RAPPORT ANGÅENDE SPEAK UP DAYS HT2014



Relevanta dokument
Program- och examensbenämningar

Program- och examensbenämningar

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Program- och examensbenämningar

Program- och examensbenämningar

Kursvärdering Antal svar på studenternas kursvärdering: 8 av totalt 26 tillfrågade (svarsfrekvens 31 %)

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

SIMM25, Social Sciences: Fieldwork, 7,5 högskolepoäng Social Sciences: Fieldwork, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Kursrapport för Miljöpolitikens villkor (SK1224), VT 2018

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

TATA24-Linjär Algebra

Programutvecklingsmetodik, teori

Programbokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

KURSRAPPORT. Bakgrundsinformation (Fylls i av studieadministratör): Kursens LADOKkod:

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

SOL ENGA03 V17. Kön. Ålder. Respondents: 49 Answer Count: 22 Answer Frequency: %

SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits

Kursen ges som tvärvetenskaplig fristående kurs i samhällsvetenskap på avancerad nivå och som valbar kurs i masterprogrammen i samhällsvetenskap.

Ledamöter+Suppleanter. Kursplanegruppen. Ledningsgruppen för genusvetenskapliga programmet Vakant

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR

TTIT02-Matematisk Grundkurs

Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson. Håkan Örman. Peter Christensen Peter Schmidt. X Föreläsningar X Lektioner X Laborationer Projekt

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg.

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kursutvärdering. Kurs: IKK: Projektkurs geografiska informationssystem (GIS) 7,5 hp

TEII42 - Teknisk kommunikation på japanska II - del 2

CTR ISLA11_2 ISLA22 H13

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits

METOD INKLUSIVE UPPSATSSAMORDNING, SK1313. Kursrapport HT18. Kursansvarig: Birgitta Niklasson

Sammanställning av kursutvärderingen för SK1313 Metod inklusive uppsatssamordning HT 2015

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kursutvärdering av Biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier 1, 7,5hp (31BFÄ1), vårterminen 2017

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Kursvärdering UM2201 HT18

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november 2015.

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

Kräftriket Hus 8c Roslagsvägen Stockholm

THFR21- Teknisk Kommunikation i franska del 1

CTR JUDA11_1 JUDA21 H13

Utbildningsplan för: Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot professionsutveckling och forskning, 120 hp MIUN 2017/460. Utbildningsvetenskap

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies)

Kursrapport för WEBBDIST13: Textproduktion 1, distans, V14 7,5 hp (31ETP1)

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer

Kursutvärdering / Kursrapport

ENGK01, Engelska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng English: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits

Kursutvärdering / Kursrapport

Ange hur svarsfrekvens beräknats, t.ex. om studentantalet inkluderar omregistreringar eller ej

Kursvärdering UMK702 Del 3 NV-didaktik HT17

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

TGTU43- Kommunikation på arbetsplatsen

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Kursvärdering UM2204 V17

Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt Tentamina Inlämningsuppgifter Seminarier Annat. D-sektionen IT

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

SAGLS, Masterprogram i globala studier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Global Studies, 120 credits

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Insolvensrätt med sakrätt HT Ungefär hur många timmar per vecka har du studerat (inkl. föreläsningar, seminarierna och grupparbetet)?

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015

TAMS27-Matematisk statistik

Följande frågor är kursspecifika

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Kursutvärdering / Kursrapport

CTR BIVC12 V13. Antal respondenter: 6 Antal svar: 5 Svarsfrekvens: 83,33 %

TSKS10 - Signaler, information och kommunikation

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

LPASU4 Våren Kursplan och måluppfyllelse. Kursens mål har uppfyllts. Kursens innehåll har motsvarat mina förväntningar.

TSEA29-Konstruktion med Mikrodatorer

Programbokslut för VASOP 100 % start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

FEKG21, Företagsekonomi: Strategisk marknadsföring, 6 högskolepoäng Business Administration: Strategic Marketing, 6 credits Grundnivå / First Cycle

Sammanställning av kursutvärdering

Kursrapporter för 31KTX3 och 31ETX3

SOL ENGK01 V17. Kön. Ålder. Antal respondenter: 15. Antal svar. Svarsfrekvens: 53,33 %

THTY42-Teknisk kommunikation på tyska II - del 2

TDDD39-Perspektiv på informationsteknologi

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Kursutvärdering GEOL01, Kandidatarbete,VT 2018

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursvärdering Forskningsmetodik för logopedi

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Transkript:

RAPPORT ANGÅENDE SPEAK UP DAYS HT2014 SAMHÄLLSVETARKÅREN VID LUNDS UNIVERSITET

Förord Tack till alla som ville vara med och påverka sin utbildning och speciellt tack till alla som hjälpte till med att sammanställa resultatet, med allt från att transkribera till att faktiskt samla in pappersenkäterna. Utan er hjälp hade vare sig Speak Up Days enkäten eller rapporten blivit av. För första gången genomfördes Speak Up Days både som webbenkät och i pappersform, till skillnad från tidigare år. Vi såg många fördelar med att digitalisera och valde därför att erbjuda studenterna att delta både via webben eller genom pappersenkät. Detta tror vi kan ha varit en bidragande faktor till att antalet studenter som valde att delta ökade drastiskt jämfört med tidigare år. Totalt valde 1065 studenter att delta, vilket kan ställas i relation till föregående undersökning då drygt 400 studenter deltog. Trots att rapporten är skriven på svenska gavs enkäten ut både på svenska och engelska, men resultaten har vävts ihop i denna rapport. Det är sammanfattningar av studenternas egna åsikter som ligger till grund för rapporten. Kraven i rapporten är Samhällsvetarkårens tolkningar av de sammanfattade svaren från studenterna. Vi har valt att ställa krav i de fall där bristerna i utbildningen leder till avvikelser från rättighetslistan 1 eller arbetsmiljölagstiftning. Caroline Sundberg, Vice ordförande med studiesocialt ansvar, Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Anna Clara Örtendahl Ordförande i utbildningsutskottet, Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Marcus Åhagen Vice ordförande i utbildningsutskottet, Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet 1 Rättighetslistan för Lunds universitets studenter innehåller rättigheter och skyldigheter som har att göra med behörighet och urval, studiemiljö, kursplaner och schema, prov och examination, examensarbeten och kursvärdering. Sida 1 av 32

