Vindkraftens påverkan på FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS

Transkript

1 Vindkraftens påverkan på FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS

2 OM SYNTESPROJEKTET Det har varit känt i årtionden att vindkraftverk kan utgöra en fara för fåglar och de senaste åren har det uppmärksammats att det finns risker för fladdermöss. Syntesprojektet Fåglar och fladdermöss har gått igenom den forskning som finns i USA och Europa om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Sammanlagt flera hundra artiklar har granskats, under två år tid. I syntespanelen ingår forskare, representanter för branschen samt för Sveriges Ornitologiska förening. Syntesprojektet är unikt i sin omfattning. Det utgör, just nu, den största och mest kvalificerade överblicken när det gäller fåglar, fladdermöss och vindkraft. Huvudförfattare för den del som handlar om fåglar är Martin Green, och författare för fladdermusdelen är Jens Rydell, båda är forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet. DET HÄR ÄR VINDVAL Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Resultaten från forskningen kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. För att säkra en hög kvalitet på rapporterna ställer Vindval stora krav vid granskning av redovisade projekt. Forskare granskar dem vetenskapligt och handläggare av vindkraftsärenden ur användarsynpunkt. Först därefter fattas beslut om publicering av rapporterna. Programmet omfattar 30 forskningsprojekt och fyra syntesprojekt. I syntesprojekten sammanställer och bedömer forskargrupper svenska och internationella forskningsresultat inom olika områden. Dessa är vindkraftens påverkan på människors intressen, marint liv, fåglar och fladdermöss och däggdjur på land. Programmet pågår till Det finansieras av Energimyndigheten och drivs av Naturvårdsverket. Syntespanelen Mer om Vindval: Beställning och nedladdning av rapporter: Henri Engström Martin Green Anders Hedenström Jesper Kyed Larsen Jan Pettersson Jens Rydell Utbyggnad av vindkraft behöver inte hota fåglar och fladdermöss. Det skulle vara möjligt att bygga vindkraftverk och samtidigt ha livskraftiga bestånd av fåglar och fladdermöss. Det bästa sättet att minska negativ påverkan är att ringa in lägen där det är hög risk för fåglar och fladdermöss och undvika att placera vindkraftverk där. Läs mer om miljöerna på sidorna 6 7 Vindkraft utgör en större risk för fladdermöss än för fåglar. Men de risker som fladdermöss löper, kan avhjälpas. Läs mer om fladdermöss på sidorna Rovfåglar är särskilt utsatta. De kolliderar oftare än förväntat, är få till antalet och har långsam reproduktionstakt. Läs mer på sidorna Var finns fåglar och fladdermöss? Läs mer på sid 8 9 Hur sker prövning och planering med hänsyn till fåglar och fladdermöss? Läs mer på sidorna 16 18

3 TRAFIK, FÖNSTERRUTOR, ELLEDNINGAR... OCH VINDKRAFT Fåglar kan flyga mycket nära marken, men också på flera tusen meters höjd. I medvind flyger fåglarna högt ovan vindkraftverken, men i motvind är de ofta på ungefär samma höjd. Jämfört med andra dödsorsaker för en fågel, utgör kollision med ett vindkraftverk bara en liten risk. Ett vindkraftverk dödar mellan 2,3 och 7,3 fåglar per år. En utbyggnad på vindkraftverk i Sverige skulle innebära att upp till fåglar kan komma att dödas årligen av vindkraftverk i Sverige. Vindkraften utgör alltså en liten fara sett till det totala antalet dödade fåglar. Men det är inte för fåglar i allmänhet som vindkraften kan utgöra en fara, utan för några få fågelgrupper, till exempel rovfåglar. De kolliderar i större omfattning än förväntat och de förekommer i ganska låga antal. Fåglar kan påverkas av vindkraftverk på tre olika sätt: De kan kollidera med vindkraftverken, de kan undvika att flyga i närheten av vindkraftverken, och så kan de tvingas bort för att de blir störda eller för att miljön har förändrats. Klimatförändringar kommer också att påverka fågellivet. I tropiska miljöer utgör förändringarna av klimatet ett hot mot hundratals fågelarter. Nio av tio arter som riskerar utrotning, finns i tropikerna. Fladdermöss jagar insekter Fladdermöss är skickliga flygare. De kolliderar inte med vindkraftverk. De kan dödas av svepande rotorblad i samband med att de jagar insekter som samlas kring tornen. Den kunskap som kommit fram de senaste åren tyder på att vindkraftverk utgör en större risk för fladdermöss än för fåglar. Långörad fladdermus på inflygning för att övervintra i en gammal gruva i Smålands Taberg. Fladdermusens öron fungerar som paraboler och kan fånga upp vingfladder från en fjäril. Fladdermössen är färre till antalet och det finns inte lika många arter som bland fåglar. De reproducerar sig i långsammare takt fladdermushonan föder en unge per år. Sammantaget gör det att även en liten, ökad