Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010
Joana Kristensson Ann Ander
Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Projektet Komm-A: mål, arbetssätt och utvärdering Hur gör man en kommunikationsbok och hur får man den att användas? Något om kommunikationsbok i grupp.
Ett 2-årigt projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd från Allmänna Arvsfonden
Tidigare har rehabilitering av personer med afasi nästan bara varit inriktad på att träna/återerövra språk Ökat fokus på funktionell kommunikation delaktighet
Därmed ökat intresse för hjälpmedel och AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation tidigare förutfattad mening att AKK ej funkar men den forskning som finns är positiv!
Utomstående tillverkare Generellt innehåll Kort introduktion Mest till personen med afasi Otydligt syfte Tidsbrist Teknik/Datorkrångel
svårt att ta initiativ till kommunikation svårt att kunna byta strategi svårt att använda kroppskommunikation och annan alternativ kommunikation svårt att generalisera svårt att kombinera delar till ett nytt sammanhang + + =?
Man måste bygga mer på den friska samtalspartnern den måste ha huvudansvaret för det nya sättet att kommunicera och använda hjälpmedlen! Att man har bra material och metoder. Hjälpmedlen måste vara lätta att använda och kunna anpassas till personen och till de situationer de skall användas i.
AKK vid afasi kan fungera, men ofta negativa erfarenheter i praktiken. Examensarbetet 2005: Vi skulle ha haft en så n från början av Zechel och Ellborg. Många tappar kontakt med logoped innan motivationen finns att använda AKK. Är det möjligt att göra kommunikationsböcker inom afasiföreningarnas cirkelverksamhet
Komm-A har som mål att öka möjligheter för personer med afasi att kunna kommunicera och vara delaktiga i samhället med hjälp av AKK i form av en kommunikationsbok
Utveckla olika mallar till kommunikationsbok som finns lättillgängliga på Internet. Utveckla informations- och kursmaterial om AKK och kommunikationsbok till 1)logopeder 2)afasiföreningar/studieförbund Utvärdera dels 1)användning/nyttan i a) logopedverksamhet b) förenings/cirkelverksamhet 2) utbildningsinsatser/material
Viktiga för att - underlätta: komma igång och tjäna tid -ge konkreta idéer till innehåll och utformning Måste personanpassas: tillfoga egna foton/bilder byta ord/fraser ta bort/lägga till sidor välja mapp/pärm
En för grav afasi (har funnits på DARTs hemsida sedan 2006) En för måttlig afasi fler bilder/ord på varje sida/ämne och fler sidor. Reda-ut-häfte stöd för utfrågning vid kommunikationssammanbrott
Boken tillhör Värdering Personer Tid & minnen Veckorutiner Månad/årstid Intressen Karta Mat och dryck Yrkespersoner När det blir fel Information Exempel på personliga tillägg: Aktiviteter Lägenhet Butiker & kroppsvård Tv-program Kläder Hushålls-arbete Bokstäver & Siffror Frågor & fraser
MÅNDAG Sjukgymnastik TISDAG Afasi-grupp yoga ONSDAG CaféAfasi TORSDAG Rytmik Afasi-grupp FREDAG Sjuk-gymnastik LÖRDAG promenad TV SÖNDAG
PowerPoint + de flesta har och många kan hyfsat + stabilt program - alla bilder måste importeras Communicate InPrint + innehåller bra bild/symbolbas + andra verktyg som underlättar att ta fram bra kommunikationsmaterial - måste köpas/förskrivas - utbildning behövs - lite instabilt med många foton
Magisteruppsats 2009 av Hens & Nyberg
Moment Material 1, v. 0 (före) Kartläggning - kommunikation Hemuppgift: Prova mallen till kommunikationsbok. Ta med personliga foton Socialt nätverk, QCL, Samtalsmatta, CETI 2, v. 1 Tillfälle Samtalsmatta Hemuppgift: Fortsätta använda mallen, ev. fler personliga foton 3, v. 2 Målformulering GAS Hemuppgift: Börja använda den personliga boken, ev. komplettera med fler foton 4, v. 4 Återkoppling på boken och de formulerade målen, ev. revidering av mål och vidareutveckling av bok. 5, v. 12 (efter) Uppföljning av mål, bok och metod GAS, CETI, QCL, Samtalsmatta, Anhörigenkät
Gruppstudie deltagare: Nio deltagarpar bestående av en person med afasi och dennes samtalspartner. Gruppstudie logopeder: 7 logopeder verksamma inom VG-regionen. Fallstudie: Ett deltagarpar och deras logoped.
