Bilaga 2 Föreliggande dokument är framtaget som ett stöd vid ifyllande av ansökningsblanketten för statsbidrag för insatser mot hiv/sti 2016. Syftet är att ge en utförligare förklaring av olika begrepp i blanketten. Det innehåller också information om statsbidragets bakgrund och om förordningen som reglerar statsbidragsfördelningen. Bakgrund - generell information Staten har sedan slutet av 80-talet avsatt särskilda medel för hiv/sti-prevention. Fördelning av bidraget grundar sig på Förordning om statsbidrag till landsting och vissa kommuner för insatser mot hivinfektion (SFS 2013:666) som gäller from 140801. Förordningen beskriver bakgrund, inriktning och förutsättningar för bidraget samt hur processen från ansökan till beslut ser ut. Folkhälsomyndigheten (FHM) ansvarar för fördelningen av statsbidrag till kommuner och landsting. Region Skåne ansöker årligen om statsbidrag och fördelar till organisationer på regional nivå. Regionala/kommunala organisationer, Region Skånes egna förvaltningar och frivilligorganisationer kan ansöka om statsbidrag för hiv/sti-insatser. Skånes kommuner kan också söka direkt hos FHM. Ansökan om statsbidrag för regionala insatser Ansökan består av tre handlingar: 1. Ansökningsblankett 2. Bilaga 1 Sammanfattande budget 3. Bilaga 2 Information för ifyllande av ansökningsblankett Statsbidragets syfte Syftet med statsbidraget är att förstärka och komplettera huvudmännens insatser. Detta innebär att insatser/projekt man söker medel för ska utgöra ett komplement till Region Skånes arbete. Det kan t.ex. gälla en insats som riktar sig till en specifik målgrupp som projektet kommer att möta i miljöer där Region Skånes personal inte finns. Statsbidragets mål Insatser/projekt ska leda/bidra till att uppnå följande mål: Mål 1 - Begränsa spridning av hivinfektion, upprätthålla och utveckla ett effektiv förebyggande arbete som utförs av kompetent personal, är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet eller vars resultat kan följas upp och utvärderas genom vetenskapliga 1
metoder och främst är riktad och anpassad till olika preventionsgruppers förutsättningar och behov. Målet avser ett utvecklingsområde/en insats som har hiv i fokus eller vänder sig till grupper som är särskilt utsatta för hivinfektion. Mål 2 - Förstärka och komplettera insatser mot andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar som kan antas bidra till att uppfylla målen i 1, och 3 6. Målet avser ett utvecklingsområde/en insats med övriga STI i fokus och/eller breda insatser riktade till ungdomar/unga vuxna. Mål 3 - Begränsa konsekvenserna av hivinfektion för samhället och enskilda. Målet avser ett utvecklingsområde/en insats som har stödinsatser för hivpositiva i fokus. Mål 4 - Skapa öppenhet av hivinfektion samt motverka att personer som lever med en sådan infektion eller sjukdom eller deras anhöriga stigmatiseras och diskrimineras. Målet avser ett utvecklingsområde/en insats där insatserna ska leda till minskat stigma och minskad diskriminering. Projekt/insatser som är tänkta att genomföras i samverkan eller samarbete med exempelvis kommuner, andra myndigheter eller med ideell organisation ska lyftas i avsnittet kring samverkan. Detta är en viktig aspekt i handläggning av ansökningarna och refereras till mål 5 och 6 i förordningen. Målgrupp Det handlar om den grupp som ska nås direkt av insatsen om det inte är en specifik preventionsgrupp. Det är till exempel vård- och skolpersonal som genomgår kompetensutveckling eller tjänstemän som utvecklar en handlingsplan. Ibland finns ingen målgrupp eller mellanhand utan insatsen riktas direkt till preventionsgruppen, som t.ex. psykosociala insatser eller kunskapsspridning direkt till preventionsgruppen. Om det är möjligt bör man ange yrkeskategorier, gruppstorlek och om det finns geografiska begränsningar. De prioriterade preventionsgrupperna i Skåne är: Män som har sex med män (MSM) Migranter Unga och unga vuxna Personer som köper och säljer sex Hivpositiva och närstående Problemanalys Problemanalysen beskriver ett problem som ska lösas med hjälp av projektet, problemets troliga orsaker samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas. Det är viktigt att man först 2
