Mål och Budget

Relevanta dokument
SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T1-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3)

Månadsbokslut T social- och äldrenämnden

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN Oktober 2012

Bilaga nr 2 Socialnämndens bidrag till avsnittet verksamhet

SOCIALTJÄNSTEN Bokslut T1 2010

Tertialbokslut T social- och äldrenämnden

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN September 2012

IFO BARN OCH UNGA OPERATIVA MÅL T3:2013

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2012

Mål & Budget TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2013/ Arbets- och företagsnämnden

Program. för vård och omsorg

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN. BOKSLUT : T2 (AUGUSTI) 2011 ( i punktform)

Stadsledningskontoret(SLK) SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT T3 : 2013

Uppföljning av uppdrag i handlingsplan i Socialnämndens verksamhetsplan 2018

Mål och Budget

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Tertialbokslut T Social- och Äldrenämnden

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Bilaga 1 Nyckeltal och mått

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Mötesplatser för äldre - Förslag gällande kundvalet för dagverksamhet och öppna mötesplatser

Budget 2020 och plan för ekonomin INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Intensivutredningar för barn och ungdomar

Verksamhetsberättelse socialnämnden 2013 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER

PM - Ärenden mellan stolarna

Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

IFO-plan för Ydre kommun

Mål och Budget

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NRN 2014/35-041

Plan för hållbart boende

förmedlingsmedel/egna medel

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Program för stöd till anhöriga

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Prognos för socialnämndens behov av bostäder

MÅLBESKRIVNING SOCIALNÄMNDEN

Hantering av 2014 års ekonomiska resultat, disponering av över- och underskott

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

Barn och ungas rättigheter

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Extra ärende till kommunstyrelsens kallelse

Månadsrapport september Kundvalskontoret

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Ledningssystem för god kvalitet

Delårsbokslut, tertial

Anna Spångmark

Social- och äldrenämnden beslutar att fastställa bokslut - Tertialbokslut T2 för 2013 enligt tjänsteskrivelse.

Socialnämnden i Järfälla

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning

Självbestämmande och inflytande

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Social- och äldrenämndens förslag till Mål & Budget 2011

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Internbudget 2019 med handlingsplan för Socialnämnden i Gävle

Mål och budget för kulturnämnden

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Lägesrapport april Socialnämnd

Verksamhetsplan 2017

Månadsrapport september

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Sektorn för socialtjänst. Sektorschef Lena Lager

Tilläggsbudget för år 2015

Ramar för upphandling av stödboende/ träningslägenheter för ensamkommande barn och unga

Ändring av villkor och ersättning i kundvalet för boendestöd

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE

Omsorgsnämndens. plan för utveckling av anhörigstöd i Tanums kommun. Omsorgsnämnden. Diarienummer: ON 2019/ Dokumenttyp:

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

Kvalitetsberättelse för 2017

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget

Nämndsplan Socialnämnden

BILAGA 1. Månadsrapport

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Anhörigstöd - en skyldighet

Övergripande och nämndspecifika mål

När får jag mitt bistånd (V)?

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Ramförändringar i budget 2018 Vård- och omsorgsnämnden VON/2018:61

Transkript:

2013-09-16 1 (16) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/184-041 Social- och äldrenämnden Mål och Budget 2014-2016 Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår utifrån Kommunstyrelsen beslut om ramar och budgetdirektiv följande: 1. Social- och äldrenämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att fastställa nämndens budgetram för år 2014 till 1 319 167 tkr (enligt tabell 2a nedan), vilket är 73 237 tkr eller 5,9 % högre nettokostnadsomslutning jämfört med budget 2013. Förändringen mellan budget 2013 och budgetram 2014 består av volymförändring; 33 000 tkr (2,6 %), pris- och lönekompensation; 35 237 tkr (2,8 %) samt 5 000 tkr (0,4 %) för satsningar inom det förebyggande arbetet och tidiga insatser. 2. Social- och äldrenämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att fastställa nämndens strategiska mål för 2014. 3. Social- och äldrenämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att fastställa nämndens väsentlighets- och riskanalys 2014 (enligt bilaga). Ärendet Social- och äldrenämnden har att yttra sig över Kommunstyrelsens förslag till rambudget för 2014 samt att komma med förslag till strategiska mål för år 2014. Ärendet innehåller inte förslag avseende checkar och avgifter, vilket överensstämmer med Kommunstyrelsens förslag i ramärendet där pris- och lönekompensationen är fastställd till 1 % mellan 2013 och 2014. Nedan redovisar respektive enhetschef sina verksamhetsområden för Mål och Budget 2014. 1. Ansvar och uppgifter Social- och äldrenämnden är huvudman för och/eller myndighet inom nedan angivna ansvarsområden. Detta innebär att nämnden har ansvar för finansiering, målformulering och uppföljning av verksamheten. Planlägga, samordna och utveckla socialtjänsten i kommunen enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller annan lagstiftning på området Upprätta bedömningar av behovet av vård och omsorg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (16) System- och finansieringsansvarig nämnd för kundvalssystemen Målformulering Uppföljning och utvärdering 2. Väsentliga områden Social- och äldrenämnden har fastslagit fem väsentliga områden; Rätt stöd Rättssäker handläggning Förebyggande arbete Service Volym- och kostnadskontroll Kvalitativt bra verksamhet med god service och rättssäker handläggning, en socialtjänst som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, aktiv boendeplanering, valfrihet samt en kostnadseffektiv verksamhet är viktiga delar i de väsentliga områdena. I det förebyggande arbetet ingår bl.a. att utveckla och stärka Nackabornas möjligheter och resurser till delaktighet och inflytande. En nuläges- och framtidsanalys kring tänkbara behov, risker och möjligheter har gjorts. Ett uttalat medborgarperspektiv har varit en ledstjärna i arbetet. 3. Samlad analys av mål och läge Arbetet som bedrivs inom nämnden ska kännetecknas utifrån det övergripande målet om god ekonomisk hushållning i verksamheten. Ett viktigt led i detta är att alla inom socialtjänstens organisation har en hög kostnadsmedvetenhet. Socialtjänsten arbetar utifrån en gemensam målstyrningsmodell med framtagna operativa mål för respektive verksamhet kopplat till nämndens måldokument; väsentlighets- och riskanalys. Syftet är att tydligare arbeta mot ständiga förbättringar och ökad delaktighet. Riskfaktorer såsom osäkra prognoser, marknadsläget, försämringar inom andra välfärdssystem, otillräcklig kompetens och personella resurser är några exempel på faktorer som kan påverka utvecklingen. Deltagande i olika projekt, brukarundersökningar, utveckling av processer och nya insatser, omvärldsanalyser samt ständig kvalitetsutveckling är tänkta strategier för nämndens kommande uppgifter.

