VAD ETT CTS-PROJEKT ÄR OCH HUR DET KOMMER TILL

Transkript

1 VAD ETT CTS-PROJEKT ÄR OCH HUR DET KOMMER TILL SAMT: CTS BEREDNING AV TRAFIKVERKETS UTVECKLINGSPLAN MARIA BÖRJESSON, , REV HELENA BRAUN THÖRN, , SMÅÄNDRINGAR JONAS ELIASSON , TRAFIKVERKET P NORDLÖF , HELENA BRAUN THÖRN, ALLMÄNT OM CTS-PROJEKT Syftet med CTS Syftet med Centrum för Transportstudier är att skapa en internationellt framstående forskningsmiljö inom transportforskningsområdet. I detta övergripande syfte finns flera delsyften. Ett syfte för VINNOVA är att genom ny spetskunskap inom transportområdet bidra till samhällsnytta, ekonomiskt värdeskapande och stärkt konkurrenskraft. Ett syfte för Trafikverket är att genom forskning bidra till att Trafikverket kan fullfölja sitt regeringsuppdrag att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. CTS erhåller därför basfinansiering från VINNOVA och Trafikverket, som främst används för att finansiera forskning på KTH-Transportvetenskap och VTI-TEK, och i lägre grad på JIBS. Ett annat syfte är att förbättra samverkan mellan forskare och konsulter i olika organisationer och att skapa en större forskningsmiljö. CTS ska vara en gemensam forskningsplattform för transportforskare från de olika parterna inom centret, oavsett organisation (universitet, myndighet eller företag). Forskningsmiljön ska ge fler synvinklar, öka kunskapsspridningen och förbättra möjligheten att ta större och mer komplexa uppdrag och projekt. En större forskningsmiljö gynnar på det sättet alla transportforskare, oavsett organisation, genom kunskapsutveckling och större utbyte mellan organisationer. Ett tredje syfte är att förbättra samverkan mellan forskning och praktik, så att resultat och insikter från forskningen i högre grad tillämpas i praktiskt samarbete och omvänt att forskare hittar nya och relevanta frågor att forska på. Ett fjärde syfte är att upprätthålla och vidareutveckla internationella nätverk och kopplingar. Ytterligare ett syfte med CTS är att utbilda doktorer och på det viset säkra framtida kompetens för den svenska transportbranschen. CTS underlättar bland annat möjligheter för anställda på konsultföretagen att bli industridoktorander. Detta har ett mervärde både för branschen på lång sikt, konsultföretagen (genom kompetensutveckling) och akademin. CTS ger därutöver ett mervärde för alla parter genom att ge möjligheter till 1) att delta i kunskapsutbytet mellan olika organisationer genom gemensamma projekt, seminarier och workshops mm, 1

2 2) att kunna delta i fler, större och mer komplexa forskningsprojekt, inte minst genom Trafikverkets utvecklingsplan, samt att 3) underlätta för enskilda konsulter och forskare att erhålla finansiering till forskning. Detta är CTS idag Centrum för transportstudier (CTS) är ett kompetenscentrum vid KTH avsett att verka under perioden 1 oktober december Det första CTS-avtalet började gälla 1 oktober 2007 mellan de dåvarande parterna KTH, VTI, Jönköpings Handelshögskola, Vägverket, WSP Analys & Strategi, Banverket, Rikstrafiken och SIKA. Sedan dess har partssammansättningen förändrats; nuvarande parter är KTH, VTI, Jönköpings Handelshögskola, Trafikverket, WSP Analys & Strategi, Vectura, Sweco och Trafikanalys. Avtalet för den andra perioden gäller En tredje avtalsperiod planeras att gälla Avtalet reglerar bl.a. parternas åtaganden när det gäller bidrag i form av naturainsatser och kontanta medel. Syfte med och krav på CTS-projekt CTS-projekten är ett av verktygen för att åstadkomma de övergripande målen för CTS; andra viktiga verktyg är sådant som seminarier, workshops, gemensamma kaffepauser och konferenser. CTS-projekt kan ha olika övergripande syften, som givetvis kan vara överlappande. Det kan vara att: bedriva forskning att skapa en gemensam forskarmiljö med gott samarbete och kunskapsutbyte bidra till att forskning och expertkompetens kommer myndigheter och samhället till godo Forskningsprojekt slutar normalt i en publicering. De forskningsprojekt som syftar till publikation ska granskas inom ramen för CTS vid ett granskningsseminarium. Granskningen är till för CTS-miljöns och den enskilda forskarens skull, samt även för att ge underlag för dem som skall bedöma om forskningsresultaten ger underlag för vidare forskning och/eller demonstrations- och implementeringsprojekt. För de projekt som kopplas gentemot Trafikverkets utvecklingsplan används denna granskning även som underlag för kommande ställningstaganden. Trafikverket kommer att likabehandla forskningsprojekt som ingår i utvecklingsplanen men inte är CTS-projekt i fråga om granskning: även för dessa projekt kommer en obligatorisk second opinion av annan inbjuden part än utföraren och/eller ett granskningsseminarium att genomförs. Andra typer av projekt leder ofta inte till någon publikation. Projekt med syftet i punkt 3 innebär ofta att man ger råd och hjälper tjänstemän och beslutsfattare, och det är vanligt att detta inte leder till någon publikation, åtminstone inte i ett första skede. Sådana projekt avslutas normalt (om inte annat överenskommes) med en workshop eller seminarium efteråt för att sprida kunskap och bygga upp CTS-miljön. Självklara utgångspunkter för alla CTSprojekt är att man har ett kritiskt granskande och ifrågasättande

