STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB UPPDRAGSNUMMER 5467806000 BULLERUTREDNING LÅGFREKVENT ÅBY-ALEBO Bilaga D2 STOCKHOLM SWECO ENERGUIDE AB TILLSTÅND
1 Bakgrund 3 1.1 Komplettering 3 1.2 Projektet 3 2 Lågfrekvent ljud från vindkraft 3 3 Riktvärden 3 3.1 Vägning av ljudnivåer 4 4 Beräkning 5 4.1 Metod 5 4.2 Beräkningsmodell och programvara 5 4.3 Underlag 5 4.4 Meteorologiska och geografiska parametrar 6 4.5 Ljudisolering 7 5 Resultat 7 6 Slutsats och diskussion 11 7 Referenslista 11 2 (11)
1 Bakgrund 1.1 Komplettering Innevarande rapport syftar till att utreda huruvida Socialstyrelsens rekommenderade nivåer avseende lågfrekvent buller inomhus (SOSFS AR 2005:6) kan innehållas vid samtliga ljudkänsliga punkter. 1.2 Projektet Tillståndsansökan gäller projekt Åby-Alebo vilket är en etablering av 58 vindkraftverk i Mönsterås kommun. I originalansökan har 30 ljudkänsliga bebyggelsepunkter identifierats och beräknade ljudnivåer har redovisats för dessa. Innevarande rapport redovisar ljudnivå med avseende på lågfrekvent ljud vid motsvarande punkter. I området projekterar Arise en vindkraftpark med 5 verk som är under tillståndsprövning (i rapport kallad Arise-park), ljud från dessa verk är medtagna i beräkningarna. 2 Lågfrekvent ljud från vindkraft Lågfrekvent ljud definieras normalt som ljud mellan frekvenserna 20-200 Hz, vilket är hörbart för det mänskliga örat. För att kartlägga kunskapsläget gällande bland annat hälsoeffekter av lågfrekvent ljud från vindkraft gjordes en sammanställning som publicerades 2011 på uppdrag åt Naturvårdsverket (1). Slutsatser från den sammanställningen är bland annat Lågfrekvent ljud (20-200 Hz) från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. 3 Riktvärden Ljudnivå från vindkraft utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 dba, enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Det finns inte något riktvärde gällande lågfrekvent ljud utomhus från vindkraft. Som riktvärde för lågfrekvent ljud tillämpas därmed Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6, se Tabell 1. 3 (11)
Tabell 1 Riktvärde för lågfrekvent buller inomhus enligt Socialstyrelsen Tersband [Hz] Ljudtrycksnivå [db] 31,5 56 40 49 50 43 63 41,5 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 3.1 Vägning av ljudnivåer För att kompensera för örats känslighet vid olika frekvenser appliceras vägningsfilter, t ex A (vanligast förekommande) och C (tar mer hänsyn till låga frekvenser). En ljudtrycksnivå som mätts eller bestämts med vägningsfilter kallas ljudnivå och betecknas med en bokstav, exempel: 40 db(a) Står det endast db, så innebär det att ljudnivån inte är vägd med något filter. Figur 1 Vägningsfilter 4 (11)
4 Beräkning 4.1 Metod Enligt Naturvårdsverkets rekommendation (2) kan bedömning av lågfrekvent ljud från vindkraft göras i två steg. Inledningsvis jämförs med beräkning hur stor ljudnivåskillnad det är mellan A-vägd (dba) och C-vägd (dbc) ljudnivå. Är den A-vägda nivån klart under riktvärdet på 40 dba och skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda mindre än cirka 20 db så föreligger sannolikt inget problem med lågfrekvent buller. Skulle skillnaden vara större än 20 dba bör dock en noggrannare utredning göras med avseende att kontrollera mot Socialstyrelsens