Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet Foton: Åke Lindström & Jens Rydell
Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet
Fåglar, fladdermöss & vindkraft En ny syntesrapport är på gång! Första granskning gjord Reviderad version snart klar Förhoppningsvis ute i år
Fladdermöss -Högre dödlighet (10-12/verk & år) -Dödlighet ökar med höjd -Liten koppling mellan aktivitet vid marken och i rotorhöjd -Liten koppling mellan aktivitet innan man byggt och dödlighet -Mer stöd för Bat mode (tillfällig avstängning) -Oro för populationsnedgångar (USA, Kanada, Tyskland) -Men eftersom inga populationsstorlekar är kända och ingen övervakning sker vet ingen det verkliga läget Långörad fladdermus Plecotus auritus
Använd tillfällig avstängning under riskabla förhållanden ( bat mode ) Undvik att bygga vindkraft på platser där många fladdermöss vistas (sjöar, våtmarker, längs kusten) Långörad fladdermus Plecotus auritus
Riktlinjer och metoder för undersökningar av fladdermusförekomst vid vindkraftverk presenteras i den nya rapporten Barbastell Barbastella barbastellus
Fåglar -Fler studier gjorda -Mer stöd för tidigare resultat -Både när det gäller dödlighet och störningar -Bättre underlag för att besluta om skyddszoner för örnar -Men väldigt lite ny kunskap kring detta för andra arter -Största kunskapsluckan är fortfarande påverkan på populationer -Risk för påverkan på större rovfåglars populationsstorlekar (glada & ormvråk i Tyskland, smutsgam i Spanien) -Påverkan på överlevnad och tillväxttakt hos havsörn (Smöla)
Riktlinjer En uppslags-eller kokbok när det gäller inventeringsmetoder för fåglar i samband med vindkraft!
Skyddszoner Bo X m Ingen exploatering Försiktighetsprincip och kompromisser! Ur skyddssynpunkt ju större zon, desto bättre Ett sätt att minska riskerna men de försvinner inte!
Först som sist Skyddszoner är bra och praktiskt användbara Vi bör fortsätta att använda skyddszoner, när det är motiverat Men räcker det? Och är det alltid det bästa?
Vetenskapligt stöd för skyddszoner? Skyddszoner baserade på över hur stora områden fåglarna rör sig Kungsörn, norra Sverige, GPS-sändare Kärnområden = minst 50 % av aktivitet = 3,5 km zon Hemområde = huvuddelen av positionerna = upp till 5 km zon Jaktområde = all aktivitet under häckning = upp till 8 km zon
Vetenskapligt stöd för skyddszoner? Skyddszoner baserade på dödlighet och häckningsframgång Havsörn, Norge och Finland - Förhöjd dödlighet, Smöla, 5 km zon - Allra högst dödlighet, Smöla, 1 km zon - Lägre häckningsframgång, Smöla, 1 km zon - Gränsvärde häckningsframgång (60 % lyckade), Finland, 4 km zon
Men är skyddszoner svaret på allt? Garanti för livskraftiga populationer? Totala mängden påverkan (all sådan!) Hur stora skyddsavstånd? Svaret på frågorna ovan är inte alltid ja!
Vad göra om vi vill bevara rovfågelpopulationer och bygga ut vindkraft till en rimlig nivå? Vi bör sätta upp biologiskt väl grundade mål! Miniminivåer och Varnings- eller Indikatorsgränser Målen bör nås/hållas genom ett fungerande artskydd och att se till att det finns tillräckligt mycket god livsmiljö
Vad innebär det rent praktiskt? Tillräckligt mycket god livsmiljö = Områden utan exploatering med negativ påverkan
För vindkraft: Utpekade områden där det går bra att bygga Bygg där påverkan blir som minst Mer koncentrerat, inte så utspritt Exklusiva Riksintressen!
Låt oss se helheten! Även om det kräver en hel del
Väg ihop samhällsnytta och artskydd redan från början! Klara och tydliga målsättningar Koncentrera exploateringar till områden där samhällsnyttan är så stor som möjligt och negativ påverkan så liten som möjligt Övergripande planering Kompensationsåtgärder
Mer diskussion? Kontakta: martin.green@biol.lu.se