Innehåll Inledning... 6 Fakultetsgemensamma kommentarer... 6 2. Institutionen för genusvetenskap... 8 2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 8 2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 8 2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 8 2.4 Arbetsmiljö... 9 3. Institutionen för kommunikation och medier... 10 3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 10 3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 10 3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 10 3.4 Arbetsmiljö... 11 4. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi... 12 4.1 Bachelor in development studies... 12 4.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 12 4.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 12 4.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 12 4.2 Samhällsplanering... 12 4.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 12 4.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 12 4.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 13 4.3 Institutionens andra utbildningar... 13 5. Institutionen för psykologi... 14 5.1 Psykologprogrammet... 14 5.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 14 5.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 14 5.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 15 5.2 Kandidatprogrammet i beteendevetenskap... 15 5.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 15 5.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 15 5.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 15 5.3 Fristående kurser och mastersprogrammet i psykologi... 16 5.3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 16 Sida 2 av 32

5.3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 16 5.3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 16 5.4 Arbetsmiljö... 16 6. Institutionen för service management och tjänstevetenskap... 17 6.1 Service management: hotell & restaurang, hälsa, turism och retail... 17 6.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 17 6.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 17 6.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 17 6.2 Logistikprogrammet i service management... 18 6.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 18 6.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 18 6.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 18 6.3 Equality and diversity management... 18 6.3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 18 6.3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 18 6.3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 18 6.4 Arbetsmiljö... 19 7. Institutionen för strategisk kommunikation... 20 7.1 Strategisk kommunikation... 20 7.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 20 7.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 20 7.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 20 7.2 Strategisk kommunikation, digitala medier... 20 7.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 20 7.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 20 7.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 21 7.3 Masterprogrammet i strategisk kommunikation... 21 7.4 Arbetsmiljö... 21 8. Institutionen för rättssociologi... 22 8.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 22 8.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 22 8.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 22 8.4 Arbetsmiljö... 22 9. Socialhögskolan i Lund och Helsingborg... 23 9.1 Socionomprogrammet i Lund... 23 Sida 3 av 32

9.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 23 9.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 23 9.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 23 9.1.4 Arbetsmiljö... 23 9.2 Socionomprogrammet i Helsingborg... 24 9.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 24 9.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 24 9.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 24 9.2.4 Arbetsmiljö... 24 10. Institutionen för sociologi... 25 10.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 25 10.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 25 10.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 25 10.4 Arbetsmiljö... 25 11. Institutionen för statsvetenskap... 26 11.1 Fristående kurser... 26 11.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 26 11.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 26 11.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 26 11.2 Mastersprogrammen: MEA och WPM... 26 11.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 26 11.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 27 11.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 27 11.3 Kandidatprogrammet i freds- och konfliktvetenskap... 27 11.3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 27 11.3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med?... 27 11.3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 27 11.4 Politicies kandidatprogrammet (Pol.Kand)... 27 11.4.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 27 11.4.2 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med?... 28 11.4.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning?... 28 11.5 Arbetsmiljö... 28 12. Graduate School... 29 12.1 Development studies... 29 12.2 Global studies... 29 Sida 4 av 32

12.3 Social studies of gender... 29 13. Centrum för öst- och sydöstasienstudier... 30 14. Lund university center for sustainability studies... 31 Sida 5 av 32

Inledning Under höstterminen 2014 genomförde Samhällsvetarkåren en enkätundersökning benämnd Speak Up Days bland studenterna på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Enkäten har genomförts årligen sedan 2010 i syfte att låta studenterna komma till tals gällande sin utbildning då återkopplingen av resultat från de obligatoriska kursutvärderingarna i många fall brister. Under genomförandet mellan den 17:e till 21:e november 2014 var Samhällsvetarkåren närvarande på samtliga institutioner vid Samhällsvetenskapliga fakulteten i både Lund och Helsingborg för att samla in svar både via utskrivna formulär samt genom en webbversion. 1065 studenter valde att svara på enkäten, vilket är det högsta antalet svarande studenter som uppnåtts sedan Speak Up Days startade. Det finns en spridning mellan olika program, fristående kurser och utbildningsnivåer i svaren som ligger till grund för denna rapport. Frågorna som studenterna fick besvara var följande: 1. Vad inom din utbildning är du mest nöjd med? Besvarades med fritextsvar. 2. Vad inom din utbildning är du minst nöjd med? Besvarades med fritextsvar. 3. Jag anser min arbetsmiljö vara god (väg in studieplatsen, ljudnivå, ljus) Besvarades genom en femgradig likert-skala från instämmer inte alls till instämmer helt. 4. Utifrån vad du tidigare har svarat, skulle du rekommendera din utbildning? Besvarades genom alternativen ja eller nej. 5. Vad upplever du saknas inom din utbildning? Besvarades med fritextsvar. Fakultetsgemensamma kommentarer Föreläsningarna och föreläsarna var i största utsträckning det som studenterna på fakulteten var mest nöjda med i sina utbildningar. Studenterna upplevde att föreläsarna inspirerade till att fördjupa sina kunskaper inom ämnesområdet. Många studenter skrev om lärarnas kompetens och till en viss mån även lärarnas pedagogik som bidragande faktorer till varför de var nöjda med utbildningen. Inslaget av gästföreläsare och studiebesök inom en del av utbildningarna var även en av de sakerna som studenterna nämnde som väldigt positivt för utbildningarna. Majoriteten av svaren belyste tvärvetenskaplighet och bredd som något väldigt positivt för utbildningarna. Övergripande var det två saker som efterfrågades på alla institutionerna vid fakulteten: arbetslivsanknytning, bland annat i form av praktik, samt fler kontakttimmar med lärare. Studenterna upplevde i majoriteten av fallen att det inte finns en tydlig koppling till ett framtida arbetsliv, varken inom akademin eller näringslivet. Studenterna efterfrågade därför mer praktik eller praktiska moment knutna till arbetslivet för att skapa en förståelse för livet efter examen. En mindre andel av studenterna på vissa institutioner efterfrågar förtydliganden kring vidare forskningsutbildning, vilka ingångar som finns och vad det innebär att fortsätta inom akademin efter examen. Ett problem som lyftes av studenter på vissa Sida 6 av 32

