PM Ärendenr: N2011/3170/TE Till: Näringsdepartementet Från: 2011-09-26 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Camilla Hjorth Planering camilla.hjorth@trafikverket.se Direkt: 0243-755 92 Uppdrag att redovisa arbetet med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser Regeringen gav den 2011-05-12 i uppdrag åt Trafikverket att redovisa hur verket arbetar med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser. I uppdraget ingår att beskriva hur Trafikverket i ett långsiktigt perspektiv har omhändertagit sitt ansvar för att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser, hur Trafikverket säkerställer att metoderna och modellerna tillämpas på ett korrekt, transparent och enhetligt sätt i såväl den långsiktiga planeringen som i den fysiska planeringen och i andra användningsområden. I detta ingår att beskriva hantering av omvärldsdata, beräkningsförutsättningar för prognoser och kalkyler, underhåll av prognos- och kalkylmodeller, riktlinjer för tillämpning, redovisning och dokumentation samt utvärdering, uppföljning och utveckling av metoderna och modellerna, hur kompetensförsörjningen inom området säkerställs, vilka brister som kan identifieras samt förslag på åtgärder för att åtgärda dessa. Trafikverket ska i enlighet med regeringens instruktion ta fram trafikprognoser samt utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. 1(13)
1 Hur Trafikverket i ett långsiktigt perspektiv har omhändertagit sitt ansvar för att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser 1.1 Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser Trafikverket har i samverkan med Centrum för transportstudier (CTS) vid KTH arrangerat en seminarieserie under 2010-2011, med syfte att systematisera och ta fram en process för kvalitetssäkrade trafikprognoser. Experter och användare har ingått i seminarierna. Slutsatserna från seminarieserien har sammanfattats i en rapport ( Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser ) som redovisar kraven på en systematisk process som leder fram till prognoser av acceptabel kvalitet för infrastrukturplanering och transportpolitiska beslut. Rapporten ger riktlinjer för hur en prognos inom trafikområdet bör tas fram, förvaltas och revideras. Några exempel på riktlinjer som ingår i rapporten är: Indata och modell ska vara tillgängliga för granskning Indata ska alltid vara dokumenterade och kvalitetsdeklarerade Antaganden ska dokumenteras och motiveras Varje prognosanvändare har en undersökningsplikt Rapporten behandlas nu i olika grupper inom (och till viss del utom) Trafikverket för synpunkter och kommer att beslutas i Trafikverket under oktober 2011. 1.2 Förvaltning av samhällsekonomiska metoder Trafikverket har beslutat om en generell förvaltningsstyrningsmodell. Arbetet med att implementera och tillämpa Trafikverkets förvaltningsstyrningsmodell på området samhällsekonomiska metoder och prognos- och analysverktyg pågår. Under hösten 2011 implementeras denna för verktygen Sampers och EVA 1 och kommer på sikt att omfatta samtliga prognos- och analysverktyg och metoder för samhällsekonomiska analyser som Trafikverket ansvarar för. I detta ingår även förvaltning av indata, omvärldsindata, kalkylvärden m.m. En person har anställts från 1 oktober 2011 för att ansvara för förvaltningen av Sampers 2. 1 EVA står för Effektberäkning vid väganalyser. EVA är ett kalkylverktyg som används för att beräkna effekter och samhällsekonomi för enskilda objekt eller trafiksystem inom vägtransportsystemet. 2 Sampers är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser och prognoser av persontransporter. 2(13)
I arbetet med tillämpning av Trafikverkets förvaltningsstyrningsmodell har bl.a. de metoder, prognos- och analysverktyg samt effektsamband som kopplas till samhällsekonomiska analyser listats och ansvariga personer har utsetts och beslutats för såväl beräkningsverktygen som övergripande ansvar över ASEK, statistik, samordning av effektsamband och effektmodeller. Förvaltningsansvaret finns definierat i förvaltningsstyrningsmodellen. Gränsdragning mellan olika förvaltningsområden har påbörjats. Intern lagring av prognos- och analysverktyg och indata, dokumentationer m.m. enligt förvaltningsmodellen har påbörjats för i dagsläget verktygen Sampers och EVA. 1.3 Kvalitetsprocess Trafikverket