Quality of communication life scale (QCL) mäter kommunikationsrelaterad livskvalitet. Målgrupp: vuxna med neurologisk kommunikationsstörning. 11 av 17 påståenden ökade sitt medelvärde från före till efter. De två påståenden som ökade mest (mer än en poäng på en femgradig skala) var Jag klarar av de kommunikativa kraven på jobbet/ i skolan och Jag kan tala för mig själv.
Communicative effectiveness index (CETI) mäter förändring av funktionell kommunikation hos personer med afasi. 13 av 16 påståenden ökade sitt medelvärde från före till efter. De påståenden som ökade mest (mer än en poäng på en 10- gradig skala) var: Min partner kan visa att han/hon förstår det som sägs till honom/henne, Min partner kan berätta om fysiska problem som värk och smärta samt Min partner kan påbörja ett samtal med personer som inte tillhör den närmsta familjen. Goal attainment scaling (GAS) är ett instrument för målformulering och mätning av måluppfyllelse. 11av 19 mål fick ett positivt utfall
Gruppstudie deltagarpar Anhörigenkät med 25 påståenden Totalt medelvärde var 3,96/5p. Skattningen av paketet som helhet hade ett medelvärde på 8,94/10p. - Högsta medelvärde: Det var viktigt att utforma en egen personlig bok med eget innehåll och foton/ bilder och Det har varit betydelsefullt att vi båda har varit delaktiga i arbetet med kommunikationsboken. - Lägsta medelvärde: Min partner (personen med afasi) tar själv initiativ till att använda boken när den behövs utanför hemmet.
Utvärderingsenkät Totalt medelvärde för enkäten var 3,52/5p. Skattningen av paketet som helhet hade ett medelvärde på 7,00/10p. Högsta medelvärde hade påståendet Det var värdefullt att ha tillgång till en färdig kommunikationsboksmall för att visa/låna ut. Lägsta medelvärde hade påståendet Mitt intryck är att personen med afasi själv tar initiativ till att använda boken när den behövs utanför hemmet.
Gruppintervju Modellen användbar men tog lång tid att genomföra. Svår att genomföra i verksamheter med korta vårdtider. Delade uppfattningar om de utvärderingsinstrument som användes. Kommunikationsboken var bra att använda i specifika konkreta situationer, exempelvis vid utformandet av en inköpslista. Boken hade begränsningar i vissa situationer, t.ex. då man körde fast i kommunikationen. Önskemål om att deltagarparet skulle ta större ansvar för boken från början.
Till stor del samma som redan lyfts fram i anhörigenkäten och logopedintervjun. Deltagarparet var överlag mycket positivt till kommunikationsboken. Boken hade hjälpt deras kommunikation och löst missförstånd dem emellan. Deras logoped upplevde också att interventionen varit positiv för deltagarparet, men att den varit tidskrävande för hennes del.
1. Förändras den afasidrabbades kommunikation i och med interventionen? Resultaten visar en tendens till positiv förändring av den afasidrabbades kommunikation. 2. Förändras deltagarparens kommunikation i och med interventionen? Deltagarparens kommunikation förändrades i vissa fall då de hade boken att tillgå. I några fall förändrades samtalspartnerns förståelse för den afasidrabbades svårigheter.
3. Hur uppfattar logopederna att modellen fungerar i logopedisk praktik? Logopederna framförde blandade åsikter men uppfattade modellen som övervägande positiv. 4. Hur uppfattar samtalspartnern interventionen? Samtalspartners var i de flesta fall mycket nöjda med interventionen. 5. Är Komm-A modellen en lämplig intervention för personer med afasi? Ja!
