PROTOKOLL 1 (112) 2015-09-15

PROTOKOLL 1 (112) 2015-09-15 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan 10.00-12.30, 13.30-19.20 Beslutande Se sidan 2-3 Övriga deltagande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Justerare Åsa Karlsson och Iosif Karambotis Paragrafer 192-251 Ersättare Emilia Hallin och Henry Andersson Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Åsa Karlsson, justerar. Iosif Karambotis, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2015-09-15 2015-09-28 2015-10-19 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Håkan Andersson (C) Kjell Bergmark (C) Lorents Burman (S) Peter Stensmar (S) Helen Englund-Åberg (S) Staffan Asplund (S) Charlotta Enqvist (KD), närvarande Petter Ershag (KD),tjänstgörande 207-251 192-206 Daniel Enwall (S), närvarande Saknar ersättare från 233-251 192-232 Evelina Fahlesson (S) Elenor Öhlund (S) Ulrika Hjonequist (MP), när- Daniela D Angelo Wikström (MP), varande 192-225 tjänstgörande 226-251 Lennart Hägglund (KD) Lena Sandberg (KD) Robert Ignberg (S), närvarande Gunnel Sandström (S), tjänstgörande 192-198 200-251 Saknar ersättare 199 Susanne Lantto (S) Lars Lundmark (S) Pierre Lidström (S), närvarande Martin Eliasson (S), tjänstgörande 192-215, 217-218 219-251 Saknar ersättare 216 Anette Lindgren (M), närvarande Nils E Vesterberg (M), tjänstgörande 192-218 222-251 Saknar ersättare 219-221 Markus Lindgren (C) Gunilla Rymark (C), tjänstgörande 192-215, 217-218 Därefter ingen ersättare Håkan Lindh (FP), närvarande Lars Åhman (FP), tjänstgörande 192-206 207-251 Ida Lindh (FP) Stina Engström (FP), tjänstgörande 192-214, 217-218 Birgitta Burström (FP), tjänstgörande 215-216, 219-251 Anna-Britta Lundberg (S) Jasmine Ravaghi (S) Gunilla Lundström (S), närvarande Agneta Burman-Ljungblad, tjänst- 207-251 görande 192-206 Felix Marklund-Norén (S), Saknar ersättare närvarande 192-232 Kamel Mnad (S), närvarande Gunnel Sandström (S), tjänstgörande 199-251 192-198 Maria Sandström (C), närvarande Saknar ersättare 192-213, 217-218 Jonas Segerlund (S), närvarande Börje Lindström, tjänstgörande 192-208. 217-218 209-216, 219-251 Hans-Eric Wallin (V) Tomas Hashemi (V)

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Joakim Wallström (V), närvarande Widan Gong (V), tjänstgörande 192-212, 217-218 213-216, 219-251 Rune Wästerby (MP), närvarande Toseef Javaid (MP), tjänstgörande 192-215, 217-218 216, 219-251 Ann Åström (S), närvarande Agneta Burman-Ljungblad (S), 192-208, 217-218 tjänstgörande 209-216, 219-251 Sture Anderson (C), närvarande Kurt Vallmark (C), tjänstgörande 192-197 199-251

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 192 Dnr KS 2015-698 Extra ärenden till kommunfullmäktige Sammanfattning Ordförande anmäler tre extra ärenden att behandlas efter ärende 51 i kallelsen. De extra ärendena är: Avsägelse från Susanne Lantto (S) av uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Avsägelse från Ida Lindh (FP) av uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Avsägelse från Daniel Sjögren (S) av uppdraget som ersättare i socialnämnden och eventuellt fyllnadsval De extra ärendena får behandlas.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 193 Dnr KS 2015-000572 530 Fråga av Lars Åhman (FP) om bättre information i Skellefteå busstations väderskydd Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till Skelleftebuss AB:s ordförande ställt följande fråga: I samband med sommarfullmäktige 2012, 2013 samt 2014 har jag lyft frågan om det delvis sjaskiga intryck som väderskydden på Skellefteå busstationen ger. Som jag också tidigare har argumenterat så är Skellefteå busstation ett av de första intryck som många besökande till Skellefteå får av centralorten. Det första intrycket är något som sätter djupa spår. Dessutom bidrar en mer positiv atmosfär på stationen något till att vi blir fler som väljer buss som transportmedel. Sommaren 2013 befriades väderskydden från de urblekta kartorna. Det var bra. Men ytorna står nu som då oftast tomma med lockelser för diverse fria annonsörer och antidemokratiska krafter att sprida sina respektive budskap. Våren 2015 ersattes dessutom den stillastående klockan mot en digital variant. Folkpartiet har här i fullmäktige talat för och i skrivelser föreslagit fräsch och snygg information i väderskydden, information som ger en positiv bild av Skellefteå. 49 månader efter det att frågan väckts i fullmäktige återstår en hel del att göra för att busstationen ska kännas välkomnande för både lokala bussresenärer och mer långväga besökande. Med anledning av detta vill jag åter fråga När kommer Skellefteås busstation att få snygg och fräsch information på väderskydden? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar Skelleftebuss AB:s ordförande Roger Marklund (S) frågan. Sedan Lars Åhman (FP) och Roger Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 194 Dnr KS 2015-666 330 Fråga av Jens Wennberg (FP) om fällning av träd som står på kommunens mark Kommunfullmäktigeledamoten Jens Wennberg (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Vi har en stad som är grön och det finns många trevliga träd runt omkring i bebyggelsen. Men träd växer och kan skapa situationer som inte är bra för de som har träd i anslutning till sin tomtmark. Träden kan bli stora och fälla löv, bara, dränera min gräsmatta genom de stora rotsystemen med mera. Det finns regler som gör att jag som privatperson inte får fälla ner träd som står på kommunens mark, i anslutning till min egen tomt. Utan jag är hänvisad till att kunnig, utbildad personal från tekniska avdelningen kommer och gör detta. För att få detta gjort gör jag en ansöka hos tekniska kontoret. Tekniska kontoret beviljar ansökan och genomför en fällning av trädet, träden. Det har framkommit att det är cirka tre års väntetid, för att få hjälp med att fälla ett träd som står på kommunens mark i anslutning till min egen tomt. Vad är en realistisk tid att vänta på för att få ett träd fällt, som skymmer eller skapar obehag för mig som privatperson? