvikelser med besparingsprocesser och konsekvensbeskrivningar till följd. Det har för förvaltningen varit viktigt att låta verksamheterna få jobba ostört med de olika insatserna som krävs för våra klienter och brukare. Totalt redovisades ett överskott om 13 000 tkr. Avdelningarnas positiva utfall på löner uppgår till 3 000 tkr. Inom myndighetsutövningen är det svårt att rekrytera och behålla personal och vakanser har uppstått. Resterande överskott om 2 500 tkr förklaras av avdelningarnas återhållsamhet på övriga kostnader. Kostnaderna för externa placeringar för barn och unga minskade markant under 2012 jämfört med 2011 men under 2013 ökade kostnaderna något. Trots att kostnaderna ökat igen är utfallet för institutionsvården 3 501 tkr lägre än budget och det totala utfallet för externa placeringar blev 5 416 tkr lägre än budget. Det som bland annat bidragit till det positiva utfallet är satsningen på stödboendet Viken, förstärkta familjehem, interna
sid 9 (14) resurser som ersatt externt köpt öppenvård samt ett intensivt arbete med att trimma det interna flödet. Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 2014 och överskottet är till följd av externa bidrag och projektmedel. Förvaltningens avsikt är att skapa ett eget kapital eftersom förvaltningen tidigare tvingats klara ökade kostnader för lagstyrd tvångsvård och beslut om särskilt boende (enligt socialtjänstlagen) genom att dra ner på öppen verksamhet. Det skapar en ohållbar situation för förvaltningen och mycket små eller inga möjligheter till en effektiv ekonomistyrning. Försörjningsstöd Belopp i tkr. Redovisning Budget- 2011 2012 2013 vikelse Kostnader 92 420 97 930 104 882-9 899 Nettokostnad 92 420 97 930 104 882-9 899 Kommunbidrag/ram 60 467 77 072 94 983 Resultat -31 953-20 858-9 899-9 899 Redan efter februari månads utgång hade 23 procent av försörjningsstödsramen förbrukats och prognosen såg ut att hamna på ett underskott om 35 000 tkr. Kommunfullmäktige fattade beslut 2013-03-14 om ett tilläggsanslag om 28 000 tkr för försörjningsstöd. Trots anslaget redovisas ett underskott om 9 899 tkr. De grupper som har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden är de som är långtidsarbetslösa, har någon form av funktionsnedsättning, saknar färdig gymnasieutbildning samt har språksvårigheter. Ersättningsnivåerna via arbetsförmedlingen räcker inte till att nå normnivå utan att kommunen får komplettera med försörjningsstöd. Jobbpaket 2013 Belopp i tkr. Redovisning 2011 2012 2013 Intäkter 3 989 Kostnader 7 264 Nettokostnad 3 275 Kommunbidrag/ram 9 000 Resultat 5 725 Sedan 2009 har arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetat med jobbpaket och enligt beslut i KF 2012-06-18 ska 9 000 tkr inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningens årliga ram användas för jobbskapande åtgärder. Det innebär att personer som uppbär försörjningsstöd kan erbjudas anställning inom koncernen Karlstad kommun under sex månader som kan förlängas upp till ett år. Kommunen samverkar med Arbetsförmedlingen kring jobbpaketen och erhåller anställningsstöd för de personer som anställs. Sedan projektets start 2009 har över 600 personer arbetat i verksamheten. Ca 70 procent av de som varit anställda 2009-2011 har inte behövt något ekonomiskt bistånd under 2013. 232 personer har haft en anställning och avtal för kvarvarande anställningar löper även under 2014.
