Naturmiljöer och arter - hänsyn och andra prövningar

Transkript

1 Naturmiljöer och arter - hänsyn och andra prövningar Maria Thorell 6 dec 2010, Skövde Maria Thorell & Katarina Wallinder 7 dec 2010, Uddevalla

2 Hur ser verkligheten ut? Den nationella bilden liknar vårt län Platsvalet sker med bristande styrning och vägledning och tidiga lämplighetsanalyser prioriteras inte. Berg och myrar som förut inte gett intäkter har nu fått ett värde de är samtidigt ofta de sista resterna av oexploaterad natur. Stort antal planerade anläggningar vid skyddade områden eller i och vid skyddsvärd natur. Sen, utebliven eller missvisande vägledning från myndigheter, underbemanning. Måttligt intresse för ett platsval som inte skadar naturmiljön. Bristfälliga konsekvensbedömningar och underlag över naturvärden. Varje anläggning prövas för sig - ingen helhetsprövning.

3 Lokalisering och placering Miljömålen ska uppfyllas. Både Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. Att uppfylla ett miljömål får inte äventyra möjligheten att uppfylla andra miljömål. Lokaliseringen är avgörande för påverkan på naturmiljön. Nationella riktlinjer se Boverkets vindkraftshandbok. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområde, landskapsbildskyddade områden, naturminne, strandskyddade områden, djur- och växtskyddsområde, Natura 2000 områden ska undvikas. Buffertzoner är relevant i de flesta fall kring dessa områden, undantaget strandskyddade områden. Den nationella riktlinjen är att riksintresseområden för naturvård i normalt är olämpliga för vindkraftsutbyggnad. Länsstyrelsens yttranden om kommunala vindbruksplaner ger vägledning

4 För att kunna bedöma Lokalisering Placering Skyddsåtgärder Kompensationsåtgärder behövs kunskapsunderlag Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning av projektområdet Fågelinventering under minst 1 år (Naturvårdsverkets riktlinje) Fladdermössmiljöer och eventuellt artinventering Omfattning på inventeringar och utredningar beror på var etableringen föreslås. Det är alltså projektörens val. Projektören kan med naturvårdskompetens göra en grov bedömning av detta tidigt i projektfasen.

5 Vidare behövs kunskap om lokaliseringen i förhållande till Riksintresseområde för naturvård och riksintresseområde för friluftsliv. Påtaglig skada ska kunna bedömas. Riksintresseområde enligt 4 kap mb. Påtaglig skada ska kunna bedömas. Skyddade områden och behov av buffertzoner. Syftet med det skyddade området ska inte motverkas. Underlag behövs så att bedömning kan göras om syftet motverkas.

6 Lämplighet lokalisering (Uppfyllelse av miljömål, Hushållning med mark, Landskapskonventionen) Hur lämpliga är olika landskap? Hur omfattande underlag krävs? Hög Storskaligt jordbrukslandskap Flacka skogsproduktionslandskap Kuperade skogs-, våtmarks- och hällmarkslandskap Låg Småskaliga jordbrukslandskap Småbrutna mosaiklandskap med lövskog och vattenmiljöer Liten Stor Mycket stor Omfattning (Inventering MKB)

7 Använd befintliga inventeringsresultat Våtmarkinventering Ängs- och hagmarksinventeringar Skogens pärlor, Skogsstyrelsens hemsida Artrika vägkanter, Vägverket Kommunala naturvårdsprogram Kommunala lövskogsinventeringar Shapefiler finns att ladda ner, ofta även objektsbeskrivningar Allmänna riktlinjer när man tolkar inventeringsresultat: Skyddsvärda naturmiljöer är olämpliga att exploatera. Skyddsavstånd är relevant kring våtmarker och skogsområden

8 Fåglar - förekomster och artrikedom Fåglar Sällsynta arter finns ofta i riksintresseområden för naturvård och i 4 kap MB riksintresseområden. I riksintresseområden enligt 4 kap MB finns det också mycket fåglar. Strukturer i landskapet ger vägledning om var det kan finnas flyttfågelstråk t.ex. dalgångar i landskapet, Det finns en grupp fågelarter som förekommer relativt ofta i områden som planeras för vindkraftsutbyggnad trots att arterna är relativt ovanliga. För ett par av dessa arter är Västra Götalands län särskilt viktigt i ett nationellt bevarandeperspektiv.