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Jens Wennberg (FP) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 195 Dnr KS 2015-677 822 Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om Örjanshallens badhus Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: I kommunens budget inför 2016 har Skellefteås socialdemokratiska majoritet beslutat att budgetera totalt 30 miljoner kronor, under två år, för renovering av Örjanshallens badhus. Detta beslutades av kommunfullmäktige i april. Nu när det har gått fyra månader sedan beslutet har den socialdemokratiska majoriteten kommit på att Örjanshallens badhus istället ska rivas och att ett nytt badhus ska byggas på samma plats. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): Vilken ny information har framkommit som gör att Socialdemokraterna nu har ändrat sig? Frågan bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 196 Dnr KS 2015-695 450 Fråga av Carina Sundbom (C) om återvinning av värmeljushållare Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Utbrunna värmeljus klassas inte längre som förpackningar, enligt ett nytt EU-direktiv. Vi kan alltså inte längre slänga de tomma aluminiumhållarna i metallåtervinningen på återvinningsstationerna. Tar vi loss den lilla runda vekeshållaren av stål ur aluminiumhållaren och slänger de var för sig så kan aluminiumet tas reda på. Annars följer aluminiumet med stålet och brinner upp när man smälter stålet. Och det går åt motsvarande tre liter bensin för att tillverka ett kilo ny aluminium. Så det är stora miljövinster med att samla in och återvinna värmeljushållarna. Men kommer vi att kunna lämna dem på fler ställen än på kommunens återvinningscentraler? Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga: Kommer Skellefteå kommun ordna särskilda insamlingsställen för utbrunna värmeljus? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Carina Sundbom (C) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 197 Dnr KS 2015-000342 810 Interpellation av Gabriella Rymark (C) om hur kommunens stöd till flickors och pojkars idrottande ser ut (15/15) Kommunfullmäktigeledamoten Gabriella Rymark (C) har till fritidsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Alla människor, flickor och pojkar, kvinnor och män har samma rättigheter. Detta gäller självklart rätten till en aktiv fritid för alla. Kommunen har i detta en viktig del i att se till att till exempel träningstider i hallar och annat fördelas jämt mellan flickors och pojkars aktiviteter men även att stimulera nyanlända, flickor med funktionsnedsättning, barn med könsöverskridande identitet eller uttryck som inte är bekväma med idrott pga. omklädningssituationerna. Men det handlar också om de ekonomiska bidragen till anläggningar och verksamheter. Undersökningar i andra kommuner har visat på en snedfördelning av de ekonomiska medlen mellan flickor och pojkar. Mot denna bakgrund undrar jag således: 1. Hur ser fördelningen ut för pojkar och flickor åldern 7-26 år avseende aktivitets-, lokal och investeringsbidrag? 2. Hur ser arbetet ut med att denna fördelning ska vara jämställd? 3. Hur får flickor i svaga grupper plats och stimuleras att delta i idrottssammanhang? Fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: De ekonomiska stöd fritidsnämnden och fritidskontoret ger, grundar sig främst på antal deltagare och aktiviteter, samt hjälp till föreningarna att bedriva sina verksamheter. Det innebär att, ex. lokal- och investeringsbidrag söks av föreningarna och att kommunen betalar ut ett aktivitetsbidrag per deltagare och, i vissa fall, per aktivitet. Eftersom pojkarna står för en större del av aktiviteterna får de också större del av pengarna. Våra bidragssystem syftar till att stödja ett brett och, relativt billigt, utbud för alla som bor i kommunen. Hur det utbudet ska se ut styrs av föreningslivet. I vissa idrotter/verksamheter är det stor andel flickor och i andra är det en stor andel pojkar. Vi bedriver inte någon kampanj för att förändra detta från kommunens sida. För oss är det viktigaste att alla, oavsett könstillhörighet, får möjlighet att utöva sitt intresse med vettiga villkor. Det är dock

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 viktigt att påpeka att alla föreningar skulle tjäna på en jämnare könsfördelning. Det kommunala aktivitetsstödet delas in i tre kategorier: handikapp-, övriga och idrottsföreningar. De två första får, förutom aktivitetsstödet, också ett bidrag per aktivitet. Idrotten är dock överlägset störst. I de två förstnämnda går en större andel av pengarna till flickor emedan idrottsföreningarna har en kraftig övervikt till killarnas fördel. Av aktivitetsstödet går 56,8% av pengarna till pojkar och 43,2% går till flickor. Allt som allt fördelas nära 7 miljoner ut till föreningarna som ligger under Skellefteå kommuns fritidsförvaltning. Vi har dock, i nämnden, beslutat att begränsa det kommunala aktivitetsstödet till 105 tillfällen per år. Det innebär att vi, som kommun, bidrar till högst tre träningar/träffar i veckan. Hade vi inte gjort det hade, förmodligen, fördelningen tippat än mer till killidrottens fördel. Till idrotts- och övriga föreningar går stödet till utövare som är 7-25 år. Handikappföreningarna har ingen åldersbegränsning uppåt! När det gäller lokalbidraget går det främst till kanslilokaler och andra föreningsgemensammaytor. Det är därför svårt att bedöma fördelningen mellan könen. Huruvida bidrag ska utgå beror på ifall föreningen uppfyller de kriterier som finns och inget annat. Det samma gäller för investeringsbidragen. Svar på fråga 2: Om vi pratar rena pengar så blir det mycket svårt att definiera vad som är en jämställd fördelning. Pratar vi 50-50 eller utgår vi efter kostnaderna? Vissa idrotter är mycket kostsamma i form av lokaler och anläggningar andra är mycket billiga. För den enskilda ungdomen är det nog viktigast att få bra möjligheter att utöva sitt intresse, inte vad varje träningstid kostar föreningen/kommunen. Eftersom det inte finns någon tydlig definition om vad som räknas som jämställd fördelning jobbar vi främst med att aktivera de grupper som väljer att sluta tidigt, alternativt aldrig börja, med föreningsverksamhet över huvud taget och där är flickor i majoritet. Fritidskontorets tjänstemän jobbar mycket med föreningsutveckling och i det arbetet uppmuntras nytänkande och satsningar på underrepresenterade grupper. Nämnd och förvaltning jobbar också med en checklista för jämställdhet där bland annat statistik om kvinnors/mäns deltagande redovisas där det bedöms relevant.