institutioner var av administrativ karaktär, så som registrering av resultat och sena schemaändringar. Samma grupp studenter belyste också bristen på kommunikation mellan studenter och undervisande personal. Gällande det bristande antalet kontakttimmar är det ett allmänt känt problem som grundas i resurstilldelningssystemet. Dagens resurstilldelningssystem bidrar till att samhällsvetenskapliga utbildningar inte får de resurser som behövs för att kunna uppfylla rekommendationen angående minimiantal kontakttimmar från Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Samhällsvetarkåren är medveten om problemet och att det krävs utökade ekonomiska resurser från nationellt håll för att studenterna ska ges möjlighet till fler kontakttimmar med undervisande personal under sin utbildning. Frågan gällande arbetsmiljö finns nedan presenterad i diagramform. Jag anser min arbetsmiljö vara god (väg in studieplatsen, ljudnivå, ljus) 2% 14% 11% 16% 57% Instämmer helt Instämmer Varken eller Instämmer inte Instämmer inte alls Utifrån diagrammet går det att dra slutsatsen att en majoritet av studenterna är nöjda med de lokaler som fakultetens utbildningar bedrivs i. Då det inte fanns ett fritextsvar i anslutning till frågan har vi inte kunnat utläsa varför studenterna anser arbetsmiljön vara god. Däremot valde en del av studenterna att kommentera arbetsmiljön i fråga 2 och 5. 91 % av de svarande studenterna hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. Detta trots kritik gällande för få kontakttimmar, för få enskilda studieplatser och grupprum, och för lite arbetslivsanknytning. Den här rapporten kan därför ses som en inspiration till att bygga vidare på de saker studenterna är nöjda med inom sina utbildningar och för att åtgärda de brister som studenterna påtalade i enkäten. Dessa brister har Samhällsvetarkåren belyst på en del av institutionerna och har även gett rekommendationer till översyn och åtgärd. Sida 7 av 32

2. Institutionen för genusvetenskap 48 studenter från Institutionen för genusvetenskap svarade på enkäten. Majoriteten av de svarande studerade på grundnivå. 2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna vid Institutionen för genusvetenskap uttryckte stor uppskattning för föreläsningarna eftersom de ansåg de vara både intresseväckande och lärorika. Många av lärarna upplevdes visa ett stor engagemang både för ämnet och undervisningen i sig. En positiv aspekt som togs upp av majoriteten av de svarande var att det finns en öppen och inkluderande miljö på institutionen. Studenterna upplevde att utbildningen håller en hög nivå och att kursinnehållet är relevant. Den breda omfattningen av olika kritiska perspektiv, särskilt intersektionalitetsperspektivet, uppskattades av studenterna. De uppgav även att de värdesätter utrymmet som ges till dialog, reflektion och diskussion. Djupet i kurslitteraturen var en aspekt som många studenter lyfte fram som positiv, främst gällande de e-böcker som finns tillgängliga för gratis nedladdning. Vidare uppskattades examinationsformen hemtentamen av flertalet studenterna i högre grad än andra former. 2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Vissa av studenterna uttryckte en önskan om fler föreläsningar. Studenterna var även kritiska till att föreläsningar ibland ställs in med mycket kort varsel och bristande motiveringar. Planering och schemaläggning av föreläsningar var ytterligare en aspekt som studenterna ansåg som bristfällig. Kurslitteraturen upplevdes vara för dyr enligt många studenter och vissa studenter uttryckte att det är svårt att få samtalsutrymme under seminarier. Vissa studenter uppfattade sin utbildning som stressig och uttryckte en oro för att bli utbrända. Detta förklarade många dels bero på att lärarna förväntar sig omfattande förkunskaper, som studenterna själva inte anser sig besitta. Detta menade studenterna leder till att de i vissa fall kan uppleva att arbetsbördan är för hög och i sin tur leder till höga stressnivåer. 2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Föreläsningssalarna upplevs av många som undermåliga och studenterna påtalar bland annat att sittplatserna vid föreläsningar ibland kan vara för få, vilket de menar leder till att vissa studenter inte får plats. Många anser även att det inte finns tillräckligt med tysta enskilda studieplatser eller grupprum till seminarieförberedande uppgifter. Majoriteten av studenterna uppfattar kurslitteraturen som för svår, vilket de menar även är en bidragande orsak till ökad stress. Sida 8 av 32

2.4 Arbetsmiljö Majoriteten av studenterna var nöjda med arbetsmiljön på Institutionen för genusvetenskap. Brister som framkom rör antalet enskilda studieplatser och grupprum samt dålig belysning i Hangaren. Sida 9 av 32

3. Institutionen för kommunikation och medier På Institutionen för kommunikation och medier svarade 87 studenter. En stor del av dessa studerade media- och kommunikationsvetenskap och vilket är fokus i nedanstående avsnitt. 3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna ansåg i stor utsträckning att föreläsningarna håller en god nivå och är väl strukturerade. En styrka som lyftes fram är att många av föreläsarna har ett engagemang för pedagogik. Gästföreläsningarna ansågs av många studenter som ett positivt inslag i utbildningen, eftersom de bidrar till en ge en ökad förståelse för ämnet och ger studenterna en bredare kunskapsbas. Flertalet av studenterna som studerar grundkursen i media- och kommunikationsvetenskap lyfte fram upplägget på kursen som något positivt. Balansen mellan grupparbeten och självständiga arbeten var ytterligare en aspekt som de lyfte fram som givande, samt handledning i samband med dessa. Studenterna uppskattade även variationen i examinations- och föreläsningsformerna. Hjälpen från SI-mentorerna är ytterligare ett stöd som flertalet uppgav att de uppskattar. Slutligen svarade många av studenterna som läser journalistprogrammet att de uppskattade de små undervisningsgrupperna, eftersom de menade att det ökar kvaliteten på undervisningen. 3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? En tendens som framgår av svaren är att många av studenterna som studerar vid institutionen önskade tydligare arbetslivsanknytning. Fler praktiska moment i utbildningen menade de skulle vara givande i syfte att skapa en tydligare koppling till ett framtida arbete. 3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Kommunikationen mellan studenter och lärare lyfter många av de svarande fram som bristfällig, exempelvis rörande föreläsningar som blivit inställda. Studenterna lyfter även upp kommunikation angående vad som förväntas av dem i olika examinationsmoment. Bristen på kommunikation lärare emellan innebär enligt studenterna att värdefull lärarledd tid ödslas på repetition samt att studenterna själva måste förklara för läraren vad de redan gått igenom. Dessa brister gör det svårt att utvecklas både akademiskt och kunskapsmässigt, enligt en av de svarande studenterna. Att vissa lärare inte utnyttjar de tillgångar som finns via läroplattformen lyfter även ett antal studenter upp. Vissa studenter önskar även en större integrering av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studenter på både grund- och fortsättningskursen i media och kommunikationsvetenskap upplever att undervisningsgrupperna är för stora. En väsentlig del av studenterna som läser vid institutionen skulle vilja ha fler kontakttimmar. Sida 10 av 32