dödlighet kan få konsekvenser för hela beståndet. VINDKRAFTUTBYGGNAD År 2012 producerades 161 TWh el i Sverige. Av det stod vindkraften för 7,1 TWh. Vid årets slut fanns 2400 vindkraftverk i landet. Enligt Energimyndighetens prognos kommer det att byggas ytterligare ca vindkraftverk fram till PLANERINGSRAM Det finns ett riksdagsbeslut från 2009 som rör planering för vindkraft. Planeringsramen innebär att man i fysisk planering i kommuner och länsstyrelser till år 2020 ska göra vindkraftintresset synligt för en produktion på 30 TWh/år. 20 TWh till land och 10 TWh till havs. Det motsvarar, enligt Energimyndighetens beräkning, mellan 3000 och 6000 vindkraftverk, beroende på var de placeras. Större risker för fladdermöss EL FRÅN VINDKRAFT Katter 10 miljoner fåglar dödas av katter varje år. Trafiken Trafiken kräver 6 7 miljoner fåglars liv Fönsterrutor fåglar flyger in i fönsterrutor och dör Siffrorna är mycket osäkra men ger ändå en fingervisning om riskerna vindkraftverk skulle innebära att upp till fåglar dödas årligen. Elledning Kollision med elledning kostar fåglar livet årligen Oljeutsläpp Oljeutsläpp dödar uppåt fåglar per år Andra faror för fladdermössen är trafiken, rovfåglar, ugglor och katter. Det är svårt att värdera hur stora de olika riskerna är. Kunskapen om fladdermöss är mindre spridd jämfört med kunskap om fåglar. Det har inte gjorts inventeringar av fladdermöss i samma omfattning som bland fåglar. Ett vindkraftverk med en effekt på 3MW kan i ett bra vindläge varje år utvinna 7500 MWh el per år. Man möjliggör därmed en minskad elproduktion från kolkraft, vilket åstadkommer: minskade utsläpp av koldioxid med ca 7500 ton minskade utsläpp av svaveldioxid med ca 5 ton minskade utsläpp av kväveoxider med ca 3 ton 4

4 RÄTT MILJÖ ÄR VIKTIGT Miljön där vindkraftverk står har stor betydelse för risken. I vissa miljöer är riskerna låga för fåglar och fladdermöss, i andra är de höga och där bör man undvika vindkraftetablering. I en del områden behövs en inventering och eventuellt en uppföljning (ett kontrollprogram) för att bedöma effekterna av en vindkraftetablering. I öppet jordbrukslandskap kolliderar i genomsnitt 1,4 fåglar per år med vindkraftverk. För att skydda fladdermössen bör det finnas ett avstånd på ungefär meter till så kallade ledlinjer i landskapet, som alléer eller skogsbryn. Vid havsbaserade verk har risken för fåglar visat sig vara liten, enligt de få studier som finns. Fåglar som kolliderar med vindkraftverk faller ner i havet och inte går att hitta. Det finns inte så mycket kunskap om vilka risker vindkraft till havs innebär för fladdermöss. På kalfjället är fågeltätheten mycket låg och det finns mycket få fladdermöss. Tätheten, alltså hur många fåglar som finns i ett område påverkar förstås antalet kollisioner. Obrutna fjällområden bör dock inte exploateras. I produktionsskog med låga naturvärden, där det förekommer avverkning. är farorna generellt sett inte så stora för fåglar och fladdermöss. Lägen med låg risk Fåglar: Urbana miljöer Utsjöområden Jordbruksmark och skog som är intensivt brukad Fladdermöss: Öppet slättlandskap Fjällhed Våtmarksområden, uddar och kust är högriskmiljöer, särskilt för måsfåglar och fladdermöss. I sådana miljöer kolliderar i genomsnitt 15,5 fåglar per vindkraftverk och år. Andra platser med hög risk är direkt på strandängar med häckande hotade vadare, på fågelskär med höga tätheter av häckande vadare, måsar och tärnor. Detsamma gäller i direkt anslutning till våtmarker som regelbundet hyser stora antal av fåglar eller i anslutning till häckningskolonier av tärnor eller måsfåglar. Platser med naturliga koncentrationer av stora rovfåglar, i direkt anslutning till kända boplatser av örnar eller andra känsliga stora rovfåglar är också riskmiljöer. För fladdermöss bör också ledlinjer i landskapet, såsom sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar betraktas som risklägen. Vad är en miljökonsekvensbeskrivning? Hur går en inventering till? Hur prövas och planeras vindkraft med hänsyn till fåglar och fladdermöss? Läs mer på sid i broschyren, eller i syntesrapporten sidorna (fåglar) samt (fladdermöss). Lägen med hög risk Fåglar: Nära kända boplatser för känsliga arter Nära lokaler med koncentrationer av fåglar Våtmarker, fågelrika kustlokaler Fladdermöss: Bergstoppar Kustlokaler Öppen jordbruksmark är exempel på en miljö med låg risk både för fåglar och fladdermöss. Vindkraftverk på Utgrunden. Här har radarstudier visat på låga risker för fåglar. Berg och åsar med branter och sluttningar kan vara riskabla lägen. Hangvind* lockar rovfåglar att segla, och kallras på natten lockar fladdermöss att jaga över krönen. *se sid 19 Vindkraftverket på bilden är riskabelt placerat vid grund havsbukt med rastande fåglar och innanför sjömarker där fladdermöss ofta jagar insekter. 6 7