9 Fåglar att särskilt uppmärksamma Våtmarkerna och Vildmarkerna Storlom Smålom Tjäder Trana Orre Ljungpipare Dessa arter förekommer relativt ofta i riksintresseområden för naturvård Bohuslän och Dalsland i skogs- och hällmarksområden: Nattskärra

10 Förslag på villkor om skyddsåtgärder för naturmiljön reglera verksamheten i tid och rum reglera anläggningstid som skydd för t ex nattskärra reglera en skyddszon kring skyddsvärda naturmiljöer reglera miljöer/områden som inte får påverkas avstängning av verk under vissa perioder till skydd för fladdermöss

11 Vindkraftsutbyggnaden - Länsstyrelsen hanterar följande naturvårdsprövningar Natura 2000 (7 kap 28 MB) Artskydd (8 kap MB) Biotopskyddade miljöer (7 kap 11 MB) Strandskydd (prövas normalt inom 9 kap MB-prövningen), undantag: har kommunen ärendet prövas strandskyddet av kommunen Nationalpark, naturreservat (statliga), naturminnen, växt- och djurskyddsområden (7 kap 2, 4, 10, 12 MB). Vattenverksamhet (11 kap MB) Vattenskyddsområde (statliga) (7 kap 22 MB)

12 Natura 2000 och Artskydd..har ett gemensamt syfte; Att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden art. 2.1 hd Genomför EU:s naturvårdspolitik (konventioner) Ett vindkraftsärende kan behöva prövas enl. båda direktivens delar

13 Natura 2000 när krävs det tillstånd? När en åtgärd/verksamhet på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde 7 kap 28 a MB Försiktighetsprincipen bör användas, dvs. om det inte kan uteslutas, baserat på objektiv information att det kan bli en signifikant påverkan (Waddensee C-127/02) Naturmiljön är vidare än de utpekade naturtyperna och arterna Vindkraftverk bör typiskt sett anses ha en sådan påverkan inom ett Natura 2000-område (Hallandsås M ) Kontakta Länsstyrelsen om planerad vindkraft ligger i eller i anslutning till Natura 2000-område

14 Bevarandeplaner för Natura 2000-områden De ska innehålla: - Naturtyper och arter enligt direktiven - Bevarandesyfte och bevarandemål - Beskrivning av området - Beskrivning av arter och naturtyper - Hotbild, vad kan påverka negativt? - Bevarandeåtgärder - Bevarandestatus i dag - Uppföljning av bevarandemål Länk till bevarandeplaner för Natura 2000 områden i Västra Götalands län:

15 Artskydd ett strikt skyddssystem Vissa åtgärder är förbjudna (enl. 8 kap 1 och 2 MB samt artskyddsförordningen) I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att 4 1. AVSIKTLIGT fånga eller döda djur 2. Avsiktligt STÖRA djur, särskilt.. (perioder) 3. Avsiktligt förstöra eller samla in ÄGG Avsiktligt = medveten om, även om inte syftet domar: C- 103/00 och C-221/04

16 fortsättning Artskydd 7 AVSIKTLIGT plocka, samla in, skära av, dra upp eller förstöra växter i naturen Även svenska fridlysningsbestämmelser i bilaga 2, skyddas genom 6, 8 och 9 Syftet är att förhindra att arter försvinner eller utsätts för plundring

17 Vilka djur och växter omfattas av artskydd i Sverige? Bilaga 1 till artskyddsförordningen (N): - 23 däggdjur (rovdjur, fladdermöss) - 2 kräldjur (hasselsnok och sandödla) - 9 groddjur (grodor, paddor och större vattensalamander) - 20 ryggradslösa djur (fjärilar, skalbaggar, trollsländor, dykare, snäcka och mussla) - 40 kärlväxter (småsvalting, guckusko) - samt alla vilda fågelarter (prioritet och SE gått längre)

18 Dispens från artskyddsbestämmelserna Om man vill genomföra en förbjuden åtgärd enligt 4 eller 7 krävs en dispens enl. 14 artskyddsförordningen. Tre förutsättningar måste vara uppfyllda för att dispens ska kunna ges (se 14 ): SKÄL finns, och ANNAN lämplig lösning saknas, och Inte försvårar upprätthållandet av GYBS Flera av SKÄLEN rör behov kopplade till utbildning och forskning (d, e, f), ett naturvård (a)