3 (16) Verksamhetsresultat Individ och familjeomsorg (IFO) IFO Barn och ungdom Befolkningsökningen medför att antalet barn i kommunen blir fler. Det innebär i sin tur att antalet anmälningar till socialtjänstens Barn och ungdomsenhet ökar och har gjort så under flera år. Samtidigt är antalet utredande handläggare detsamma. Det innebär att enheten i dag procentuellt utreder färre barn än för några år sedan. Ca 37 % av alla inkomna anmälningar utreds i dagsläget. För att garantera rättssäkerheten bör antalet inledda utredningar ligga på ca 50 %. De ärenden som utreds blir allt komplexare, en trend som pågått under flera år och som delas med andra kommuner i länet. Samtidigt ökar kraven från lagstiftning och tillsynsmyndigheter. Antalet vårdnadsprocesser i domstol har ökat i hela landet, även i Nacka. En utveckling som sannolikt kommer hålla i sig ju fler föräldrar som delar på ansvaret om barnen efter en skilsmässa. För att säkerställa rättsäkerheten behövs en plan för hur personalförsörjningen på sikt skall säkras. Andra huvudmän drar ner på resurser och gör snävare bedömningar av vem som ingår i målgruppen. Det innebär att barn som tidigare inte fanns inom socialtjänsten finns här i dag. Det är främst barn med svåra psykiatriska problem. Insatserna för denna målgrupp ofta är långvariga och kostsamma. För att möta dessa barns behov och ge dem rätt insats behövs såväl ekonomiska resurser som kompetenshöjande insatser. Kraven på medarbetarna ökar och insatserna som beviljas blir mer omfattande. Detta är en trend som pågått under flera år och den kostnadsökning det medför kommer sannolikt hålla i sig. Förklaringarna till denna utveckling är flera. Resurserna för barn och unga dras ner inom andra verksamheter som t.ex. skola och barnpsykiatri. Omgivningen har samtidigt blivit bättre på att uppmärksamma och anmäla omsorgsbrist samtidigt som kompetensen hos handläggarna har ökat. Kraven på rättsäkerhet och handläggning ökar för varje år som går från lagstiftning och tillsynsmyndigheter. Ett förebyggande arbete med information om riskerna med olika droger behövs för att möta upp ungdomarnas allt liberalare syn på droganvändning. Viktiga områden för Barn och ungdomsenheten är Rätt stöd och Rättsäker handläggning. För att nå de strategiska målen inom dessa områden har enheten under många år bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete genom SkolFam, Uppföljning Barn och Unga (UBU), Fördjupade utredningar och Konflikt & Försoning. Implementeringsarbetet fortgår om än i långsammare takt. Fokus ligger nu på att se till att allt utvecklingsarbete enheten har påbörjat också slutförs samt implementeras i ordinarie verksamhet. Nya satsningar som är på gång är Social insatsgrupp, där en pilot har satts igång på en av kommunens skolor. Ett