5 AMATÖRER MED MYCKET KUNSKAP Daniel Bengtsson är doktorand vid Linnéuniversitetet och arbetar med vindkraftfrågor på Sveriges Ornitologiska Förening. Föreningen har medlemmar över hela landet: Vi försöker vara proaktiva och tala om vilka områden som är lämpliga respektive olämpliga för vindkraftutbyggnad utifrån ett fågelperspektiv, och lämnar synpunkter på kommunernas planförslag. Ofta är det vi ideella amatörer som vet mest om vilka fåglar som finns på varje enskild plats. Mycket av kunskapen förmedlas via rapportsystemet Artportalen/Svalan, som administreras av ArtDatabanken. Det är en databas som bygger på frivillig rapportering av fågelobservationer. Utdrag ur Svalan används ofta som en första indikation om vilka fåglar som förekommer i ett område. SOF har varit drivande i utvecklingen av systemet. När det gäller ansökningar om att etablera vindkraft, uppmanar vi projektörer att kontakta oss för konsultation om vilka fågelvärden som finns på den aktuella platsen. Ju tidigare det sker i processen, desto lättare blir det att fatta rätt beslut. Om området behöver inventeras ska kunniga ornitologer utföra arbetet. Vi kan också ge rekommendationer om hur vindkraftens negativa effekter kan förebyggas, minimeras och kompenseras. Läs mer om SOF på Var i Sverige finns fåglarna? Södra Sverige är mer fågeltätt än de norra delarna av landet. I Götaland räknar man med att det finns 266 häckande fågelpar/km 2, i Svealand 201 fågelpar och i Norrland 123. Det finns fler fåglar vid kusterna än i inlandet. Stora och medelstora rovfåglar är fågelgrupper som hittats döda i större antal vid vindkraftverk. Högst täthet finns i: Skåne Blekinge Västra Götaland Lägst täthet finns i: Norrbotten Västerbotten Jämtland Dalarna Kungsörnen häckar nästan överallt i Sverige, men 87 % av paren finns i de fyra nordligaste länen. Den högsta tätheten av kungsörn inte bara i Sverige utan i hela Europa finns dock på Gotland. Låg täthet av rovfåglar innebär inte att området, ur den synvinkeln, är fritt fram för exploatering. Det betyder att det bör gå att hitta platser inom området där det inte finns rovfåglar. På motsvarande sätt kan man säga att hög täthet av rov fåglar inte omöjliggör en etablering av vindkraft. Det kan ändå gå att hitta en specifik plats inom området, som är lämplig. Läs mer: I syntesrapporten hittar du översiktliga uppgifter om tätheter och fördelning av fåglar som är känsliga för påverkan av vindkraft. Från risksynpunkt är det tätheter och känslighet hos de olika arterna som spelar störst roll. Översikts uppgifter om områden (lokaler) med koncentrationer redovisas också. Var i Sverige finns fladdermössen? Antal fladdermusarter i olika delar av Sverige. I Sverige finns 19 arter av fladdermöss. Av dem är tre mycket sällsynta och har bara observerats i Skåne. Det finns bara ett bekräftat fynd av större musöra. Grå långörad fladdermus och Bechsteins fladdermus har stadiga förekomster men mycket begränsad utbredning. Fladdermöss trivs i miljöer som innehåller en blandning av kulturmark, och bebyggelse, öppet vatten som producerar insekter samt lövskog, gärna med gamla träd i alléer. Gamla bruksmiljöer, kvarnar och herrgårdar kan vara mycket artrika fladdermusmiljöer. Fladdermusens ungar föds kring midsommar och är fullvuxna i augusti. Under vinterhalvåret ligger fladdermössen i dvala. Bilden är tagen i en grotta och visar dvärgfladdermöss i vintervila. DE ÄR FASCINERANDE NATTDJUR Sofia Gylje Blank är biolog, specialiserad på fladdermusuppdrag. Hon deltar också i föreberedelserna med att starta en förening som ska värna om fladdermöss. De är fascinerande djur att titta på om man tycker om att vara uppe på nätterna. Genom att hålla upp en ultraljudsdetektor (som är lite större än en mobiltelefon) går det att fånga upp fladdermössens olika läten och rytmer och då öppnas en helt ny värld, av varierade knattrande och smattrande ljud. Fladdermössen skickar dels ut jaktläten som sedan studsar tillbaka från insekterna men också sociala läten för att kommunicera. Parningslätet hos dvärgfladdermusen låter som fågelsång. Det händer att jag blir kontaktad av husägare som har upptäckt fladdermöss i byggnaden och genast vill ha bort dem. Jag fångar in fladdermöss man måste ha tillstånd från myndigheterna för det och artbestämmer dem. När husägarna får titta närmare på fladdermusen tycker de att det är ett fint djur, du har väl inte skrämt iväg den nu, säger de när jag ska åka. Som biolog är jag intresserad av fladdermöss och deras reaktioner på landskapsförändringar, som granåkrar, hyggen och vindkraft. Man kan försöka hitta åtgärder som gynnar eller tar hänsyn till fladdermössen. De har en viktig funktion i ekosystemet också, en enda fladdermus kan äta insekter på en natt.