bedriver ett arbete med att implementera ett förslag till ett kvalitetssystem för förvaltning, utveckling och tillämpning av samhällsekonomiska analyser och modeller som togs fram under 2010. Detta arbete tangerar delvis det som nu hanteras i uppbyggnad av en förvaltning. En beslutsordning om samhällsekonomiskt beslutsunderlag i Trafikverket är beslutad som förtydligar hur beslut ska ske av indata, beräkningsförutsättningar, effektsamband, prognos- och analysverktyg, effektmodeller samt resultat (samhällsekonomiska kalkyler, analyser, samlade effektbedömningar, efterkalkyler). Arbete med att implementera detta pågår. Här ingår även kvalitetsgranskning av kalkyler och analyser. Kvalitetsbeskrivning av prognos- och analysverktyg m.m. ska ske enligt en framtagen kvalitetsmatris som utgår ifrån förvaltarens, användarens och utvecklarens perspektiv. Detta arbete pågår och är genomfört för ett fåtal mindre verktyg hittills. Extern publicering av material på Trafikverkets webbplats ingår också i implementeringen. Viss relevant information finns på Trafikverkets webbplats redan idag men den ska utvecklas, uppdateras och kompletteras utifrån behov hos exempelvis användare och förvaltare. Det efterfrågas möjlighet för interaktion mellan förvaltare, användare, forskare m.fl. och att kontaktvägar in till förvaltare skapas genom ett ärendehanteringssystem. Detta arbete kommer att påbörjas under hösten 2011 och därefter ske kontinuerligt inom framförallt ordinarie förvaltning. 3(13)
1.4 Utvecklingsplan för samhällsekonomiska metoder och verktyg Trafikverket och Transportstyrelsen gav i början av 2010 ut publikationen Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg Trafikslagsövergripande plan utifrån erfarenheter av åtgärdsplaneringen 2010:030 3 som innehåller ett förslag till en långsiktig trafikslagsövergripande utvecklingsplan för prognoser och samhällsekonomiska kalkyler. Planen har en övergripande strategisk karaktär och riktar in sig på de stora mest angelägna utvecklingsbehoven. Planen ska även vara ett underlag för prioritering som görs i den ordinarie verksamheten. Planen innehåller beskrivning av de viktigaste utvecklingsinsatserna vad gäller samhällsekonomiska metoder och de prognos- och analysverktyg som Trafikverket ärvt från tidigare myndigheter. I strategin ingår t.ex. att utveckla Samperssystemet så att det bättre än idag kan hantera det långväga kollektivresandet samt att bygga klart den nationella Samgodsmodellen som tar hänsyn till logistiska samband. Förvaltning bedöms i utvecklingsplanen som en mycket viktig förutsättning för kvalitetssäker utveckling och tillämpning av verktyg och modeller, varför Trafikverket under 2011 arbetat med att börja bygga upp en sådan. Implementering av utvecklingsplanen påbörjades under 2011 och pågår, men i lägre takt än som planerades i utvecklingsplanen 2010 bland annat på grund av andra viktiga uppdrag. Ambitionen är att denna utvecklingsplan ska uppdateras kontinuerligt, nästa uppdatering planeras ske under 2012. Några exempel på vad i utvecklingsplanen som genomförts eller är på gång är: Förvaltning av modellverktygen Metod för Samlad effektbedömning Inom ASEK hanteras bl.a. känslighetsanalyser, differentiering av tidsvärden, värdering av förseningar och restidsosäkerhet Prognoser för godstransporter Samgods Hantering av långväga kollektivtrafikresor - Sampers Kvalitet i väg- och kollektivtrafiknät Konsistens mellan tidsvärden i prognosmodell och kalkyl Bilparksprognoser och bilinnehav Samhällsekonomi för drift och underhåll Lokaliseringseffekter Hantering av bullereffekter Analys av gång- och cykelåtgärder Effektsamband 3 http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/showitem 4706.aspx 4(13)