4 (16) annat väsentligt område är Service och inom Familjerätten har påbörjats en översyn av hur handläggningen av faderskapen kan digitaliseras och effektiviseras tillsammans med SKL och Skattemyndigheten. För att förbättra för barn och föräldrar som har behov av kontaktperson vid umgänge kan enheten nu erbjuda umgänge i en särskild umgängeslokal. Inom det väsentliga området Rätt stöd ska socialtjänstens arbete bygga på forskning och beprövad erfarenhet och som ett led i detta har enheten tillsammans med övriga socialtjänsten börjat använda socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Tillsammans med barnpsykiatrin utvecklar enheten sammanhållna individuella planer (SIP). Enheten kommer att se över uppdragen till kontaktfamiljer och kontaktpersoner för att se hur de kan stötta barnen i deras skolgång. Tillsammans med Centrumskolan och VSS pågår ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till de mest behövande eleverna. Ett utvecklingsarbete för att förbättra utredningsarbetet av barn i svåra vårdnadstvister skall påbörjas. Det uppskattade och viktiga arbetet med att informera och utveckla samarbete med andra myndigheter som arbetar med barn och unga fortgår. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen, genomfört en förstudie, som familjerätten i Nacka deltog i, om förutsättningarna för att i ett antal kommuner bedriva en försöksverksamhet med separationsteam. Enheten inväntar här regeringens beslut. IFO Vuxenenheten Behovet av Vuxenenheten IFO:s tjänster har ökat de senaste åren. Målgrupper som tidigare inte fick hjälp men idag får detta är t.ex. samsjukliga och personer utan missbruksproblem men med psykisk ohälsa som inte kvalificerar sig till stöd inom socialpsykiatrin. Därtill kommer att de stora årskullarna födda 1990-1992 nu är unga vuxna och kommer påverka enheten under lång tid. Enheten har under flera år bedrivit ett framgångsrikt arbete för att uppnå de framtagna strategiska målen som social- och äldrenämnden fattat beslut om. En tjänst i form av Case Manager (CM) har inrättats för att arbeta med de personer som både missbrukar och har en psykisk ohälsa. Kontroller av handläggningen genomförs regelbundet i form av kollegiegranskning och en mottagning inom Utredning Vuxen har inrättats för att snabbt följa upp anmälningar och kallelser till vårdplaneringsmöten m.m. Utifrån Nackas grundläggande värdering arbetar flera grupper med Motiverande Intervju (MI) för att öka brukarens egen vilja till förändring. Alla individer som är aktuella ska också ha en aktuell genomförandeplan som följs upp regelbundet, rätt insats vid rätt tillfälle, öka genomströmningen på de sociala bostäderna genom bl.a. tätare uppföljningar av de sociala kontrakten samt minska avhysningarna särskilt för barnfamiljer och personer med psykisk ohälsa. Inom service har en förbättrad service genomförts i form av nytt telefonisystem, social rådgivning på nätet och att arbetsgrupperna lever upp till Nacka kommuns antagna servicepolicy. Inom volym och kostnadskontroll genomförs regelbundet workshops med analyser av läget i grupperna kopplat till ekonomin.

5 (16) Utmaningarna de kommande åren för Vuxenenheten IFO är flera för att klara av att uppnå de strategiska målen. De ärenden som utreds blir allt komplexare, en trend som pågått under flera år och som delas med andra kommuner i länet. Samtidigt ökar kraven från lagstiftning och tillsynsmyndigheter. För att säkerställa rättsäkerheten behövs en plan för hur personalförsörjningen på sikt skall säkras inklusive hur arbetsgivaren ska kunna behålla särskilt socialsekreterare inom socialtjänstens myndighetsutövning. Samtidigt behövs olika kompetenshöjande insatser för att upprätthålla en god rättssäkerhet. Enheten påverkas också av andra huvudmäns ansvar. År 2014 är valår och troligen kommer fler insatser för arbetslösa att ges vilken kan komma påverka försörjningsstödet positivt om andra huvudmän får resurser som innebär att personer t.ex. kommer ut i arbete eller annan försörjning. En stor fråga idag och framöver är bostadsfrågan. I dagsläget är tillgången till bostäder låg i Nacka och övriga Storstockholm. Tillgången till hyresrätter har också minskat i Nacka. Det innebär särskilt för flera av enhetens målgrupper, som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, att kostnaderna för boende kommer öka. Behovet av träningsboenden är stort och för att säkerställa social och äldrenämndens strategiska mål uppfylls måste denna fråga drivas av flera parter i kommunen. Missbruket i Nacka är högre än i andra kommuner i Stockholms län. Ett helhetsgrepp behöver tas kring hur missbruksarbetet ska bedrivas i Nacka. Kundvalet strukturerad öppenvård inom missbruket behöver utvecklas. En särskild utmaning blir målgruppen unga vuxna 18-25 år. Det fortsatta arbetet ska så lång det är möjligt bygga på forskning och beprövad erfarenhet, vilket är viktigt utifrån ett kommuninvånarperspektiv, både ur rättssäkerhetssynpunkt och rätt stöd. För detta krävs fortsatta kompetenshöjande åtgärder och en bra personalförsörjning/ personalpolitik. Enheten ska fortsatt arbeta för en god service och lättillgänglighet där kommuninvånarna ska vara delaktiga och i den mån det är möjligt vara med och ta egna beslut i sina ärenden. Ett ökat inflytande och självbestämmande för den enskilde. Förenkla handläggningen där det går och skapa förebyggande insatser. Öka samverkan med frivilligorganisationer och andra samverkansparter intern och externt. Funktionsnedsättning LSS/SoL yngre 65 år Antalet brukare, insatser och kostnader ökar varje år då det är flera personer som tillkommer än avslutas. För personer inom LSS olika målgrupper är behovet av insatser vanligen livslånga och insatserna behöver förändras över tid för att anpassas efter ålder och livssituation. Inom LSS målgrupp ökar unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser p.g.a. att flera diagnoser ställs inom psykiatrin. Inom målgruppen för SoL- insatser skiftar

