Bilaga 1. Enkätundersökning om arbetsförmedlingens arbete med varsel

Relevanta dokument
Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

riksrevisionen granskar: offentliga finanser Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Bilaga 2. Sammanställning av enkätsvar

Regeringens skrivelse 2014/15:42

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Bilaga 2. Sammanställning av enkätsvar

Roller, ansvar och samverkan mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken -Resultat från enkäter och fokusgrupper

Bilaga 1. Enkätformulär

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser

Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Kompletterande aktörer och Arbetsförmedlingens kontrollarbete Säkerställer Arbetsförmedlingen en korrekt avvikelserapportering?

Personalchefer och personalhandläggare om krisen. 27 april 2009 Arne Modig

Arbetslöshetsförsäkringen kontroll och effektivitet

Bilaga 1 till redovisning av uppdrag om nyanlända under 25 år och deras utbildningsbehov inom komvux

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Webbenkät om regionalt yrkesvux frågeblankett

Bredbandsenkät till Sveriges kommuner

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Bilaga 3. Tabeller enkät

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Arbetsförmedlingens Återrapportering Tidiga insatser

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Arbete och sysselsättning. Resultat från Rivkraft 20

Anmälan hos Arbetsförmedlingen via e-tjänst, telebild eller telefon

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna inför 2010

Intervjuguide chefer vid arbetsförmedlingskontor. o Hur sker uppföljningen? Rapporter inlämnade muntligt eller på blankett

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Bilaga 4. Riksrevisionens enkäter till polisregionerna och åklagarområdena

Af Kundtjänst och handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen

BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND INSTRUKTION FÖR SAMVERKANSPORTALEN HUR KOMMER MAN IN PÅ SAMVERKANSPORTALEN? VÄLKOMMEN!

Arbetsförmedlingens rutiner för anmälan via telebild på distansservicekontor

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Turordning vid arbetsbrist och tidig lokal omställning- nya regler 1/ Bakgrund

Nationell samling för unga utanför

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

Regeringens skrivelse 2014/15:111

Arbetsförmedlingens försöksverksamhet Service Direkt

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand

Så undviks sanktionsavgifter

Rapport: Avtalsuppföljning

Enkätundersökning. Ekonomiskt bistånd Stockholms stad. januari Genomförd av Enkätfabriken

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Kartläggning av Arbetsförmedlingens kontor och bemanning i kommunerna HUR PÅVERKAR NÄRVARON ARBETET MED NYANLÄNDA OCH ANDRA ARBETSSÖKANDE?

Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning och öppethållande

Personalfrågor. Ny förordning om statligt stöd till arbetsgivare som bekostar utbildning av anställda

Tidsredovisning för arbete med deltagare i Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting.

Bilaga 2. Enkätfrågor

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Olofströms kommun. Granskning av bisysslor. KPMG AB 16 oktober 2012 Lars Jönsson

Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan IF Metall

Socialkontoret, kl

Informationskompetens

Riktlinjer för åtgärder vid övertalighet i Härnösands kommun

Kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år - en uppföljning.

Information om din anställning med anledning av konkurs

Delredovisning av regeringsuppdrag

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef

Bilaga 2 Enkät till lärare

Omställningsfonden seminarium februari OMSTÄLLNINGSFONDEN VÄLKOMNA!

Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

(6) Dnr: 2016/231. Rättsenheten

KLAGANDE Tommy Engman Sveriges Radio Västerbotten Box Skellefteå. SAKEN Utlämnande av allmänna handlingar

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser

Tematisk granskning Leverantörer av upphandlade arbetsmarknadstjänster - deras arbetsgivarkontakter

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program

Bilaga 4. Sammanställning enkätsvar

Rollfördelningen vid hanteringen av underrättelser. Rapport 2017:9

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Bilaga 2 - enkät 2008 års uppföljning

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Mentorsundersökningen 2018

Handledning Samarbete om risker i verksamheten

Uppföljning Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

Arbetsmiljörond Hållbart arbetsliv bättre arbetsdag, varje dag

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Svar på revisionsskrivelse informationssäkerhet