3.4 Arbetsmiljö Många av studenterna påpekade att det finns för få enskilda studieplatser och grupprum. Det var även många som tog upp att den fysiska arbetsmiljön i H-huset är bristfällig, exempelvis saknas det fönster i många av grupprummen och det är väldigt kallt inomhus under vinterhalvåret. Sida 11 av 32

4. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Först presenteras sammanfattningar av svaren från studenter på bachelor in development studies samt kandidatprogrammet i samhällsplanering. Detta följs av en kortare summering av svaren från studenter på institutionens andra utbildningar. 4.1 Bachelor in development studies Av de som deltog i undersökningen svarade 27 studenter att de läste på programmet bachelor in development studies (BIDS). 4.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna på BIDS var i stor utsträckning mycket nöjda med sina lärare och föreläsningar. Studenterna lyfte även upp de varierade perspektiven i utbildningen och mångfalden av studenterna och personalen knutna till programmet som en stor styrka. Av de 27 svarande skulle 25 rekommendera sin utbildning till någon annan. 4.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Nästan hälften av de svarande efterfrågade ytterligare kontakttimmar. En majoritet av studenterna menade på att bristen av kontakttimmar leder till en obalans mellan litteraturen och föreläsningar, andra efterfrågade en större kontinuitet i arbetsbelastningen som uppfattas som ojämn. 4.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Studenterna efterfrågar koordinering inom lärarlaget samt tydligare struktur inom administrationen. Studenterna upplever i dagsläget att detta orsakar störningar i utbildningen. 4.2 Samhällsplanering Åtta studenter från kandidatprogrammet i samhällsplanering svarade på enkäten. 4.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? De svarande studenterna på kandidatprogrammet i samhällsplanering såg föreläsarna och kursinnehållet som programmets främsta styrkor. Samtliga svarande skulle rekommendera programmet till någon annan. 4.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Flertalet av de svarande pekade ut administrationen som programmets svaghet. Felaktiga litteraturlistor och sena publiceringar av scheman var något som de svarande tog upp. Dålig koordination mellan ansvariga institutioner var ytterligare ett problem som nämndes. Sida 12 av 32

4.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Flera av studenterna efterfrågar en tydligare arbetslivsanknytning i sin utbildning. 4.3 Institutionens andra utbildningar Studenterna vid institutionens övriga program och kurser var överlag nöjda med sina utbildningar och arbetsmiljö. Det fanns dock element av missnöje med institutionens administration, samt med den begränsade användningen av kursplattform Live@lund. Studenterna på programmet för human ecology - culture, power, sustainability efterfrågade även en metodkurs mer anpassad för deras ämnesområde. Sida 13 av 32

5. Institutionen för psykologi Hälften av de svarande från Institutionen för psykologi angav att de gick psykologprogrammet, en fjärdedel angav att de läste kandidatprogrammet i beteendevetenskap. De svarande som inte gick något av de större programmen angav masterprogrammet, fristående kurser alternativt valde att inte specificera vilket program eller vilken kurs de studerade. På grund av spridningen har vi valt att dela upp presentationen av Institutionen för psykologi i psykologprogrammet, kandidatprogrammet i beteendevetenskap och en kortare redovisning av svaren från masterprogrammet och fristående kurser. 5.1 Psykologprogrammet Studenter på psykologprogrammet utgjorde en majoritet av de svarande på Institutionen för psykologi. Trots det omfattande materialet fanns det en stor samstämmighet bland studenterna. 5.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna var mest av allt nöjda med lärarna och föreläsningarna på utbildningen. Detta främst på grund av lärarnas kompetens inom området och den varierande pedagogiken i utbildningen. Studenterna uppskattade utbildningens upplägg som blandar seminarier och föreläsningar, samt bredden av perspektiv och teorier inom behandlingsmetoderna. Även de olika examinationsformerna och betygsskalan U- G uppskattades av studenterna. Den främsta styrkan med psykologprogrammet enligt studenterna är kopplingen till arbetslivet då de får en yrkesexamina. Kopplingen till att bli yrkesverksam efter examen ansåg studenterna vara tydlig genom utbildningens balans mellan teoretiska- och praktiska moment. Detta upplevde studenterna främst framkommer genom praktikterminerna vilka nästan alla svarande angav som det som de var mest nöjda med i sin utbildning. 107 av 110 svarande från psykologprogrammet hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. 5.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Det som majoriteten av studenterna lyfte var avsaknaden av kritiska perspektiv med betoning på genus, norm, kultur, etnicitet och religion. Majoriteten av studenterna önskade att perspektiven lyftes i litteraturen såväl som i undervisningen. Många av studenterna problematiserade kring avsaknaden av perspektiven i utbildningen eftersom de efter examen ska jobba med människor med olika bakgrunder. En annan negativ aspekt som lyftes av studenterna var den höga arbetsbelastningen och stressnivån på programmet. Studenterna ansåg att återkopplingen och feedbacken i samband med de examinerande momenten är undermålig, både för inlämningar och praktiska moment. Förutom bristande återkoppling ansåg studenterna att det finns otydligheter angående betygskriterier, vilket kan ses som en bidragande faktor till osäkerhet kring hur mycket en student Sida 14 av 32