6 (16) behoven av stödinsatser på grund av olika sjukdomsbilder. Det är svårt att i förväg planera och beräkna omfattningen och kostnaderna för insatserna för denna målgrupp. Ärendemängden/handläggare är hög och har ökat successivt. Ärendemängden har ökat med ca 70 ärenden och ca 200 insatser senaste året, vilket ökar behovet av handläggarresurser för att; säkerställa en rättssäker handläggning, ärenden följs upp i tid och dokumenteras korrekt, alla ärenden som ligger till grund för LSS utjämningssystemet kommer med, kostnaderna ökar när uppföljning inte görs för att kontrollera att rätt insats ges. Risk att inte nå målet att handläggarna ska träffa brukarna och deras företrädare vid uppföljning av beslut och insatser minst 1 gång/år. Barnperspektivet i utredningsarbetet prioriteras. Antalet inkomna genomförandeplaner följs upp. Bristen på bostad med särskild service medför risk för vite då LSS är en rättighetslag. Planeringsunderlaget visar att 60 personer med LSS-tillhörighet anger behov av boende fram till 2020. Som alternativ till gruppbostad ser vi ett ökat behov av servicebostäder, vilket planeras i Tollare 2016. Gruppbostäderna Solsidan och Kvarnvägen beräknas klara sista halvåret 2014. Skolvalet medför ökad efterfrågan på bostad med särskild service för barn och ungdom. Flytten av Palettens dagliga verksamhet till nya lokaler innebär att flera med grav funktionsnedsättning kan erbjudas plats i kommunen. Önskvärt med flera aktörer i kundvalet för denna målgrupp. Ca 15 nya placeringar beräknas i daglig verksamhet inom kundvalet. Samverkan med försäkringskassan och arbetsförmedlingen bidrar till att fler unga kommer ut i arbete. LSS utjämningssystemet påverkar arbetssättet genom att i första hand fatta beslut enligt LSS. Ett mål är att öka antalet LSS-beslut framför beslut om SoL insatser där LSS är tillämplig. Andelen äldre växer och 2014 väntas ca 15 personer lämnas över till Äldreenheten. Socialpsykiatri (SPT) Enhetens volymer och kostnader har under många år hållit på en stabil nivå. Inga stora förändringar väntas till nästa år men det märks en tendens till något minskat antal brukare inom målgruppen för SPT. Detta beror på psykiatrins förbättrade utredningsmetoder. De utreder snabbare och att fler får neuropsykiatriska diagnoser som ger rätt att söka stöd enligt LSS. Verksamheten fortsätter att arbeta med stöd i öppna former och antalet placeringar i särskilt boende minskar. Kundval finns inom boendestöd och sysselsättning. Träfflokalerna har utökat sina öppettider och utvecklar sin verksamhet med fler aktiviteter för att nå en yngre målgrupp.

7 (16) De särskilda boendena på Bergåsavägen och Skogalundsklippan väntar på ersättningsboende med fullvärdiga lägenheter och finns med i handlingsplanen för socialtjänstens behov av bostäder. Oklart kring de 5 boende i träningslägenheterna på Sockenvägen inför brobygget vid Skurusundet. Samverkan är god med Capio hjärnhälsan psykiatri AB och landstinget. Revidering av de regionala och lokala samverkansavtalen pågår. Rutiner för vårdplanering och samordnad individuell plan har setts över och målet är att antalet individuella planer (SIP) ska öka. Nyligen genomförd målgruppsinventering visar att Nacka har en socialpsykiatrisk verksamhet av god kvalité med stor variation på utbudet av insatser. Flertalet har ett anpassat boende inom kommunen med adekvata stödinsatser som alternativ till placering. För att säkra att rätt stöd ges arbetar enheten med att följa upp sina beslut 1-2 gånger/år. Ärendemängden är hanterbar och handläggarna har möjlighet att genomföra regelbundna möten med brukarna samt ha god dokumentation. Handläggarna arbetar aktivt för att höja antalet inkomna genomförandeplaner. Brukarenkäten visar en ökad nöjdhet. Andelen ärenden med rättssäker handläggning är hög. Att beakta barnperspektivet i utredningsarbetet är ett prioriterat område. Behovet av stöd för anhöriga inom psykiatrins målgrupp är stort och bör fortsättningsvis vara ett prioriterat område för VSS anhörigstöd. Samarbete med psykiatrins anhörigstöd viktigt. Äldre Det är ökade behov i hemtjänsten. Andelen av befolkningen i Nacka som är över 65 år och har hemtjänst är högre i Nacka (11 %) än i länet (10 %) samt i riket 9 %. Fler äldre väljer att bo kvar i hemmet med hemtjänst insatser, vilket harmoniserar med det strategiska målet äldreomsorgen ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande samt Nacka värdegrund. Den beviljade tiden per kund ökar samtidigt som de utförda timmar är fortfarande högt. Prognosen för hemtjänstbudgeten kommer överstiga den budgeterade. En jämförelse med riket och länet så har Nacka fler äldre som väljer att bo kvar i hemmet med omfattande hemtjänstinsatser. Primärvården i Nacka ser även en tendens att fler mycket sjuka äldre väljer att bo kvar i hemmet detta kräver en intensivare samverkan mellan kommun och landstings aktörer som även är ett strategiskt mål. Dagverksamheten är en viktig insats och är ofta ett komplement till hemtjänst men även som en del i ett anhörigstöd för många kunder. Brukarenkätens resultat var mycket bra, men det finns en trend att kunder inte ansöker om insatsen. Andelen av befolkningen i Nacka som är över 65 år och bor på särskilt boende uppgår till 4 %. Andelen i länet och riket är 5 %. Antal boende på särskilt boende har under 2013 fluktuerat mellan 580 platser till 598. Antalet personer med demenssjukdom som är behov av plats ökar. Dialog med anordnare gällande omställning från somatisk till demens