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Transkript:

bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 1. Enkätundersökning om arbetsförmedlingens arbete med varsel Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser? (RiR 2014:27)

Bilaga 1 Enkätundersökning om arbetsförmedlingskontorens arbete med varsel Vid Riksrevisionen pågår en granskning om statliga insatser vid stora varsel. Som en del i denna granskning undersöker vi hur Arbetsförmedlingen arbetar med varsel. Med anledning av detta vänder vi oss nu till ett urval lokala arbetsförmedlingskontor med en enkät för att kartlägga det varselarbete som sker där. Urvalet består av arbetsförmedlingskontor som under 2013 hade minst fem varsel. Alla lokala arbetsförmedlingskontor som får detta mejl ingår i urvalet. Om granskningen Det är det statliga åtagandet i samband med varsel som står i fokus för Riksrevisionens granskning. Syftet är att utreda om staten skapat förutsättningar för effektiva omställningsinsatser för personer som varslats. Huvudfrågan är om Arbetsförmedlingens organisation och arbete kring varsel är ändamålsenligt utformad. Vem svarar på enkäten, hur och när? Vi vill att någon vid arbetsförmedlingskontoret med god kunskap om kontorets arbete med varsel och med tillgång till varselsystemet svarar på enkäten. För att svara används länken här nedan. URL: Vi vill ha svar senast den 26:e maj. Anonymitet och sekretess Riksrevisionen kommer i granskningsrapporten att använda en sammanställning av arbetsförmedlingskontorens enkätsvar. Det kommer därför inte att gå att utläsa hur enskilda arbetsförmedlingskontor svarat. Information om varsel är sekretessbelagd. Det är viktigt att ingen sekretessbelagd information röjs i enkätsvaren. Har du några frågor? Om du har några frågor kring enkäten är du välkommen att kontakta Miki Tomita Larsson, Peter Johansson eller Nils Lundh på Riksrevisionen. Tack för er medverkan! Miki Tomita Larsson Tel: 08-5171 42 82 miki.tomita-larsson@riksrevisionen.se

Peter Johansson Tel: 08-5171 42 18 peter.jo.johansson@riksrevisionen.se Nils Lundh Tel: 08-5171 40 62 nils.lundh@riksrevisionen.se 2 (22)

Webbenkät arbetsförmedlingskontorens arbete vid varsel Ange vilket lokalt arbetsförmedlingskontor du tillhör. Vi ber dig att ange ditt lokala arbetsförmedlingskontor för att kunna kontrollera att ingen råkar svara på enkäten mer än en gång och för att det ska vara möjligt att använda varselstatistik i analysen av enkätsvaren. De elektroniska enkäterna kommer inte att offentliggöras och i granskningsrapporten kommer det inte att framgå hur enskilda lokalkontor har svarat. Information om varsel Inledningsvis ber vi dig att svara på frågor om den information om varsel som inkommer till de lokala arbetsförmedlingskontoren. Vi vill veta om informationen som vidarebefordras från sektionen för varselhantering i Östersund inkommer i tid och om den är fullständig. Frågorna gäller såväl anmälan om varsel som personlistorna. Fråga 1) Bedöm om informationen om varsel inkommer i tid till arbetsförmedlingskontoret och om den är fullständig. Utgå från de tre varsel som senast inkom till arbetsförmedlingskontoret. Tänk på att du kan använda varselsystemet för att besvara frågan. Enligt Lag (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder ( 2 och 2a, första stycket) ska arbetsgivaren anmäla varsel senast 2 månader innan driftsinskränkningen om minst 5 personer berörs. Motsvarande tid är 4 och 6 månader om fler än 25 respektive 100 personer berörs. I samband med anmälan ska arbetsgivaren bland annat informera om antalet varslade, skälen för uppsägningarna och tidpunkten för den planerade driftsinskränkningen. Inte i I ett av I två av I samtliga tre något fall tre fall tre fall fall Anmälan om varsel inkommer i tid. Informationen är fullständig. Plats för kommentarer till fråga 1. 3 (22)