1.5 Internationellt samarbete Trafikverket deltar i flera internationella samarbeten inom området modeller och indata. Sedan lång tid tillbaka finns ett samarbete med Norge om godsmodeller. Samarbeten har även utvecklats genom diskussioner med utvecklarna av den nya danska prognosmodellen för gods- och persontrafik, samt genom kontakter inom EU-aktiviteterna TransTools och COST. 1.6 Metod för samhällsekonomisk bedömning av Drift och underhåll Drift och underhåll är ett område som har varit eftersatt under lång tid när det gäller möjligheten att beskriva samhällsekonomiska effekter i samband med strategisk planering. I Trafikverket pågår därför ett arbete som ska resultera i en metod för samhällsekonomisk bedömning för underhåll för väg och järnväg baserad på enkla effektsamband. Metoden ska vara implementerad under våren 2012. 1.7 Metod för samhällsekonomisk bedömning av lågtrafikerade banor En metodik för samhällsekonomisk bedömning av lågtrafikerade banor har tagits fram inom börjat användas inom Trafikverket. 1.8 Metoder för näringslivets nyttor av godstransporter Det pågår ett arbete med att ta fram en metod som bättre än idag ska kunna ta hänsyn till företagsekonomiska aspekter (för transportköparna) i samband med de samhällsekonomiska analyserna av investeringsåtgärder. I projektet ingår även att se över de samhällsekonomiska effekterna för gods. 5(13)
2 Hur Trafikverket säkerställer att metoderna och modellerna tillämpas på ett korrekt, transparent och enhetligt sätt i såväl den långsiktiga planeringen som i den fysiska planeringen och i andra användningsområden I detta ingår att beskriva hantering av omvärldsdata, beräkningsförutsättningar för prognoser och kalkyler, underhåll av prognos- och kalkylmodeller, riktlinjer för tillämpning, redovisning och dokumentation samt utvärdering, uppföljning och utveckling av metoderna och modellerna. 2.1 Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser som beskrivs under punkt 1.1. är ett sätt att säkerställa att modellerna tillämpas på ett korrekt, transparant och enhetligt sätt i planeringen. 2.2 Tillämpning av metoder och modeller Trafikverket har, som omnämns ovan under punkten Kvalitetsprocess, beslutat om en beslutsordning för samhällsekonomiskt beslutsunderlag. Syftet med beslutsordningen är att tydliggöra ansvaret mellan olika organisatoriska delar i Trafikverket och på så sätt tillse att samhällsekonomiska analyser av eller åt Trafikverket görs enligt samma förutsättningar, med samma metoder osv. Beslutsordningen tydliggör ansvar mellan vilka som: tar fram och beslutar om vilka riktlinjer och metoder som ska användas i analyser av eller åt Trafikverket (exempelvis indata, prognoser, beräkningsförutsättningar, effektsamband, prognos- och analysverktyg, effektmodeller) ta fram samhällsekonomiska kalkyler, analyser, samlade effektbedömningar granskar och beslutar samt ansvarar för att tillhandahålla framtagna samhällsekonomiska kalkyler, analyser, samlade effektbedömningar, efterkalkyler När detta implementerats fullt ut är tanken att samhällsekonomiska analyser tas fram löpande i planeringsprocesserna. Då analyserna baseras på fastslagna metoder och förutsättningar, kan dessa även användas i den ekonomiska planeringen d.v.s. åtgärdsplanering. 6(13)
2.3 Beräkningsförutsättningar och kalkylvärden Arbete med att ta fram nya rekommendationer och riktlinjer för samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden pågår under 2011 i den s.k. ASEKgruppen 4. ASEK ansvarar för att: föreslå vilka samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder som bör användas vid analys av olika former av åtgärder inom transportområdet rekommendera vilka viktigare indata som ska användas för trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser (makroekonomiska och socioekonomiska indata 5, effektsamband och värderingar) arbeta för samordning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som genomförs inom området. ASEK har ett bredare ansvarsområde i och med att Trafikverket tagit över ledningen av detta arbete. ASEK ansvarar nu för samtliga beräkningsförutsättningar, marginalkostnader och kalkylvärden inklusive de som tidigare hanterades internt inom de f.d. trafikverken. Att rekommendera viktigare indata som ska användas för trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser (makroekonomiska och socioekonomiska indata, effektsamband och värderingar) är också nytt för ASEK. 2.4 Data Ett automatkodningsprogram för busslinjer som använder Samtrafikens databas för kollektivtrafik, finns framtaget. Program för uttag av vägnät ur NVDB 6 finns också framtagna och vidareutvecklas under året. Metoder för framtagande av indata bl.a. till Sampers beskrivs nu inom Kapacitetsuppdraget där bland annat samarbeten med andra myndigheter sker (Energimyndigheten har t ex deltagit i arbete med framtagande av framtida bränslepriser). Korrekt statistik för