8 (16) avdelningar har pågått under året för att säkerställa målet att kunna erbjuda plats inom 3 månader, vilket trots allt uppfylls idag. KSL har uppmanat kommunerna att säga upp avtalet avseende överenskommelsen att få flytta mellan länets kommuner med bibehållet kostnadsansvar från hemkommen. Det är inte tillräckligt tydligt i avtalet vem som ska stå för kostnadsansvaret om kunden väljer att folkbokföra sig i nya kommunen. Idag har Nacka 14 personer från andra kommuner som omfattas av detta avtal. Enbart 2 kunder har valt att flytta från kommunen. Efter att Nacka har påtalat detta för KSL så har det nu skapats en arbetsgrupp på KSL där Nacka ingår för att diskutera frågan. Från och med 2014 finns kravet att alla särskilt boende som har en kund med en demensdiagnos ska personalen snabbt kunna uppmärksamma om kunden behöver hjälp oavsett tid på dygnet. Detta kommer att medföra högre bemanning främst från sen kväll/natt. Insatta resurser Social- och äldrenämndens nettokostnad för 2014 förväntas till 1 319 167 tkr inkl. Myndighet - och huvudman, vilket är 73 237 tkr eller 5,9 % högre nettokostnadsomslutning jämfört med budget 2013. Förändringen för 2014 består av volymförändring; 33 000 tkr eller 2,6 % samt pris- och lönekompensation; 35 237 tkr eller 2,8 % samt 5 000 tkr (0,4 %) för satsningar inom det förebyggande arbetet och tidiga insatser. Nämndens förslag till förändringar jämfört med ramärendet redovisas under avsnittet resursfördelning och tabell 2 nedan. Viktigt att säkerställa implementering och övergång till nytt verksamhetssystem (Pulsen Combine) i form av interna och externa resurser. Bedömningen är att systemet är driftsatt och i produktion för samtliga verksamheter senast vid utgången 2014. Individ och familjeomsorg (IFO) IFO Barn och ungdom Barn och ungdoms nettokostnad för 2014 förväntas till 94 966 tkr, vilket är 4 766 tkr eller 5,3 % högre omslutning jämfört med budget 2013. Ökningen beror främst på ett ökat ärendeinflöde till enheten, mer omfattande och kostsamma insatser på hemmaplan, en ökning av institutionsplaceringar och en ökning av unga med psykiatriska diagnoser. Enligt socialnämndens strategiska mål ska socialtjänsten ha en rättsäker handläggning och beslut ska vara välgrundade och korrekta. För att nå dessa mål behövs en stabil och välutbildad personalgrupp. För att säkerställa detta har ett mentorsprogram utvecklats under året och en uppdragsutbildning för handläggarna med högskolepoäng har påbörjats. Nästa led i detta är att tillsammans med Värmdö och Tyresö starta ett traineeprogram för att säkerställa personalförsörjningen på sikt. För att kunna upprätthålla en rättsäker