6 ROVFÅGLAR Rovfåglar och måsfåglar utmärker sig i statistiken över fåglar funna döda under vindkraftverk. Eftersom rovfåglar har en långsam förökningstakt, är de extra känsliga för en ökad dödlighet av vuxna fåglar. Även en förhållandevis liten ökning kan få stora konsekvenser. Trots att rovfåglar har mycket god syn, utmärkt manövreringsförmåga och sällan flyger i mörker, så löper de alltså större risk att flyga in i vindkraftverk. Det skulle kunna bero på att de inte är tillräckligt rädda för verken, och inte försöker undvika dem med lika stora marginal som de flesta andra fågelgrupper. Verkens belysning har ingen betydelse för dödligheten. Men ju större vindkraftverk, desto fler kollisioner för rovfåglar. Det ser inte heller ut som om rovfåglar kan vänja sig vid vindkraften antalet kollisioner har inte minskat med tiden. Örnar, vråkar och glador är rovfåglar som segelflyger mycket, lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt som kärrhök, duvhök och sparr hök. Att rotorbladen rör sig, gör dem svårare för fåglar att undvika. Rovfåglar flyger inte in i träd, som står stilla. Fåglars ögon sitter på sidan av huvudet vilket ger ett begränsat synfält i flygriktningen. En rovfågel som spanar nedåt efter byten har svårt att samtidigt hålla uppsikt framåt. Skydd i lagstiftningen Det görs ingen skillnad mellan fåglar och fladdermöss när det gäller skyddsvärde. Enligt art skyddsförordningen (ingår i miljöbalken) är det förbjudet att med avsikt döda eller skada vilda fåglar och fladdermöss. Förordningen kan inte tolkas bokstavligt, eftersom mycket av mänsklig verksamhet (biltrafik, snabbtåg) faktiskt kan skada och döda fåglar och fladdermöss. Meningen med förordningen är att se till så alla arter finns kvar i livskraftiga bestånd. De hotade arterna som är listade i EU:s fågeldirektiv och i den svenska rödlistan, har högsta prioritet. Där finns till exempel rovfåglar som kungsörn, havsörn och röd glada. Rödlistor Det finns rödlistor på både nationell och internationell nivå. Även om Sverige främst arbetar med den svenska rödlistan, har vi ett särskilt ansvar för arter som har större delen av sin världsutbredning i vårt land. Fiskgjuse är ett exempel, den finns i Sverige och Finland. ArtDatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet har i uppgift att samla och utvärdera information om hotade arter. Det är ArtDatabanken som sammanställer den svenska rödlistan. SMÖLA I Norges kustband ungefär i höjd med Trondheim ligger ön Smöla som har mycket höga tätheter av häckande havsörn. Sedan parken byggdes 2002 har ett 40-tal havsörnar omkommit till följd av kollisioner med de 68 vindkraftverken. Det här har inte påverkat den norska populationen av havsörn, som vuxit kraftigt de senaste åren. Även de lokala beståndet på Smöla har ökat, även om antalet par har minskar i själva vindkraftparken. Innebär det att vindkraftetableringen på Smöla inte är problematisk? Det beror på vilken infallsvinkel man anlägger. Sett till hur det påverkar antalet havsörnar så är det kanske ett mindre problem än man från början trodde. Men det finns ett etiskt problem med att bygga något som man redan från början vet skulle döda ganska många örnar, säger Martin Green. Smöla Med hjälp av satellitövervakning av sändarförsedda örnar studerar forskare i norra Sverige häckningsframgång hos kungsörnar före och efter vindkraftsetablering. Projektet sker inom Vindval. 10

7 Hur stor skyddszon bör det vara runt ett örnbo? Förlust av livsmiljö Oftast är den direkta förlusten av habitat, livsmiljö, ganska begränsad till följd av vindkraftetable ring. Frågan om fåglar störs av vindkraft är svår att svara på. Under häckningstiden är det enbart vadare som visar på ett undvikande. Större effekter har visats under andra årstider och då framför allt för fåglar knutna till våta miljöer och som lever i flockar (lommar, gäss, änder, vadare och alkor) Undvikande förekommer både på land och till havs. De störningsavstånd som kan noteras är mellan 100 och 500 meter. En del havslevande fåglar (lommar och alkor) kan ha undvikande på upp till flera kilometer. Hos gäss och marina änder har man sett att undvikandet avtar ju längre vindkraft funnits på platsen. VÄJA FÖR HINDER Förutom rovfåglar finns andra grupper som kolliderar oftare än förväntat med vindkraftverk. Hönsfåglar manövrerar långsamt och har