Kommunikationen i naturligt sammanhang Få idéer från andra Understödja överföring En ny chans när man inte (längre) har kontakt med logoped
7 tillfällen + ett första informationstillfälle Man anmäler sig till gruppen som par: person med afasi och en nära samtalspartner. Man gör klart förutsättningar kring teknikkunnade, tillgång till digital kamera, usb-minne (som ev delas ut under kursen). Optimal grupp: 4 par och 2 kursledare varav en mer tekniskt kunnig
Plats för samvaro (utan datorer) Datorer (helst en per par) Färgskrivare Scanner PowerPoint Internet (ladda ner mallar, hämta bilder) Kommunikationspärmar (ev Nilbilds) Gärna bildbehandlingsprogram (kunna beskära bilder mm)
Tre föreningar provade: Jönköping, Borås och Göteborg Borås: stor grupp, 3 ledare, eget upplägg Göteborg: sjukdomsfall bland ledare och deltagare. Följde delvis planen Jönköpings PPR: skulle ha varit 2 par, blev ett
Positivt med grupp Anpassning till lokala förutsättningar och tyckanden verkar viktigt men kursledarna var ändå mycket positiva till att få en färdig modell att utgå/plocka från! Troligen behövs en grundkurs göra bok och en fortsättning använda bok. Kursledarna har uttryckt att denna kurs känns så konkret, angelägen och meningsfull!
Ellborg & Zechel (examensarbete i logopedi 2005) Vi skulle haft en så n från början. Lasker, J. P., & Bedrosian, J. L. (2000). Acceptance of AAC by adults with acquired dis-orders. D. R. Beukelman, K. M. Yorkston, & J. Reichle (red:er), Augmentative and alternative communication for adults with acquired neurologic disorders (ss. 107-136). Nyborg & Hens (examensarbete i logopedi 2008) Utvärdering av Komm-A, en modell för att arbeta med kommunikationsbok i logopedisk praktik
Gunilla Thunberg, DART i Göteborg gunilla.thunberg@vgregion.se Ann Ander, Strokeforum och Afasiföreningen i Göteborg ann.ander@vgregion.se Anneli Schwarz, Rehabiliteringskliniken i Borås anneli.schwarz@vgregion.se
1. Rätten att fråga 2. Rätten att välja 3. Rätten att säga nej 4. Rätten att ropa på och inleda samspel 5. Rätten att få svar 6. Rätten till hjälp och stöd 7. Rätten att bli bekräftad 8. Rätten till AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) 9. Rätt till en kommunikativ miljö 10.Rätten att veta vad som händer 11.Rätten att tilltalas på ett värdigt sätt 12.Rätten att föra vettiga samtal
Svårt att ta initiativ till kommunikation Svårt att kunna byta strategi Svårt att använda kroppskommunikation Det är du som samtalspartner utan kommunikationsnedsättning som har möjlighet att förbättra kommunikationen mellan er
Partnerberoende kommunikatörer Begynnande kommunikatör (Emerging communicator) Kontextberoende kommunikatör (Contextual choice communicator) Kommunikatör på väg att bli självständig (Transitional communicator) Självständiga kommunikatörer Kommunikatör som hanterar färdiga lösningar (Stored message communicator) Kommunikatör som skapar egna lösningar (Generative messege communicator) Kommunikatör med behov av AKK i vissa situationer (Specific need communicator)
Tittar upp då man hälsar Visar obehag-välbehag med röst/kropp Tar föremål och lämnar föremål Visar att han/hon känner igen bekanta föremål, personer, foton genom ansiktsuttryck, pekningar, röst Känner igen vissa ord/namn/samtalsämnen. Visar detta med kroppskommunikation
Person med afasi - Visa behov genom att peka/sträcka sig efter föremål - Visa på personer genom fotoalbum - Visa på bild i sitt sammanhang - Visa ja med nick vid val - Visa nej genom avvärja - Visa delad uppmärksamhet då man tittar på bild, föremål etc Partner - Skapa/tydliggöra rutiner där personen kan använda de strategier som nämnts (vä) - Tillverka en enkel kombok: 1-2 bilder/sida - Ge konsekvent återkoppling då personen visar delad uppmärksamhet, avvärjer, bekräftar mm - Stöd din kommunikation med gester, pekningar, rita
Känner igen och kan peka på välbekanta ord bilder eller foton för att svara på frågor Pekar ibland på saker i omgivningen för att begära Kan ibland svara korrekt på ja/nej-frågor
Person med afasi Svara på V-frågor genom att peka på ord, värdeskala (matta), karta Svara på enkla ja/nej-frågor genom gest, nick, verbalt Vid påminnelse använda gest, intonation för att fråga Visa uppmärksamhet /bekräfta partnerns AKK Partnerstrategier Införa written-choice strategies: identifiera intressanta samtalsämnen, frågor; generera tänkbara svarsalternativ och ta fram karta, skala(matta), ord/bild Använda ledda ja/nej-frågor (nicka/skaka alternativ) Använd AKK till personen då han/hon har svårt förstå: nyckelord, ämnen, kartor, Familjeträd, gest, pekning Svara på och tolka alla kommunikationsförsök
