Minnesanteckningar 4 : 2008 1 Minnesanteckningar från möte, 2008-11-12, hos HSB Riksförbund i Stockholm Deltagarlista, se bifogad deltagare- och sändlista --------------------------------------------------------------------------------------------------------- Datum för kommande möten: Följande datum är bokade för kommande BeBo möten under 2008 och 2009. Mer detaljerad information om platser, tider och program meddelas senare. 5 feb (heldag)(ev. ½ dag med BeLok som har möte 5-6 feb) 22-23 apr (lunch till lunch) 24 sep (heldag) 19 nov (heldag) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 0. Välkomna Emina P, HSB Riksförbund, hälsade deltagarna välkomna. Deltagarna presenterade sig. 1. Godkännande av dagordningen, m m Dagordningen godkändes med några tillägg under pkt 10 Övrigt. 2. Anteckningar från föregående möte 2008-09-18 Hans I kommenterade att kvarvarande punkter fanns med i dagordningen. 3. Information 3.1 Inför en ny programperiod 2009-2012 Tomas B informerade om förslag till ny programperiod omfattande fyra år och en total budget på 70 MSEK. Fördelning är 28 MSEK via Energimyndigheten och 42 MSEK via en aktiv medverkan från medlemmarna i BeBo projekt. Vidare tog Tomas B upp den nya arbetsordningen där administrationen sedan 2007 lagts över på Byggherrarna och finansieringen av projekten tas av en styrelse, med utsedda representanter från Energimyndigheten och Byggherrarna. I praktiken ger det betydligt snabbare beslutsvägar för finansiering och genomförande av projekt jämfört med den tidigare ordningen där varje projektförslag skulle tas upp i myndighetens beslutsprocess. Tomas B betonade att det är viktigt att inför en ny programperiod förankra en medverkan via ledningen i respektive BeBo -företag. Ett förslag är att göra detta via en ömsesidig överenskommelse, Letter of Intent, som ett kvitto på samverkan i BeBo. Det är medlemmarna som ska driva verksamheten och det bör ses som en styrka att företagsledningen är införstådd om de resurser (persontid och övriga kostnader) som krävs för en aktiv medverkan.
Minnesanteckningar 4 : 2008 2 Arne E, ordförande i styrelsen, framhöll ansvaret vid genomförande och behovet av en aktiv medverkan från medlemmarna, vid ett fyraårigt program. Vidare redovisade Arne E styrelsens fyra bedömningsgrunder vid finansieringsbeslut: Vägledande för styrelsens bedömning och beslut om projekt ska vara att 1. Projektet är samhällsekonomiskt intressant 2. Projektet är visionärt och ligger i en utvecklingsfas där stöd behövs för risktäckning och som katalysator för genomförande 3. Resultaten bedöms bli allmänt nyttiga, vilket innebär att det alltid ska finnas en objektiv och opartisk utvärdering 4. Resultaten ska spridas systematiskt enligt plan t.ex. via BeBos hemsida, artiklar i fackpress 3.2 Utvärdering av BeBos verksamhet via det danska byggforskningsinstitutet, SBI Tomas B informerade om att BeBos verksamhet kommer att utvärderas av SBI. SBI har under år 2007, utvärderat BeLoks verksamhet. I det sammanhanget kommer BeBos medlemmar att bli kontaktade för intervjuer. Vid mötet var det oklart om när utvärderingen kommer att starta. 