riktvärden inomhus. I och med att formuleringen skriven som cirka 20 decibels skillnad är noggrannare beräkning gjord i innevarande rapport för de punkter där vi beräknar en skillnad på mer än19 decibel. En noggrannare beräkning är också genomförd för de punkter som har över 35 dba i beräknad ekvivalent ljudnivå oavsett vilken skillnad som beräknas mot C- vägda nivåer. Utifrån de uträknade lågfrekventa ljudnivåerna utomhus för utvalda mottagarpunkter görs en bedömning av fasadisolering beroende på bostadstyp och den resulterande ljudnivån inomhus. 4.2 Beräkningsmodell och programvara I Sverige används i huvudsak två olika modeller för beräkning av ljud från vindkraft; Nord2000 och Naturvårdsverkets modell. Nord2000 (3) (4) är en beräkningsmodell utvecklad för att stämma med de nordiska väder- och klimatförutsättningarna. Modellen är i grunden utvecklad för väg- och spårtrafik, men är också applicerbar på industri- och vindkraftsberäkningar. Utvecklingen av modellen är gjord av det danska teknikutvecklingsföretaget DELTA, norska SINTEF och svenska SP och är finansierad med stöd av Nordiska ministerrådet och andra myndigheter i de nordiska länderna. Naturvårdsverkets modell för att beräkna ljud från vindkraftverk (5) är en relativt enkel utbredningsmodell som inte tar hänsyn till terräng eller specifika meteorologiska fall. Följande rapport bygger på ljudberäkningar gjorda med programvaran Soundplan och med beräkningsmodellen Nord2000. En referenskoll av beräknade ljudnivåer i db(a) med Nord2000 har gjorts mot beräkningar genomförda i programvaran WindPro med Naturvårdsverkets modell. Jämförelse kan endast göras för en resulterande db(a)-nivå och inte för lågfrekvent ljud då Naturvårdsverkets modell inte tar hänsyn till låga frekvenser. Generellt så ger Naturvårdsverkets modell något högre ljudnivåer än Nord2000. 4.3 Underlag Som underlag till beräkningar har erhållits höjdkurvor i 5 m ekvidistans, parklayout för de planerade verken, koordinater för ljudkänsliga punkter. Samtliga 58 planerade vindkraftverk är av typen Nordex N117 och har en navhöjd på 141,5 meter. Då 5 (11)
oktavbandsdata från Nordex N117 ej har varit tillgängligt har oktavband från Siemens (6) vindkraftverk använts för beräkning. Maximal ljudeffektnivå för bägge typer av vindkraftverk är 105dBA och rotorstorleken är jämförbar. I Arise-parken är verken av typen Vestas V112 (7), med en navhöjd på 119 meter. Observera att ansökan är av box-modell och att slutgiltig layout och val av vindkraftverk kan komma att ändras. Figur 2. Vy med de ljudkänsliga husen samt deras namn. Bild från ljudberäkning i tillståndsansökan. 4.4 Meteorologiska och geografiska parametrar Nord2000-modellen ger möjligheten att variera ett stort antal meteorologiska och geografiska paratmetrar. Normalt används dock standardvärden för svenska förhållanden på dessa parametrar, se Tabell 2. Tabell 2 Parametrar vid beräkning Parameter Värde Källa Luftfuktighet 70 % ISA 1 6 (11) 1 International Standard Atmosphere