3 förhållningssätt, samt är oberoende i meningen att den enskilda forskaren/konsulten själv kan stå för och motivera sina slutsatser. Om en projektidé har potentialen att uppfylla ett eller flera av ovanstående syften finns det anledning att överväga att göra projektet till ett CTS-projekt. Om projektet lämpar sig måste avgöras från fall till fall, t ex beroende på önskemål från ingående parter och enskilda forskare och konsulter. Hur ett CTS-projekt kommer till CTS-projekt kan komma till på olika sätt. En projektidé kan uppkomma på initiativ av en forskare/konsult, en forskningssamordnare eller CTS ledningsgrupp (där sitter representanter från KTH-Transportvetenskap och VTI-TEK samt CTS-kansliet). En projektidé kan lämnas in när som helst. 1. Varje organisation har egna interna rutiner för hur och vem som lämnar in ansökan till CTS-kansliet. Har man en idé är det lämpligt att diskutera med någon i den egna organisationen och därefter med någon på CTSkansliet innan en färdig ansökan skrivs. Detta för att få synpunkter, sammanhang samt samordning med annan verksamhet i den egna organisationen och på CTS, så att det passar in en övergripande forskningsstrategi. Ansökan skall slutligen inkomma till CTS kansli senast torsdag förmiddag veckan innan kommande ledningsgruppsmöte. När projektet lämnas in används den mall som ligger på CTS hemsida under administration. 2. Ansökan diskuteras sedan i CTS ledningsgrupp och resultatet kommuniceras till de forskare/konsulter som har utvecklat projektidén. Styrelsen har delegerat till föreståndaren rätt att besluta om projekt upp till kr. Detta innebär att föreståndaren kan bevilja ett CTS-projekt med deltagare från VTI och/eller KTH samt konsultparterna där VTI och KTH finansieras via CTS egna medel och konsultparterna finansieras via externa medel, till exempel från Trafikverket (under förutsättning att projektet sammantaget kostar max kr). 3. Föreslagna projekt med en budget som överstiger kr går vidare för beslut i styrelsen, ifall ledningsgruppen tillstyrkt ansökan. För forskare anställda på KTH-Transportvetenskap, VTI-Transportekonomi och Jönköpings Handelshögskola kan hela eller delar av ett projekt finansieras av CTS interna medel. Anställda på konsultföretagen inom CTS kan inte finansieras direkt av interna CTS-medel, men de kan delta i CTS projekt genom: 1. Gemensamma forskningsansökningar mellan CTS parter. 2. Gemensamma uppdrag och offerter. 3. Added value. Ett konsultprojekt som kommit fram till resultat eller samlat in forskningsbara data kan starta samarbete med någon forskare på 3

4 KTH, VTI eller JIBS som kan finansieras med CTS-medel, för att bearbeta resultaten till publicerbar forskning. 4. Samarbetsprojekt. Samarbete i största allmänhet, till exempel i expertuppdrag, ger ett samarbete inom miljön och kan därför bli CTSprojekt under förutsättning att beställare och projektledare samtycker till detta. Syftet med detta är att öka samarbetet och kunskapsspridningen inom CTS-miljön. 5. Trafikverkets utvecklingsplan (se särskild bilaga). De CTS-projekt som helt eller delvis finansieras direkt av Trafikverket kan för Trafikverkets medel och när så i beredningen anses lämpligt för projektens kvalitet finansiera forskare från samtliga organisationer inom CTS, forskare som kommer från annan del av medlemsorganisation (exempelvis VTI Linköping) eller forskare från andra organisationer eller länder. Både i form av inlåningar och samarbetsprojekt. Projekt som söks ihop i forskningsutlysningar (inklusive Trafikverkets utvecklingsplan) kan CTS medfinansiera genom att bekosta tid för forskare på KTH-Transportvetenskap och VTI-TEK. I added value-projekt är hela idén att CTS finansierar deltagande för forskare på KTH/VTI-TEK. När forskare från VTI-TEK eller KTH är med i rena uppdrag och offerter, däremot, måste vi ta betalt för deras tid av konkurrensskäl.