3.3 Energieffektiviseringsutredningen Tomas B redovisade några av Energieffektiviseringsutredningen preliminära förslag. Ett betänkande lämnas 18/11-08. - Förslag på skattereduktion för åtgärder, klimatskal och installationer - Energikraven i BBR skärps ytterligare, BoV - Utvärdering och utveckling av Energideklarationer, BoV - Utvärdering och utveckling av Energitjänster, STEM - Utvärdering och utveckling av beställargrupper för teknikupphandling, STEM - Förslag till lagstiftning om individuell mätning och debitering av varmvatten 3.4 BeBo infospridning via tidningen Energi och Miljö Hans I informerade att VVS Tekniska föreningen tidskrift kommer att publicera korta artiklar om resultat från BeBos hittills genomförda projekt. Artiklarna kommer in i 6 av 12 nummer under år 2009. 4. Rapportering från pågående projekt 4.1 Energieffektiva fbh behov av en beställarmanual, Ulrika J, se pkt 5 4.2 Brytfunktion för eltorkskåp Dry It Control. Hans I informerade att KBABs uppfinnare John Nelson kommer att ta fram en prototyp för fast anslutning, 3-fas. Tomas B meddelade att han blivit uppringd av Hidja, om att det behövs mer beställningar om man ska kunna fortsätta tillverkningen. Vid diskussionen noterades behov av att beställningar och leveranser borde anpassas till gängse kanaler, HBV, Ahlsell, m fl. Hans I kontaktar Willy O och Hidja ----------- Hans I har efter mötet kontaktat Willy O och Hans Andersson, Hidja: - Namnet Dry It Control är upptaget och har därför bytts till Dry Switch, se www.dryswitch.se, där information om produkten finns och beställning kan göras. - I nuvarande läge/skala kan beställningar bara göras på www.dryswitch.se. Hittills har Hidja fått beställningar på 228 st och Hidja har köpt in komponenter för tillverkning av
Minnesanteckningar 4 : 2008 3 betydligt fler. Med anledning av för få beställningar, meddelade Hidja att produkten kommer att läggas ner inom en snar framtid, en månad (?). ------------ 4.3 BeBos hemsida. Hans I efterfrågade synpunkter på förbättringar av hemsidan 4.4 Individuell mätning av TVV. Samma diskussion som för pkt 4.2. Om KBABs utvärdering av DubbelT pekar mot positiva rekommendationer finns också behov av att anpassa beställningar och leveranser till gängse beställningskanaler. 4.5 Injustering av ventilation vid låga flöden/tryck,(utskickat) Willy Os förslag till AMA text. Bestämdes: att BeBo gruppen stödjer förslaget med kommentaren att injusteringen inte får leda till alltför låg tryckuppsättning. Det måste alltid finnas ett tryck, auktoritet, som hindrar påverkan av vindkrafter eller termiska stigkrafter i en hög byggnad. 4.6 Medelstora bergvärmepumpar - behov av en beställarmanual, Per F se pkt 5 4.7 Signalisten, ombyggnad av F till FTX. Hans I informerade att ombyggnad av det första huset är på gång. BeBo stödjer uppföljning och avrapportering. 4.8 Förstudie Teknikupphandling värmeåtervinning ventilation. Se delredovisning under pkt 9 4.9 Demo av belysning med T5 i hissar. Hans I meddelade att ingen gemensam mötestid hittats mellan Åhmans i Åhus AB och Stockholmshem, för att planera installationen. 4.10 Demo av LED armaturer i trapphus. Hans I informerade, efter kontakter med Kalle Hashmi (Energimyndigheten), att en prototyp från Nordic Light, tidigast kunde vara framme vid årsskiftet. Hans I håller kontakt med Emina P och medverkar vid möte på HSB 26/11 om alternativa lösningar för demonstration och utvärdering av LED. Förslag till demonstration av LED installationer förekommer på flera håll och eventuellt kan ett första steg vara en sammanställning över hittills framkomna erfarenheter. 4.11 Dokumentation av Signalistens S&Ö. SABO har tagit fram en rapport om Systemplattform som fortfarande är på remiss. Ingvar A betonade vikten av att remissvaren inkluderas i slutrapporten. 