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Svar på fråga 3: Åter igen är det värt att nämna att idrotten, framför allt, bedrivs av föreningarna. De finns i hela kommunen och gör ett fantastiskt jobb med våra barn och ungdomar. Frågan är hur mycket vi som kommun ska gå in och styra och hur stor respekt vi ska ha för föreningarnas egen frihet/beslutsrätt. I vår egen verksamhet har vi bland annat jobbat hårt med att öka andelen flickor på Fritidsgårdarna. De jobbar också med tjejkvällar och utbildningsinsatser för att stärka flickornas position i samhället. Till detta kommer också killgrupper för att också de ska upptäcka de sociala mönster som finns i samhället. Vi driver integrationsprojekt på Anderstorp och Moröbacke samt ger ut integrationsbidrag till föreningar som öppnar sin verksamhet för ex. asylsökande. En viktig insats är också att informera och prata med föräldrar som inte är vana de organisationsformer vi använder oss av. Detta gör vi bland annat med informationsfoldrar på olika språk om vad en förening är och hur den är tänkt att fungera samt vikten av att tjejer och killar kan delta på lika villkor. En annan, satsning som grundar sig i den Sociala investeringsfonden, är att vi stöder arbetet med att starta olika typer av elevföreningar. Sedan Gabriella Rymark (C), Daniel Ådin (S) och Jeanette Velander (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 198 Dnr KS 2015-000429 720 Interpellation av Andreas Westerberg (FP) om processen med samordnade vårdplaneringar (18/15) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: En central del i äldreomsorgens samverkan med landstinget handlar om vårdplaneringar. När äldre personer i behov av omsorg skrivs ut från lasarettet kan en samordnad vårdplanering genomföras. Vårdplaneringen syftar till att ge den enskilde rätt insatser att främja samarbetet mellan de inblandade aktörerna men också hantera information som rör patienter där kommunen har betalningsansvar. Med tanke på att vårdplaneringarna har ett komplext syfte är det viktigt att ständigt analysera processen där kommunen och landstinget ska samverka. I en revisionsrapport från Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen publicerad i mars 2015 kan man studera mångfalden av faktorer som ska sammanfalla för att den samordnade vårdplaneringen ska fungera. Där kan man också notera att en effekt av en bristfällig process kring samordnad vårdplanering är ökade kostnader för utskrivningsklara med kommunalt betalningsansvar. Skellefteå kommun vet av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att bemästra en situation med höga kostnader för betalningsansvar för patienter på lasarettet. Just nu arbetar kommunen utifrån ambitionen att utskrivningsklara patienter ska hämtas hem från lasarettet inom 48 timmar. På kort sikt är denna ambition både konstruktiv och viktig. På lång sikt behöver kommunen emellertid säkerställa att processen kring samordnade vårdplaneringar löper på ett ändamålsenligt sätt. Då motverkas även att utskrivningsklara patienter blir liggande på lasarettet med kommunalt betalningsansvar. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till socialnämndens ordförande: 1. Hur många samordnade vårdplaneringar har genomförts mellan den kommunala äldreomsorgen och landstinget under det senaste året och hur förhåller sig detta antal till hur det ser ut i andra jämförbara kommuner? 2. I vilken mån uppfattar kommunens äldreomsorg att de samordnade vårdplaneringarna med landstinget är ändamålsenliga?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 3. I vilken mån uppfattar kommunens äldreomsorg att processen för samordnade vårdplaneringarna med landstinget är optimal och hur arbetar parterna just nu för att utveckla densamma? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Antalet kallelser var 2013 1128 stycken (ca 94 per månad) och år 2014 var det 1146 kallelser (ca 95 per månad). 2015 januari- april 404 kallelser (ca 100 per månad). Det finns ingen nationell statistik att göra jämförelser emot. Svar på fråga 2: Skellefteå kommuns äldreomsorg arbetar i enlighet med den länsöverkommelse om Samordnad vård och omsorgsplanering (Samordnad vård- och omsorgsplanering. Rutiner för samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in och utskrivning av patienter i Västerbottens län med stöd av IT- tjänsten Prator.) Samordnad vårdplanering är ett erbjudande till den enskilde, som är utskrivningsklar med nya eller förändrade behov av vård och omsorg. Kallelse kan bli aktuell om en person är inlagd på sjukhus och inte kommer att klara sig själv hemma och vill ha stöd efter utskrivning. För utskrivningsklara patienter med oförändrade vård- och omsorgsbehov genomförs ingen samordnad vård- och omsorgsplanering på sjukhuset. Äldreomsorgen har i samarbete med landstinget tagit fram en lathund som stöd när kallelse ska göras. Den beskriver vid vilka tillfällen biståndshandläggaren istället kan besöka den enskilde i hemmet om han/hon vill göra en ansökan om stöd från äldreomsorgen. I lathunden finns också kontaktuppgifter till landstingets vårdplaneringsteam och äldreomsorgens biståndshandläggare. Personer som kan gå hem från sjukhuset utan att det först hålls en samordnad vårdplanering får en broschyr med sig som beskriver kontaktvägarna till äldreomsorgen. Den äldre/företrädare kan ta kontakt om de önskar söka stöd, eller få information om vilket stöd som finns att ansöka om. Ändamålsenliga samordnade vårdplaneringar uppnås om de personer som har behov av samordnad vårdplanering får erbjudande om träff (och förutsätter att den äldre/företrädare tackar ja till erbjudandet) och att kommun och landsting haft utbyte av nödvändig information före träffen för att kunna göra så bra planering som möjligt. Svar på fråga 3: Hösten 2014 beslutade äldreomsorgen att målet är att alla äldre ska gå hem från sjukhuset inom 48 timmar (UK 48) efter att han/hon har blivit utskrivningsklar. Samtidigt påbörjades en analys av processen kring utskrivningsklara. Länsrutinen om samordnad vårdplanering och de

