Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar
Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever Nyanlända elever i grundskolan (inkl. framgångsfaktorer) Nyanlända elever i gymnasieskolan Elevhälsa Digitala arbetssätt och fjärrundervisning
Flest nyanlända elever i högstadieoch gymnasieåldern (2015) Ca 40 000 barn och ungdomar i åldern 13-18 år Ca 2 % i åldrarna 1-12 år Drygt 5 % i åldrarna 13-15 år Nära 8 % i åldrarna 16-18 år
Asylsökande i åldern 15-20 år
Faktorer som påverkar nyanlända elevernas skolgång, bl.a. Elevens ålder och skolbakgrund, kunskaper, erfarenheter etc. Kommunens rutiner för mottagande Familjesituation och socialt nätverk Hälsa både elevens och de anhörigas Asylsökande, PUT, TUT (Migrationsverket om tillfälliga lagen) Rättigheter p.g.a. rättslig status Boendesituation
Faktorer som påverkar (forts.) Elevsammansättning på skolan (andel nyanlända) frikvot på fristående skolor sedan 1 nov. Skolans arbetssätt och organisation Tillgång till behöriga och leg. lärare, studiehandledare m.fl. Kompetens på skolorna (andraspråksinlärning) Tillgång till digitala verktyg och digitala arbetssätt Annat t.ex. tillgång till skollokaler
SKL:s arbete Skolgång för nyanlända elever (2015) Öppna Jämförelser (ÖJ) Utbildning för nyanlända i gymnasieålder diskussionsunderlag från SKL:s kansli (2016) Analys Utbildning /etableringsspår för kortutbildade nyanlända unga vuxna (18-29 år) Långsiktig analys av asyl- och flyktingmottagandet
ÖJ 2016 tema nyanlända ÖJ grundskola läsåret 2014/15 ÖJ gymnasieskola läsåret 2014/15
Nyanlända elever i grundskolan Skollagsförändringar 1 jan. 2016 Antologi från forskningsprojekt Inspelad föreläsning med Nihad Bunar Utmaning och stöttning skapar möjligheter
STOR UTMANING Utvecklingszon Frustrationszon MYCKET STÖTTNING Lärande och förmågor utvecklas För höga krav, för svårt LITE STÖTTNING Trygghetszon Uttråkningszon För låga krav, för lätt Lite intresse och motivation LITEN UTMANING
Att undervisa nyanlända elever Kunskap om hur man konkret kan anpassa undervisningen till nyanlända elevers behov Forskningsbaserade framgångsfaktorer Utgångspunkt i lärares frågeställningar
Gymnasiebehörigheten ökar, förutom för de senast nyanlända Slutbetyg i grundskolan 2016, PM från Skolverket Födda i Sverige. Behörigheten ökar från 90,2 till 91,2 procent. Invandrat före ordinarie skolstart. Behörigheten ökar från 86,0 till 88,8 procent. Invandrat och börjat i årskurs 1-5. Behörigheten ökar från 71,7 till 74,0 procent. Invandrat och börjat i årskurs 6-9. Behörigheten ökar från 26,0 till 30,0 procent. Okänd bakgrund. Behörigheten har minskat från 13,1 till 3,6 procent (där finns elever som nyss kommit till Sverige och som saknar personnummer)
Sent anlända i grundskoleålder Ny utredning om elever (13-15 år) som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser, kommittédirektiv Analysera och ge exempel på hur undervisningen kan organiseras för att stödja kunskapsutvecklingen hos elever med kort skolbakgrund. Analysera hur övergången kan förbättras för att asylsökande elever som flyttas mellan olika boenden och därför placeras i olika skolor ska få en så sammanhållen utbildning som möjligt.