5. Nya projektförslag 5.0 Extra punkt (15 min). Redovisning av förslag (utskickat) om Energismarta handlingsplaner, för att hjälpa brukarna att minska sin energianvändning. Bengt Ekdahl, Pelàtis consult, och Ing-Marie O, Alingsåshem, redovisade utskickat förslag. Vid den korta diskussionen noterades: - behov av en systemgräns som omfattar vad brukarna i hyres- och bostadsrätter kan påverka. Deras rådighet omfattar främst kallvatten, varmvatten och hushållsel. - om det finns individuell mätning och debitering av vatten och el, då finns det också tydliga kopplingar till ekonomiska incitament hos brukarna. - förlaget omfattar en bredare systemgräns som främst är intressant för eget boende i småhus
Minnesanteckningar 4 : 2008 4 Eftersom det inte gavs tid för en mer fyllig diskussion och ställningstagande får förslaget på nytt tas upp vid nästa BeBo möte i februari -09. Dessutom ryms inte föreslagen kostnad (2.1 Mkr, 40 % och 3,150kr, 60 % i motfinansiering) i BeBos innevarande budget 2007-2009. - vid diskussioner efter redovisningen framfördes att förslaget alternativt skulle kunna behandlas av CERBOF som efterlyser ansökningar med beteendevetenskaplig inriktning. 5.1 Kravspecifikationer för flerbostadshus (utskickat) Hans I efterfrågade intresse för att sammanställa kravspecifikationer för energiprestanda för olika delsystem i flerbostadshus. Frågan har länge funnits med på BeBos att göra lista. Under diskussionen noterades; - risker med att använda kravspecifikationer om man handlar upp med totalentreprenad - det bör undersökas vad andra redan har tagit fram, Sveby, Energilotsen, m fl - kalla det istället för en kunskapssammanställning eller underlag för riktvärden Bestämdes att bilda en arbetsgrupp som fortsätter att diskutera ett upplägg. Emina P, Urban H och Kjell B framförde intresse av att medverka i gruppen. 5.2 Beställarmanual, uppföljning av energieffektiva fbh. Hans I redovisade att styrelsens vid behandling av SABOs/ Per Levins rapport har efterfrågat en manual för vilket underlag som måste finnas för att kunna härleda avvikande energiförbrukning vid en uppföljning. Att bara mäta total förbrukning räcker inte för att kunna härleda avvikelser i delsystem - Vad behöver mätas för att kunna följa upp energiförbrukningen?. Hans I hade innan mötet kontaktat Ulrika J på SABO. Ulrika ställde sig positiv till att diskutera ett förslag till BeBo projekt. 5.3 Beställarmanual, uppföljning av medelstora bergvärmepumpar. Hans I redovisade att styrelsen även vid behandling av rubricerad rapport, framtagen av STOFAST/ Per L, har efterfrågat en manual för uppföljning av bergvärmeanläggningar. Hans I hade innan mötet kontaktat Per F som ställer sig positiv till att diskutera ett förslag till BeBo projekt, inkluderande en referensgrupp med förvaltare för kvalitetssäkring av manualen ( funkar den? ). Kontakt har även tagits med SVEP för medverkan. 7. Ny kostym och respirator, lägesrapport för Etapp 1 Arne E inledde med en repetition av mål och syfte med projektet. - En demonstration för att i praktiken visa på en halvering av köpt energi efter ombyggnad av miljonprogrammets flerbostadshus - Ta fram ett åtgärdspaket, där paketet i sin helhet bedöms som lönsamt - Viktigt med underlag och dokumentationer för uppföljning av resultaten - Viktigt att inte tappa tempo och att hålla tidplanen - Kartläggning av kostnad för energiåtgärder, marginalkostnad - Projektet kräver ett stort engagemang från de som medverkar och att det finns acceptans för det i företagsledningen Anders J och Per L presenterade en sammanställning, Bilaga 1, av läget i de fyra projekt som anmält att de vill medverka i N&R.
