Motion till riksdagen. 1986/87:So257 Nils Carlshamre m. fl. (m) Åtgärder mot aids. Information

Relevanta dokument
Motion till riksdagen. 1988/89:So18

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Motion till riksdagen. 1987/88:So4. av Carl Bildt m. fl. (m) om åtgärder mot AIDS (prop. 1987/88:79) Innehållsförteckning.

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Förslag till handlingsplan avseende HIV/STIprevention

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Hepatit C Statistik

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: Till Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Stadsdelsnämnden godkänner stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och översänder densamma till kommunstyrelsen.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Hepatit C i Östergötland

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

1984/85:3137. Motion. Nils Carlshamre m. n. Förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. n. (prop.

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

Hepatit C Statistik

Missbruk vad säger lagen?

15. Hiv och hepatiter

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

VADVARJE KILLE BÖR VETA

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

/2018 1(5) Socialdepartementet

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Grundutbildning STI-smittspårning HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Lågtröskelverksamhet för förebyggande av hepatit och hiv, vid injektionsmissbruk

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Tillgänglighetsplan

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ SOU 2017:92, TRANSPERSONER I SVERIGE FÖRSLAG FÖR STÄRKT STÄLLNING OCH BÄTTRE LEVNADSVILLKOR Sammanfattning

Motion till riksdagen. 1988/89: So413. av Gudrun Schyman och Rolf L Nilson (båda vpk) Psykologers och psykoterapeuters ansvarsförhållanden

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Blodsmitta och sprutbyte. Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Hepatit C i Östergötland

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Motion till riksdagen. 1989/90:So436 av Rosa Östh m.fl. (c) Aids. AIDS-faran är inte över. Information in atser

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Lagstiftning kring samverkan

Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland

Motion till riksdagen. 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Svensk författningssamling

Barn med hivinfektion

Hepatiter och blodsmitta

Motion till riksdagen 1988/89: So280

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stockholms läns landsting 1 (2)

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Motion till riksdagen. 1989/90:Ju830 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) Polishus i Stockholms län, m.m.

Forskningsläget rörande sprututbyte. Nils Stenström

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Barn som bevittnat våld

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Barn och ungdomar med hiv

Förslag till utveckling av vården för hemlösa

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

HANDLINGSPLAN

Ledningsgruppen för samverkan kommun landsting

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Transkript:

Motion till riksdagen 1986/87: Nils Carlshamre m. fl. (m) Åtgärder mot aids Aids-viruset är det värsta epidemiska virus som blivit känt. HIV-infektion och den svåraste formen av den virussjukdom som HIV-virus kan leda till - aids - är bland det farligaste som mänskligheten drabbats av. Aids-virus öppnar dörren för en rad svåra sjukdomar. bl. a. cancer. Ansvaret att följa aids-frågor och finna riktiga och effektiva åtgärder som begrän ar smittspridningen och bidrar till att finna vaccin och bot vilar tungt på regering och riksdag. Det måste ställas särskilt stora krav på riktiga och kraftfulla åtgärder. Kunskap om hur HIV sprids är det bästa skyddet mot smitta. Den övervägande delen av de aids-sjuka i världen har smittats genom sexuellt umgänge. Ett annat spridningssätt är blod-till-blodkontakter. Smittrisken är näst intill obefintlig utom vid sexuellt umgänge eller då man får in smittat blod i kroppen. HIV smittar inte vid vardagliga, sociala kontakter. Eftersom det främsta spridningssättet är genom sexuellt umgänge är information, som verkligen når var och en personligen och påverkar attityderna. avgörande för att hejda smittspridningen. Aids angår alla. Inte minst ungdomar måste få klart för sig att spridningen av aids i hög grad beror på var och en och att man genom sitt eget agerande kan utsätta sig för smitta. Det effektivaste sättet att begränsa spridningen är således att påverka människors beteende. Erfarenhetsmässigt är detta mycket svårt. Det fordras betydande och kontinuerliga insatser under lång tid för att det skall ge resultat. Allvaret i sjukdomen borde dock bidra till att ge ökad tyngd åt informationen. Information och kunskap är också nödvändigt för att vi som människor skall kunna hjälpa dem som smittats i vår omgivning. inte minst på arbetsplatserna. Den informationskampanj som startar inom kort är mycket viktig och måste följas upp mycket noga. Vi anser det viktigt med nationell samling i denna svåra fråga och har därför bidragit till och ställt oss bakom många av de åtgärder som hittills vidtagits. Vi finner dock att det nu finns anledning att påtala ytterligare åtgärder. Information Vi vill understryka att information om HIV-infektion och aids måste ges kontinuerligt och på olika nivåer; i skolan. den förebyggande hälso- och sjukvården. organisationerna. osv. Det finns dock ute i landet behov av 4