19 Artskydd - prioritering och bedömning N-arter : alla utom de vanligaste bör undvikas/ dispens Vanliga N-arter : förebyggande åtgärder, minska påverkan Fåglar : vanliga arter prioriteras som vanliga N-arter, fågelarter som är rödlistade, har vikande trend, ej gybs prioriteras som N-arter, dvs som punkt 1. Bedöm om arten kan påverkas på ett otillåtet sätt. Det behövs underlag av god kvalitet. En MKB av god kvalitet är också en viktig utgångspunkt. Utredningsplikt enligt miljöbalken, rimligt.

20 Strandskydd Allemansrättslig tillgång till strandområden Bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet 7 kap 13 MB

21 Förbud inom strandskyddsområde Nya byggnader Ändrad användning/ändring av byggnad Förberedelsearbeten Anläggningar och anordningar Åtgärder som förändrar livsvillkor för djur och växter 7 kap 15 MB

22 Strandskyddsdispens kräver särskilda skäl 1. Ianspråktaget 2. Väl avskilt från strandområde 3. Vattenanknutna anläggningar 4. Utvidga pågående verksamhet 5. Tillgodose ett angeläget allmänt intresse 6. Annat mycket angeläget intresse Strandskyddets syften får inte motverkas 7 kap 18 c MB

23 Biotopskydd Förbjudet att skada naturmiljön Generellt biotopskydd: Alléer, stenmurar, våtmarker, diken/bäckar, odlingsrösen, åkerholmar mm Beslutade biotopskyddsområden 7 kap 11 MB

24 Sammanfattning prövningar Viktigt att naturvårdsfrågorna kommer in tidigt i ärenden och att det finns ett bra underlag för bedömning. Undvik skyddade områden och skyddsvärd natur Undvik N-arter och fågelarter som ska hanteras som N-arter, först och främst Vindkraft i ett Natura 2000-område kräver typiskt sett tillstånd

25 Enkla råd för en miljövänligare utbyggnad av vindkraft Försök styra vindkraft till marker som redan är exploaterade (>90% av skogsmarken) och där visuell påverkan på landskapet begränsas. Använd befintligt vägnät - spar pengar och natur. Prioritera platsval som inte ligger i eller i närheten av skyddade områden (kap.7) eller skyddsvärd natur. Utgångspunkten är att skyddade områden behålls orörda och behovet av att tillämpa en buffertzon till dessa beaktas. Undvik känsliga naturmiljöer såsom naturskogar, våtmarker med hög grad av naturlighet, värdefulla ängs-och betesmarker och skärgårdar.

26 Missa inte att kontrollera förekomst av följande arter Dalsland: förekomst av vitryggig hackspett och viktiga miljöer för vitryggig hackspett. Kontaktperson: Ulrika Sjöberg, Länsstyrelsen Hela länet: häckande pilgrimsfalk, häckande och övervintrande havsörn och kungsörn, häckande berguv

27 Mer information och vägledning Senaste nytt från Naturvårdsverket - dokumentation från seminarium 23 november 2010 Startsida > Dokumentation från seminarier med mera > SEMINARIUM OM PLANERING OCH PRÖVNING AV VINDKRAFT Boverkets vindkraftshandbok, sök och ladda ner från nätet. Handledning artskyddsförordningen, Riksintresseområden för naturvård och friluftsliv, Natura 2000 : alla på Naturvårdsverkets hemsida. Länsstyrelsens rapport 2009:70 Fåglar, fladdermöss och vindkraftverk: kunskapssammanställning om risker och rekommenderade buffertzoner, finns som pdf på nätet. Från Naturvårdsverket kommer våren 2011 syntesrapport om fladdermöss och vindkraft (manus av Jens Rydell), juni 2011 fåglar och vindkraft (Martin Green m.fl.) Från Länsstyrelsen Värmlands län/västra Götalands län våren 2011: Fåglar och vindkraft i Vänern. Kontakperson Jan Rees, LST Värmland.

28 Tack för er uppmärksamhet! Maria Thorell (lokalisering, placering, artförekomster) Katarina Wallinder (prövningar, artskydd) Eva Olsen (strandskydd, artskydd)