Framgångsfaktorer Utbildningssystemets beredskap (kunskap & insikt i styrkedjan) Kompetens hos lärare och övrig personal Språkstöd i ordinarie undervisning Flexibel organisation för utmaning och stöttning Samsyn och gemensamt ansvar Inkluderande förhållningssätt Höga förväntningar
Forts. framgångsfaktorer Kontakter med svenskspråkiga elever Kommunikation med vårdnadshavarna/gode män Rutiner för övergångar Det systematiska kvalitetsarbetet Undvika tidiga utbildningsval Motverka segregation (skolornas elevsammansättning)
Det systematiska kvalitetsarbetet Följa upp bl.a. - hur mottagandet och kartläggning fungerar (rutiner) - de nyanlända elevernas kunskapsutveckling - hur det fungerar på olika skolor i kommunen - elevernas perspektiv - lärande och erfarenhetsutbyte mellan skolor - elevhälsans insatser Dialogen huvudman rektor Stödet till lärarna Insatser för att mottagande och skolgång ska fungera bra på alla skolor
Gymnasieutbildning för nyanlända
Här kan man lära sig vad man vill, Men språket är verkligen svårt. Lärarna är duktiga och hjälpsamma. De förklarar ordentligt och tydligt. Amaniel Mario, kom till Sverige som ensamkommande när han var 16 år
Språkintroduktion
Hur lång tid tar det för nyanlända (16 19 år) att uppnå gymnasieexamen? Förutsatt språk- och kunskapsutvecklande undervisning i alla ämnen och språkstöd vid övergång till nationella program Elever med minst 6 års grundskola Språkintroduktion 1,5-2 år + nationellt program 3 år = ca 4,5-5,5 år Inte ovanligt med längre tid på språkintroduktion Elever med 3-5 års grundskola Språkintroduktion 2,5-3,5 år + nationellt program 3 år = ca 6 år Vanligt att det tar längre tid
Sent anlända i gymnasieålder Heterogen elevgrupp individuella lösningar Lång utbildningstid, viktigt att visa progression Stress att få betyg för att hinna komma in på nationellt program Studie- och yrkesvägledning och individuell studieplan är central Praktik kan påverka motivationen positivt Elevhälsans insatser är särskilt viktiga
Plug In 2.0 2015 2017 Ökad fokus på behörighet Även grundskolan omfattas Tre målgrupper: Riskzon för avbrott, avhoppade elever och nyanlända elever Progression mäts på alla elever som går in i projektet Mer info: www.skl.se/plugin
Effektiva utbildningsvägar för nyanlända i gymnasieålder Klarar gymnasieskolan och dess program av att möta behoven hos nyanlända elever? Finns det behov av: - regelförändringar - nationella satsningar - organisatoriska förändringar för att förbättra gymnasieskolans utbildningsvägar?
Möjliga åtgärder Regeländringar Utbildningssystemets utformning Gymnasiebehörigheter Gymnasieutbildning på engelska Meritpoäng för språkstudier Terminssystemet Nationellt stöd Kunskaper om effektiva utbildningsvägar Handbok för översättning av utländska betyg System för digital informationsöverföring av skolinformation Kompetenssatsningar
Möjliga åtgärder (forts.) Att utveckla lokalt Lokala strategier Systematiska kvalitetsarbetet Studie- och yrkesvägledning Användning av elevernas språkkunskaper Insatser för att korta ner tiden på språkintroduktion Praktik Samverkan Elevhälsa
Aktuellt om gymnasieskolan Webbsändning, gymnasiekonferensen i Stockholm 18 november Del 1 om juridiska frågor kopplat till antagning i gymnasieskolan Del 2, exempel från Malmö respektive Örebro Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola, Gymnasieutredningens betänkande
Ett förslag om ökade möjligheter till gymnasiestudier Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Innebär bl.a. ökade möjligheter till ett uppehållstillstånd för att ha möjlighet att fortsätta gymnasiestudier Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.
Elevhälsa och nyanlända elever Ömsesidiga sambandet mellan hälsa och lärande Skolan trygghet genom ramar, rutiner, relationen till lärarna Samma behov som alla andra elever, men kan behöva ytterligare stöttning Samarbete mellan lärarna och elevhälsans yrkesgrupper Hälsobesök för nyanlända, film av Vänersborgs grundskolas elevhälsa har tillsammans med Psynkprojektet Central roll, inte minst på språkintroduktion
Digitala verktyg och arbetssätt bra för alla, särskilt viktiga för nyanlända Nyanlända elever i mitt klassrum Språkutveckling med digitala resurser, Hülya Basaran (2016) Flippade klassrummets möjligheter Modersmålsundervisning och studiehandledning som fjärrundervisning på entreprenad (tillåtet sedan 1 augusti)
Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Särskild utredare Eva Durhan (SKL i expertgruppen), slutbetänkande 30 maj 2017 Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål SOU 2016:12 (delbetänkande feb. 2016) Förutsättningar för skolhuvudmän och andra aktörer att utföra undervisning åt andra skolhuvudmän Om distansundervisning inom vissa skolformer bör regleras
Tack för att ni lyssnade! Åsa Ernestam Asa.ernestam@skl.se