samordning och hjälp med hur informationen skall ge för att nå bä ta resultat. På landets mottagningar för sexuellt överförda sjukdomar finns en unik kompctem och stor erfarenhet av rådgivnings-. informations- och smittskydd arbete. som bör tas till vara och utvecklas genom förstärkning av kuratorsre urscrna. Des a mottagningar skulle dels kunna fungera som samordnare. dels i samverkan med t. ex. länsskolnämnderna ge hjälp åt lärarna i skolan hur informationen kan ges. dels ge information direkt till olika grupper. Det är därför nödvändigt att förstärka den kurativa delen av mottagningarna för sexuellt överförda sjukdomar så att denna kompetens kan användas i rådgivnings- och information arbete. Det bör ankomma på regeringen aids-delegation att utforma och föreslå omfattningen av detta. Medel för förstlirkningen bör anslås inom aids-anslaget. Provtagningen Det är angeiuget att så många människor om möjligt kommer till provtagning. Det är durför viktigt att försöka avdramatisera provtagningen genom att öka antalet provtagningar inom sjukvården. H IV-test borde kunna göras vid samtliga blodprov. Ett för ta steg bör vara att erbjuda HIV-test till vis a grupper varvid gravida kvinnor kall prioriteras. Vi anser att amtliga gravida kvinnor skall erbjudas l-hy-test. En annan grupp som därefter bör komma i fråga är dc värnpliktiga. Med ett kraftigt ökat antal HIV-provtagningar kommer stora krav att ställas på sjukvårdens möjligheter att hjälpa alla dem om befinns vara smittade. Forskning En förutsättning för att finna motmedel och bot för aids är att forskningen får gynnsamma! möjliga arbetsvillkor och resurser. Profe sor Hans Wigzell har pa regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ett utbyggt svenskt for kningsprogram mot aid. Uppdraget gällde att inventera förublittningarna för ett forskningsprogram rörande dels vaccin. dels läkemedel för behandling av sjukdomen samt möjligheterna för klinisk prövning. Vidare ingick särskilt i uppdraget att kartlägga behovet av utrustning och lokaler. utbildning m. m. tredningen omfattade en rcdogörcl e för kunskapsläget inom högskoleforskningen. SBL och läkemedelsindustrin samt en bedömning av svensk forsknings ställning internationellt på marknaden. Säkerhetslaboratoricr Hans Wigzells utredning visar dock att en allvarlig broms för forskningen håller på att uppstå i landet i form av bristande tillgång till säkerhetslaboratorier för H IV-arbete. Det är av stor vikt att behovet av säkerhet laboratorier tillgodoses. Vi anser att det planerade. äkerhetslaboratoriet vid SBL icke längre får fördröjas utan snarast måste uppföras. 5

Forskningsanslag Utredningen anser att den skäliga nivån på sammanlagt stöd till aidsforskningen i Sverige via MFR och STU för kommande budgetår är l,25 kr. per invånare. Vi instämmer i utredningens bedömning och anser att motsvarande belopp skall anslås för denna forskning inom aids-anslaget. Riksförening för forskning mot aids Riksföreningen mot Cancer har via sitt forskningsråd haft en mycket stor betydelse för cancerforskningen. En riksförening för forskning mot aids skulle på samma sätt kunna få betydelse för aids-forskningen. inte minst därför att såväl enskilda som organisationer kan vilja ge stöd till denna forskning. Vi instämmer i det förslag som lämnas i forskningsutredningen om att regeringen bör ta initiativ för att underlätta bildandet av en riksförening mot aids med en sammansättning liknande den som Riksföreningen mot Cancer har. Expertgrupp Vi anser att en liten oberoende expertgrupp bestående av förslagsvis tre i sammanhanget högt kvalificerade personer skall utses för att följa forskning och utveckling av aids. Denna grupp skall vidare ta initiativ till att erfarenheterna omsätts i praktiken på ett snabbt och effektivt sätt. Vård och behandling Vi vill understryka nödvändigheten av utveckling av goda former och metoder för vård och behandling av H IV-smittade och aids-sjuka. Detta bör gälla samtliga relevanta vårdnivåer. inte minst hemsjukvården. Medel härför bör anslås inom aids-anslaget. Bekämpningen av narkotikami,ssbruket Som budgetpropositionen anger har spridningen av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare ställt narkomanvården inför nya problem som kräver snabba och offensiva insatser. Bekämpningen av narkotikamissbruket måste drivas med största kraft. Uppsökande verksamhet Budgetpropositionen anger att socialtjänsten i ökad utsträckning bör avdela specialiserade resurser för uppsökande verksamhet och ha inriktning på att nå de missbrukare man inte når i dag. bl. a. i samarbete med hälso- och sjukvården. polisen och kriminalvården. Vi understryker vikten av detta. Kommunerna måste ge hög prioritet åt uppgiften att aktivt söka upp och motivera missbrukarna till vård på ett tidigt stadium av missbruket. så att målet att nå samtliga intravenösa missbrukare för provtagning, avgiftning och behandling kan nås. 6