därför svårare att undvika hinder. Måsfåglar väjer inte för vindkraftverk i samma utsträckning som många andra fågelgrupper. Risken är mindre för gäss, änder och vadare sjö fåglar som väjer för hinder. Troligen är småfåglar den grupp som oftast omkommer vid vindkraftverk, och det beror förmodligen på att de allra flesta fåglar som finns är just småfåglar. Svalor och seglare är särskilt utsatta. Avståndet är inte baserat på vetenskaplig bedömning, utan grundas snarare på försiktighetsprincipen. Här är förslag på lämpliga avstånd enligt Sveriges Ornitologiska Förening: Havsörn, kungsörn: 2-3 km från boplats Pilgrimsfalk: 2 km från boplats Tärnor: 1 km från häckningskolonier Orre: 1 km från spelplats I en dom i Miljööverdomstolen från 23 november 2011, har avstånd till boplats för för kungsörn/ fjällvråk satts till 2 km. Läs mer om skyddszoner i syntesrapporten sid 103 Barriäreffekter En barriäreffekt innebär att ett vindkraftverk eller park fungerar som ett hinder. Fåglarna tvingas flyga en längre sträcka, jämfört med hur det var innan vindkraften byggts. Mest studerat är detta hos flyttande sjöfåglar som i stor utsträckning undviker att flyga nära vindkraftverk både på dagen och på natten. Dagtid ses tydliga förändringar av flygriktningar redan på 1-2 km avstånd från vindkraftverk, ibland på upp till 5 km avstånd. Barriäreffekter kan potentiellt öka fåglarnas energiförbrukning under flyttning eller för transport mellan födosökslokaler, häckningsplatser och övernattningsplatser. Beteendet kan innebära allt från en liten justering i flygriktning för att undvika att flyga in i ett vindkraftverk, med åtföljande mycket liten extra energiförbrukning som följd, till att fåglarna helt utesluts från ett område bakom vindkraftparken. En liten, ökad dödlighet för långlivade arter med sen könsmognad och långsam reproduktion oftast stora fåglar kan ha betydelse för hela arten i ett område. Hönsfåglar som till exempel tjäder, orre och dalripa har svårare att manövrera och flyger oftare än and ra fåglar in i kraftledningar. Eftersom hönsfåglarna är många, väl spridda och får många ungar när häckningarna lyckas, kommer vindkraften inte att påverka fåglarna på populationsnivå. I Tyskland har man sedan 1989 samlat in data över fåglar som dött i kollision med vindkraftverk. Dalripan på bilden hade kolliderat med en vindmätningsmast. Rovfåglar utgör 37%, näst största grupp är småfåglar 27% och sedan måsfåglar 11 %. Studierna är dock inte systematiska att stora fåglar är lättare att hitta än små, och att rovfåglar troligen rapporteras in oftare än småfåglar, kan ha påverkat resultatet. För arter med kort genomsnittlig livslängd och snabb reproduktionsförmåga små fåglar är följderna på populationsnivå mindre. De extra flygsträckor som en enskild vindkraftpark leder till har sannolikt inga negativa följder. Men fåglar flyttar långa sträckor och det råder osäkerhet kring den samlade, kumulativa, effekten om det är många vindkraftanläggningar längs vissa arters flyttningsvägar. För att kunna bedöma det, krävs en överblick av läget längs hela flyttningsvägar. Knölsvanen är i konkurrens med stortrappen Europas tyngsta fågel, medelvikt för hanar är 12 kg. Svanar är sällan direkt utsatta för vindkraft, men vid dåligt väder kan flyttande svanar komma i farozonen på vissa platser. 13

8 FLADDERMÖSS Fladdermöss dödas vid vindkraftverk i samband med att de jagar insekter som samlas kring tornen. De träffas av rotorbladen eller får inre blödningar som uppstår på grund av kraftiga tryckfall. Nio av tio olyckor sker under lugna, varma sensommarnätter slutet av juli till september. Även i maj början på juni händer att fladdermöss dödas vid vindkraftverk. Fladdermöss kan flyga högt, upp till meter över marken. De jagar vid vindkraftverken när vindarna är mycket svaga, från 0 till 4 m/s. I stort sett inga fladdermöss jagar vid vindkraftverk när det blåser mer än 8 m/s. Högre kraftverk dödar i genomsnitt fler fladdermöss än lägre verk. Även för vissa rovfåglar ökar risken att kollidera med högre vindkraftverk. Indirekta effekter, att vindkraftutbyggnaden skulle förändra eller förstöra fladdermössens livsmiljö, bedöms vara ganska små. Det gäller särskilt i produktionsskog och på åkermark, där vindkraftens påverkan är minimal jämfört med det befintliga skogs- och jordbruket. Fördelning mellan arter