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 överenskommelser som finns i den användes som utgångspunkt. Kommun och landsting identifierade tillsammans mått som kan visa på hur följsamheten är till de bestämda rutinerna. Först gjordes en veckovis avstämning och efter en tid övergick det till avstämning varannan vecka. En förbättring är att det görs snabbare återkoppling när äldreomsorgen eller landstinget upptäcker brister i följsamheten i processen. Vid samverkan i HÖK:en så stäms av aktuellt läge för utskrivningsklara och processen kring det. Sedan Andreas Westerberg (FP), Kenneth Fahlesson (S), Jens Wennberg (FP) och Lena Sandberg (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 199 Dnr KS 2015-000449 600 Interpellation av Joakim Wallström (V) om en skola i toppklass (19/15) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Skolan och dess resultat har varit på tapeten under många år, Skellefteå inget undantag. Bland annat har fullmäktige beslutat att vi ska ha en skola i toppklass år 2020, vilket samtliga partier ställde sig bakom. Personligen har jag dock aldrig trott att det finns några snabba lösningar för att komma till rätta med den nedåtgående trenden beträffande Sveriges resultat vid olika jämförelser med andra länder. Jag är inte heller en som ropar efter hårdare tag eller att barn och unga ska bedömas i tid och otid. Min dröm är att vi ska slå vakt om barnens lust till lärande, det livslånga lärandet. Det viktigaste för mig är att barn ska få vara barn, att de ska ha en trygg uppväxt. Men i och med att många verkar vara mer eller mindre självutnämnda experter inom skolans område undrar jag vad barn- och grundskolenämndens ordförande tycker är det viktigaste för att vi i Skellefteå ska ha en skola i toppklass? Dessutom undrar jag vad ordförande läser in i själva begreppet en skola i toppklass? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga: Vad är det viktigaste för att vi i Skellefteå ska ha en skola i toppklass? Jag tror man kan säga det finns en stor enighet såväl politiskt som forskningsmässigt att läraren är den som spelar störst roll för våra barns och elevers utveckling både socialt och kunskapsmässigt. Sedan ser jag att vi måste säkerställa att alla barn och elever får möjligheten att utvecklas, vilket innebär att likvärdighet är viktigt för en skola i toppklass. Långsiktighet är ett måste. Nationellt har det kanske varit si och så med förmågan att se skolan som ett gemensamt intresse där vi alla ska dra åt samma håll. Men jag hoppas på den nystartade Skolkommissionen som ska lämna sina förslag till utvecklingen av svensk skola i januari 2017. Men vi måste också arbeta för långsiktighet och samsyn i kommunen, varför vi i barn- och grundskolenämnden ibland benämner oss som barn- och

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 grundskolepartiet. Vi vill visa att vi är ett vi för alla barn och elevers bästa. Svar på vad jag läser in i själva begreppet en skola i toppklass. Jag tänker så här: En verksamhet i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Skellefteå kommun som jag är stolt över. Där alla barn och elever blir sitt bästa jag, vilket innebär att deras personliga utveckling och deras lärande förbättras. Sedan Joakim Wallström (V), Maria Marklund (S), Stina Engström (FP) och Bertil Almgren (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 200 Dnr KS 2015-000470 820 Interpellation av Gunilla Hedlund (C) om aktivitetsparker i kransområden (21/15) Kommunfullmäktigeledamoten Gunilla Hedlund (C) har till fritidsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Aktivitetsparken vid Folkets park Skellefteå är ett lyckat och uppskattat projekt, som sporrat till bland annat spontan idrott och social samvaro för all generationer. Med tanke på Skellefteå kommuns folkhälsopolitiska mål Världens bästa hälsa 202, befolkningsmål 80 000 invånare 2030 och kommunens ambitioner vad gäller integration, vill jag ställa följande frågor till fritidsnämndens ordförande. 1. Finns det planer på liknande aktivitetsparker i kransområdena? 2. Anser fritidsnämndens ordförande att det skulle vara befrämjande för folkhälsan, befolkningsmålet och integration, att liknande anläggningar ska finnas även i kransområdena? 3. Om inte, varför? Fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Aktivitetsparken på Folkparksområdet är ett samarbete mellan kommunen, Folkets hus, KFUM Basket, Skellefteå Volleyboll och Skellefteå Skateförening. Kommunen har framför allt gått in med pengar till investeringar. Föreningarna har själva gått in med en betydande del av finansieringen och de står för driften av anläggningarna. De får ett visst driftsbidrag men mycket bygger på ideella krafter. Just nu finns där beachvolleybollplaner, en basketplan, en klättersvamp, en pumptrack och, inte minst, en aktivitetsyta för skate, cykel och kickbikes. Planer finns på ytterligare anläggningar. Huruvida detta går att åstadkomma i kransområdena beror mycket på ifall det finns intresse från föreningsliv och invånare att hålla igång ett sådant område. Anläggningar för ex. skate kräver ständigt tillsyn och underhåll och Skellefteå Fritid (och jag vill betona att jag med Skellefteå Fritid menar Skellefteå kommuns fritidsförvaltning) har inte de resurser som krävs att hålla igång liknande anläggningar runt om i kommunen. Vi är däremot alltid intresserade av att hjälpa till där intresse uppstår.