Medveten om att externa symboler och strategier kan hjälpa honom/henne och tar ibland initiativ att använda sådana Gestikulerar och använder tal för att påbörja samspel Relativt god förståelse och svarar oftast korrekt på ja/nej-frågor Kan med visst stöd använda intalade/nedskrivna fraser för att delta i samtal
Person med afasi påkalla uppmärksamhet från viss person introducera sig själv med hjälpmedel Besvara enklare frågor med hjälpmedel Visa samtalsämne med AKK el föremål Kombinera symboler Partnerstrategier Ge ledtrådar om lämpliga AKK-sätt i olika situationer Vänta och förvänta Ge möjlighet att berätta om specifika saker i familjära sammanhang Göra en kommunikationsbok el klippbok ev ta fram meddelanden till pratapparat Om pratapp: programmera in viktiga saker, episoder, historier + bra introduktionsstrategier
Hittar självständigt meddelanden och använder dessa i specifika kontexter Inleder samspel utan stöd Kan använda bilder, symboler, ord för att symbolisera ett meddelande Blandar AKK med tal, kroppskommunikation Kan oftast utan stöd byta nivåer, sidor i hjälpmedel Kan ibland lösa kommunikationssammanbrott genom att använda olika kommunikationssätt
Identifiera situationer/aktiviteter där stöd behövs Hitta vokabulär/symboler Öva i rollspel Träna i verkliga situationer och utvärdera Överväg och prova olika hjälpmedel Använd AKK i allt mer krävande situationer
Kombinerar självständigt olika kommunikationssätt Kan generera sekvenser kombinera olika symboler och hjälpmedel för att få fram ett meddelande Är helt självständig med sitt hjälpmedel navigerar fritt Främsta kommunikationssätt kan vara antingen tal eller AKK
Lär in en bra introduktionsstrategi Lär att använda specifik och varierad vokabulär Visa och ha tillgång till många samtalsämnen Kommunicera i många situationer Hitta relevanta meddelanden på en annan sida i systemet än den aktuella Bland gamla meddelanden och nyskapade Brodera ut ett samtalsämne Ställ frågor Hitta olika sätt att lösa kommunikationssammanbrott Lär alla finesser i ditt kommunikationssystem/dator Bokstavsanvändare: lär ordprediktion, förkortningsexpansion, mall-användning
Använder främst tal men i vissa specifika situationer/aktiviteter behövs AKK
Förlitar sig enbart på icke hjälpmedelsberoende kommunikation även om detta inte/inte alltid är effektivt eller Klarar de flesta kommunikativa behov utan hjälpmedel AKK- hitta det lämpliga i aktuell situation
Handledning för närstående Handledning för yrkesutövare Text och film
Afasi och kommunikation AKK - alternativ och kompletterande kommunikation Kommunikationsbok Självständiga och partnerberoende kommunikatörer Innehåll i och tillverkning av kommunikationsbok Användning av kommunikationsboken
hållbar pålitlig lätt att använda lätt att individanpassa lätt att uppdatera lätt att ha med sig kan ha ett tilltalande utseende
kan ge goda strategier för kommunikation överlag och göra det lättare att förmedla och ta emot information kan vara starthjälp när orden inte kommer och hjälpa till att ringa in samtalsämnet kan underlätta kommunikation och samspel för båda parter kan användas för att förhindra eller reda ut missförstånd kan fungera som samtalsöppnare, ge förslag på samtalsämnen och öka delaktighet i samtal och sociala sammanhang
Många har upplevt kommunikationsboken som ett värdefullt stöd. Personer med afasi som har använt en kommunikationsbok har upplevt att de har blivit mer delaktiga i samtal och i sociala sammanhang. Boken har underlättat för personen med afasi att förmedla och ta emot information Boken har fungerat som en samtalsöppnare Personer som har känt osäkerhet kring hur man kan samtala med någon som har afasi har upplevt att boken har underlättat och gett förslag på samtalsämnen Boken har gjort att personen med afasi har kunnat kommunicera i situationer som han eller hon tidigare har undvikit
För att boken ska användas är det viktigt att den på rätt sätt svarar mot de behov som finns. Innehållet måste vara personligt och relevant. Det är viktigt att förändra boken samtidigt som behoven förändras så att boken alltid är aktuell. Det tar tid att vänja sig vid nya saker. Afasin kan göra det svårt att ta initiativ och detta innefattar även att ta fram sin kommunikationsbok. Det är samtalspartnern som behöver plocka fram boken för att den ska användas.