Risken att fladdermöss dödas vid vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika arter. Många arter dödas sällan eller aldrig av vindkraftverk, medan andra är ganska utsatta. Högriskarterna är skapta för jakt på insekter i fria luften och utgörs i Sverige av storfladdermus, gråskimlig fladdermus, nordisk fladdermus och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. Nästan alla fladdermöss som dödas vid vindkraftverk i Europa tillhör någon av de arterna. Ingen av dem betraktas som hotade i ett europeiskt perspektiv. Effekt på populationsnivå Dvärgfladdermusen och den nordiska fladdermusen tillhör våra vanligaste arter och de har ökat i antal de senaste åren. Även om de förhållandevis ofta De mest utsatta arterna är de som söker föda i det fria luftrummet och brukar vistas i närheten av vindkraftverkens rotorblad. dödas av vindkraftverk, är risken liten att det kommer att märkas på populationsnivå. Resten av de svenska fladdermusarterna tillhör släktena Myotis, Plecotus och Barbastella. Några av dem är mer eller mindre sällsynta och rödlistade, exempelvis barbastellen, fransfladdermusen och dammfladdermusen. De här arterna vistas ganska sällan på hög höjd. Risken för att de (möjligen med undantag av barbastellen) ska förolyckas i någon större omfattning vid vindkraftverk anses rätt liten. Storfladdermus och gråskimlig fladdermus är de mest utsatta arterna när det gäller vindkraftverk. De vistas ofta i fria luften på hög höjd och är långflyttare. De förekommer till Dalälven i norr. I södra halvan av Sverige är även nordisk fladdermus Vingen består av flexibel, mjuk hud. och dvärgfladdermus arter som man mest kommer i kontakt med när det gäller vindkraft. Den nordiska fladdermusen är den vanligaste och mest spridda arten, och finns i hela landet utom i höglänta delar av fjällen. Den följer människan och bor normalt i boningshus. Av de fladdermöss som hittats döda vid vindkraftverk I Sverige är hälften av den arten. Nordisk fladdermus är sannolikt den enda fladdermus man kan vänta sig att stöta på i samband med vindkraftutbyggnad i norra delen av landet. Storfladdermus är den största arten av fladdermus i Sverige. Den jagar insekter på hög höjd, upp till 1200 meter över marken. Höst och vår kan man se dem flyga i dagsljus. Gråskimlig fladdermus. På hösten söker sig arten in till städerna, där man hör hanarnas revirflykt kring höga byggnader. Dvärgfladdermusen väger ungefär 4 gram, som en sockerbit. En vuxen nordisk fladdermus, den vanligaste arten i Sverige. Den förekommer i de flesta slags miljöer, med en utbredning från sydligaste Skåne till Lappland norr om polcirkeln

9 Planering och prövning av vindkraft Planering och prövning av vindkraft är två olika processer. I en översiktsplan kan kommunen peka ut områden som anses lämpliga eller olämpliga för vindkraft. Prövning handlar om att ta ställning till en ansökan om att etablera vindkraft. Är det en stor vindkraftpark, utförs prövningen av länsstyrelsen. Planering av vindkraft I kommunens översiktsplan beskrivs den långsiktiga användningen av mark och vatten. Där kan kommunen peka ut områden som anses lämpliga eller olämpliga för vindkraft. Invånarna kan påverka översiktsplanen genom att delta vid samråd och lämna skriftliga yttranden till kommunen. Falkenbergs kommun har en lång tradition av planering för vindkraft. I översiktsplanen som beräknas vara färdig i slutet av 2012, ingår en vindbruksutredning. Där beskrivs olika kriterier för vindkraftetablering, till exempel avstånd till bebyggelse, hänsyn till kulturella värden samt naturvärden som förekomst av fåglar och fladdermöss. Man vill särskilt skydda häckningsplatser, flygstråk eller spelplatser för fåglar som är rödlistade (det vill säga att deras framtida överlevnad inte är säker). Hallands län Falkenbergs kommun Kommunen har samarbetat med Falkenbergs ornitologiska förening för att peka ut områden som är känsliga för kungsörn, havsörn, pilgrimsfalk, röd glada, fiskgjuse, smålom och storlom samt tjäder. Kring boplatserna föreslås skyddszoner, från 1 km (smålom och storlom) till 5 km (kungsörn). Även för tjäder finns en skyddszon som är 1 km kring fågelns spelplats. I vindbruksutredningen för Falkenbergs kommun, står att områden där det finns starkt utrotningshotade fåglar och fladdermöss anses olämpliga för vindkraft. Om arter som