skall arbeta med de olika uppgifterna för att uppnå ett visst betyg. Slutligen var det enligt studenterna mycket negativt att egenterapin bekostas av studenterna själva, samtidigt som egenterapin angavs vara en väldigt uppskattad del av utbildningen. 5.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Som ovan nämnt, saknar studenterna genus- och andra kritiska perspektiv i både litteraturen och föreläsningarna. Som en student skrev behövs fler perspektiv och andra normkritiska vyer för att studenterna efter examen ska vara beredda på att möta alla olika samhällsgrupper. Utöver avsaknaden av normkritiska perspektiv önskar en majoritet mer praktik i utbildningen för en djupare förståelse för, och övning inför, det kommande yrkeslivet. Fler praktiska moment i utbildningen anser studenterna skulle bidra till en förståelse för mångfalden inom professionen. En liten grupp studenter saknar även valbara kurser och enkla möjligheter till utbytesstudier inom ramen för programmet. 5.2 Kandidatprogrammet i beteendevetenskap 30 studenter från kandidatprogrammet i beteendevetenskap besvarade enkäten. Deras åsikter presenteras nedan. 5.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? De svarande studenterna på kandidatprogrammet i beteendevetenskap ansåg framförallt kopplingen till psykologi vara den främsta styrkan med programmet. Studenterna uppskattade möjligheterna till att skräddarsy sin utbildning. Bredden och variationen i programmet lyftes även som styrkor i programmets utformning. Samtliga svarande angav att de skulle rekommendera sin utbildning till någon annan. 5.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Det som studenterna på kandidatprogrammet i beteendevetenskap såg som brister rör främst administration och kommunikation från kursansvariga. Studenterna kritiserade återkommande sena schemaändringar och ändringar i olika kursmoment. Även att otydligheter i schemat förekom belyste studenterna. Det framkommer dock inte om nämnda ändringar görs i moment bestämda i kursplanen och därför bryter mot studenternas rättighetslista. Om det är av den karaktären ändringarna görs har Samhällsvetarkåren en förhoppning om att det åtgärdas och ses över av studierektor och prefekt. 5.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Studenterna saknar framförallt kontakttimmar med lärare på utbildningen. Utöver en önskan om mer kontakttimmar önskar studenterna att det finns fler praktikmöjligheter under utbildningens gång. Sida 15 av 32

5.3 Fristående kurser och mastersprogrammet i psykologi På grund av en lågt deltagande bland studenterna på fristående kurser och masterprogrammet presenteras åsikterna i en samlad kategori. 5.3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Likheten mellan masterprogrammet och fristående kurser i psykologi var att de båda grupperna var nöjda med ämnena, variationen och tvärvetenskapligheten i deras utbildningsval. Specifikt för fristående kurser var en uppskattning av litteraturen. Masterstudenterna såg en styrka i strukturen, helheten och de valbara kurserna i programmet. 5.3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Studenterna på de fristående kurserna upplevde att upplägget skapar en hög stressnivå speciellt gällande tentor och andra löpande examinerande moment. Med hänsyn till den avslutande tentamen belyste flertalet av studenterna att det var för många obligatoriska moment under kursernas gång. Detta var en problembild som även delades av masterstudenterna. De anser även administrationen och registrering av resultat vara en brist med programmet. 5.3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Likheterna mellan de svarande studenterna från fristående kurser och masterprogrammet är en önskan om tydligare arbetslivsanknytning. Studenterna på masternivå poängterar även att de gärna skulle vilja se en tydligare väg in till en akademisk karriär inom psykologi efter avslutad examen. Information om arbetslivsanknytning, både inom och utanför akademin, kan vara en brist i dagsläget och är en fråga både Samhällsvetarkåren och institutionen bör jobba med. 5.4 Arbetsmiljö Följande avsnitt är generellt för alla svarande från Institutionen för psykologi. Av de svarande studenterna vid institutionen framkom att de i övervägande fall instämmer med att arbetsmiljön är god. Angående den fysiska arbetsmiljön efterfrågade studenterna fler enskilda studieplatser och grupprum samt bättre ljudoch ljusnivåer i lokalerna. Av de studenter som skrev en kommentar om arbetsmiljön fanns det en samstämmighet kring att lokalerna inte är optimala i generell bemärkelse och att de inte är anpassade för att bedriva egenstudier. Sida 16 av 32

6. Institutionen för service management och tjänstevetenskap Vi valde att dela upp Institutionen för service management och tjänstevetenskap i tre separata avsnitt, i det första avsnittet behandlas svaren från 139 studenter från service management-inriktningarna: hotell och restaurang, hälsa, turism och retail. Det andra avsnittet behandlar 27 svar från logistikprogrammet i service management och det tredje avsnittet behandlar 25 svar från equality and diversity management. Vi valde att inte behandla masterprogrammen då det inkom för få svar. 6.1 Service management: hotell & restaurang, hälsa, turism och retail Här nedan följer en sammanfattning av de inkomna svaren från inriktningarna inom service management. 6.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Överlag var studenterna nöjda med programmet. De belyste programmets bredd och framförallt inslagen av ekonomi i utbildningen som de största styrkorna, samt inriktningskurserna i de olika fördjupningsområdena. En annan tydlig tendens var studenternas uppskattning av programmets upplägg med bland annat studiebesök. Majoriteten av studenterna lyfte även att lärarnas kompetens och pedagogik vara bidragande till varför de är nöjda med sin utbildning. 128 studenter av 139 hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. 6.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Majoriteten av de svarande efterfrågade mer arbetslivsanknytning integrerat i utbildningen. De upplevde att det var svårt att se hur kunskapen som förmedlas i utbildningen ska tillämpas i arbetslivet. En annan frekvent negativ kommentar gällde kursen Leda, organisera och marknadsföra serviceverksamheter (LOMen) eftersom studenterna ansåg den vara dåligt strukturerad. Samhällsvetarkåren har en förhoppning om att kursansvarig gör en närmre undersökning angående kursen för att identifiera och åtgärda bristerna. En sista negativ aspekt med utbildningen enligt studenterna var bristande kommunikation från lärare. 6.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Som tidigare nämnt, saknar studenterna arbetslivsanknytning integrerat i utbildningen samt fler praktiska inslag. Studenterna saknar även fler och bättre anpassade enskilda studieplatser och grupprum. Sida 17 av 32

