De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

Relevanta dokument
Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Ansökanvia webben. Ansökan görs fr.o.m. ifjol elektroniskt på adressen: (Det går fortfarande också att söka med pappersblankett.

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Gemensam ansökan

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Gemensam ansökan

Personal- och utbildningsenkät

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Gemensam ansökan

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Amy Rönnberg. Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Vad tycker du om skolan?

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

Expertnätverk i Svenskfinland. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors

GEMENSAM ELEVANSÖKAN (GEA) Våren 2017

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Sammanfattning på lättläst svenska

TILL MEDIERNA Material får användas fritt

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Ungdomsgarantin i Grankulla

Ungdomsgarantin i Grankulla

Till grundskolbaserade och specialgrupps-baserade utbildningar. Ev. hälsofaktorer bör tas i beaktande före ansökan

Novus Opinion Föräldrar om skolan. Första diagramrapport Arne Modig Viktor Wemminger

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Aktuell info För kunskap och bildn ing in g

2 495, , utbildning/gymnasieundervisning

Den goda organisationen

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

LÄROPLANEN Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Sökande till utbildning 2009

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

TALIS länder/regioner lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 2008, 2013 och 2018 av OECD. Skolverket.

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Utvärderingsrapport Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Ett Stockholm som investerar för framtiden

November 02, samhlära1.notebook

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

RECOMMENDED OR REQUIRED READING

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

Stöd för unga i risk för marginalisering

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

MEDDELANDE 19/ (5)

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Kommunala vs. fristående skolor så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell


Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Enkät i gymnasieskolan. Resultat för: Stockholms stad, Stockholm stad, Södra Latins gymnasium, Humanistiska programmet

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

ÅTGÄRDS- OCH AKTIVITETSPLAN OCH FÖRDELNING AV MEDEL INOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2019

Ansökningsguide 2013

Uppföljning av försöksverksamheten med sammanhållen utbildning i svenska språket

Beslut för förskoleklass och grundskola

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Svar på interpellation - Var finns framtidstron för våra elever och för Hässleholms gymnasium?

Enkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning (6)

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

Transkript:

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus

De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens gymnasium 300-500: Gymnasiet Lärkan, Brändö gymnasium 200-300: Gymnasiet svenska normallyceum, Gymnasiet Grankulla samskola, Kyrkslätts gymnasium 100-200: Tölö specialiseringsgymnasium, Helsinge gymnasium, Sibbo gymnasium 24.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen

Strukturella förändringar Den svenska befolkningsandelen minskar relativt sett, liksom antalet politiker som uppger sig vara svensk- eller tvåspråkiga De svenskspråkiga i huvudstadsregionen uppgår till ca 65000, men uppdelningen i flera kommuner minskar inflytandet och begränsar utvecklingen av servicen på svenska Kommungränserna utgör hinder för samarbetet, för både tanke och handling Kvalitativa skillnader i utbildningen samt avståndet till de svenska gymnasierna kan göra de finskspråkiga gymnasierna mera attraktiva, i synnerhet bland barn i tvåspråkiga familjer Ökad intagning till yrkesutbildningen leder till färre elever i gymnasierna Den offentliga sektorns ansträngda ekonomi skapar krav på inbesparingar. 24.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen

Förväntningar på gymnasierna En växande medvetenhet bland både föräldrar och elever om kvalitativa skillnader i undervisningen mellan gymnasierna Önskan om ett större utbud av studieämnen samt om utökade valmöjligheter bland dem Planerade förändringar av intagningen till universiteten och högskolorna Ökad information om fördelarna med kombiexamen för vissa elever Ökat samarbete för att nå dem som lämnar grundskolan utan att få varken arbete eller utbildningsplats. 24.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen

Svenska gymnasier och skolmiljöer behövs I huvudstadsregionen behövs svenska miljöer för att stärka kunskaperna i svenska, speciellt för barn från tvåspråkiga familjer, av vilka skolmiljön är den viktigaste Tvåspråkiga lösningar kan fungera när språken är jämstarka, vilket inte är fallet i huvudstadsregionen En tvåspråkig skolmodell finns redan i form av språkbadsundervisningen Mycket få elever kommer till svenska gymnasier från finska gymnasier (se Geber), medan större delen av barnen från tvåspråkiga familjer går i svensk skola. 25.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen

Fördelar genom samarbete Ett bredare ämnesutbud för eleverna Större möjligheter till distans- och nätundervisning Möjligheter till studier i ett annat gymnasium i vissa ämnen Möjligheter till flera speciallinjer Gemensamma lärare i ämnen med färre studerande Större möjligheter till specialisering bland lärare, studiehandledare och administrativ personal Flera lärare som undervisar bara i gymnasiet Lättare administration Minskad rörlighet mellan gymnasierna pga. skillnader i betygen Ökad rörlighet bland eleverna för specialisering 24.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen

Åtgärder för att övervinna hinder Samordning av läsordningarna och lektionernas längd Samordning av perioderna och loven Utvecklingen av läromedlen Förnyelse av metoderna i undervisningen, särskilt för nät- och distansundervisningen Informations- och kommunikationsteknologins betydelse och möjligheter Minskat revirtänkande och mera fördomsfritt sökande bland alla berörda parter En ständig information om varför förändringar är nödvändiga Ett målmedvetet politiskt ledarskap behövs. 24.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen

Plan för utökat samarbete Steg 1: Lätt samarbete, utan ansvariga samordnare Steg 2: Strukturerat samarbete med ansvarspersoner inom varje gymnasium ämnesvis och/eller för speciella program eller projekt Steg 3: En samordnare anställs för bestämd tid för detaljplaneringen, för att förebereda ärenden på rektorernas möten som berör samarbetet, samt bildningsdirektörernas till den del de behandlar gymnasiernas samarbete Steg 4: Ett gemensamt, samordnande organ, bestående av rektorerna vid sidan av vad som nämns ovan Steg 5: Bildnings- och skoldirektörerna har det övergripande ansvaret Steg 6: Gemensam förvaltning av de svenska gymnasierna i regionen med en stiftelse, samkommun eller ett bolag som upprätthållare Steg 7: En gemensam upprätthållare av all svensk utbildning på andra stadiet i södra Finland 24.5.2012 Ole Norrback Gymnasiekonferensen