riskerar att påverkas negativt av vindkraft finns i ett område, så bör det göras en noggrannare bedömning. I vissa fall kan man tänka sig vindkraft under vissa villkor, på vissa avstånd, men den exakta bedömningen varierar från fall till fall. Prövning av vindkraft För att få bygga en stor vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken. En projektör som gör ansökan om en större vindkraftetablering, ska lämna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till länsstyrelsen. En MKB beskriver hur vindkraftetableringen påverkar djur, människor och miljö. Därefter gör länsstyrelsen en tillståndsprövning. Processen tar ofta flera år. Hur arbetar en länsstyrelse vid miljöprövning av vindkraft, när det handlar om fåglar och fladdermöss? Anna-Lena Olsson är miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Halland. Brukar ni begära att inventering av fåglar och fladdermöss ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning? Ja, det är mycket vanligt. Vi kan till exempel begära att bolagen undersöker om det finns större rovfåglar eller andra hotade grupper av fåglar i området. När det gäller fåglar har vi hunnit lite längre, medan fladdermöss och vindkraft är ganska ny kunskap för oss. Där kan vi be bolagen utreda om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt för dem att stänga av vindkraftverken under vissa förhållanden; varma nätter på sensommaren med svaga vindar då det finns risk att insekterna svärmar och lockar till sig fladdermöss. Vid samrådet kan vi berätta vad vi tycker att en bra inventering ska innehålla. Vill vi till exempel att projektören ska inventera övervintrande rovfåglar så är det bra om bolagen får veta det i tid för att undvika långa fördröjningar i kompletteringen. Det skulle underlätta om det fanns en standard för hur en inventering ska göras. Prövning av vindkraft - och möjlighet att påverka HÄR KAN DU PÅVERKA genom att delta vid samråd HÄR KAN DU PÅVERKA om du anser dig berörd genom skriftliga synpunkter till länsstyrelsen HÄR KAN DU PÅVERKA genom att överklaga till Mark- och miljödomstolen Projektören hittar en plats Projektören håller samråd med länsstyrelse och kommun Projektören håller samråd med allmänhet och organisationer som berörs av projektet Projektören upprättar en MKB och lämnar den med tillståndsansökan till länsstyrelsen Efter att kommunen tillstyrkt etable ringen kan länsstyrelsen ge tillstånd Läs mer på

10 Har det hänt att bolag får ta bort verk från en ansökan för att det finns risker för fåglar och fladdermöss? Ja. Vi strök sex verk från en park för att det fanns övervintrande kungsörn i området och vi har plockat bort enstaka verk, exempelvis vid höjdryggar i ett skogsområde. När bolagen gör inventering och de upptäcker hotade arter så händer det att de på eget initiativ stryker verk från en ansökan. Är det vanligt att ni upprättar kontrollprogram för fåglar och eller fladdermöss? Vi kan skriva in i villkoren att det ska göras en uppföljande kontroll av hur vindkraften har på verkat fåglar och fladdermöss i området. Det skulle underlätta för bolagen och tillsynsmyndigheten om det fanns tydliga modeller för hur kontrollerna ska se ut. Att räkna med fåglar och fladdermöss Inför tillståndsansökan: MKB-inventering Det är projektören som ansvarar för att inventeringen utförs och betalar för den. Här är förslag på punkter som bör ingå i en MKB-inventering när det gäller fåglar och fladdermöss: Tidigare genomförda inventeringar, samt en första bedömning av områdets kvalitéer som miljö för fåglar och fladdermöss. Fältinventering med särskilt fokus på rovfåglar, hönsfåglar, måsar, tärnor, vattenfåglar och vadare. Inventeringen ska göras i under den del av året när fåglarna använder sig av området. För fladdermöss bör inventering göras på valda delar av området med ultraljudsdetektor natte tid under juni juli och i augusti september. Avsikten är undersöka regelbunden förekomst av hotade och sällsynta arter. Normalt behöver man inte ta sådan hänsyn till kolonier av de vanligaste arterna; nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och vattenfladdermus, utom möjligen i delar av Norrland, där fladdermöss generellt är ovanliga. När verken är på plats: Följ kontrollprogram Syftet med ett kontrollprogram kan vara att undersöka följderna av en etablering, att ta fram ny kunskap (till exempel