Temperatur 15 C ISA Lufttryck 1013 mbar ISA Atmosfärisk turbulens för vind 0,12 Cw 2 [m 4/3 s -2 ] Nord2000 (4) Atmosfärisk turbulens för luft 0,008 C t 2 [Ks -2 ] Nord2000 (4) Markråhetslängd, z 0 0,3 Projektspecifik enligt Naturvårdsverket (5) 4.5 Ljudisolering Hur bra ljudisolering en byggnad har beror på utformning, material och skick. Mätningar gjorda på typiska danska hus (8) visar en fasaddämpning av lågfrekvent ljud enligt Tabell 3. Värdena i tabellen kan ses som ett riktvärde, svenska hus hävdas dock ofta ha bättre fasadisolering än danska. Tabell 3 Ljudisolering i typiska danska hus enligt (8) Tersband [Hz] Ljudtrycksnivå [db] 25 4,6 31,5 6,7 40 7,6 50 10,3 63 14,2 80 17,5 100 18,4 125 17,5 160 18,6 200 22,4 5 Resultat Beräkningar av ljudnivåer i mottagarpunkter ger följande resultat enligt Tabell 4. Samtliga mottagarpunkter utom punkt S kvalar in för vidare analys, då skillnaden dba-dbc är minst 19 decibel eller att den A-vägda ljudnivån är minst 35 dba. 7 (11)
Tabell 4 Resultat för beräknade ljudnivåer i mottagarpunkter. Kumulativa ljudnivåer med både befintlig och planerad park. Leq db(a) (Nord2000) Leq db(c) (Nord2000) Skillnad db Extra koll (JA/NEJ) Riktvärde (beräkningsgrundande) 40 (37) - 20 (19) A 39 57 18 JA B 36 55 19 JA C 35 54 19 JA D 35 54 19 JA E 34 54 20 JA F 34 54 20 JA G 35 55 20 JA H 33 52 19 JA I 34 53 19 JA J 34 54 20 JA K 35 54 19 JA L 34 54 20 JA M 34 54 20 JA N 35 54 19 JA O 34 53 19 JA P 33 52 19 JA Q 31 51 20 JA R 31 51 20 JA S 33 51 18 NEJ T 34 53 19 JA U 35 54 19 JA V 33 53 20 JA AA 39 57 18 JA AB 28 48 20 JA AC 38 57 19 JA AD 22 42 20 JA AE 28 48 20 JA AF 31 50 19 JA AG 28 50 22 JA AH 19 38 19 JA 8 (11)
Socialstyrelsens riktvärden gällande lågfrekvent ljud avser inomhusnivåer. De beräknade värdena i Tabell 5 avser utomhusnivåer vid husen och i Tabell 6 ses vilken ljudnivå som kan förväntas inomhus i ett hus med normal fasadisolering. För att de i tabellen markerade värdena inte ska orsaka för höga nivåer inomhus krävs att fasaden isolerar upp till 7 db vid 50-125 Hz och 13 decibel vid 200 Hz frekvenser. Detta isoleringskrav bedöms att klaras av vanliga beboeliga hus (8). Tabell 5 Detaljanalys av utvalda mottagarpunkter. Beräknade ljudnivåer utomhus i db. Frekvens [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 169 200 Riktvärde 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 Inomhus Typisolering 6,7 7,6 10,3 14,2 17,5 18,4 17,5 18,6 22,4 Mottagare Beräknad ljudnivå utomhus [db] A 52 50,9 49,3 47,8 46,1 43,8 41,6 32,4 44 B 50,5 48,8 47,3 45,7 43,7 41,3 38,6 32,3 44 C 50,1 48,2 46,7 45 42,9 40,5 37,6 32,2 43,9 D 49,9 47,5 46,1 44,5 41,9 38,7 34,4 30,4 43,4 E 49,5 46,9 45,6 44,2 41,8 38,1 36,3 30,3 43,2 F 50 47,5 46,2 44,6 42,2 38,8 32,8 29,1 43,9 G 50,9 48,4 47 45,5 43 40 34,4 30,9 45 H 48,5 45,9 44,4 42,9 40,4 37,7 31,2 29,2 43,8 I 49,5 46,9 45,6 44 41,5 38,6 32,6 29,3 44 J 49,8 47,2 46 44,4 41,9 38,7 35,3 29,7 44,4 K 49,6 47 45,7 44,2 41,7 38,6 36,3 33,5 43,5 L 49,6 47,1 45,9 44,5 42,1 39 37,6 33 44,2 M 49,8 47,3 46 44,5 41,9 38,9 34,7 27,9 42,7 N 50,3 47,8 46,5 45 42,5 39,3 35,2 27,9 42,6 O 49,1 46,6 45,3 43,8 41,3 38,2 34,1 26,3 41,6 P 47,9 45,4 44,2 42,6 40,1 36,9 32,5 25,8 40,9 Q 46,6 44,1 42,8 41,3 38,7 35,6 31,1 25,2 39,5 R 46,8 44,3 43 41,5 38,9 35,9 31,3 26,3 40,1 T 48,9 46,5 45,3 44 41,9 38,9 37,4 34 42,8 U 50,4 47,9 46,5 44,9 42,7 40,1 37,6 32,7 44,5 V 49,1 46,6 45,3 43,7 41,1 38,2 33,7 28,4 42,9 AA 52,3 51,2 49,6 48,2 46,5 44 41,2 32,5 44,3 AB 42,5 41,6 39,8 38,2 36,6 34,2 34 26,7 33,3 AC 51,8 50,6 49 47,5 45,8 43,6 41,3 32,3 44 AD 37,2 36,1 34,1 32,2 30,6 29,1 26,6 25,1 29,7 AE 42,8 41,8 40 38,4 36,8 34,3 33,8 27,4 34,6 9 (11)