6.2 Logistikprogrammet i service management 27 svarande studenter läste logistikprogrammet i service management, nedan följer en sammanfattning av deras kommentarer om programmet. 6.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna var framförallt nöjda med bredden och variationen i utbildningen. 24 av de 27 svarande studenterna hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. 6.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Studenterna var minst nöjda med informationsflödet och kommunikationen mellan lärare, studenter och administrationen. Detta är ett problem som Samhällsvetarkåren har en förhoppning om att programansvarig och institutionen undersöker närmare. 6.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Även studenterna på logistikprogrammet i service management efterlyser kopplingar till arbetslivet inom kurserna på utbildningen, men även i form av praktik. Studenterna betonar att studiebesök skulle kunna vara ett steg på vägen för att tydligare koppla utbildningen till ett yrkesliv. 6.3 Equality and diversity management 25 studenter som läser equality and diversity management svarade på enkäten. Nedan presenteras deras svar. 6.3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Den främsta styrkan med programmet enligt studenterna är kombinationen mellan genusvetenskap och företagsteori. Detta i relation till det renodlade kandidatprogrammet i genusvetenskap eller service management. Studenterna ansåg att det bidrar till en ökad tvärvetenskaplighet. Samtliga studenter som besvarade enkäten hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. 6.3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Studenterna upplevde att det finns administrativa problem med att programmet är delat mellan två campus med olika system och kulturer inom administrationen. Samhällsvetarkåren ser gärna att programansvarig ser närmre på vilka administrativa problem som finns med att bedriva ett program på två campus och åtgärdar dem. 6.3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Studenterna önskar mer tvärvetenskapliga inslag och föreslår att ersätta delar av kurserna i genusvetenskap med beteendevetenskap eller psykologi. En del av studenterna efterfrågar fler genusvetenskapliga perspektiv inom Sida 18 av 32

utbildningen. En mindre grupp av studenterna hade även velat se fler inslag av ekonomi inom programmet. 6.4 Arbetsmiljö Majoriteten av studenterna vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap instämde i att arbetsmiljön var god. Studenterna ansåg att det fanns ett bristande antal enskilda studieplatser och grupprum och att temperaturen i lokalerna inte lever upp till standard. Detta är ett problem vilket Samhällsvetarkåren har varit medvetna om i ett antal år och har fortfarande en förhoppning om renovering och omarbetning av ytorna på Campus Helsingborg för en förbättrad fysisk arbetsmiljö för studenterna. Sida 19 av 32

7. Institutionen för strategisk kommunikation I detta kapitel har vi valt att behandla programmen strategisk kommunikation och strategisk kommunikation, digitala medier mer ingående medan masterprogrammet för strategisk kommunikation behandlas kortare på grund av att det endast var tre svarande från programmet. 7.1 Strategisk kommunikation Av de svarande i undersökningen så var 18 programstudenter på strategisk kommunikation. Nedan följer en sammanfattning av deras åsikter. 7.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna på programmet strategisk kommunikation var mest nöjda med de praktiska elementen, arbetslivsanknytningen och föreläsningarna. 15 av de 18 svarande skulle rekommendera sin utbildning till någon annan. 7.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Trots de positiva kommentarerna angående föreläsningarna så pekade flera studenter på att föreläsningarna kan pendla kraftigt i kvalitet. Studenterna framhävde att de praktiska uppgifterna borde utvecklas, samt att arbetslivsanknytning bör förbättras. 7.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? En stor andel av studenterna påpekar att studieplatserna på Campus Helsingborg är för få. 7.2 Strategisk kommunikation, digitala medier Av de svarande var 16 programstudenter på strategisk kommunikation, digitala medier. Nedan följer en sammanfattning av deras åsikter. 7.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? I likhet med studenterna på ovannämnda program ansåg studenterna på strategisk kommunikation, digitala medier att de praktiska elementen är ett väldigt positivt inslag i deras utbildning. Studenterna var även nöjda med upplägget och den röda tråden i utbildningen. 13 av de 16 svarande studenterna skulle rekommendera sin utbildning till någon annan. 7.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Det fanns ett missnöje hos studenterna gällande kommunikationen mellan lärare och studenterna. Sida 20 av 32

7.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Flera av de svarande studenterna från programmet upplever att fler praktiska och arbetsrelaterade moment hade varit en positiv utveckling för programmet. 7.3 Masterprogrammet i strategisk kommunikation Likt studenterna på strategisk kommunikation, digitala medier så tyckte studenterna på masterprogrammet i strategisk kommunikation att kommunikationen mellan lärarlaget och studenterna ofta brister. Masterstudenterna upplevde även att tempot i programmet och arbetsbelastningen var något hög. 7.4 Arbetsmiljö En knapp majoritet av studenterna på Institutionen för strategisk kommunikation instämde i påståendet att arbetsmiljön var god. De svarande påtalade att det finns en brist på enskilda studieplatser och grupprum. Även möjlighet att äta medhavd lunch i nära anslutning till föreläsningslokalerna efterlystes. Sida 21 av 32

8. Institutionen för rättssociologi Samtliga svarande från Institutionen för rättssociologi studerade kandidatprogrammet i kriminologi, nedan följer en sammanfattning av deras svar. 8.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna uppgav att de överlag är nöjda med kandidatprogrammet i kriminologi och nämnde specifikt att de uppskattade att programmet erbjuder många olika valbara inriktningar. De uppgav även att de små kursgrupperna ökar kvaliteten på undervisningen. 8.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Många av studenterna var missnöjda med bristen på arbetslivsanknytning. De saknade även praktiska inslag i utbildningen och de angav att utbildningen ibland kan uppfattas som väldigt forskningsinriktad. 8.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Studenterna efterfrågar en fungerande kommunikation mellan lärare och studenter. Även bättre kommunikation mellan institutionerna för rättssociologi och sociologi önskas, då många av studenterna läser vid båda institutionerna. Studenterna pekar även ut att konstruktiv kritik på examinerande moment för alla nivåer av utbildningen saknas, och skulle underlätta studentens vidare utveckling inom ämnesområdet. Studenterna efterfrågar fler enskilda studieplatser och grupprum. 8.4 Arbetsmiljö Majoriteten av studenterna är nöja med den fysiska arbetsmiljön. Ett fåtal av de svarande efterfrågade fler grupprum. Sida 22 av 32