9 (16) verksamhet behöver de personella resurserna stå i relation till ett ökat antal anmälningar. Ett annat strategiskt mål är att modeller ska implementeras och nya ska vid behov utvecklas för att följa upp resultat och effekter av insatser för kunden. För att nå detta mål samarbetar enheten med FoU och övriga Södertörn kring att utveckla och använda ett verksamhetssystem för att följa upp institutionsplaceringar. Enheten arbetar också med att ta fram en enkät som är tänkt att användas för uppföljning av insatser. Socialtjänstens arbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet och ett samarbete planeras tillsammans med Örebro universitet med en vision om att skapa Sveriges första evidensbaserade socialtjänst. IFO Vuxenenheten Vuxenenhetens nettokostnad för 2014 förväntas till 83 010 tkr, vilket är 2 418 tkr eller 3 % högre omslutning jämfört med budget 2013, vilket motsvarar pris- och lönekompensationen. 2 % av Nackas befolkning är 2013 beroende av ekonomiskt bistånd vilket är samma siffra sedan år 2010. Siffran i riket är 4,4 % för 2012. De hushåll som varit aktuella inom socialtjänsten mer än 10 månader svarar för 65 % eller 33 mkr av utbetalat ekonomiskt bistånd medan deras andel av totalt antal hushåll utgör endast 27 % eller 277 st. Den genomsnittliga tiden för hushåll/individer med ekonomiskt bistånd som avslutades under tertial 2;2013 är; 1,7 år. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har planat ut under perioden jämfört med många andra kommuner där det ekonomiska biståndet ökar. Den tendens man ser i Nacka är att fler blir kvar längre inom försörjningsstöd och inte kommer vidare ut till självförsörjning. Liknande utveckling finns också i andra kommuner inom Södertörn och övriga Sverige. Utifrån socialtjänstens och Nacka kommuns satsningar kring att få ut människor i egen försörjning samt vad som händer på arbetsmarknaden och den finansiella marknaden gör det svårt att bedöma försörjningsstödets fortsatta utveckling framöver. Likaså kom en ny lagstiftning om jobbstimulans som trädde i kraft den 1 juli i år. Lagstiftningen innebär att personer under vissa villkor får behålla 25 % av lönen vid beslut om ekonomiskt bistånd. Utmaningar för att kunna uppnå de strategiska målen och en budget i balans finns särskilt kring hur det fortsatta utvecklingsarbetet sker kring missbruksarbetet i Nacka, särskilt bland målgruppen 18-25 år, samt boendefrågan.

10 (16) Funktionsnedsättning LSS/SoL yngre 65 år LSS/SoL yngre 65 år nettokostnad 2014 förväntas till 350 728 tkr, vilket är 22 215 tkr eller 6,8 % högre omslutning jämfört med budget 2013. Ökad ärendemängd med ökat antal insatser medför kostnadsökning. Hög ekonomisk osäkerhet om ärendetillströmningen fortsätter och oväntade placeringar eller omfattande beslut om hjälp i hemmet behöver göras. Kostnader för gruppbostäderna Solsidevägen och Kvarnvägen efter halvårsskiftet 2014. Ökade lokal kostnader för 8 särskilt anpassade bostäder för personer med personlig assistent på Lovisedalsvägen och Mensätra. Enheten kännetecknas av hög volym- och kostnadskontroll samt kostnadsmedvetenhet. Socialpsykiatri (SPT) Socialpsykiatrin nettokostnad 2014 förväntas till 42 627 tkr, vilket är 2 242 tkr eller 5,6 % högre omslutning jämfört med budget 2013. Kostnaderna för socialpsykiatrin har under flera år varit stabil vilket beror främst på att insatser i öppna former ökar och att antalet placeringar minskar samt hög kostnadsmedvetenhet hos handläggarna. Tendens att antalet brukare minskar något och att fler får diagnoser enligt LSS. Insatsen särskild resursperson för personer med tvång i öppenvård fortsätter, tidigare finansierad med statsbidrag. Utökad verksamhet vid träfflokalerna bör fortsätta för att nå flera, tidigare finansierad med statsbidrag. Nattbemanning vid särskilda boenden. Nytt ramavtal för särskilt boende, stödboende, HVB medfört dyrare platser. Ökad kostnad för sysselsättning, köp enligt LOV har tidigare finansierats genom stimulansbidrag. Kostnaden för Personliga ombuden fördelas mellan Nacka och Värmdö 70/30 beroende på antalet klienter från respektive kommun. Medel har tilldelats med 1,4 mkr för målgruppsinventering. Nya medel för utökad målgruppsinventering och handlingsplan ska ansökas om under 2013.

11 (16) Äldre Äldre nettokostnad 2014 förväntas till 609 080 tkr, vilket är 29 331 tkr eller 5,1 % högre omslutning jämfört med budget 2013. För att möta befolkningsökningen och kundernas önskemål att bo kvar i hemmet vilket trenden pekar emot i Nacka, så är det viktigt att äldreomsorgen planerar långsiktigt utefter det strategiska målet att allt ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. De som väljer att bo kvar hemma har massiva insatser och är ofta multisjuka. För att behålla den höga kvalitén i hemtjänsten i jämförelse med andra kommuner har ett utredningsarbete påbörjas för att säkerställa detta. Ett strategiskt mål är att äldreomsorgen ska verka för ökad livskvalitet, bättre liv för den enskilde. För att komplettera den traditionella hemtjänsten har flera projekt startas för att kunna ge en ökad livskvalitet till kunderna. Detta leder även till effektivisering då man frigör mer tid till mer kontakt med kunderna som är behov av detta. Exempel på tekniska produkter som testas är t.ex. mobila GPS larm samt nyckelfri hemtjänst. Förhoppningsvis kan Nacka utmärka sig i att kunna vara en kommun som kan erbjuda E-hemtjänst 2015. Äldreomsorgen har även ett strategiskt mål att erbjuda webbaserade tjänster för medborgaren. Alla analoga trygghetstelefoner är nu utbytta till analoga larm vilket innebär att Nacka kan erbjuda en tryggare lösning till alla kunder. Ett viktigt område är ge rätt stöd som är anpassade till kundernas behov. Eftersom kundunderlaget sviktar i dagverksamheterna kommer det utredas hur framtidens dagverksamhet kan se ut i Nacka. En strategi är att äldreomsorgen ska aktivt initiera samverkan med andra aktörer. Samverkan med olika primärvårdsaktörer i Nacka fortsätter och gemensamma projekt har påbörjats för att kunna erbjuda en tryggare vård oavsett vem som levererar vården. En god kommunal service och effektivt resursutnyttjande är att förenkla för medborgaren som även genererar effektivisering i arbetet har genomförts i form av förenklad handläggning. En utvärdering kommer ske och utifrån resultatet är förhoppningen att utveckla ytterligare förenklingar som gynnar medborgaren. Fortsatt dialog med anordnare inom särskilt boende pågår för att säkerställa behovet av demensplatser samt hur de kommer uppfylla de ökade bemanningskraven. Viktigt är även att fortsätta att vara offensiva kring behovet av nybyggnation gällande särskilt boende. Tabell 1) Strategisk måltabell 2014 Verksamhetsresultat Övergripande mål Strategiskt mål Läge God kommunal service Modeller ska implementeras och nya ska vid behov utvecklas föra att följa upp resultat och effekter av insatser Brist