AF 45,6 44,1 42,5 40,6 38,5 36,2 34,7 30,2 39 AG 45,2 43,9 42,2 40,6 38,9 36,5 36 30,8 34,3 AH 32,7 32,7 26,9 26 30,2 29,3 25,1 20,4 21,8 Tabell 6 Förväntad lågfrekvent ljudnivå inomhus Frekvens [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 169 200 Riktvärde Inomhus 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 Typisolering 6,7 7,6 10,3 14,2 17,5 18,4 17,5 18,6 22,4 Mottagare Beräknad ljudnivå inomhus [db] 10 (11) A 45,3 43,3 39 33,6 28,6 25,4 24,1 13,8 21,6 B 43,8 41,2 37 31,5 26,2 22,9 21,1 13,7 21,6 C 43,4 40,6 36,4 30,8 25,4 22,1 20,1 13,6 21,5 D 43,2 39,9 35,8 30,3 24,4 20,3 16,9 11,8 21 E 42,8 39,3 35,3 30 24,3 19,7 18,8 11,7 20,8 F 43,3 39,9 35,9 30,4 24,7 20,4 15,3 10,5 21,5 G 44,2 40,8 36,7 31,3 25,5 21,6 16,9 12,3 22,6 H 41,8 38,3 34,1 28,7 22,9 19,3 13,7 10,6 21,4 I 42,8 39,3 35,3 29,8 24 20,2 15,1 10,7 21,6 J 43,1 39,6 35,7 30,2 24,4 20,3 17,8 11,1 22 K 42,9 39,4 35,4 30 24,2 20,2 18,8 14,9 21,1 L 42,9 39,5 35,6 30,3 24,6 20,6 20,1 14,4 21,8 M 43,1 39,7 35,7 30,3 24,4 20,5 17,2 9,3 20,3 N 43,6 40,2 36,2 30,8 25 20,9 17,7 9,3 20,2 O 42,4 39 35 29,6 23,8 19,8 16,6 7,7 19,2 P 41,2 37,8 33,9 28,4 22,6 18,5 15 7,2 18,5 Q 39,9 36,5 32,5 27,1 21,2 17,2 13,6 6,6 17,1 R 40,1 36,7 32,7 27,3 21,4 17,5 13,8 7,7 17,7 T 42,2 38,9 35 29,8 24,4 20,5 19,9 15,4 20,4 U 43,7 40,3 36,2 30,7 25,2 21,7 20,1 14,1 22,1 V 42,4 39 35 29,5 23,6 19,8 16,2 9,8 20,5 AA 45,6 43,6 39,3 34 29 25,6 23,7 13,9 21,9
AB 35,8 34 29,5 24 19,1 15,8 16,5 8,1 10,9 AC 45,1 43 38,7 33,3 28,3 25,2 23,8 13,7 21,6 AD 30,5 28,5 23,8 18 13,1 10,7 9,1 6,5 7,3 AE 36,1 34,2 29,7 24,2 19,3 15,9 16,3 8,8 12,2 AF 38,9 36,5 32,2 26,4 21 17,8 17,2 11,6 16,6 AG 38,5 36,3 31,9 26,4 21,4 18,1 18,5 12,2 11,9 AH 26 25,1 16,6 11,8 12,7 10,9 7,6 1,8-0,6 6 Slutsats och diskussion Socialstyrelsen riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus bedöms klaras med avseende ljud från de planerade 58 vindkraftverken i projekt Åby-Alebo tillsammans med de 5 verken i Arise-park. 7 Referenslista 1. M. Nilsson, G. Bluhm, G. Eriksson, K. Bolin. Kunskapssammanställning om infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Stockholm : Naturvårdsverket (Karolinska institutet, VTI, KTH), 2011. 2. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets hemsida. [Online] den 20 Februari 2013. [Citat: den 15 Maj 2013.] http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledning-amnesvis/buller/buller-fran-vindkraft/. 3. B. Plovsing, J. Kragh. Rapport AV 1851/00. Nord2000. Comprehensive Outdoor Sound Propagation Model. Part 1: Propagation in an Atmosphere without Significant Refraction. Hörsholm : Delta Akustik & Vibration, Reviderad 2006. 4. J. Kragh, m fl. User's Guide Nord2000 Road. Hörsholm : DELTA, SINTEF, SP, 2006. 5. Naturvårdsverket. Ljud från vindkraft, reviderad utgåva av rapport 6241, koncept 2010. u.o. : Naturvårdsverket, 2010. 6. Siemens. SWT - 2.3-113, Acoustic Emission. confidential document : Siemens, 2013. 7. Vestas. Acoustic noise measurements V112-3.0 MW. u.o. : confidential document. 8. Sound Insulation of Dwellings at Low Frequencies. Hoffmeyer och Jakobsen. 1, u.o. : Journal of Low frequency Noise, Vibration and Active Control, 2010, Vol. 29. 11 (11)