Att skapa klimatsmarta beteenden Klimatkommunernas nätverksträff i Borås 26 augusti 2016 Ida Zwahlen idazwahlen@hotmail.com 0735690576
Inledning Beteendepåverkande åtgärder för att minska klimatbelastningen Utvärdering av hårda styrmedel vanligt, men ovanligt för mjuka styrmedel Varför utvärdera beteendepåverkande åtgärder? - Projektmedel, t.ex. Klimatklivet Vilken varaktig utsläppsminskning den sökande tänker sig att de ska åstadkomma, jämfört med en situation utan åtgärden
Cykling Testcyklister - Region Skåne mätte ett år efter avslutat projekt: 75% cyklade lika mycket eller mer - Jönköping: 39% av 240 svarande köpte egen elcykel och minskade sitt bilanvändande Göteborgs projekt Tjäna cykel
Mobility management & resvanor Resepolicy, klimatväxlingsavgifter, hållbara tjänsteresor (t.ex. Jönköping) Gröna bilar i den interna organisationen (t.ex. Malmö) Distansmöten, uppföljning av resestatistik på enhetsnivå (t.ex. Region Skåne) LundaMaTs Hållbara resan i Helsingborg
Forskningen säger om MM - Intention och vana bakom bilanvändande Mer medvetna och genomtänkta avsiktliga processer bakom kollektivtrafikresor (vana spelar ingen roll) Normer har direkt effekt när vanor är svaga, men minimal effekt när vanorna är starka Faktorer som avgör ett val behöver inte vara samma som avgör alternativet separata kampanjer Bryta vanor innan implementering av attitydförändrande kampanjer (utformning viktigt) Fokus på grupp- eller individnivå, även vid återkoppling av statistik
Kost & matsvinn Tävlingar för att minska matsvinn (t.ex. Borås) Servera klimatsmart mat i offentliga organisationer, skolor Klimatkommunernas projekt VEGA
Hemsidor, spel & interaktiva kampanjer Klimatsmart vardag - Örebro Klimatsmarta stockholmare - Stockholm GreenHackGBG & Future Happiness - Göteborg
Skola & utbildning Miljöverkstaden - Helsingborg På egna ben - skoltävling i Göteborg Klimatolympiaden - Kristianstad Spänningssökarna - tävling anordnad av Lund och bl.a. energibolaget Kraftringen
Forskningen säger om klimatkommunikation Effektiv klimatkommunikation involverar olika nivåer av problemen på ett medvetet sätt Fokus på lokala konsekvenser ökar viljan till individuellt agerande (i synnerhet klimatanpassning) Fokus på klimatförändringarna ur större perspektiv ökar acceptans och stöd för policyer (främst förebyggande åtgärder)
Energibesparing Vi kan påverka! - informationsbroschyr i Göteborg Solkartor
Konsumtion GO! Malmö - kampanj i Malmö Återbrukscentraler Framtidsstigen - Lund
Forskningen säger om konsumtion Effekten av åtaganden: Experiment i mataffär åtangande om att inte ta gratis plastpåse i kassan De som skrivit under åtagandet tog i mindre utsträckning gratis plastpåse än kontrollgruppen Det önskvärda beteendet höll även i sig efter en tid Dessutom: åtagande om en oproblematisk handling (t.ex. inte ta en gratis plastpåse) stärkta värderingar mer benägna att fortsätta med liknande eller mer kostsamma beteenden. Med andra ord kan vi påverka människors beteenden i en hållbar riktning genom att få dem att genomföra en enkel beteendeförändring först. Skriftliga åtaganden > muntliga Offentligt åtaganden > privat Individuella åtaganden > grupp
Dialog med medborgare Klimatbantning för tolv hushåll i Kristianstad Dialogarbete i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm Leva livet - miljö + livskvalitet i Göteborg Forskningen säger Människor är mer benägna att ändra beteenden vid flytt
Forskningen säger om nudging Nudging bäst när det gäller hållbar konsumtion av energi, mat och transporter. 1. Opt-out: 95-99% av kunderna fortsätter köpa grön el om det är standardalternativet 2. Social jämförelse vid fakturering: 2-11% minskning av energiförbrukningen 3. Mer effektivt med nudging i mindre skala än i stor skala Nudging lämpligt när valen har en fördröjd effekt, är komplexa eller ovanliga eller när kopplingen mellan val och utkomst är tvetydig. Nudging bra för att komplettera informativa styrmedel. Beslutsfattare kan använda nudging på två sätt: 1. För att motverka negativ inverkan från andra aktörers (t.ex. företag, media) försök att undermedvetet påverka människors beteende och därigenom minska oönskade beteenden (t.ex. konsumtion av fett, salt eller socker). 2. Uppmuntra vissa beteenden och därmed öka önskvärda beteenden (t.ex. konsumtion av hälsosam mat).
Går det att förändra beteenden? - Svårt, kanske omöjligt, att mäta effekterna av beteendepåverkande åtgärder Value-action gap attitydförändring behöver inte leda till beteendeförändring Ex. förekomst av källsorteringskärl ökar konsumtionen källsortering rättfärdigar ökad konsumtion? Ex. social identitet och jämförelse påverkar energiförbrukning destruktiv bumerangeffekt Hårda styrmedel kan misslyckas pga ovilja att ta individuellt ansvar för klimatförändringarna Vanligt att medborgare först och främst ses som konsumenter Nudging och beteendepåverkande åtgärder som komplement till hårda/mjuka styrmedel för att öka acceptansen, inte substitut Viktigt att ifrågasätta syftet med beteendepåverkande åtgärder framställs ofta som den heliga gralen Dilemma: förenklad information/åtgärd förändrade lågkostnadsbeteenden MEN krävs större strukturella förändringar och högkostnadsbeteenden
Går det att utvärdera beteendepåverkande åtgärder? - Svårt att utvärdera och mäta effekterna (t.ex. minskade utsläpp) av beteendepåverkande åtgärder Många faktorer påverkar vårt beteende, går sällan att särskilja en specifik åtgärd från större kontexten Vanligaste utvärderingsmetoden är enkäter Går att visa att beteendepåverkande åtgärder ökar acceptansen för hårda styrmedel tillräckligt starkt argument för att fortsätta arbeta med det? Ökar kommunala åtgärder acceptansen för nationella styrmedel? Kan ta många år innan beteenden förändras tidsramar vid utvärdering Varje åtgärd ett steg på vägen mot att reformera samhällets strukturer Krävs mer forskning och mer resurser för att utföra bra utvärderingar Mäta långsiktiga förändringar av samspelet mellan flera åtgärder
Tack! Om ni vill att jag ska komma till er kommun och prata om det här får ni gärna bjuda in mig! Kontaktuppgifter: idazwahlen@hotmail.com 073-5690576