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Om vi håller oss enbart till aktivitetsytan för skate, cykel och kickbikes så kostade den 6 miljoner att anlägga och vi kommer knappast att ha möjlighet att anlägga liknande anläggning på fler ställen. Det är snarare tal om att, på sikt, låta bygga ut befintlig yta. Enligt vårt sätt att se på det är det bättre att ha en rejäl anläggning på en plats än att sprida ut resurserna och få flera otillräckliga anläggningar. Vår åsikt är att så kallade representationsanläggningar bör ligga centralt. Mindre satsningar som pumptracks och stöd till föreningar kan förstås ske i hela kommunen. Svar på fråga 2: All föreningsaktivitet har bra effekter på folkhälsan. Skellefteå fritid har ett brett utbud i hela kommunen men behoven av anläggningar växer hela tiden. Vi jobbar hårt på att möta de behov som uppstår bland annat tillsammans med skolorna men vi kommer aldrig att kunna ha alla typer av anläggningar överallt. Som jag nämnde i svaret på fråga 1 är vi, självklart, intresserade av att hjälpa till där det finns ideella krafter som vill driva olika typer av anläggningar. Svar på fråga 3: Som jag nämnde innan är vi alltid öppna för nya idéer i hela kommunen. Sedan Gunilla Hedlund (C), Daniel Ådin (S) och Joakim Wallström (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 201 Dnr KS 2015-000492 141 Interpellation av Carina Sundbom (C) om testanläggning för spårbunden teknik inom Skellefteå kommun (22/15) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Det finns planer på att anlägga en testanläggning för spårbunden teknik mellan Jörn och Arvidsjaur. Det här ser vi i Centerpartiet fram emot, dels för att det utvecklar tågtrafiken, dels för att det skapar arbetstillfällen. Men hur stödjer Skellefteå kommun förverkligandet av en testanläggning i vår kommun? En förstudie är gjord, där de marknadsmässiga förutsättningarna för en tågtestbana mellan Jörn och Arvidsjaur har undersökts. Resultatet visar på behovet av en testbana hos de som tillverkar tåg, hos de som köper tåg och hos de som använder tåg. Befintliga testbanor är hårt belagda och man bedömer att tågtester kommer att öka med 50 % de närmaste åren (Järnvägsnyheter 2014-02-28. [www.jarnvagsnyheter.se/2014/02/tgtestbana-mellan-j-rn-och-arvidsjaur]). En testanläggning placerad mellan Jörn och Arvidsjaur ger förutsättningar att testa tåg även under vinterförhållanden, vilket det är en stor efterfrågan på. Det är mycket som ska undersökas innan projektering: utformning av banan, testmetoder, testutrustning, finansieringsformer mm. Det här kan naturligtvis innebära att det inkommer ansökningar om medfinansieringar till Skellefteå kommun. Men inser vi fördelarna med en testanläggning i vår kommun så kan vi lättare hantera ansökningarna positivt. För byggs det en tågtestbana mellan Jörn och Arvidsjaur bör vi vara på tårna så att en del av testanläggningarna byggs upp i vår kommun. Jörnsområdet är en del av vår kommun som ser testbanan som ett framtidshopp för bygden. En anläggning som ger arbetstillfällen, en bas för service och dessutom sätter vår kommun på den internationella kartan. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga: Hur arbetar Skellefteå kommun för att främja att testanläggning för spårbundna fordon ska förläggas i vår kommun?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 202 Dnr KS 2015-000501 299 Interpellation av Anette Lindgren (M) om bostäder för nya svenskar (23/15) Kommunfullmäktigeledamoten Anette Lindgren (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar förutsättningar för ett växande Skellefteå. Till exempel behövs det en bostadspolitik som ger fler människor möjlighet att bosätta sig i kommunen. Många av de asylsökande som kommer till vår kommun och får uppehållstillstånd skulle gärna bosätta sig här. Detta gäller inte minst våra ensamkommande flyktingbarn. Men bristen på bostäder är ett stort hinder. När Arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för samordningen av etableringsinsatserna för nyanlända människor, som fått uppehållstillstånd, ändrades även kommunernas ansvar. Kommunerna har bland annat ansvar för att ordna med bostäder så att Arbetsförmedlingen kan erbjuda kommunplatser. Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Under våren 2010 antog kommunfullmäktige i Skellefteå ett bostadsförsörjningsprogram. I programmet lyfts särskilt behovet av bostäder för studenter, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Men inte med ett enda ord berörs behovet av boenden för nyanlända personer som fått uppehållstillstånd. En brist som förhoppningsvis åtgärdas under den revideringen som sägs pågå. Boverket har, efter ett regeringsuppdrag, lämnat förslag på åtgärder som kan hjälpa de cirka 9 300 asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som i väntan på kommunplacering sitter fast i anläggningsboenden. Verket kommer med olika förslag hur kommunerna kan jobba aktivt för att lösa bostadsfrågan både kortsiktigt och i ett längre perspektiv, till exempel genom temporära bostäder, genomgångsbostäder och/eller aktiv bostadsförmedling. Förslag som Skellefteå kommun bör ta fasta på i revideringen av bostadsförsörjningsprogrammet. Utifrån detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S):

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 1. Hur många av de ensamkommande flyktingbarnen, som placerats i Skellefteå, väljer att stanna i kommunen efter avslutad placering? 2. Hur arbetar Skellefteå kommun idag för att det ska finnas bostäder att erbjuda åt nya svenskar som vill bosätta sig i kommunen? 3. När kommer kommunfullmäktige att få ta ställning till en revidering av kommunens bostadsförsörjningsprogram? 4. Kommer behovet av boenden för nyanlända personer som fått uppehållstillstånd att tillföras i en reviderad version av kommunens bostadsförsörjningsprogram? Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 203 Dnr KS 2013-000933 810 Motion av Carina Sundbom (C) om att utveckla älvsbrinken för vinteraktiviteter (48/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) föreslår i en motion att fritidskontoret ska få i uppdrag att tillsammans med lämpliga aktörer utveckla älvsbrinkens möjligheter för vinteraktiviteter. Älvsbrinken i Skellefteå stad har blivit en fantastiskt trevlig mötesplats på sommaren. Bra sittplatser, bra gångytor, bryggor och en härlig utsikt över älven. Platsen drar till sig människorna som en magnet de soliga sommardagarna. Motionären vill att Älvsbrinken ska vara en magnet även vintertid. En mötesplats med aktiviteter, där kvinnor och män, tjejer och killar kan vistas och trivas även om det är snö. Fritidsnämnden svarade i ett första läge att själva utvecklingen och utformningen av älvsbrinken är tekniska nämndens ansvar. Kommunstyrelsens beslutade att återremittera motionen för en dialog mellan fritidskontoret, dåvarande tekniska kontoret och Destination Skellefteå AB om vem som lämpligast ska ha det uttalade samordningsansvaret för aktiviteter vid älvsbrinken. Fritidsnämnden anför att fritidskontoret har haft möte med tekniska kontoret, nuvarande samhällsbyggnad, och konstaterar att de aktiviteter som genomförs i huvudsak arrangeras av föreningar och i några fall av kommunen eller Visit Skellefteå. Utifrån det föreslås en ansvarsfördelning. Visit Skellefteå och samhällsbyggnad tillstyrker fritidsnämndens förslag. 1. Ansvarsfördelningen mellan samhällsbyggnad, fritidskontoret och Visit Skellefteå AB godkänns. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Carina Sundbom (C), Monica Widman Lundmark (S), Stina Engström (FP) och Hans Brettschneider (MP) yttrar sig.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-08-25, 375 Visit Skellefteås skrivelse 2015-06-23 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-02-25 Fritidsnämndens protokoll 2014-11-25, 251 Fritidskontorets tjänsteskrivelse 2014-11-18 Kommunstyrelsens protokoll 2014-04-29, 202 Beslutet sänds till: Motionären Samhällsbyggnad Fritidsnämnden Visit Skellefteå AB

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 204 Dnr KS 2014-000552 820 Motion av Anders Rutdal (C) om effektivisering av utomhusbelysning inom fritidssektorn (30/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Anders Rutdal (C) anför i en motion bland annat att det är viktigt att hushålla med kommunens medel. Med en bättre hushållning så räcker pengarna till mer nytta för medborgarna. Det är också grunden till varför det gjorts en översikt över belysning längs bilvägar, inte minst på landsbygden. Motionären vill se en liknande översyn av belysning inom fritidssektorn. I dagsläget så sker ingen nattsläckning av belysningen hos pulkabacken vid Solbacken samt elljusspåren på Vitberget. En plötslig nedsläckning av belysning i pulkbacke eller elljusspår kan leda till olyckor. Genom att förse transformatorerna med dimmers så kan belysningen i stället göras svagare nattetid. Efter en viss tid med försvagad belysning kan belysningen släckas helt och hållet. Detta skulle spara in en del av elkostnaden och även förlänga livslängden hos lamporna. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige låter utreda möjligheten till besparing av kostnaden för utomhusbelysningen inom fritidssektorn (till exempel genom att föra in dimmers). Motionen återremitterades till fritidsnämnden 2015-01-12 för ett tydligare förslag till beslut. Fritidsnämnden anför att man har fått en utökad budget för energibesparande åtgärder vid idrottsanläggningar, såväl kommunala som föreningsägda. En översyn och prioritering görs av vilka åtgärder som är lämpliga och i det arbetet kan förslaget från motionären bli aktuellt. Eftersom arbetet redan pågår bör motionen inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Kjell Bergmark (C) yttrar sig.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-17, 315 Fritidsnämndens protokoll 2015-03-24, 61 Fritidskontorets tjänsteskrivelse 2015-03-17 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-01-12, 15 Fritidsnämndens protokoll 2014-11-25, 238 Fritidskontorets tjänsteskrivelse 2014-11-18 Motion (30/14) 2014-06-17 Beslutet sänds till: Motionären Fritidsnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 205 Dnr KS 2014-000553 821 Motion av Anders Rutdal (C) om byggande av en sporthall i Kåge (31/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Anders Rutdal (C) anför i en motion att det finns ett stort behov av en sporthall i Kågedalen. En hall som man kan utöva många olika sporter i, exempelvis innebandy, cheerleading, fotboll, dans och gymnastik. Ett önskemål är också att det finns läktarplatser för publik. Placerar man hallen vid Sportfältet i Kåge kan man samnyttja omklädningsrummen med den fotboll som spelas på Sportfältet under sommaren. Motionären föreslår därför att Skellefteå kommun undersöker möjligheterna att bygga en sporthall i Kåge. Fritidsnämnden anför att man under våren har varit ute på Fritid on tour och även där framfördes önskemål om en fullstor sporthall i Kåge. Fritidsnämnden ser positivt på anläggningar som kan gynna aktiviteter för ungdomar. Motionen återremitterades till fritidsnämnden 2015-01-12 för ett tydligare förslag till beslut. Fritidsnämnden anser att det finns behov av fullstora sporthallar i bland annat Kåge och har därför tagit upp det som ett investeringsäskande. För att få maximalt nyttjande av en sporthall bör den ligga integrerad med skolan. Därför bör frågan utredas när det finns behov av ut- eller ombyggnation av skolan. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd i nuläget utan aktualiseras i samband med översyn av skolstrukturen. Inlägg Kjell Bergmark (C) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-17, 314 Fritidsnämndens protokoll 2015-03-24, 60 Fritidskontorets tjänsteskrivelse 2015-03-17 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-01-12, 14 Fritidsnämndens protokoll 2014-11-25, 236 Fritidskontorets tjänsteskrivelse 2014-11-18 Motion (31/14) 2014-06-17