sid 10 (14) I satsning kring samverkan med Komvux gällande omvårdnadsprogrammet har de första studenterna examinerats. Antalet som startade utbildningen via förvaltningen uppgick till 22 studenter medan 18 av dessa studenter genomförde utbildningen och kan rekryteras som vårdpersonal inom kommun och landsting. Samarbetet med Komvux och omvårdnadsprogrammet forsätter även under 2014. Förvaltningen har under året samverkat med andra parter som Communicare, lärling 2.0 och Samspelet för att finna bra lösningar för arbetslösa personer som inte medverkar i jobbpaket men uppbär försörjningsstöd. Ett projekt som drivs i Samspelet är Porten som vänder sig till unga med funktionsnedsättning. Projektet startade i maj 2013 och 11 stycken deltagare har fått anställning. Verksamheten är kopplad till en del i strategiska planen som berör Jämställdhet och mångfald i Karlstads kommun för personer med funktionsnedsättning. Jobbpaket som startade 2012 och pågick parallellt med jobbpaket 2013, avslutades slutet av januari 2014. Målgruppen i detta paket var unga och sammanlagt var 116 personer inskrivna och av dessa är 85 personer helt avslutade inom förvaltningens ansvarsområde. Investeringar Belopp i tkr. Redovisning 2011 2012 2013 Intäkter 0 0 0 Kostnader 1 879 621 689 Nettokostnad 1 879 621 689 Kommunbidrag/ram 4 102 3 973 5 102 Resultat 2 223 3 352 4 413 Nämnden har inte använt tilldelad investeringsram för 2013. Nämnden har framtida behov av större investeringar till lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder samt övrigt upprustningsbehov. Uppföljning av övergripande mål i strategisk plan Nämnden har under 2013 klarat av att genomföra samtliga tilldelande åtaganden inom avsatt tid. EN STAD FÖR ALLA Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Genom riktade projekt till olika målgrupper stärks individer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsinriktade utbildningar och praktikplatser gör att individer kan få tydligare personliga mål och en klarare bild av hur arbetsmarknaden fungerar och vad som krävs för att bli en del av den. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Inom ramen för Nationella Cannabisprojektet, Karlstad Ansvar, Nexus, representanter för ungdomspolisen och i nära samarbete med gymnasieskolan genomfört en utbildningsserie kring, droger, upptäckt, rutiner och bemötande.
sid 11 (14) Utbildning har getts till viss skolpersonal på Sundsta- och Hammarögymnasierna, ungdomspoliser och personal på Karlstad universitet i MI som förhållningssätt. Förvaltningen har ett nära samarbete med skolan när det gäller målet att ha en rökfri skola. Förvaltningen har arbetat områdesinriktat på Våxnäs och på Kronoparken. Gruppverksamhet för ungdomar har bedrivits i samverkan med fritidsgårdar och skolan. Selektivt riktat föräldrastöd har genomförts i form av föräldragrupper till små barn, till barn 6-12 år och föräldragrupper till tonåringar. Grupperna har genomförts av förskoleteamet Tummen, inom projektet Nuevo K2 och i samverkan med Fredricelundsskolan. Genom riktade utbildningsinsatser till socioekonomiskt utsatta grupper bidrar förvaltningen till att behövande individer ska få kontroll över sin budget- och skuldsituation och med det underlätta den stress det innebär att sakna kontroll över sin ekonomi Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Verksamheterna Nordby 3 och Strandgården har utökat boendestödet att gälla fler personer, men bemanningen har inte ökat. Under hösten 2013 har ett förslag lags fram rörande omorganisation av verksamhetens totala boendestöd. Förslaget innebär resursförstärkningar och ökad flexibilitet, vilket kommer att ge verksamhetens samtliga klienter/brukare bättre förutsättningar till mer långsiktigt boende och ökad trygghet. Förvaltningen har slutfört åtagandet att beskriva det långsiktiga behovet av bostäder för nämndens målgrupper. Avtal har tecknats för sex platser i förstärkta familjehem. Antalet bedöms motsvara det behov som är för närvarande. På olika sätt stöttar förvaltningen personer att få och behålla en bostad. Genom att bistå i kontakten mellan hyresgäst och hyresvärd minskar antalet avhysningar. Det är särskilt viktigt för barnfamiljer. Andra projekt ger individer ökade förutsättningar att erhålla en bostad. Genom att stödja boende kan de, trots problem med ekonomi eller annat, få och behålla en bostad. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Genom projektmedel från Socialstyrelsen har förvaltningen gjort en kartläggning av hur handläggningen ser ut när det gäller barn som bevittnat våld. Kartläggningen har identifierat förbättringsområden och en handlingsplan har upprättats för det fortsatta arbetet. Genom ytterligare projektmedel från Socialstyrelsen påbörjades ett forskningsprojekt där förskoleteamet Tummen deltar. Projektet vänder sig till föräldrar som utsatts för hot eller våld i nära relation och som har barn i åldern 2-6 år. Metoden som används är CPP, Child and Parent Therapy Programme. STRYSYSTEM/KVALITETSARBETE E-tjänster införs för merparten av kommunens verksamheter Förvaltningen arbetar med att införa Svenska kommuner och landsting (SKL) namngivna e-tjänster. Tre av SKL:s namngivna e-tjänster gäller IFO: Ansökan om serveringstillstånd finns och kommer att utökas med fler e-tjänster. Ansökan om förenings- och försörjningsstöd är under utarbetande och kommer införas 2014-2015.