Fråga 2) Bedöm om informationen i personlistorna inkommer till arbetsförmedlingskontoret i tid och om den är fullständig. Utgå från de tre varsel som senast inkom till arbetsförmedlingskontoret. Tänk på att du kan använda varselsystemet för att besvara frågan. Enligt Lag (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder ( 2a, andra stycket), ska arbetsgivare så fort som möjligt, dock senast en månad innan driftsinskränkningen träder i kraft, bland annat sända in personlistor till Arbetsförmedlingen med uppgifter om vem som kommer att sägas upp. Inte i I ett av I två av I samtliga tre något fall tre fall tre fall fall Personlistorna inkommer i tid. Informationen är fullständig. Plats för kommentarer till fråga 2. Fråga 3) Finns det minst en anställd vid arbetsförmedlingskontoret som har tillgång till varselinformation från sektionen för varselhantering i Östersund? Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Ja, chefen för arbetsförmedlingskontoret. Ja, sektionschef inom arbetsförmedlingskontoret Ja, arbetsförmedlare med ansvar för arbetsgivarkontakter. Ja, anställd med annan befattning (ange exempel). 4 (22)

Nej. Vägledning och stöd Frågorna nedan handlar om Arbetsförmedlingens interna stöd till de vid arbetsförmedlingskontoren som arbetar med varsel. Fråga 4) Finns det vägledning i form av ett handläggarstöd för hur varsel ska hanteras? Ja. Nej.. Fråga 4a) Enligt din bedömning, fungerar handläggarstödet som tillräckligt stöd i varselarbetet? Ja. Nej. Om du angivit att handläggarstödet inte är tillräckligt i fråga 4a, ange vad som saknas. 5 (22)

Rutiner och planerade åtgärder Frågorna nedan handlar om hur arbetet med varsel är planerat på de lokala arbetsförmedlingskontoren. Vi frågar om det finns särskilda rutiner vid varsel, vad som ingår i dem och om rutinerna ändras beroende på varslets storlek. Fråga 5) Har arbetsförmedlingskontoret rutiner för hur varsel ska hanteras? Ja. Nej.. Fråga 5a) Du svarade att det finns rutiner för hur varsel ska hanteras. Ange i textrutan nedan vilken eller vilka åtgärder som ingår i dessa rutiner. Fråga 5b) Ändras rutinerna beroende på varslets storlek? Ja. Alla åtgärder förutsätter att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Ja. Vissa åtgärder förutsätter att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Nej. Åtgärderna är de samma oavsett antalet varslade.. Plats för kommentar till fråga 5a och 5b. 6 (22)

Fråga 6) I samband med varsel kan Arbetsförmedlingen samverka med andra aktörer. Ange för vilken eller vilka av nedanstående aktörer som arbetsförmedlingskontoret har minst en kontaktperson. Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du väljer att ange eget exempel, fyll i matrisen så aktiveras textrutan. Arbetsgivare som varslar. Kommuner. Trygghetsorganisationer. Omställningsföretag. Annan (ange aktör).. Fråga 7) Kan lokala arbetsförmedlingskontor samverka utan att chefen för marknadsområdet är delaktig? Ja. Nej. 7 (22)

De lokala arbetsförmedlingskontorens erfarenheter av arbete med varsel som lagts under 2013. Nu följer tre avsnitt med frågor om insatser före första arbetslöshetsdagen och om samverkan internt inom Arbetsförmedlingen och samverkan med externa aktörer. Vi ber dig att ta utgångspunkt i arbetsförmedlingskontorets arbete med varsel som lagts under 2013 och efterfrågar din uppskattning av praxis. Insatser för varslade innan första arbetslöshetsdagen Vi inleder med frågor om åtgärder som vidtas av arbetsförmedlingskontoret för de varslade före första arbetslöshetsdagen. Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder innehåller regler som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att förbereda åtgärder som underlättar omställning. Frågorna nedan handlar om vad Arbetsförmedlingen gör innan uppsägningarna träder i kraft och om vad som avgör om en aktivitet genomförs eller inte. Fråga 8) Med tanke på de varsel som lades 2013, uppskatta hur vanligt förekommande det är att arbetsförmedlingskontoret i samband med varsel genomför en aktivitet för att informera de varslade om Arbetsförmedlingens tjänster. Svarsalternativen tar hänsyn till att information om varsel inkommer i två omgångar och att det är först i och med personlistorna som man vet vilka personer som blir uppsagda. I Aldrig (<5%) Sällan (<25%) sällan (<50%) ungefär hälften av fallen ofta (>50%) Ofta (>75%) Alltid (>95%) vill inte (~50%) För alla varslade. För varslade på personlistorna. 8 (22)