alla trafikslag är viktig för de samhällsekonomiska metoderna och prognos- och analysverktygen. Ett gemensamt producentråd för samordning av Trafikverkets, Transportstyrelsens och Trafikanalys arbete med statistik, har planenligt börjat arbeta under Trafikanalys ledning. I samarbete med Trafikanalys 4 ASEK står för Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet. ASEK är en myndighetsgemensam arbetsgrupp som leds av Trafikverket. I ASEK ingår representanter från Trafikverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Svensk kollektivtrafik, Transportstyrelsen, Vinnova, Trafikanalys (adjungerad). Till ASEK har en rådgivande expertgrupp knutits bestående av forskare på Centrum för transportstudier (CTS), vid KTH och VTI. Arbetet leddes tidigare av SIKA, men Trafikverket tog över detta uppdrag när verket bildades den 1 april 2010. 5 Med begreppet socioekonomiska data avses i denna text utifrån Långtidsutredningens långtidsscenarier nedbruten data t ex vad gäller framtida befolkning, sysselsättning, produktion på regional och kommunal nivå (och i vissa fall även delområden i kommuner). 6 Nationella vägdatabasen 7(13)
har arbetet påbörjats med att förutom väg- och järnvägsstatistik ta ett grepp för att efter samråd med Sjöfartsverket förbättra sjöfartsstatistiken. En kontaktgrupp för godsmodeller och bollande av idéer, data och resultat har bildats av fyra medlemmar i regeringens Logistikforum och tre personer som arbetar med godsmodeller på Trafikverket. Transportsektorns långsiktiga trafikprognoser utgår bland annat från Långtidsutredningarna och från SCB:s befolkningsprognoser. För att utbyta information om, och erfarenheter av, framtagning av socioekonomisk data har ett inledande möte mellan Trafikverket och myndigheten Tillväxtanalys 7 ägt rum. Trafikverket kommer även söka samarbete med andra myndigheter kring detta. 2.5 Beräkningshandledning En trafikslagsövergripande beräkningshandledning för samhällsekonomisk analys kommer att finnas framme vid årsskiftet 2011/12 i en första version. I dagsläget finns ingen trafikslagsövergripande handledning utan de gamla dokument som togs fram i de f.d. trafikverken gäller fortfarande. De gamla trafikverkens beräkningshandledningar ska i och med detta sammanfogas samt kompletteras med den metodutveckling och erfarenheter som tillkommit sedan dess. 2.6 Hantering av ej prissatta effekter och redovisning och dokumentation av resultat Samlad effektbedömning är ett sammanfattande underlagsmaterial om ett åtgärdsförslag eller paket av åtgärder med syfte att utgöra ett stöd för planering och beslut. Samlad effektbedömning är dels en mall för redovisning av intressanta aspekter för olika beslutsperspektiv, men innehåller även vissa metoddelar. Exempelvis redovisas resultat från en samhällsekonomisk kalkyl i en samlad effektbedömning och där vägs detta sedan samman med sådana effekter som inte ingår i kalkylen. I Samlad effektbedömning redovisas även perspektiv som en fördelningsanalys och åtgärdens bidrag till de olika delarna av det transportpolitiska målet. En ny version av Samlad effektbedömning har tagits fram under 2010-2011. Den tidigare versionen har kompletterats och förbättrats utifrån de tillämpningserfarenheter som framkom i samband med framtagande av Nationell plan 2010-2021. 7 Myndigheten Tillväxtanalys ansvarar för utveckling och förvaltning av raps (regionalt analys- och prognossystem) som bland annat används vid nedbrytning av LU för framtagning av s.k. socioekonomisk data på regional nivå. 8(13)
I den nya versionen av Samlad effektbedömning beskrivs åtgärden utifrån tre olika perspektiv; samhällsekonomisk analys, transportpolitisk måluppfyllelseanalys och fördelningsanalys. När det gäller den samhällsekonomiska analysen har bl.a. metoden specificerats gällande hur ej prissatta effekter får vägas samman med effekter som beräknats i en samhällsekonomisk kalkyl till en slutlig bedömning av samhällsekonomisk lönsamhet. I den nya versionen av Samlad effektbedömning ingår även ett utvecklat avsnitt om fördelningseffekter och avsnittet om transportpolitisk måluppfyllelseanalys har anpassats efter de nya transportpolitiska målen. Mallen har även utvecklats rent pedagogiskt och kompletterats med information som är viktig för att möjliggöra granskning av exempelvis den samhällsekonomiska kalkylen. Den nya samlade effektbedömningen har remitterats till berörda parter inom och utom Trafikverket och dess tillämpning testas. Samlad effektbedömning kommer att slutredigeras och beslutas under hösten 2011. 