sid 12 (14) ARBETSGIVARPERSPEKTIV Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka I februari månad deltog cheferna i en utbildning i jämställdhet/mångfald för att få mer kunskap i området. Man fick med sig en del verktyg att använda sig av vid arbetsplatsträffar för att diskutera jämställdhet/mångfald tillsammans med medarbetarna och därigenom öka kunskapen bland medarbetarna. Framtiden Inom verksamheten för missbruk/beroende ser vi att de sökande har en allt svårare problematik. Risk finns för att kostnaderna för externa placeringar även under 2014 kommer att ligga på en hög nivå. För att möta detta krävs det fortsatt finns ett brett utbud av behandlingsinsatser och hemmaplanslösningar. Fortsatt kompetensutbildning inom området kommer att vara nödvändigt Utvecklingsområde utifrån missbruksproblematiken är sysselsättning i kombination med stöd. Många personer med missbruksproblematik uttrycker att de saknar något att göra om dagarna. Vidare orsakar den låga tillgång av bostäder för den berörda målgruppen flaskhalsar i förvaltningens egna boenden, då personer som är färdigbehandlade och som klarar av ett eget boende med boendestöd, blir kvar, på bekostnad av andra personer som skulle ha behövt platsen och kanske istället måste placeras externt. Förvaltningen har ett långsiktigt behov av fler lägenheter i särskilda boenden/gruppboenden. Det beräknade behovet är 20-25 platser, med en utbyggnadstakt med 1 gruppboende per år under tre år, med 8 lägenheter för boende och år. Beräknad driftkostnad för ett gruppboende är ca 6 miljoner kronor per år exklusive investeringskostnader. När det gäller kravet på utformingen av gruppboende/bostad med särskild service utgår det från Boverkets beskrivning av fullvärdigt boende. Det ska vara lägenheter med eget kök, badrum och toalett, storleken ska vara mins ca 35 kvm. När det gäller boende för kvinnor med samsjuklighet så gäller samma krav. Om Karlstads kommun inte kan verkställa beslut om bostad med särskild service på grund av att det inte finns boendeplatser, så kan detta leda till att kommunen får vitesföreläggande för icke verkställt beslut. Demografiska förändringar påverkar behovet av insatser från socialtjänsten. Under de senaste åren och i synnerhet under 2013 har en ny målgrupp med unga föräldrar med stora svårigheter att klara av sitt föräldraskap identifierats. I kartläggningen över hur förvaltningen arbetar idag i ärenden där barn bevittnar våld framkom två prioriterade utvecklingsområden. Det första området är hur man utreder våldsärenden och motiverar föräldrar till att ta emot insatser och det andra området är våldsutövarens behov av insatser som behöver utredas bättre och att metoder utvecklas på insatssidan. En revisionsgranskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa i Värmland har genomförts. Utifrån granskningen har Arbetsmarknads- och socialnämnden, Barn och ungdomsnämnden, Karlstad-Hammarö gymnasienämnd samt Vård- och omsorgsnämnden fått i uppdrag att gemensamt ta fram förslag på hur första linjens vård ska definieras i Karlstads kommun. I uppdraget ingår definiera, utveckla och