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Beslutet sänds till: Motionären Fritidsnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 206 Dnr KS 2014-000554 840 Motion av Andreas Löwenhöök (M) om turistiska informationsskyltar (32/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) anför i en motion bland annat att Skellefteå kommun har tydliga ambitioner att utvecklas som turismdestination. Kommunen har också goda förutsättningar för detta. Med de senaste årens utökade flyglinjer till Skellefteå Airport och ett mer sammanhållet turismutvecklingsarbete kan turismen i Skellefteå kommun och den kringliggande regionen växa. Målet i den övergripande turismstrategin är att Skellefteå ska utvecklas till en exportmogen åretruntdestination enligt Visit Swedens definition, vilket kortfattat innebär en destination som svenska och utländska turister efterfrågar och reser till. Även om det finns goda förutsättningar för en utvecklad turism i Skellefteå så finns det fortfarande en hel del åtgärder som behöver göras för att turismen ska fortsätta att växa. Det handlar både om stora och små insatser. Moderaterna anser att kommunen ska ta ansvar för allmän turistisk infrastruktur som till exempel språkanpassade informationsskyltar vid allmänna sevärdheter. Dessa skyltar bör vara minst tvåspråkiga, förslagsvis svenska och engelska, och försedda med en QR-kod eller annan teknisk utrustning så att man genom sin smarttelefon kan nå en Wikipediasida, eller liknande, med fler språkval. De förespråkar också att taktila skyltar sätts upp för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar, som till exempel synnedsättning. Motionären föreslår därför att kommunstyrelsen ges i uppdrag att sam-ordna och genomföra ett turistiskt utvecklingsprojekt för att stegvis till-gängliggöra Skellefteå kommuns allmänna sevärdheter genom turistiska informationsskyltar och digital information. Kommunledningskontoret anför att en arbetsgrupp har tittat på frågan och konstaterat att det finns ett behov av intressant, korrekt, uppdaterad och lättillgänglig information kring besöksmål i Skellefteå. För att arbeta med frågan krävs dock tydliga avgränsningar och ett bättre underlag vad gäller omfattning och kostnader. Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunstyrelsen uppdrar åt samhällsbyggnad att utreda frågan i samverkan med berörda intressenter om turistiska informationsskyltar vad gäller kostnader, avgränsning och ansvar för att få en bättre uppfattning om projektets omfattning.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda frågan i samverkan med berörda intressenter (Visit Skellefteå, kulturenheten, fritidskontoret, Skellefteå Museum samt samhällsbyggnad). 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Andreas Löwenhöök (M) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-17, 317 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-06-08 Motion (32/14) 2014-06-25 Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/marknad Samhällsbyggnad Visit Skellefteå AB Skol- och kulturkontoret/kulturenheten Fritidskontoret Skellefteå museum AB

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 207 Dnr KS 2014-000630 600 Motion av Lars Åhman (FP) och Stina Engström (FP) om bättre studiero i skolan (39/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Stina Engström (FP) och Lars Åhman (FP) anför i en motion bland annat att studiero är centralt för att elever ska kunna koncentrera sig på skolarbetet och nå kunskapsmålen. Samarbetsorganisationen OECD påpekade i våras att lugn och ro i skolan är en av de viktigaste frågorna för Sverige att ta tag i. Begreppet studiero rymmer många olika frågor. En handlar om sen ankomst. En enkätundersökning genomförd av skol- och kulturkontoret under våren 2014 visar en skrämmande verklighet. Totalt berörs 65 % av högstadieeleverna dagligen av att lektioner störs av sen ankomst. Den verklighet som visas är förödande. Förödande för de elever som dagligen förlorar lektionstid och störs av klasskompisars drop-in. Förödande för lärarens pedagogik. Allra mest drabbas de elever som bäst behöver skolans lärarledda undervisning. I Skollagen (5 kap 3 ) slås det fast att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skellefteå kommun bryter alltså som skolhuvudman mot skollagen. För att förbättra studieron i skolan behövs en hel rad med åtgärder. Ett exempel: I det dagliga arbetet för studiero i klassrummet måste lärarna ha stora befogenheter för att kunna utföra sitt uppdrag. En sådan befogenhet är att som en sista åtgärd kunna lyfta en elev som stör ut ur klassrummet. En tydlig uppbackning av skolledning och skolkontoret för lärarens befogenheter krävs. Skolverket menar att varje skola utifrån skollag och utarbetade riktlinjer har en skyldighet att skapa tydliga ordningsregler som alla ska följa. Reglerna ska tas fram i samråd mellan skolans personal och eleverna. Det behövs nya attityder gentemot skola och lärande. Vuxenvärlden måste gemensamt och entydigt visa att kunskap är något viktigt och positivt. Motionärerna yrkar utifrån detta att fullmäktige beslutar att uppdra till skolnämnderna att ta fram ett handlingsprogram för att bättre uppfylla skollagens krav på att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, bland annat utifrån förslagen i motionen.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Barn- och grundskolenämnden anför att enligt skollagens 5 kap. 5 ska ordningsregler, som beslutas av rektor, finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. För uppföljningsmomentet finns en förbättringspotential som skolorna kan utveckla. Gymnasienämnden anför att trygghet och studiero är viktiga förutsättningar i alla skolformer. Förhållandena och behoven varierar dock kraftigt mellan för- och grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Gymnasieskolan har inte tillgång till samma enkätunderlag som grundskolan avseende störningar på grund av sen ankomst. Verksamhetsutveckling i gymnasieskolan baseras i huvudsak på det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs i alla verksamheter. I den mån trygghet och studiero är ett viktigt område att förbättra beaktas det i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsarbetet i gymnasieskolorna gynnas inte av ytterligare handlingsplaner. Gymnasiekontorets bedömning är att en särskild handlingsplan för trygghet och studiero inte bör prioriteras. 1. Barn- och grundskolenämnden får i uppdrag att systematiskt arbeta för att kommunicera ordningsregler till föräldrar. 