2.7 Uppdaterade versioner av effektmodeller, prognos- och kalkylverktyg Arbete pågår med att uppdatera prognos- och analysverktygen. Modellen för prognoser och kalkyler för persontrafik, Sampers, uppdateras först och främst genom att ett utbyte av programkoden initierats, där den gamla koden från 1990- talet byts mot en modern kod. Dessutom har en ny version tagits fram som bättre hanterar de långväga resorna, vilket innebär att höghastighetståg bättre kan analyseras. Kalkyldelen av Sampers utvecklas så att den bättre ska hantera de nya hastighetsgränser som införts på vägarna de senaste åren. Godsmodellen Samgods utvecklas under året framför allt genom att bättre hantering av kapacitetsrestriktioner på järnväg införs. Även kalibreringen av modellen förbättras, för att få en bättre överensstämmelse för transportflödena via hamnar. En förstudie genomförs under hösten 2011 för att besluta om den IT-tekniska plattform för ett nytt verktyg som omfattar de befintliga verktygen EVA (vägåtgärder), Bansek (järnvägsåtgärder) och Cykalk (gång- och cykelåtgärder). I detta undersöks även möjligheten att samordna effektmodellerna med kalkyldelen av Sampers. Under 2012 ska nya versioner finnas framme för samtliga prognos- och analysverktyg. Transportområdets effektsamband och effektmodeller är viktiga förutsättningar för prognos- och analysverktygen och för att bl.a. kunna genomföra samhällsekon- 9(13)
omiska analyser. I oktober 2011 påbörjas arbetet inom Trafikverket att samordna helhetsbilden av effektsamband och effektmodeller samt korordinera utveckling och förvaltning av effektsamband för alla trafikslag. 2.8 Uppföljning och utvärdering Under hösten 2011 startar ett projekt med syfte att förbättra metodiken för efterkalkyler. Detta ska leda till bättre och mer genomskinliga efterkalkyler såväl vad gäller uppföljning av anläggningskostnad som samhällsekonomisk nytta gentemot planernas kostnad och nytta. 10(13)
3 Hur kompetensförsörjningen inom området säkerställs Generellt traineeprogram inom Trafikverket, varav en tillsatt trainee är trafikanalytiker i traineeomgång 2011. Detta är viktigt ur kompetensförsörjningssynpunkt eftersom det innebär att ny kompetens tillförs branschen. Under året har samarbete stärkts med forskningscentret CTS vid KTH, vilket är ett sätt att säkerställa en långsiktig kompetens inom området samhällsekonomi och modeller i transportsektorn. Ett liknande arbete kan i vissa delar behöva utvecklas även inom området indata/socioekonomiska data för att säkerställa nödvändig och tillräckligt bred kompetens på lång sikt inom forskning och hos konsulter. Utbildningar i de olika verktygen planeras ske i samband med att nya verktygsversioner tas fram under 2012, i enighet med ordinarie förvaltning. Sådana utbildningar riktar sig såväl internt inom Trafikverket som externt. Utbildning i den nya versionen av Samlad effektbedömning kommer att ske kring årsskiftet 2011/2012 såväl internt som externt. En s.k. användardag planeras i slutet av 2011 för verktyget Sampers. Syftet är att möjliggöra kommunikation mellan förvaltare och användare och ge externa användare möjlighet att komma med synpunkter och input. Detta ingår i ordinarie verktygsförvaltning och kommer att ske för fler prognosoch analysverktyg vid behov. Ansvarig enhet för dessa frågor inom Trafikverket har under hösten 2011 anställt ett antal personer med trafikanalys- och samhällsekonomikompetens på vakanta tjänster. För att stärka sambanden mellan analys av transportområdets kapacitet och effektivitet samordnas organisatoriskt mer tydligt inom Trafikverket de resurser som analyserar järnvägens kapacitet med samhällsekonomer, trafikanalytiker och statistiker. Sårbarhet finns inom detta kompetensområde inom Trafikverket, då det i vissa fall endast finns en eller ett fåtal personer som kan en viktig del i kedjan för att ta fram trafikprognoser eller analyser (exempelvis tidtabellsgenerering). Detta måste hanteras dels via bättre dokumentation och dels genom att flera personer lär sig samma sak. Detta minskar även överbelastning av enskilda personer i intensiva perioder. 11(13)