12 (16) Verksamhetsresultat Övergripande mål Strategiskt mål Läge för kunderna God kommunal service Kundernas ska vara nöjda med den insats som de har fått God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Socialtjänstens verksamhet ska bygga på förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt deras vilja att ta ansvar God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Socialtjänsten ska verka för att tillgodose behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper Brist Stor valfrihet Ökade möjligheter för kunderna att göra egna val God kommunal service Socialtjänsten ska ha en personalstrategi som leder till effektivt resursutnyttjande med kunderna i fokus God kommunal service Socialtjänsten ska ha rättssäker handläggning och beslut ska vara välgrundade och korrekta samt lätta att förstå för kunden

13 (16) Verksamhetsresultat Övergripande mål Strategiskt mål Läge God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Socialtjänsten ska aktivt bidra till att medborgarna får tillgång till tidiga/förebyggande insatser God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Socialtjänsten ska aktivt verka för en god hälsa på lika villkor för alla medborgare i Nacka God kommunal service Socialtjänsten ska kännetecknas av tillgänglighet och service God kommunal service Socialtjänsten ska ha webbaserade tjänster för medborgaren Insatta resurser Övergripande mål Strategiskt mål Läge Effektivt resursutnyttjande Socialtjänsten ska verka för effektiv användning av kommunens skattemedel Kommunal ekonomi i balans Effektivt resursutnyttjande Hålla budgetram Socialtjänsten kännetecknas av hög volym och kostnadskontroll samt kostnadsmedvetenhet

14 (16) 4. Resursfördelning 4.1 Resursfördelning - Ramärendet Förändringen i ramärendet för 2014 jämfört med budget 2013 består av volymförändring; 13 000 tkr eller 1 % samt pris- och lönekompensation; 12 589 tkr eller 1 %. 4.2 Resursfördelning T2:2013 Årskostnadsprognos 2013 för Social- och Äldrenämnden inklusive MH-Sociala tjänster (Myndighetsorganisation); 1 245 900 tkr, vilket är i nivå med budget. Det innebär förväntat nettoresultat 2013; 0 tkr. Årsprognosen 2013 för Barn och Unga, Försörjningsstöd, Utredning Vuxen, LSS/SoL yngre 65 år samt Socialpsykiatri i balans mot budget. Äldre prognosticeras till 9 000 tkr bättre än budget medan nämnd- och nämndstöd (inkl. myndighetsorganisationen, MHsociala tjänster) prognosticeras till - 9 000 tkr sämre än budget. Den positiva avvikelsen inom Äldre beror främst på antal särskilt boendeplatser blivit lägre än förväntat medan den negativa avvikelsen inom nämnd - och nämndstöd hänförs till kostnadsökningarna inom myndighetsorganisationen främst bl.a. på överföring av personal från andra verksamheter samt ökade kommungemensamma- och hyreskostnader. 4.3 Resursfördelning Nämndyttrande Utifrån förväntat nettoresultat för social- och äldrenämnden 2013; 0 tkr och för att ge realistiska förutsättningar för verksamheten att nå balans i budget 2014 föreslår nämnden utöver ramärendet en volymförstärkning inom Äldre motsvarande 14 000 tkr, vilket främst hänförs till en förväntad ökning av antal utförda hemtjänsttimmar samt justering nedåt av behovet av antal platser inom särskilt boende. Kostnadsanpassning inom myndighetsorganisationen motsvarande 6 000 tkr beroende främst bl.a. på tidigare överföring av personal från andra verksamheter; 2012, ökade kommun-gemensamma- och hyreskostnader samt tidigare projektfinansierade medarbetare inom främst Äldre. För myndighetsorganisationen innebär otillräckliga personella resurser konsekvenser för rättsäkerheten i form av brister i bl.a. handläggning och uppföljning. Tillsynsmyndigheterna ställer också ökade krav på kvalitet och rättsäker handläggning. Det finns en stark koppling mellan ökade insatskostnader och otillräckliga personella resurser. Konsekvensen är att insatserna får löpa på längre tid än vad som behövs när det inte finns tillräckliga personella resurser som kan följa upp och avsluta. Nämndförslaget innehåller också satsningar inom det förebyggande arbetet och tidiga insatser motsvarande 5 000 tkr för att bl.a. utveckla samarbetet med de idéburna organisationerna. Ärendet innehåller en pris- och lönekompensation motsvarande; 35 237 tkr eller 2,8 % mellan 2013 och 2014. Det innebär checkhöjningar med ytterligare 22 649 tkr (2 %) jämfört med ramärendet. För myndighets- och huvudmannaorganisation (MH) är pris- och lönekompensationen oförändrad 1 % och överensstämmelse därmed med ramärendet.