5 CTS BEREDNING AV ANSÖKNINGAR TILL TRAFIKVERKETS UTVECKLINGSPLAN Trafikverket har tagit fram en plan för hur samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet ska utvecklas och efterfrågar ansökningar från CTS. Länk till planen på Trafikverkets hemsida: Beredningsprocessen inom CTS 1. Trafikverket har bett CTS att koordinera ansökningar på utvecklingsplanens områden från forskare inom centret. CTS ledning beslutar i samråd med Trafikverket om tidplaner för beredningsomgångar. 2. Trafikverket tar även emot ansökningar utanför CTS koordinering från organisationer som ingår eller inte ingår i CTS. Trafikverkets huvudinriktning är dock att man ser det som ett stort mervärde om projektidéer har gått igenom CTS beredningsprocess. Man anser även att det ofta finns ett mervärde i forskning som bedrivs i samarbetsprojekt. 3. CTS bereder i huvudsak bara projektansökningar där hela eller merparten av projektet ska genomföras av centrets parter. Annan part kan ingå i en ansökan, vanligen för att de tillför en kompetens som centret saknar. Organisationer utanför CTS skickar sina ansökningar direkt till Trafikverket. 4. CTS har formerat tre beredningsgrupper (godstransporter, personresor och samhällsekonomi/effektmodeller, se nedan) som koordinerar ansökningar inom respektive område. Alla parter är representerade i alla beredningsgrupper. 5. Forskare inom CTS skickar in projektidéer som diskuteras i respektive beredningsgrupp. Samarbeten mellan flera parter i projekten ökar möjligheten att få ansökan antagen, allt annat lika. 6. CTS-kansliet jämkar samman beredningsgruppernas förslag till en helhet efter synpunkter från huvudberedningsgruppen (som innehåller en representant för varje CTS-part). 7. CTS-kansliet överlämnar ansökningarna till Trafikverket och presenterar det samlade förslaget. 8. Processen upprepas minst årligen och utvärderas mellan gångerna och förändras vid behov. 5

6 Beredningsgrupper Tre beredningsgrupper har bildats och bemannats. Nedan anges dessa samt ett antal delområden som ligger under respektive beredningsgrupp. Delområdena är inte en uttömmande lista på vad som kan tänkas ingå, men är ett försök till angivande av prioriterade områden. Godstransporter - Godstransportmodellering - CBA för gods - Yrkestrafik inkl. regional distributionstrafik Personresor - Efterfrågemodeller för personresor (inkl. förbättring och omestimering av Sampers) - Nätverksmodeller (inkl. simuleringsmodeller, vd-funktioner, differentierade taxor, realtidstidtabeller) - Bilinnehav- och bilparksmodellering - Cykel- och gångmodeller - Integrering av saknade faktorer i modellerna: t ex parkering, trängsel i kollektivtrafiken - Nya datainsamlingsmetoder (mobildata, nya RVU-typer, användning av länkdata vid modellestimering) - Empiriska studier av effekter av mjuka åtgärder (information, marknadsföring, påverkansåtgärder osv.) Samhällsekonomi och effektmodeller - Principer för tidtabeller (kalkyltidtabeller, avvägning tågtyper mot varandra) - Modellering av förseningar och restidsosäkerhet (väg och järnväg) (inkl. påverkan av jvg-dou) - Samhällsekonomisk värdering (trängsel, komfort, CO2, restid osv.) - Optimalt underhåll/reinvestering väg och järnväg - Värdering/beräkning av wider economic benefits Att förbereda en ansökan Trafikverkets FoI-mall ska användas för att förenkla administrationen. Alla fält behöver inte fyllas i, men en ansökan ska innehålla: Projektbeskrivning, som lämpligen innehåller o Bakgrund/kunskapsläge. o Genomförande, metod. o Erfarenheter från tidigare liknande projekt/metoder o Typ av leverans (till exempel, körbart program/modell, enkel rapport/pm, vetenskapligt paper, etc.). Projektdeltagare. Ange gärna på något sätt de ingående personernas kompetens och erfarenhet från liknande projekt. Om man vill kan man bifoga ett kort CV. Projektledare med kontaktuppgifter.. Budget, fördelad per organisation. Möjliga start- och sluttidpunkter. Förklara gärna (kort) hur projektets förväntade bidrag passar in i en långsiktig utveckling inom området hur det kompletterar tidigare studier/utvecklingar, och vad som kan vara möjliga eller nödvändiga fortsättningar.