Minnesanteckningar 4 : 2008 5 Några noteringar, i övrigt hänvisas till bilagan: Anders J: - Betonade inledningsvis att det är viktigt att demoprojekten har fullt stöd i företagen, att målet är en halvering av köpt energi, att det finns budget/finansiering, att tidplanen följs, m m - Uppföljning ska göras av såväl teknik som ekonomi, vilket kräver planering från start - Utifrån lägesredovisningen från de fyra projekten framkom att i några fall saknades nödvändiga underlag Per L: - Redovisade ingående delar och strategiska frågor vid kalkylering (LCC) - Viktigt att på ett tidigt stadium planera för att få fram underlag för kostnader, merkostnad för energiåtgärder, det måste troligen klargöras i samband med upphandlingen - Redovisade och önskade synpunkter på förslag till kalkylförutsättningar, realt 5 %, prisökning värme 1 %, prisökning el 2 %, kalkylperiod 15 år för installation och 40 år för bygg. För jämförbarhet är det nödvändigt att alla använder samma ingångdata. Arbetsgruppen kommer att diskutera gemensamma kalkylförutsättningar. - Avslutningsvis betonade Per L att det viktigaste är att komma igång och få fram resultat som han och Resurspoolen kan hjälpa till och diskutera/granska Under den allmänna diskussionen noterades: - Tomas B redovisade Enno Abels modell för lönsamhetskalkylering som tagits fram för BeLok. Den har blivit an succé och fått gehör hos ekonomerna på BeLok -företagen. - Många i gruppen ansåg att modellen var intressant att pröva i BeBos projekt, N&R 8. Information från BoBos medlemmar om pågående projekt Urban H, Förvaltaren i Solna: Ny på Förvaltaren sedan ett halvår. Arbetade tidigare på LOKUM och var då medlem i BeLok. Fokus under den första tiden hos Förvaltaren har i huvudsak legat på budgetprocess, miljömål, energideklarationer och frågor om driftoptimering. Förvaltaren har ett 10 årigt ombyggnadsprogram och med tanke på BeBo kan åtgärder i beståndet från 60-70-talet tänkas ligga som underlag för projekt. Ing-Marie O, Alingsåshem: En huvuddel del av fokus ligger för närvarande på ombyggnad av miljonprogramsområdet Brogården, ca 300 lägenheter som ska byggas om till passivhusstandard. Kjell B, Riksbyggen: Fokus ligger på Energideklarationer och att i första hand genomföra de åtgärdsförlag som är lönsamma. Ca 1 500 byggnader är genomgånga med egna experter. Riksbyggen arbetar också med införandet av individuell mätning och debitering av TVV. Vid ombyggnadsprojekt och i nyproduktionen finns intresse för lågenergilösningar. Mats B, Gavlegårdarna: Pågår ett projekt för övervakning av UC. Syftet är att minska mängden klagomål och att driften ska ligga före, innan hyresgästerna hinner känna av eventuella fel. Man har
Minnesanteckningar 4 : 2008 6 konverterat 60 radhus med direktelvärme till vattenburen fjärrvärme. Klagomålen var stora på inneklimatet. Förbrukningen låg i snitt på bara hälften av det övriga beståndet. Efter konvertering till vattenburen fjärrvärme har klagomålen minskat markant och förbrukningen ligger fortfarande lågt. Svårt att förklara orsaken, men troligen ger den nya lösningen en jämnare temperatur och behagligare inneklimat, jämfört med de gamla termostaterna. Kenneth F, Vidingehem: Mycket handlar om vardagsgnet, som har gett en besparing på 4 % per år. Har drivit ett KLIMP projekt Solinstrålning (men tyvärr fått avslag). Upplägget var att mäta i ett hus och tillämpa det underlaget som gemensam styrning i andra byggnader på samma ort (jmfr prognosstyrning). Arbetar också med att bygga upp ett system för S&Ö. 9. Statusrapport från Förstudie Teknikupphandling värmeåtervinning ventilation VÅV Åsa Wahlström redovisade underlag från delrapport, en sammanställning av befintlig