Ekonomiska analyser visar att den totala netto årskostnaden för insatser inom social- och äldrenämnden har ökat med totalt 343 000 tkr eller 39 % mellan 2007 och T2:2013 varav beslutade checkrelaterade kostnader 163 000 tkr eller 19 % samt volymrelaterade kostnader 180 000 tkr eller 20 %, vilket motsvarar ca 3,4 % per år. Befolkningen har ökat med totalt 10,2 % under samma period eller ca 2 % per år. Samtidigt visar den ekonomiska analysen för perioden(2007 T2:2013) att det är endast inom Äldre området där volymrelaterade kostnader har någon korrelation mot befolkningsutvecklingen. För samma period har den totala brutto årskostnaden för insatser inom Äldre området ökat med 173 000 tkr eller 40 % varav beslutade checkrelaterade kostnader 81 000 tkr eller 19 % samt volymrelaterade kostnader 92 000 tkr eller 21 %, vilket motsvarar ca 3,6 % per år. Befolkningen + 65 år har ökat i linje med detta men något mer; 26 % under samma period eller ca 5,2 % per år. För övriga verksamhetsområden noteras ingen korrelation mellan volymrelaterade kostnader och befolkningsutveckling. Två verksamhetsexempel som visar detta; är att den totala brutto årskostnaden för insatser inom LSS/SoL yngre än 65 år mellan 2007- T2:2013 har ökat med 127 000 tkr eller 57 % varav beslutade checkrelaterade kostnader 34 000 tkr eller 15 % samt volymrelaterade kostnader 93 000 tkr eller 41 %, vilket motsvarar ca 7 % per år. Befolkningen; 12-64 år har dock endast ökat med 6 % under samma period eller ca 1,2 % per år. Det andra exemplet gäller årskostnaderna för insatser inom målgruppen Barn och Unga(0-20 år). Här har insatskostnaderna minskat med 7 000 tkr eller 7 % mellan 2007 och T2:2013 (från 96 000 tkr till 89 000 tkr) trots att befolkningen (0-20 år) ökat med 9 % under motsvarande period. Nämndens volymförslag för 2014 innebär att bedömningen för åren 2013 och 2014 följer volym- och befolkningsutveckling enligt ovan ekonomisk analys, dvs. en volymökning motsvarande 2,8 % för 2013 respektive 3,4 % för 2014. Den senaste statistiken över befolkningsutvecklingen indikerar att befolkningen också ökar som tidigare med ca 2 % för åren 2012/2013 respektive 2013/2014. 15 (16)

16 (16) Tabell 2a) Nämndens resursfördelning, nettoredovisning (tkr) Förändring Skillnad (13B/Ram14) Verksamhet (tkr) Bokslut 2012 Budget 2013 T2 Ramärendet Nämndyttrande Majoritete ns förslag Ram 2014 Tkr % IFO/Barn & Ungdom -90 029-90200 -90 200-2 922-1 844-94 966-4 766 IFO/Vuxenenheten -78 387-80592 -80 592-806 -1 612-83 010-2 418 LSS/SoL yngre 65 år -310 618-328513 -328 513-15405 -6810-350 728-22 215 Socialpsykiatri -39 213-40385 -40 385-1 414-828 -42 627-2 242 Äldre -537 467-579749 -570 749-3 777-25 554-609 080-29 331 Nämnd- o nämndstöd (inkl. MH) -127 032-126491 -135 491-1265 -11000-138 756-12 265 Summa -1 182 746-1 245 930-1 245 930-25 589-47 648 0-1 319 167-73 237 5,9% 5. Checkar och avgifter Ärendet innehåller en pris- och lönekompensation motsvarande; 35 237 tkr eller 2,8 % mellan 2013 och 2014. Det innebär checkhöjningar med ytterligare 22 649 tkr (2 %) jämfört med ramärendet, vilket betyder total checkförändring; 3 %. Detta för att säkerställa kontinuitet och kvalitet inom främst Äldre och LSS/SoL området. Omvärldsanalyser för 2014 visar checkhöjningar i nivå med detta i kommunerna i övriga länet. Dessutom visar analysen att Nacka höjt checkarna avsevärt mindre, jämfört med utvecklingen av lönekostnader och konsumentprisindex (KPI) de senaste åren. Bilaga 1. Väsentlighets- och riskanalys 2014 Anders Fredriksson Socialdirektör Håkan Brekell Enhetschef Sociala ekonomienheten