9. Socialhögskolan i Lund och Helsingborg Nedan följer en sammanfattning av svaren från studenterna på socialhögskolan i Lund och Helsingborg. Likt institutionen valde vi att dela upp svaren efter campus. Eftersom för få studenter från masterprogrammet i socialt arbete valde att delta presenteras inget resultat i denna rapport. Vi hoppas istället på att göra en större satsning på masterprogrammen generellt på fakulteten under nästkommande Speak Up Days. 9.1 Socionomprogrammet i Lund 105 studenter som läser socionomprogrammet i Lund svarade på enkäten. Nedan följer en sammanfattning av svaren. 9.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna på socionomprogrammet var framförallt nöjda med närheten till lärarna och kvaliteten i undervisningen och föreläsningarna. Vidare uppskattade studenterna även bredden i utbildningen, men framförallt utbildningens arbetslivsanknytning. Studenterna på socionomprogrammet i Lund uppmärksammade gemenskapen inom programmet som en av de mest positiva aspekterna. Studenterna på socionomprogrammet i Lund var i övervägande fall nöjda med sin utbildning. Detta påvisas genom att 103 av 105 studenter hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. 9.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Studenterna upplevde att det finns problem med kursplattformen Luvit då de ansåg att det är svårt att hitta information och få tillgång till scheman. Detta är ett administrativt problem vilket Samhällsvetarkåren har en förhoppning om att institutionen ser närmre på. Vidare ansåg studenterna att det på grund av bristerna i kommunikationen från föreläsarna blir stressigt och svårt att planera arbetet. En minoritet av studenterna svarade även att de ansåg nivån på utbildningen vara för låg. 9.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? I relation till att studenterna ser socionomutbildningen som yrkesförberedande anser de att det är för lite praktiska moment och praktik. Studenterna menar att de får en tydligare och bättre koppling till det kommande yrkeslivet med mer praktik under utbildningens gång. Studenterna efterlyser även fler kontakttimmar. 9.1.4 Arbetsmiljö Majoriteten av studenterna instämde i påståendet, men efterlyste bättre undervisningslokaler. Samhällsvetarkåren ser därför positivt på flytten till gamla Teologen och har en stark förhoppning om att studenternas önskemål och reflektionen kring vad en god studiemiljö är vägs in i renoveringen. Sida 23 av 32

9.2 Socionomprogrammet i Helsingborg 22 studenter från socionomprogrammet i Helsingborg svarade på enkäten. Nedan följer en presentation av deras åsikter. 9.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna på programmet i Helsingborg ansåg sig nöjda med lärarna. Examinationsformerna lyftes även fram som en styrka med programmet. Även i Helsingborg omnämndes utbildningen som yrkesförberedande vilket studenterna såg som en styrka. Studenterna uppskattade i hög grad de praktiska momenten och praktiken inom utbildningen. 21 av de 22 svarande hade rekommenderat sin utbildning till någon annan. 9.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Studenterna i Helsingborg belyste att det finns brister i kommunikationen och kontakten mellan lärare och studenter. Detta kan förklaras av att lärarna har kontor i Lund men åker till Helsingborg för att undervisa, vilket även en student angav i enkäten. 9.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Även studenterna i Helsingborg saknar främst praktik och praktiska moment i utbildningen, vilket kan kopplas samman med att studenterna ser utbildningen som yrkesförberedande. 9.2.4 Arbetsmiljö Majoriteten av studenterna på socionomprogrammet i Helsingborg ansåg att arbetsmiljön är god. Det framkom att studenterna i Helsingborg efterfrågade bättre lokaler, fler enskilda studieplatser och en kontroll av temperaturen i lokalerna. Alla svarande studenter ansåg lokalerna vara för kalla för att kunna bedriva studier i. Sida 24 av 32

10. Institutionen för sociologi 91 av de svarande studenterna läste vid Institutionen för sociologi. Nedan presenteras deras åsikter. 10.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Flertalet studenter som läser kandidatprogrammet i personal- och arbetslivsfrågor lyfte fram att de är nöjda med programmets tvärvetenskaplighet. Programmets upplägg med valbara inriktningar gör det möjligt för studenterna att fokusera på de aspekter som de tycker är intressanta. Vidare lyfte studenterna som läser personaloch arbetslivsfrågor lärarnas goda förmåga att knyta ihop empiri med teori. Många av studenterna som studerar socialantropologi angav att litteraturen är intressant och att de upplevde klimatet på föreläsningar och seminarium som inkluderande. 10.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? De studenter som läser pedagogik lyfte fram brister i pedagogiken i själva undervisningen. Studenter inom socialantropologi lyfte fram att det är svårt att förstå vad som förväntas av dem i de olika kursmomenten, särskilt gällande seminarier. 10.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? En aspekt som lyfts fram av studenterna är att de saknar kursvärderingar efter samtliga delkurser där de kan framföra sina åsikter angående kurserna. Flertalet studenter lyfter upp att de saknar en arbetslivsanknytning inom utbildningen. Vidare lyfter många upp att de önskar fler kontakttimmar, eftersom de menar att detta skulle öka kvaliteten på utbildningen. Avslutningsvis tycker även en del av studenterna att det är problematiskt att tentorna inte är anonyma. 10.4 Arbetsmiljö En stor majoritet av studenterna vid Institutionen för sociologi är nöjda med den fysiska arbetsmiljön. Sida 25 av 32