Fråga 8a) Vad avgör om arbetsförmedlingskontoret väljer att ordna aktivitet för att informera om arbetsförmedlingens tjänster i samband med varsel? Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du anger eget exempel eller vill ange antalet varslade, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Arbetsförmedlingskontorets bedömning av sannolikheten för att de varslade kommer att skrivas in på Arbetsförmedlingen. Annat (ange exempel).. Fråga 8b) Om du bedömer att arbetsförmedlingskontoret oftare borde informera de varslade om Arbetsförmedlingens tjänster, ange vad som hindrar att detta sker. Fråga 9) Med tanke på de varsel som lades 2013, uppskatta hur stor andel av de varslade som skriver in sig som ombytessökande vid arbetsförmedlingskontoret. Ange i procent. Svarsalternativen tar hänsyn till att information om varsel inkommer i två omgångar och att det är först i och med personlistorna som man vet vilka personer som blir uppsagda. Ingen (<5%) En liten andel (<25%) En ganska liten andel (<50%) Ungefär hälften (~50%) En ganska stor andel (>50%) En stor andel (>75%) Alla (>95%) vill inte Av alla varslade Av de varslade på personlistorna 9 (22)

Fråga 9a) Enligt din bedömning, vilken eller vilka av nedanstående faktorer bidrar till att varslade skriver in sig som ombytessökande? Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att arbetsförmedlingskontoret aktivt informerat om den möjligheten. Att de är upptagna på personlistorna. Att de varslade inte omfattas av något trygghetsavtal (exempelvis på grund av kort anställningstid). Att behovet av arbetsförmedlingstjänster hos de varslade är stort (t.ex. på grund av ålder eller utbildningsnivå). Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Att arbetsgivaren gått i konkurs. Annat (ange exempel).. Fråga 9b) Om du bedömer att varslade oftare borde skrivas in som ombytessökande, ange vad som hindrar att detta sker. 10 (22)

Fråga 10) Med tanke på de varsel som lades 2013, uppskatta hur vanligt förekommande det är att varslade som skrivit in sig som ombytessökande vid arbetsförmedlingskontoret erhåller handlingsplan före första arbetslöshetsdagen. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 11) Uppskatta hur vanligt förekommande det är att varslade som skrivit in sig som ombytessökande får sina möjligheter på arbetsmarknaden bedömda vid inskrivningstillfället med hjälp av Bedömningsstödet, eller på annat sätt. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 12) Med tanke på de varsel som lades 2013, uppskatta hur vanligt förekommande det är att arbetsförmedlingskontoret tar kontakt med andra aktörer före första arbetslöshetsdagen för att planera åtgärder med anledning av varsel. Svara gärna på varje rad. Om du väljer att ange eget exempel, markera först i matrisen så aktiveras textrutan. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Arbetsgivare Trygghetsorganisationer Omställningsföretag Kommuner Marknadsområdeschefen Annan aktör (ange exempel) 11 (22)

Samverkan inom Arbetsförmedlingen Nedan ställer vi frågor om arbetsförmedlingskontorets kontakter med marknadsområdeschefen och om samverkan inom marknadsområdet. Fråga 13a) Uppskatta hur vanligt förekommande det är att ditt arbetsförmedlingskontor samverkar med andra lokala arbetsförmedlingskontor inom samma marknadsområde med anledning av varsel. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 13b) Enligt din bedömning, vad är avgörande för att arbetsförmedlingskontor inom samma marknadsområde väljer att samverka med anledning av varsel? Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Att de varslade tillhör olika arbetsförmedlingskontor. Behovet av arbetsförmedlingstjänster hos de varslade bedöms som stort (t.ex. på grund av ålder eller utbildningsnivå). Annat (ange exempel).. 12 (22)