2. Barn- och grundskolenämnden får i uppdrag att systematiskt arbeta för att sprida goda exempel på ordningsregler mellan kommunens skolor. 3. Gymnasienämnden får i uppdrag att inom arbetet med ökad närvaro beakta och redovisa trygghet och studiero. 4. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd än ovanstående. Inlägg Lars Åhman (FP), Stina Engström (FP), Maria Marklund (S), Andreas Löwenhöök (M), Joakim Wallström (V), Bertil Almgren (S), Carina Sundbom (C), Lenita Hellman (M) och Peter Lindkvist (SD) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att barn- och grundskolenämnden får i uppdrag att systematiskt arbeta för att kommunicera ordningsregler till föräldrar och att systematiskt arbeta för att sprida goda exempel på ordningsregler mellan kommunens skolor, gymnasienämnden får i uppdrag att inom arbetet med ökad närvaro beakta och redovisa trygghet och studiero samt att motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd än ovanstående. Andreas Löwenhöök (M) yrkar att barn- och grundskolenämnden också får i uppdrag att ta fram en lokal mall för ordningsomdömen och uppdraget att uppmana kommunens grundskolor att förbereda ett införande av ordnings-

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 omdömen när regeringen verkställer riksdagens beslut om att ge Sveriges skolor möjlighet att införa ordningsomdömen. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Andreas Löwenhööks yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs med följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 51 ja-röster och 9 nej-röster. 5 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstat framgår av bilagd voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-17, 302 Barn- och grundskolenämndens protokoll 2015-05-06, 95 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse 2015-04-01 Kanalskolans ordningsregler för läsåret 2014 2015 Barn- och grundskolenämndens protokoll 2014-09-24, 141 Gymnasienämndens protokoll 2015-04-08, 68 Gymnasiekontorets tjänsteskrivelse 2015-03-17 Motion (39/14) 2014-08-20 Beslutet sänds till: Motionärerna Barn- och grundskolenämnden Gymnasienämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 208 Dnr KS 2015-000153 600 Motion av Stina Engström (FP) om kommunen ansöker om att bli med i försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 (4/15) Sammanfattning Tjänstgörande ersättaren i kommunfullmäktige Stina Engström (FP) anför i en motion följande: För Folkpartiet är tidig uppföljning av elevernas kunskaper viktig för att se vilket stöd eleverna behöver och för att kunna sätta in tidiga insatser. Svenska elever får fortfarande sina första betyg sent jämfört med elever i andra länder. När OECD gjorde en fördjupad analys av Sveriges resultat i Pisa konstaterades också betydelsen av att på detta sätt bedöma elevernas resultat. Alliansregeringen införde flera reformer för att komma till rätta med de stora brister i kunskapsuppföljning som fanns i den gamla socialdemokratiska skolan. Alliansens budget som röstades igenom i riksdagen är en stark budget med ett tydligt kunskapsfokus som innebär en storsatsning på skolan. Vi satsar exempelvis två miljarder på ett lågstadielyft för minskade klasser och fler lärare. Nu har vi även möjlighet att låta våra skolor pröva betyg från årskurs 4. Vi vill att Skellefteå kommun nu möjliggör för skolor att delta i försöksverksamheten. Det ger alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Detta är viktigt för eleverna och framförallt för de elever som behöver extra stöd. Med anledning av ovanstående yrkar jag att Skellefteå kommun ansöker om att bli med i försöksverksamheten. Barn- och grundskolenämnden anför att remissvaren till förslaget om försöksverksamhet har varit uteslutande negativa till att införa betyg i årskurs 4. En vanlig invändning är att nuvarande betygsålder bör utvärderas innan ytterligare förändringar genomförs. Slutligen kan konstateras att tanken med försöket är att det ska vara frivilligt för skolorna att anmäla sig till försöket om betyg i årskurs 4. Både skolans ledning och lärare ska vara intresserade att delta och skolan måste först samråda med föräldrarna. Skol- och kulturkontoret har därför ställt frågan om deltagande i försöksverksamheten till förvaltningens rektorer med ansvar för elever i årskurs 4. Ingen rektor har anmält intresse att delta i försöksomgången.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 35 Motionen avslås. Reservation Samtliga ledamöter tillhörande Folkpartiets fullmäktigegrupp reserverar sig mot beslutet. Reservationen i sin helhet redovisas i slutet av protokollet. Samtliga ledamöter tillhörande Moderaternas fullmäktigegrupp reserverar sig mot beslutet. Inlägg Stina Engström (FP) Carina Sundbom (C), Fredrik Stenberg (S), Andreas Löwenhöök (M), Lena Sandberg (KD), Maria Marklund (S), Lenita Hellman (M), Jens Wennberg (FP), Hans Brettschneider (MP), Jeanette Velander (V), Daniel Ådin (S), Joakim Wallström (V), Elenor Öhlund (S), Andreas Westerberg (FP), Kristina Fungdal Öhman (MP), Bertil Almgren (S) och Peter Lindkvist (SD) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Stina Engström (FP) yrkar att försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 genomförs när någon rektor söker om detta. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Stina Engströms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Stina Engströms yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 44 ja-röster och 18 nej-röster. 2 ledamöter är frånvarande och 1 ledamot avstår från att rösta. Hur var och en röstat framgår av bilagd voteringslista. Reservation Följande reservation är inlämnad av Folkpartiets fullmäktigegrupp: Tyvärr är skolan i Sverige kommunaliserad. Därför är kommunen ansvarig för att tillskjuta pengar för att elever som råkar vara födda i Skellefteå ska klara sin utbildning. Den styrande majoriteten i vår kommun visar år efter år att skolan inte prioriteras. Resurserna urholkas alltmer. Självklart får det också följder för de elever som går i Skellefteå kommuns