Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Relevanta dokument
Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS indikatorer en ny generation

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Regeringsuppdrag till FHI

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Insatser för att minska tobaksrökningen

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Trend Vårdbarometern

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

Jämlikhet och hälsofrämjande

Hur jämlik är vården?

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

PROJEKTPLAN

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Levnadsvanedag 29 november

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Koncernkontoret Region Skåne

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt


Enkät medlemmar i patient- och funktionshinderorganisationer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Sjukdomsförebyggande metoder

Minnesanteckningar från Operativ LedningsGruppen(OLG) västra Skaraborg Plats: Bokhållarrummet, Lidbeckska huset, Lidköping

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting

Transkript:

Introduktion till HFS Temadag om alkohol 2 oktober 2013: Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare Kerstin Damström Thakker, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, Ordförande HFS Temagrupp Alkoholprevention

Vad som kommer att tas upp under denna temadag om alkohol: 1 Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare. Kerstin Damström Thakker (HFS/TGA, SLL) Alkoholens roll för sjukdomsbördan. Emilie Agardh (KI) E-stöd inom ATS-området. Anna-Karin Danielsson (KI) Utbildningsinsatser om alkohol och material att använda i samtal om alkohol. Mette Barth (Skåne), Bo Brantefors och Stina EK (Uppsala) och Britt-Marie Karlsson (Norrbotten) samt bokbord

Vad som kommer att tas upp under denna temadag om alkohol: 2 Riskbruk och beroende: verktyg för icke-specialister. Sven Andréasson, KI Fem skäl att prata om alkohol med dina patienter. Gunnar Gunnarsson (HFS/TGA, Södra Älvsborgs sjukhus) Så arbetar vi inom landstinget i Uppsala med resultaten från den nationella alkoholscreeningsdagen 2012. Sölvi Veiby (HFS/TGA, Akademiska sjukhuset) Bred samverkan när alkohol uppmärksammas på Skaraborgs sjukhus. Paula Nilsson (HFS/TGA) och Pia Haikka (processledare (båda Skaraborgs sjukhus) Avslutande diskussion

HFS Temagrupp Alkoholprevention (TGA) Hemsida http://natverket-hfs.se/node/41 Deltagare TGA med kontaktuppgifter http://natverkethfs.se/alkoholprevention-deltagare Aktuell information om TGA Minnesanteckningar från TGAs möten kommer att läggas ut

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Vårdbarometern: Befolkningsundersökning 2012 Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t ex kost, motion, tobak och alkohol Instämmer helt/delvis 79% Varken eller 14% Tar helt/delvis avstånd 8% Nationell Patientenkät: Primärvård 2012 Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen alkoholvanor med dig? Ja, vid detta besök 9% Ja, under det senaste halvåret 9% Nej 81%

Alkohollinjens klienter Män Kvinnor AUDIT-poäng M=22,7 M=22,0 Kontakt med hälso- och sjukvården 71% 79% Läkare eller annan sjukvårdspersonal har då ställt frågor om dina alkoholvanor 35% 26% gett råd om att förändra dina alkoholvanor 19% 15% gett hjälp att förändra dina alkoholvanor 4% 5%

HFS nationella alkoholscreeningsdag 2012: 1 Patienter i öppen och sluten vård Riskfylld alkoholkonsumtion (vecko- eller intensivkonsumtion) Män 20% (0, 8-30%, vc 21%) Kvinnor 12% (0, 4-36%, vc 13%) Riskabla alkoholvanor (AUDIT) Män 14% Kvinnor 11%

HFS nationella alkoholscreeningsdag 2012: 2 Patienter med riskfylld alkoholkonsumtion - Har funderat på/är fast besluten/har börjat minska alkoholkonsumtionen Män 44% Kvinnor 40% - Den egna alkoholkonsumtionen kan möjligen/troligen/helt säkert ha påverkat aktuellt sjukdomstillstånd Män 20% Kvinnor 11%

HFS nationella alkoholscreeningsdag 2012: 3 Patienter motiverade att förändra sina alkoholvanor om var de helst skulle vilja få hjälp - På egen hand Män 78% Kvinnor 74% - På sjukhuset 5% - På vårdcentralen 8% - FHV 1% - Internet 2% - Telefon 2% - På annat sätt 6% -

Socialstyrelsens enkät Sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården 2012: 1 Enkät till sjukvårdspersonal - Mycket/ganska viktigt med rådgivning vid riskbruk av alkohol 99% - Mycket/ganska viktigt i eget yrkesutövande 83% - Har mycket/ganska stor erfarenhet av rådgivning vid riskbruk 40% Barnmorskor 73%, kuratorer 70%, läkare/psykologer 54% - Arbetar i mycket/ganska stor utsträckning med rådgivning vid riskbruk 27% Barnmorskor 60%, kuratorer/psykologer/läkare 41-45%

Socialstyrelsens enkät Sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården 2012: 2 Enkät till sjukvårdspersonal (fortsättning) - Tycker sig i mycket/ganska stor utsträckning ha ämnes- kompetens för att arbeta med rådgivning vid riskbruk 46% - Barnmorskor 73%, kuratorer/läkare/psykologer 41-45% - Skulle vilja utveckla kompetens inom ämnesområdet riskbruk 51% - Dietister/barnmorskor/sjuksköterskor/psykologer 52-56%

HFS-nätverkets indikatoruppföljning för 2012 51 vårdorganisationer/medlemmar bl a 24 sjukhus, 7 landsting/regioner och 7 primärvårdsorganisationer Preventiva program tillämpas ang alkohol/riskbruk - >75% av verksamheterna 4% - 50-75% av verksamheterna 16% - <25% av verksamheterna 29% - Nej/Ej datakälla/ej svar 51% Riskbruk av alkohol dokumenteras i journalsystem så att det kan följas upp i årsuppföljning - Ja 12% - Delvis 29% - Nej/Ej datakälla/ej svar 59%