om rovfåglar) som kan användas vid kommande projekt eller att anpassa driften till lokala förhållanden. Att undersöka om fladdermöss omkommer i en vindkraftpark, kan till exempel vara ett syfte med kontrollprogram. Tidiga morgnar efter varma, lugna nätter innan rovdjuren varit framme, så räknas och insamlas döda fladdermöss under vindkraftverken. Ett område med minst 50 meters radie runt varje verk bör undersökas noga, vid några tillfällen från slutet av juli till början av oktober. Dessutom bör man mäta aktiviteten vid ett eller flera verk under några lugna, varma nätter för att undersöka om fladdermöss av högriskarter jagar insekter í närheten av rotorbladen. Mätningen kan göras med auto-boxar, ultraljudsdetektorer som automatiskt registrerar fladdermöss på ett sätt så att inspelningarna kan användas för artbestämning i efterhand. Genom att anpassa driften stänga av verken under varma sensommarkvällar med svaga vindar, då insekter svärmar på hög höjd går det att minska dödligheten kraftigt för fladdermöss. ORDFÖRKLARING Rödlista: en nationell eller internationell förteckning över de arter vars framtida överlevnad inte är säker. Listan är ett hjälpmedel i arbetet med naturvård. ArtDatabanken bedömer vilka arter som ska stå med på den svenska rödlistan. Naturvårdsverket fastställer en ny rödlista vart femte år. EU:s Fågeldirektiv: Medlemsländerna ska vidta nödvändiga åtgärder för att fågelpopulationerna ska kunna hållas på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och till rekreationsbehov. I ett av fågeldirektivets bilagor listas vilka arter som är särskilt skyddsvärda. EU:s habitatdirektiv för fåglar: Medlemsländerna ska upprätthålla förutsättningar för att fåglarna ska bevaras i sina naturliga levnadsmiljöer. Syftet är att säkra den biologiska mångfalden. Artskyddsförordningen: Förordningen innehåller regler för fridlysning bland annat för fåglar. Genom artskyddsförordningen har bestämmelser i EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv införts i svensk lagstiftning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): För verksamheter som påverkar miljön krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I den ska framgå vilka miljöeffekter verksamheten får, och hur de negativa effekterna kan minskas. Alternativ till projektet ska också finnas med. Läs mer i miljöbalken, kapitel 6. Population: mängden av alla individer av en art som lever inom ett område och har möjlighet att fortplanta sig med varandra. Artportal: en oberoende samlingsplats dit man kan rapportera och läsa om fynd av fåglar, djur och arter. Artportalen driva av ArtDatabanken (Sveriges lantbruksuniversitet) med medel från Naturvårdsverket. Häcka: para och fortplanta sig och föda upp ungar. Hangvind: Hangvind uppstår när en luftström (vind) pressas upp ovan en upphöjning. Den uppåtgående luftströmmen utnyttjas av exempelvis fåglar, segelflygplan samt hängglidare. Ledlinje: En ledlinje i landskapet kan vara en allé, en skogskant eller en väg. Fridlysning: I artskyddsförordningens bilagor anges vilka växt- och djurarter som är fridlysta. Det är regeringen som beslutar om fridlysning, som kan gälla i hela landet, i ett län eller del av ett län. FOTON: Omslag: Åsa Olsson. Sid 5, fladdermus: Jens Rydell. Sid 5, fåglar: Jan Pettersson. Sid 6, jordbruksmark: Jens Rydell. Sid 6, havsbaserat: Jan Pettersson. Sid 7: Ingemar Ahlén. Sid 9, fladdermus: Jens Rydell. Sid 9, karta: Ingemar Ahlén. Sid 9, porträtt: Henrik Josefsson. Sid 10: Jeff Kidd. Sid 11: Torgeir Nygård. Sid 12: Tim Hipkiss. Sid 13: Jan Pettersson. Sid 14-15: Jens Rydell. Sid 17: Christel Lind 18 19

11 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Vindkraftverk kan utgöra en fara för fåglar och fladdermöss. Därför är det viktigt att placera vindkraftverken rätt. Riskerna kan nämligen minimeras, med hjälp av kunskap om fåglarna och fladdermössens beteende. Det framkom i en syntesrapport som publicerades 2011, där forskning från Europa och USA sammanfattas. I rapporten framgår vilka miljöer som bör undvikas och vilka arter som påverkas i olika områden. Denna populärvetenskapliga broschyr bygger på syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Broschyren är framtagen inom kunskapsprogrammet Vindval som samlar in, bygger upp och förmedlar fakta om vindkraftens påverkan på människa och miljö. isbn