4 Vilka brister som kan identifieras samt förslag på åtgärder för att åtgärda dessa 4.1 Indata och sekretess På grund av sekretess är det idag mycket svårt att få tillgång till viss data som är lämplig att använda som indata i analysarbetet. Det gäller exempelvis järnvägsdata om godsflöden, resande och biljettpriser som Trafikföretagen inte vill lämna ut om uppgifterna offentliggörs. Det finns även data hos olika myndigheter som lyder under statistiksekretessen och som därför inte är tillgängliga. Exempel på sådana är järnvägsdatadata inom Trafikverket eller grunddata från Varuflödesundersökningen som nyligen utförts av Trafikanalys. De förordningar och regler som styr dessa frågor behöver ses över och kompletteras så att underlagen kan användas för analysarbete och nödvändigt utvecklings och valideringsarbete utan att uppgiftslämnarna affärsintressen komprometteras. 4.2 Behov av viss samordning mellan olika myndigheters prognoser De långsiktiga trafikprognoserna (inkl transportefterfrågan) som tas fram av Trafikverket, på uppdrag av Näringsdepartementet, utgår från framtidsscenarier på lång sikt som Finansdepartementet tar fram 8. Även Energimyndigheten har idag ett ansvar för långsiktiga prognoser inom energipolitiken och det har förekommit att Konjunkturinstitutet, på uppdrag av Energimyndigheten, tagit fram för detta ändamål viss data/parametervärden 9. När det gäller framtagning av så kallad socioekonomisk data på regional nivå brukar myndigheten Tillväxtanalys göra det med hjälp av viss metodik utifrån den myndighetens uppdrag inom tillväxtpolitiken (samt ansvar för förvaltning och utveckling av det regionala analys- och prognossystemet raps). Trafikverket behöver för sina prognoser socioekonomiska data på en mera detaljerad nivå och tar därför fram dessa data utifrån de behov som finns inom transportpolitiken och infrastrukturplaneringen (och bland annat är raps då ett verktyg som används) 10. 8 Ibland väljer enligt vår vetskap Finansdepartementet att göra detta helt i egen regi och ibland gör Konjunkturinstitutet på uppdrag av Finansdepartementet detta. 9 Fördjupnings-PM nr 7 2010, Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndighetens långsiktsprognos, Konjunkturinstitutet. 10 Myndigheten Trafikanalys har i ett övergångsskede sammanfattat f.d. SIKA och trafikverkens arbete med denna typ av indata för år 2030 baserad på LU2008 i PM 2010:1 Indata till de nationella svenska person- och godstrafikmodellerna Sampers och Samgods för prognosår 2030. I samband med bildandet av Trafikverket övergick ansvaret för framtagning av denna typ av indata till Trafikverket i och med överföringen av ansvaret för framtagning av trafikprognoser. Inom ramen för det nu pågående Kapacitetsuppdraget har 12(13)
För att garantera konsistens mellan statens långsiktiga analyser föreslår Trafikverket att myndigheter som har i uppgift att ta fram långsiktiga ekonomiska prognoser/scenarier samt att använda socioekonomiska data får i uppdrag att samordna denna verksamhet. Samarbetet i den s.k. ASEK-gruppen, gällande beräkningsförutsättningar och kalkylvärden inom transportområdet, som redan pågår under Trafikverkets ledning, kan användas som exempel på hur sådana samarbeten mellan myndigheter kan utformas. När det gäller långsiktiga ekonomiska prognoser och socioekonomiska indata ligger det närmare tillhands att samordningsansvaret läggs på andra myndigheter, t ex om lämpligt Konjunkturinstitutet i fallet med ekonomiska scenarier (inkl. makroekonomiska parametrar) och myndigheten Tillväxtanalys vad gäller regionala prognoser i fallet med befolknings- och tillväxtprognoser (inkluderar de tidigare nämnda socioekonomiska data på regional nivå). Trafikverket bidrar gärna vid behov med ytterligare synpunkter vad gäller formuleringen av ett sådant eventuellt framtida uppdrag. 4.3 Metoder och verktyg I den utvecklingsplan Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg Trafikslagsövergripande plan utifrån erfarenheter av åtgärdsplaneringen 2010:030 11 som omnämns ovan, beskrivs de mest angelägna bristerna inom samhällsekonomiska metoder och verktyg. Trafikverket tagit fram socioekonomiska data för 2050 och då har raps varit ett viktigt verktyg. 11 http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/showitem 4706.aspx 13(13)