Det som är lätt att förmedla utan bokens hjälp ska inte finnas med i boken. Det gäller att begränsa sig så kommunikationsboken blir hanterbar och lätt att använda. Placera boken bra och gör det lätt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i. Sätt upp mål.
Personligt innehåll Börja tidigt Stressa inte Innehållet i boken är till för kommunikation För båda samtalsparter Samarbete, engagera närstående Den som inte har en kommunikationsnedsättning behöver ta större ansvar och vara mer aktiv
Använda egna foton på släkt och vänner, på miljöer där man brukar vistas och annat material som är relevant och aktuellt Använd annat personligt material som biljetter, urklipp från broschyrer eller tidningar, en tygbit från ett pågående handarbete, en färgklick från renoveringsprojektet eller en torkad blomma som minner om någonting speciellt. Skriv stödord eller annan kortfattad information som komplement till övrigt material.
Introducera tanken om kommunikationsbok tidigt Börja med enstaka sidor Framhåll att det är viktigt med ett komplement till övrig kommunikation Tryck på att det är omgivningen som får börja använda boken till personen med afasi Påminn om att det oftast är för mycket begärt att förutsätta att personen med afasi spontant ska ta till alternativ
Låt det ta tid. Kommunikationsboken får ses som ett livslångt projekt. Lägg din tid på rätt sak, utprovning av ett kommunikationshjälpmedel. Introducera boken, syftet och grundtanken med den och försök att vara en god modell. Involvera närstående, det är de som ska arbeta med boken tillsammans med personen som har afasi.
Innehållet i boken är till för kommunikation innehållet ska komplettera och underlätta övrig kommunikation, undvik onödigt innehåll design och utseende är viktigt men sekundärt Det är inte ett fotoalbum eller ett kommunkationspass Kommunikationsboken är ett kommunikationshjälpmedel
Boken bör användas i samspel Boken underlättar både förståelse och uttryck Visa och välja Förtydliga och avgränsa Båda behöver träna och vänja sig vid en ny vana
Kommunikation utvecklas i samspel med andra och genom samspel i vardagen. Genom att vara en god kommunikationspartner och skapa en god kommunikativ miljö ger man personen med afasi goda möjligheter att komma till tals. Det är vi tillsammans som kan få det att fungera
Om vi vill att personen med kommunikationssvårigheter skall börja kommunicera på andra sätt så är det helt nödvändigt att vi som kommunikationspartner visar vägen. Om vi vill att en person ska kunna kommunicera bättre genom att peka på bilder/symboler på papper, i böcker eller på en dator så måste vi göra det till personen och i de aktiviteter och miljöer där personen med afasi behöver kommunicera.
Färdiga mallar att ha som utgångspunkt Skriven handledning för dig som i ditt yrke arbetar med personer med afasi och deras närstående Skriven handledning till närstående till personer med afasi Film Studiecirkel
Närstående tillverkar, i samarbete med personen med afasi Personligt innehåll Lång inträningstid Till båda kommunikationspartners Tydligt syfte Effektivare tidsanvändning Förebygga teknik- /datorkrångel Istället för Utomstående tillverkare Generellt innehåll Kort introduktion Mest till personen med afasi Otydligt syfte Tidsbrist Teknik- /Datorkrångel
Här hittar du projektinfo och en del material kring AKK-afasi: kommunikationsbok, samtalsmatta, kommunikationspass