Fråga 13c) Uppskatta hur samverkan inom marknadsområdet med anledning av varsel fungerar för de respektive insatser som specificeras nedan. Svara gärna på varje rad. Om du väljer att ange eget exempel, markera först i matrisen så aktiveras textrutan. Fördelning av ansvar och arbetsinsatser. Fördelning av handläggare mellan kontoren. Fördelning av andra resurser än handläggare Annat (ange exempel) Inte aktuellt/förekommer inte Mycket Varken eller Mycket Plats för kommentar till fråga 13c. Om du svarade ganska eller mycket i fråga 13c: Enligt din erfarenhet, vad kan försvåra samordning inom marknadsområdet? Fråga 14) Har ditt arbetsförmedlingskontor samverkat med markandsområdeschefen med anledning av varsel som lagts 2013? Ja Nej 13 (22)

Fråga 14a) Uppskatta hur vanligt det är att arbetsförmedlingskontoret kontaktar marknadsområdeschefen med anledning av varsel. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 14b) Av vilket eller vilka skäl tar arbetsförmedlingskontoret kontakt med marknadsområdeschefen med anledning av varsel? Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Behov av extra personal/resurser. Behov av vägledning. Antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Annat (ange exempel).. Fråga 14c) Uppskatta hur vanligt förekommande det är att arbetsförmedlingskontoret i förekommande fall får tillräckligt stöd från marknadsområdet i arbetet med varsel. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Plats för kommentar till fråga 14c. 14 (22)

Om du svarade aldrig eller sällan på fråga 14c: Enligt din erfarenhet, vad kan försvåra att tillräckligt stöd erhålls från marknadsområdeschefen? Samverkan och samarbete med andra aktörer Nedan ställer vi frågor om arbetsförmedlingskontorens erfarenheter av samverkan och samarbete med andra aktörer i samband med varsel som lades 2013. Med samverkan avses exempelvis utbyte av information, gemensam planering eller annat samarbete. Frågorna gäller samverkan med arbetsgivare, trygghetsorganisationer, omställningsföretag och kommuner. Samverkan med arbetsgivare som varslar om uppsägning Fråga 15) Har ditt kontor samverkat med en eller flera arbetsgivare som varslat om uppsägning under 2013? Ja. Nej. Fråga 15a) Uppskatta hur vanligt förekommande det är att arbetsförmedlingskontoret i samband med varsel samverkar med den arbetsgivare som varslat. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% 15 (22)

Fråga 15b) Enligt din bedömning, vad är avgörande för att arbetsförmedlingskontor samverkar med arbetsgivare med anledning av varsel? Du kan ange fler svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Behovet av arbetsförmedlingstjänster hos de varslade bedöms som stort (t.ex. på grund av ålder eller utbildningsnivå). Annat (ange exempel).. Fråga 15c) Hur har arbetsförmedlingskontorets samverkan med arbetsgivare fungerat för de respektive områden som specificeras nedan. Svara gärna på varje rad. Om du anger eget exempel, markera först i matrisen så aktiveras textrutan. Komplettering av information om varslet eller de varslade Samordning och planering av åtgärder för de varslade. Annat (ange exempel) Inte aktuellt/förekommer inte Mycket Varken eller Mycket Plats för kommentarer till fråga 15c. 16 (22)

Om du svarade ganska eller mycket i fråga 15c: Enligt din erfarenhet, vad kan försvåra samverkan med arbetsgivare? Samverkan med trygghetsorganisationer Fråga 16) Har ditt arbetsförmedlingskontor samverkat med en trygghetsorganisation med anledning av varsel som lagts 2013? Ja. Nej. Fråga 16a) Uppskatta hur vanligt förekommande det är att arbetsförmedlingskontoret i samband med varsel samverkar med en trygghetsorganisation. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 16b) Enligt din erfarenhet, vad är avgörande för att arbetsförmedlingskontoret samverkar med trygghetsorganisation med anledning av varsel? Du kan ange fler svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Behovet av arbetsförmedlingstjänster hos de varslade bedöms som stort (t.ex. på grund av ålder eller utbildningsnivå). Annat (ange exempel). 17 (22)