kunskap och intervjuer. Presentation se Bilaga 2 Åsa konstaterade att det var svårt att få fram exempel på befintliga projekt med installerad VÅV, där det finns någon forma av dokumenterat underlag. Många har vid intervjuerna angett exempel och haft synpunkter men inte kunnat hänvisa någon form av dokumentation. Åsa efterlyste därför tips på fler exempel från gruppen. Följande noterades under mötet: Sigtunahem, områdena Brännbo och Norrbacka, Per L har mer info om förutsättningarna och kontakter med Lars-Göran Andersson, Sigtunahem Uppsalahem, Tomas B har mer info om förutsättningarna och kontakter Täljebostäder, Per L har mer info om förutsättningarna och kontakter Helsingborgshem, Catarina W har mer info om förutsättningarna och kontakter? har SABO, Ulrika J fler uppslag? Åsa redovisade sina preliminära intryck från intervjuer med förvaltare (F), tillverkare (T) och installatörer (I): - T och I kommer troligen inte att driva egna utvecklingsinsatser, även om de artigt svarar på frågan om intresset för en tekniktävling, -upphandling. - Det behövs troligen någon form av påtryckning för att få till stånd en bättre anpassning av system vid ombyggnad - Skillnad i upphandling mellan bostäder och lokaler! Förvaltare av lokaler anlitas en konsult som tar fram underlag/ konstruktionslösningar för upphandling av systemet. Förvaltare av bostäder anlitar ofta direkt en entreprenör (I?) som för det mesta inte har egen systemkunskap utan är vana att beställa komponenter från tillverkare och bygga systemet utifrån handlingar. - Målgrupp för medverkan i en eventuell tekniktävling, -upphandling? Måste troligen vara ett samarbete mellan tillverkare / installatör / projektör / brandingenjör. - Kompletterande intervju med projektör/konsult (?) Efter diskussionen noterades att förstudien bör landa i några alternativa handlingsvägar och deras för- och nackdelar. 10. Övrigt
Minnesanteckningar 4 : 2008 7 - Tomas B har haft kontakt med Uppsalahem om eventuell medverkan i BeBo - En diskussion pågår med Karlstads universitet, KU, om dokumentation av ombyggnaden, Orrholmen i Karlstad. Dokumentationen avser vald teknik/ekonomi samt en genomlysning av hur KBAB har lagt upp finansiering av genomfört åtgärdspaket, klimatskal. 11. Kommande möten Mer detaljerad information om platser, tider och program meddelas senare. 2009: 5 feb (heldag)(ev. ½ dag med BeLok som har möte 5-6 feb) 22-23 apr (lunch till lunch) 24 sep (heldag) 19 nov (heldag) 12. Mötet avslutades Hans I tackade HSB Riksförbund för mötesarrangemanget. Antecknat Hans Isaksson
Minnesanteckningar 4 : 2008 8 Bilaga till minnesanteckningar Deltagare, 2008-11-12: Andreasson Ingvar AB Familjebostäder Berggren Tomas Energimyndigheten Berndtsson Kjell Riksbyggen Borgström Mats AB Gavlegårdarna Elmroth Arne ordf. BeBo styrelse Faaborg Kenneth Vidingehem AB Holm Urban Förvaltaren, Sunbyberg Isaksson Hans K-Konsult Energi Magnusson Jan Energimyndigheten Norstedt Inger konsult konsumentverket/vitvaror Odegren Ing-Marie Alingsåshem AB Pasic Emina HSBs Riksförbund Ulfsparre Helena AB Familjebostäder Warfvinge Catarina BeBo styrelse, LTH Presentationer: Ekdahl Bengt Pelátis Consult AB, pkt 5 Jidinger Anders K-Konsult Energi, pkt 7 Levin Per Projektengagemang AB, pkt 7 Wahlström Åsa CIT, pkt 9 Delges även: Andersson Lars-Göran AB Sigtunahem Forsling Per Fastighetsägarna Stockholm Green Yngve AB Svenska Bostäder Jardfelt Ulrika SABO Karlsson Carin Energimyndigheten Linder Anders HBV Linderstål Tomas Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Löfstedt Lars Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Tirén Lars Eksta Bostads AB Wiberg Gunnar AB Stockholmshem Östberg Jan AB Sigtunahem