analyserar problemet och dess orsaker innan man börjar tänka på lösningar. Ett komplext problem kan bli enklare att hantera om det delas upp i flera problemområden. De grundläggande frågor en problemanalys/situationsanalys bör besvara är följande: Vilket är det huvudsakliga problemet som ska lösas med hjälp av projektet? Vad orsakar problemet? Vilka är de egentliga, grundläggande orsakerna till att huvudproblemet existerar? Vad är det som hindrar parterna från att själva lösa problemet? Vilka konsekvenser har problemet? Vem drabbas av problemet? Vem äger problemet? Behovs- omvärldsanalys I behovsanalysen beskrivs och analyseras de bakomliggande behov som motiverar projektet. Analysen svarar på frågan varför projektet bör genomföras. Därtill ska behoven sättas in i ett vidare omvärldsperspektiv. Det finns ingen enhetlig och entydig definition på omvärldsanalys den kan sammanfattas som en utomstående verklighet som påverkar projektets möjligheter att uppnå sina mål. Utifrån analysen utarbetas olika handlingsalternativ som ofta beskrivs som en vald strategi, varför omvärldsanalys gärna relateras till strategiutveckling. Det hindrar dock inte att omvärldsanalys görs i alla typer av sammanhang som inbegriper operativa inslag. Övergripande mål Ett övergripande mål, som är projektets högsta mål-nivå, anger färdriktningen, d.v.s. vilken förändring som sker i samhället till följd av projektet. Detta mål förväntas uppnås 5-10 år efter projektets avslut. Det finns dessutom flera mål (inom själva projektet) eller flera projekt (i samhället) som sammantaget leder till uppfyllelsen av det övergripande målet, t ex. att minska spridningen av hiv/sti. Detta mål är svårt att mäta och därför ska indikatorer på övergripande mål-nivå undvikas. Övergripande mål kan också finnas i nationella dokument eller lokala/regionala dokument som strategier, handlingsplaner eller vägledningar. Välj helst bland de nationella målen. Det viktiga är dock att målen knyter an till förordningens mål. Projektmål Ett projektmål är anledningen till att projektet genomförs. Projektmålet beskriver den situation som förväntas råda om projektet levererar förväntade resultat. Projektmålet syftar till att lösa kärnproblemet/huvudproblemet. Det ska beskriva det resultat som ska ha uppnåtts när projektet avslutas. Det ska beskriva ett tillstånd - hur det ska vara när man lyckats med arbetet. Uppnås projektmålet ska orsakerna till problemet vara undanröjda och därigenom även själva problemet. 3
Projektmålet avser egentligen mål som är tänkta att nås efter något år eller t.o.m. 3 år efter det att projektet avslutats. De nationella riktlinjerna för fördelning av statliga medel kräver dock att man också tänker i kortare perioder. Projektmålet ska vara formulerat som SMART mål: Specifikt (konkret och tydligt på vad som ska åstadkommas) Mätbart (kvantifierbart, ska gå att mäta) Antaget (accepterat/förankrat hos alla involverade) Realistiskt (rimligt och genomförbart) Tidsbundet (bestämd tidpunkt för när målet ska vara uppnått) Ange även vilka indikatorer som mäter om projektmålet uppfyllts. Delmål Ett/flera delmål beskriver olika delresultat som förväntas uppnås genom diverse planerade aktiviteter. De beskrivs utifrån den egna verksamheten och de lokala/regionala förutsättningarna. Delmålen är de direkta resultat som ska ha uppnåtts till följd av genomförda aktiviteter. De ska också formuleras SMART specifika, mätbara, angelägna, realistiska och tidsbundna. Delmålen ska tillsammans leda till att projektmålet uppfylls. Aktiviteter avser vad som ska göras under projektets gång. En indikator/fler indikatorer ska kopplas till varje delmål samt till vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå delmålet. Resultatet är en beskrivning av värdet av det projektet producerar, d.v.s. faktiska, påtagliga resultat som direkt följd av projektets aktiviteter. Obs. Är du osäker på hur SMART-mål formuleras kan du få hjälp av Region Skåne. Det finns en stor risk att din ansökan blir obehandlad om SMART-målen inte är formulerade enligt ovanstående anvisningar. Exempel på målnivåer Övergripande mål: Förbättrade folkhälsotal bland ungdomar i kommunen, flickor och pojkar. Projektmål: Ökad fysisk aktivitet bland grundskoleungdomar (6-16 år) i kommun X. Delmål: 1. Ökat antal idrottslektioner och bättre möjligheter för fysisk aktivitet i kommunens skolor. 2. Effektivare och fler kampanjer/samtal riktade till ungdomar om fysisk aktivitet, anpassat till flickor och pojkar. 3. Stärkt preventionsarbete inom sjuk- och hälsovård med fokus på fysisk aktivitet, prevention riktad till ungdomar. 4