7 Om prioritering av projektidéer Hög kvalitet är det viktigaste prioriteringskriteriet. Relevans för Trafikverkets arbete är ett självklart krav. Samarbeten mellan olika CTS-parter prioriteras i allmänhet högre. Projekt som tar fram ny relevant kunskap eller uträttar/genomför något kommer i allmänhet prioriteras högre än kunskapssammanställningar och förstudier. Trafikverket efterfrågar i första hand projektidéer som utifrån en förståelse av vad som behövs och vad som är gjort tidigare föreslår ett någorlunda konkret steg framåt. Det kan vara en utveckling av en ny metod/modeller/värdering, eller ett test eller en validering av en ny metod/modell, eller ännu hellre flera metoder/modeller mot varandra. Projekt som syftar till att ta ett helhetsgrepp eller sammanställa befintlig kunskap utan att egentligen leverera något nytt prioriteras i allmänhet lägre. Ibland kan den typen av projekt behövas, men det är bättre att ha försökt göra detta redan vid projektformuleringen, och sedan föreslå vilken kunskap som bör tas fram, eller vilken metod som bör utvecklas eller testas. Beredningsgrupperna kan föreslå att projekt upphandlas. Trafikverkets arbetsgång 1. Trafikverket och CTS kansli har en genomgång av det samlade förslaget till projektportfölj. 2. Trafikverket jämför portföljens inkomna ansökningar med efterfrågade behov och tillgångar. Projekt som inkommit via CTS beredningsprocess kopplat till Trafikverkets utvecklingsplan behandlas oftast inom FoI program Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och modeller som lämnar rekommendationer till Trafikverkets portfölj Mer Nytta för Pengarna vars styrelse fattar slutliga beslut om projekten. 3. Ansökningarna fördelas ut på handläggare och utvecklingsgrupper (Sampers, Samgods, ASEK). 4. Trafikverket bedömer vid ett första möte inom FoI programmet om ansökan ska tillstyrkas eller inte eller om det (och det är det vanliga) skall bli en diskussion mellan handläggare och tilltänkt projektledare samt representant för beredningsgruppen. 5. Diskussionen kan handla om forskningsinnehåll/inriktning, omfattning/kostnad, start/slutdatum, leverans/delleverans, form för knytning till Trafikverkets utvecklingsgrupper, referensgrupper samt form och finansiering av kvalitetsgranskning/slutseminarium. 6. Trafikverket beslutar vid nya möten om en eventuellt reviderad ansökan ska godkännas eller inte. Om ansökan godkänns förhandlas slutlig utformning av projektspecifikation och kontrakt fram. Trafikverket översänder kopia på projektspecifikationen till CTS kansli. 7

8 7. Trafikverket meddelar beslut om projekt, inkl. om beslutet villkoras av önskemål om förändring av projektbudget, innehåll etc., direkt till den som står angiven som projektledare i ansökan. Beslutet skall innehålla motivering. Kopia på beslutet tillställs CTS kansliet. 8. De projekt som antas av Trafikverket och som i beredningsprocessen haft prioritering A eller B behandlas sedan även inom CTS ordinarie verksamhet. CTS ledningsgrupp alternativt styrelse (se avsnitt 4) tar ställning till eventuell medfinansiering och om projekten kan antas som CTS-projekt eller inte. För CTS-projekt ingår ordinarie kvalitetsgranskning och för de A och B prioriterade projekt som eventuellt inte antas som CTS-projekt, samt alla övriga FoI projekt som Trafikverket finansierar inom FoI programmet överenskommer utföraren och Trafikverket om second opinion av annan part och/eller slutseminarium i annan organisatorisk form (dvs ingen skillnad vad gäller kvalitetsgranskningskrav mellan de Trafikverksprojekt som blir CTS projekt eller inte). 9. Normalt är det samma person/er på Trafikverket som granskar projektansökan som sedan även följer projektet och tar emot del- och slutleverans. Senast inför slutleverans skall alltid diskussion mellan projektutförare och projektbeställare ske om projektresultaten är lämpliga för att implementeras eller för att utgöra underlag för fortsatt verksamhetsutveckling eller forskning.