sid 13 (14) vara delaktiga i en första linjens verksamhet tillsammans med Landstinget. Förslaget ska presenteras senast i april 2014. Regeringens förslag på krav för myndighetsutövningen inom barnavård kräver särskild behörighet för socionomer och satsningen på kompetensutveckling påverkar förvaltningen. Kompetenssatsningen förutsätter en ökad grundbemanning för att klara det bortfall i arbetsinsats som utbildningen medför. I Karlstad finns ett akut behov av 50 lägenheter för att kunna finna lösningar för de som står i bostadskö inom förvaltningens målgrupper. Ska förvaltningen/nämnden utifrån åtaganden i den strategiska planen och en stad för alla där Karlstadsbornas möjligheter till bostad ska öka krävs samarbete internt som externt i Karlstads kommun. De som idag är långtidsarbetslösa står nu ännu längre från arbetsmarknaden än tidigare och satsningar är nödvändiga för denna grupp. Denna grupp har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden men även de som har någon form av funktionsnedsättning, saknar färdig gymnasial utbildning och språksvårigheter. Karlstads kommun arbetar med jobbpaket inom hela koncernen. Det finns anställningar som på enskilda arbetsplatser som Solareturen och inom lagverksamheter (teknik och fastighet). För att klara av att erbjuda en del personer anställning utöver de som idag är anställda behövs det breddas upp med fler arbetsplatser. En ny arena, någon form av Kommunalt samhall kan vara en lösning. Karlstads kommun står inför utmaningar avseende flyktingmottagningen. Staten kräver att kommunen tar emot fler flyktingar och ensamkommande barn. Integrationsfrågan diskuteras redan nu som en gemensam fråga i samtliga förvaltningar för att gemensamt finna lösningar för att kunna ta emot både flyktingar och ensamkommande barn. Förvaltningen behöver förstärka det tidiga integrationsarbetet genom att förbättra mottagandet när det gäller information. Informationen till den enskilde flyktingen kring integration sker inom olika nivåer och hos olika huvudmän. Förvaltningen märker ibland att den enskilde kan ha svårt att hantera all information. Om kommunen kommer utöka antalet personer i etableringsfasen bör kommunen förstärka organisationen i början av etableringsfasen med en informationsverksamhet för att underlätta integrationen. Förvaltningen arbetar aktivt med våld i nära relationer. I ramen för 2014 ingår riktade resurser för barn som blivit utsatta för eller bevittnat våld i nära relation. Därutöver hjälper och stödjer förvaltningen personer som är utsatta för hot eller våld i hedersrelaterat våld och förtryck. Personer som utsätts för hedersrelaterat våld medför vid behov placering på institutioner under tiden utredning pågår om vilka insatser som ska genomföras för att våldet ska upphöra. Förvaltningen har därmed identifierat en ny målgrupp för kostsamma institutionsplaceringar för unga kvinnor.
sid 14 (14) Nyckeltal och prestationer Redovisning Budget Mått 2011 2012 2013 2013 Försörjningsstöd Klienter till egen försörjning 497 494 434 Försörjningsstödskostnad netto per år 92 420 97 930 104 882 94 983 Försörjningsstöd/hushåll, kr i genomsnitt/månad (CSB) 7 000 7 220 6 744 Antal hushåll som uppbär antingen 1 147 1 167 1 339 försörjningsstöd eller introduktionsersättning i genomsnitt/månad (CSB) Barn- och ungdomsvård Institutionsvård Årsplaceringar 22 14,7 17,7 22,5 Dygnskostnad 3 688 3 063 3 390 3 100 Familjehem Årsplaceringar 131 121,5 113 127 Dygnskostnad 668 647 699 740 Behovsprövad öppenvård Antal uppdrag kontaktpersoner/familjer 100 106 99 100 Socialpsykiatri och missbruk/beroende Missbruksvård för vuxna Institutionsvård Årsplaceringar 20 17,5 25,3 18,8 Dygnskostnad 1 953 2 139 2 063 2 000 Socialpsykiatri Institutionsvård psyk funktionshindrade Årsplaceringar 7,9 6 8,7 8,2 Dygnskostnad 2 378 2257 2 541 2 000 Institutionsvård psyk funktionshindrade + missbruk Årsplaceringar 2,2 2,8 8,8 2,7 Dygnskostnad 2 380 2206 2 761 2 000