Missbrukarvården Eftersom sjukdomen aids har ett både direkt och indirekt samband med intravenöst narkotikamissbruk, är det alldeles nödvändigt att öka antalet vårdplatser för narkotikamissbrukare. De enskilda organisationernas behandlingshem arbetar med stor flexibilitet och variation och med många ideer och stort engagemang. Utvecklingen av metoder och nya arbetsformer främjas genom användning av enskilda behandlingshem. Vi har i andra motioner lagt konkreta förslag för förbättrade arbetsmöjligheter för ideell verksamhet inom vårdområdet. V år d enligt L VM En annan fråga som kräver en snar lösning är formerna för och innehållet i vården för HIV-smittade som omhändertagits med stöd av gällande tvångslagstiftning. Det är angeläget att denna vård utformas på bästa sätt. Det är vidare nödvändigt att snarast komma till rätta med den stora bristen på platser för missbrukare som omhändertagits för vård. Vi anser att de åtgärder som redovisas i budgetpropositionen vad gäller utbyggnaden av behandlingshem inte är tillräckliga. Regeringen måste ta initiativ till upprättande av en behovs- och utbyggnadsplan vad gäller behandlingshem för missbrukare som omhändertagits för vård enligt L VM. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - L VM I och med H IV-smittspridningen bland narkotikamissbrukare får LVM en ny och större roll. Av 3 LVM framgår att vård får beslutas om den enskilde till följd av missbruket utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara eller om han till följd av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Vi anser att denna indikation bör utvidgas till att gälla även annan person och inte enbart närstående eftersom HIV-smittade missbrukare som inte följer angivna föreskrifter kan utgöra en klar fara för annan persons hälsa. Detta kan ske i samband med socialberedningens nu pågående bearbetning av L VM. Ä ven behovet av längre vårdtider måste belysas. Biståndsmedel för bekämpande av aids För många länder, särskilt i Afrika. är aids en katastrof. Det vet vi även om vi i övrigt ej har fullständiga uppgifter om antalet smittade och sjuka. Många av de drabbade länderna är fattiga och har stor brist på hälso- och sjukvårdsresurser. Detta gör att deras behov såväl av bilateral som multilateral hjälp från andra länder och genom organisationers försorg är mycket stort. Lägets allvar kräver att i det svenska biståndet bör ingå åtgärder till hjälp åt u-länder för bekämpande av HIV-smitta och aids. Inom biståndsramen bör därför ett särskilt projekt upptas för bekämpande av aids. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 7 l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkning av den kurativa delen av mottagningarna för sexuellt överförda sjukdomar å att denna kompetens kan användas i radgivnings- och informationsarbetet. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att HIV-test borde kunna göras vid samtliga blodprov. och framför allt erbjudas samtliga gravida kvinnor. 3. att riksdagen som in mening ger regeringen till känna att det planerade säkerhetslaboratoriet vid SBL snarast bör uppföras. 4. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna att ett belopp mot varande l,25 kr. per invånare bör anvisas för aidsforskning inom ramen för aids-anslaget. 5. att rik dagen som sin mening ger regeringen till kunna att regeringen bör ta initiativ för att underlätta bildandet av en riksförening mot aids. 6. att rik dagen som sin mening ger regeringen till känna att en liten oberoende expertgrupp. som skall följa forskningen om och utvecklingen av aids. bör tillsättas. 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna \ad i motionen anförts om utveckling av goda former och metoder för värd och behandling av HIV-smittade och aids-sjuka. 8. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att kommunerna aktivt låter öka upp och motivera missbrukarna till vård. 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en behovs- och utbyggnadsplan vad gäller behandlingshem för missbrukare som omhändertagits för vård enligt L VM. 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av indikationerna för omhändertagande enligt L VM till att gälla även annan person och behovet av längre vårdtider. [att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt projekt inom biståndsramen för bekämpande av aids. 1 J Stockholm den 27 januari 1987 Nils Carlshamre (m) Göte Jonsson (m) Göran Ericsson (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Gullan Lindblad (m) Jerry Martinger (m) Karl-Gösta Svenson (m) Gunnar Biörck (m) i Värmdö ' 1986 87:U:!:!8. Görel Bohlin (m) Ingvar Eriksson (m) Siri Häggmark (m) B/enda Liumarck (m) Ewy Möller (m) Ingegerd Troedsson (m) Sten Andersson (m) i Malmö 8