11. Institutionen för statsvetenskap Institutionen för statsvetenskap har delats upp i fristående kurser, kandidatprogrammet i freds- och konfliktvetenskap samt politicies kandidatprogrammet (Pol. Kand), masterprogrammen i european affairs (MEA) och welfare policies and managment (WPM). Arbetsmiljön vid institutionen kommer till att presenteras som ett avslutande avsnitt för hela institutionen. 11.1 Fristående kurser I följande avsnitt presenteras åsikterna från 50 studenter som läste fristående kurser vid institutionen. 11.1.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna var framförallt nöjda med lärarna och deras höga kompetensnivå inom området. Studenterna ansåg att lärarnas kompetens ger givande föreläsningar och seminarier. Studenterna underströk att en styrka med kurserna på Institutionen för statsvetenskap är att seminarierna överses av lärare, i motsats till doktorander, vilket studenterna ansåg ge en bra bredd och kunskap inom området. 11.1.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Studenterna var mindre nöjda med antalet kontakttimmar med lärare som ansågs vara för få. Studenterna upplevde även att det är en ojämn arbetsbelastning under kursgången i sin helhet. Studenterna efterfrågade mer fördjupning och djupstudier inom ämnet. Studenterna ansåg bristen på enskilda studieplatser och grupprum vara problematisk eftersom självstudier har en central roll på kurserna. 11.1.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Studenterna saknar främst kontakttimmar, enskilda studieplatser och grupprum. Studenterna vid de fristående kurserna saknar även arbetslivsanknytning. Detta är en fråga som Samhällsvetarkåren och institutionen skulle kunna jobba vidare på, genom de samarbeten som redan finns etablerade idag. 11.2 Mastersprogrammen: MEA och WPM 5 studenter från MEA och 15 studenter som läser WPM valde att svara på enkäten. Resultaten från de två programmen presenteras i ett gemensamt avsnitt. 11.2.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna vid MEA och WPM var framförallt nöjda med helheten av programmen. De ansåg att föreläsningarna och föreläsarna är en stor fördel med programmen. Sida 26 av 32

11.2.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Vad studenterna inom båda programmen lyfte som negativt är det bristande antalet kontakttimmar med lärare. Utöver kontakttimmarna svarade alla på WPM att det finns strukturella, och då främst administrativa, problem med programmet. Här hoppas Samhällsvetarkåren att institutionen och programansvarig för WPM närmare granskar var det kan finnas problem i administrationen och åtgärdar dem. 11.2.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Som nämnts i tidigare avsnitt, saknar studenterna kontakttimmar med lärare. Studenterna vid de båda programmen efterlyser också fler och tydligare vägar till praktikplatser inom programmet. 11.3 Kandidatprogrammet i freds- och konfliktvetenskap Sammanlagt 50 studenter svarade på enkäten, här nedan presenteras deras sammanfattade åsikter om programmet. 11.3.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna ansåg föreläsarna vara den främsta styrkan med programmet. Föreläsarnas kompetens menade studenterna leda till bra föreläsningar och seminarier. Bredden på programmet och undervisningen belystes som positiva aspekter. Vidare upplevde studenterna att den moderna, varierade och aktuella litteraturen är positiv. 49 av de totalt 50 svarande skulle rekommendera sin utbildning till någon annan. 11.3.2 Vad inom utbildningen är studenterna minst nöjda med? Den främsta negativa åsikten om programmet rörde lokalerna. Därefter en kritik gällande att det är en ojämn arbetsbelastning på kurserna och programmet i sin helhet. Studenterna var överlag även missnöjda med antalet kontakttimmar. 11.3.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Studenterna saknar kontakttimmar med lärare. Studenterna efterfrågar även förtydliganden gällande arbetslivsanknytningen och tydlighet i karriärvägar inom ramen för utbildningen. 11.4 Politicies kandidatprogrammet (Pol.Kand) 35 studenter från programmet svarande på enkäten. Av de svarande framkom det att majoriteten studerade statsvetenskap när undersökningen genomfördes. 33 av de 35 svarande hade valt att rekommendera sin utbildning till någon annan. 11.4.1 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Studenterna på pol. kand var väldigt nöjda med föreläsningarna och upplägget av kurserna. De ansåg också att programmets struktur var en styrka i syfte att skapa en Sida 27 av 32

bred förståelse. Detta ansåg studenterna ge fler möjligheter till fördjupning inom de områden som de själva väljer. 11.4.2 Vad inom utbildningen är studenterna mest nöjda med? Betygssättning och oklarheter kring betygsskalan A-F betonade studenterna som en negativ del i programmet. De svarande menade att det var otydligt vad som skilde de olika betygen åt och riktlinjer kring detta i samband med tentamen. Samhällsvetarkåren skulle vilja se att programansvarig och prefekt lyfter frågan för att utforma tydligare riktlinjer rörande skiljelinjer och kvalifikationer för de olika betygen i skalan A-F tillsammans med kursansvariga. Utöver betygsskalan ansåg de svarande att det fanns oklarheter kring utbytesstudier och möjligheterna till detta inom programmet. Studenterna saknade även en tydlig arbetslivsanknytning och lättillgänglig information angående den valbara praktikterminen inom programmet. 11.4.3 Vad saknar studenterna i sin utbildning? Här svarade alla studenter att det som de saknar mest inom programmet var kontakttimmar i alla dess former. Studenterna efterfrågar även tydliga riktlinjer för betygsskalan A-F vilket de i nuläget anser saknas. En minoritet bland de svarande efterfrågade mer tydlighet kring utbytesstudier, då de i nuläget upplever att det är svårt att tillgodogöra sig den informationen som krävs för att kunna ansöka. 11.5 Arbetsmiljö Trots studenternas övervägande kritik gällande brist på antalet enskilda studieplatser och grupprum, instämde studenterna på att arbetsmiljön på institutionen är god. Sida 28 av 32

12. Graduate School I detta kapitel så har vi valt att behandla programmen development studies, global studies, och social studies of gender i en kortare form på grund av att det endast var sju, tio och fyra svarande på respektive program. 12.1 Development studies Studenterna på programmet development studies var i stort nöjda med sin utbildning. De flesta studenter skulle rekommendera sin utbildning. Studenterna uppskattade lärarnas breda kunskap och mångfalden inom programmet. Vad många av studenterna lyfte som negativt var otydliga instruktioner kring examinationerna och vissa upplevde att de saknar direkt kontakt med den undervisande personalen. 12.2 Global studies Majoriteten av de svarande studenterna på programmet global studies var nöjda med sin utbildning. De svarande lyfte upp mångfalden bland både studenterna, och de ämnen som behandlas inom programmet som positivt. Vad de svarande studenterna främst var missnöjda med rör metodkursen SIMM31 samt val av kursinnehåll. Liksom många andra studentgrupper på fakulteten upplevde studenterna på global studies att koordinationen mellan administrationen och lärarna brister. 12.3 Social studies of gender Studenterna på programmet social studies of gender var generellt sett nöjda med programmet. Något som lyftes fram som positivt är lärarlagets engagemang för ämnet, men att metodkursen SIMM31 i programmet beskrivs som dålig ur ett lärandeperspektiv. Studenterna efterfrågade även fler enskilda studieplatser och grupprum. Sida 29 av 32