4. Förbättrad samverkan mellan idrottsföreningar i kommunen i syfte att locka ungdomar till idrottsengagemang, med fokus på både flickor och pojkar. Indikator För att målen ska kunna följas upp ska indikatorer också formuleras i ansökan. Indikatorer är verktyg som möjliggör uppföljning av delresultat/delmål och är ett sätt att göra ett mål tydligt och påtagligt. Indikatorer ska alltid vara neutrala. Indikatorer bör vara relativt enkla att ta fram och de ska illustrera viktiga förändringar. En indikator kan verifieras av t.ex. en statistisk källa (verifikationskällor) som styrker att en förändring har skett till följd av projektet. Det underlättar om en första mätning eller beskrivning av situationen har gjorts innan man startar arbetet. Det kan vara bra att ha minst två indikatorer kopplade till delmålet varav en kan vara kvantitativ och den andra kvalitativ. Kvantitativa indikatorer kan t.ex. handla om antal utbildade personer, metodmaterial som ska användas i utbildning, höjd kompetens hos en specifik personalgrupp, antal personer som testats för hiv, antal besökare på webbsidor, antal MSM som nåtts etc. Att tänka på när man sätter upp indikatorer för mål och måluppfyllelse: Vad ska projektet uppnå i termer av kvalitet/vilken förändring avses? Vad ska projektet uppnå i termer kvantitet/hur mycket, hur många? Under vilken tidsperiod? / När ska måluppfyllelse ske? Vilken är målgruppen? Vilken geografisk region alt sektor berörs av projektet (var)? Andra indikatorer som kan vara kopplade till effekter av de olika insatserna är: Förstärkning och komplettering av landstingens/kommunens arbete: antalet projekt/verksamheter som har förstärkt arbetet respektive kompletterat arbetet. Kompetens: Hur stor andel av de som genomgått en utbildning har använt sig av kunskapen i arbetet. Evidens och beprövad erfarenhet: Hur stor andel av projekten eller verksamheterna har kvalitetssäkrade metoder? Hur många insatser har utvärderats? Anpassning till preventionsgruppernas behov: Genomförda behovsanalyser? Antal insatser som riktats till särskilt riskutsatta. Grund för insatser: Ingår insatsen i en handlingsplan? Hur många insatser har integrerats i ordinarie verksamhet? Tillvaratagande: Har nya arbetssätt introducerats? Spridning och användning av material. Samverkan: Hur stor andel av insatserna genomförs i samverkan med andra huvudmän? Har samverkan förstärkt och kompletterat huvudmannens hiv/sti-preventiva arbete? Exempel på indikatorer och verifikationskällor Mål: Ökad kunskap om ANDT*-frågor bland skolpersonal i kommun X Indikatorer och verifikationskällor: 5
a. Antal/andel personal från skolor som utbildats, kvinnor/män (verifikationskälla/vk: Deltagarlista och uppföljning av andel av personal per skola som utbildats). b. Antal personer som har mer än 70 % rätt på den ANDT quiz som delats ut efter utbildningen (vk: Den rättade quizen), kvinnor/män. c. Exempel på personal som anger att de kan tillämpa sin ANDT-kunskap (vk: Intervjuer med skolpersonal), kvinnor och män. d. Målgruppens/ungdomars uppfattning av kunskapsnivån kring ANDT bland skolpersonalen, deras förståelse för målgruppens situation (vk: Intervjuer eller enkäter med ungdomar inom målgruppen, pojkar och flickor). * ANDT Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak Obs. Ansökningsblanketten sammanfattar en verksamhet eller ett projekt. Det omfattar dock inte all planering som krävs för genomförande av en insats. Det är därför lämpligt att även ta fram en specificerad projektplan. Om ni redan skrivit en projektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökningsblanketten. Ansökan En signerad ansökan skickas per post till: Region Skåne Diariet Regionkansliet 291 89 Kristianstad Digital kopia skickas till: folkhalsa@skane.se Ansökan ska vara Region Skåne tillhanda senast 11 juni 2015. Skicka även med stadgar och årsmötesprotokoll. Ansökningarna handläggs av Enheten för folkhälsa och social hållbarhet som förbereder ärendet till Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Beslut fattas av HSN under hösten. Region Skånes ansökan skickas till FHM den 1 oktober 2015. FHM meddelar sitt beslut i början av januari 2016. Utifrån beviljad summa och FHM:s rekommendationer kan eventuella omprioriteringar göras. Bidrag beviljas per kalenderår. Bidragsmottagaren kan bli återbetalningsskyldig om bidraget inte helt eller delvis utnyttjats, om bidraget inte har använts för avsett ändamål, om mottagaren inte lämnar redovisning eller att andra villkor i beslutet om bidrag inte har följts. 6