. Svara gärna på varje rad. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Ansvars- och arbetsfördelning mellan arbetsförmedlingskontor och trygghetsorgansation. Finansiering av åtgärder. Gemensam bedömning av de varslades behov av insatser. Informationsutbyte vid upprättande av handlingsplan hos Arbetsförmedlingen. Tidsplanering för insatser från trygghetsorganisation och arbetsförmedlingskontor Att identifiera personer som löper risk för långtidsarbetslöshet Annat (ange exempel) Inte aktuellt/förekommer inte Mycket Varken eller Mycket vill inte Plats för kommentar till fråga 16c. Om du svarade eller mycket i fråga 16c: Enligt din erfarenhet, vad kan försvåra samverkan med en trygghetsorganisation? 18 (22)

Samverkan med omställningsföretag Fråga 17) Har ditt arbetsförmedlingskontor samverkat med omställningsföretag med anledning av varsel som lagts 2013? Ja. Nej. Fråga 17a) Uppskatta hur vanligt förekommande det är att arbetsförmedlingskontoret i samband med varsel samverkar med omställningsföretag. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 17b) Enligt din erfarenhet, vad är avgörande för att arbetsförmedlingskontoret samverkar med omställningsföretag med anledning av varsel? Du kan ange fler svarsalternativ. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Behovet av arbetsförmedlingstjänster hos de varslade bedöms som stort (t.ex. på grund av ålder eller utbildningsnivå). Annat (ange exempel).. 19 (22)

Fråga 17c) Uppskatta hur samverkan med omställningsföretag har fungerat på respektive område. Svara gärna på varje rad. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Ansvars- och arbetsfördelning mellan omställningsföretag och arbetsförmedlingskontor. Gemensam bedömning av behovet av insatser för de varslade. Tidsplanering för insatser från trygghetsorganisation och arbetsförmedlingskontor. Annat (ange exempel) Inte aktuellt/förekommer inte Mycket Varken eller Mycket vill inte Plats för kommentar till fråga 17c. Om du svarade ganska eller mycket i fråga 17c: Enligt din erfarenhet, vad kan försvåra samverkan med omställningsföretag? Samverkan med kommuner Fråga 18) Har ditt arbetsförmedlingskontor samverkat med en eller flera kommuner med anledning av varsel som lagts 2013? Ja. Nej. 20 (22)

Fråga 18a) Uppskatta hur vanligt det är att arbetsförmedlingskontoret i samband med varsel samverkar med kommuner. Aldrig <5% Sällan <25% sällan <50% I ungefär hälften av fallen ~50% ofta >50% Ofta >75% Alltid >95% Fråga 18b) Enligt din erfarenhet, vad är avgörande för att arbetsförmedlingskontoret samverkar med kommun med anledning av varsel? Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Om du anger eget exempel eller antalet varslade, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Att antalet varslade överstiger ett visst antal (ange vid vilket antal gränsen går). Behovet av arbetsförmedlingstjänster hos de varslade bedöms som stort (t.ex. på grund av ålder eller utbildningsnivå). Annat (ange exempel).. Fråga 18c) Uppskatta hur samverkan med kommunen har fungerat på respektive område. Svara gärna på varje rad. Om du anger eget exempel, markera i matrisen så aktiveras textrutan. Planering av kommunal vuxenutbildning (exempelvis yrkesvux). Planering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kommunen. Annat (ange exempel) Inte aktuellt/förekommer inte Mycket Varken eller Mycket vill inte Plats för kommentarer till fråga 18c. 21 (22)

Om du svarade ganska eller mycket på fråga 18c: Enligt din erfarenhet, vad kan försvåra samverkan med kommuner? Fråga 19) Här finns utrymme för ytterligare kommentarer. Du kanske vill kommentera något viktigt rörande arbetsförmedlingens arbete med varsel som vi inte frågat om? 22 (22)