1(17) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2015-03-26 Ärendenr: NV-04763-14 Naturvårdsverkets strategi för regional tillväxt Redovisning av regeringsuppdrag om framtagande av en långsiktig strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014 2020
2
Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 4 UPPDRAGET 5 1. NATURVÅRDSVERKETS STRATEGI 2014 2020 6 2. UTVECKLAD SAMVERKAN OCH DIALOG INOM TRE OMRÅDEN 8 Hållbar stadsutveckling 8 Hållbar tillväxt och nationalparksetablering går hand i hand 9 Stärk kopplingen mellan miljökvalitetsmål och regional tillväxt i miljömålsystemet via den fördjupade utvärderingen 10 3. AKTÖRER OCH ROLLER 12 4. NATURVÅRDSVERKETS ARBETE MED REGIONAL TILLVÄXT 14 5. SAMVERKAN 16 6. ANALYS OCH SLUTSATS 17 3
Sammanfattning Det finns ett behov av att stärka miljöfrågorna på regional nivå. Det är av stor vikt att miljöfrågorna kommer in tidigt och på rätt nivå i miljöpåverkande processer, beslut och dialoger, samt att det regionala tillväxtarbetet följs upp utifrån hållbarhetskriterier. Det finns också en stor potential i miljö som drivkraft för regional tillväxt. Exempelvis genererar en framgångsrik turistnäring inte bara arbetstillfällen inom turismföretagen utan leder även till annan lokal service- och näringslivsutveckling och sysselsättning. Naturvårdsverkets arbete med att ta fram styrmedel bidrar till miljödriven teknikutveckling som skapar ny typ av efterfrågan, vilket i sin tur kan leda till att Sveriges konkurrenskraft stärks internationellt. Miljöfrågorna har betydelse för att skapa ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt Europa, för besöksnäringen, för friluftslivet, för välfärd och inte minst för regional tillväxt och attraktivitet. Naturvårdsverkets främsta roll i det regionala tillväxtarbetet är att bidra till att tillväxten i landet blir hållbar ur ett ekologiskt perspektiv. I vår roll ingår även att identifiera synergier mellan miljömål och andra samhällsmål samt bidra till att hitta samverkanslösningar. Naturvårdsverkets långsiktiga strategi ska vägleda och utveckla vår medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik. Strategin beskriver: hur vi avser att utveckla Naturvårdsverket medverkan i det regionala tillväxtarbetet, hur Naturvårdsverket avser att bidra till en utvecklad samverkan och dialog med regionalt tillväxtsansvariga aktörer och hur Naturvårdsverkets samverkan och dialog med andra nationella myndigheter kan utvecklas i förhållande till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Vi har valt att fokusera strategin på tre områden som vi bedömer har stor betydelse för hållbar regional tillväxt: hållbar stadsutveckling värdefulla/skyddade områden och besöksnäring den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen Inom dessa tre områden har vi beskrivit hur vi arbetar idag och hur vi avser utveckla samverkan med regionalt tillväxtansvariga aktörer i dialog med andra nationella myndigheter och länsstyrelserna. 4
Uppdraget Regeringen har gett Naturvårdsverket (och 12 andra myndigheter) i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi som ska vägleda och utveckla myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik under perioden 2014 2020. Av strategin ska framgå bland annat inom vilka områden och med vilka frågor myndigheten medverkar i det regionala tillväxtarbetet, samt i vilka avseenden som regionala utvecklingsstrategier och regionala prioriteringar beaktas. Strategin ska även beskriva hur myndigheten avser att bidra till en utvecklad samverkan och dialog med regionalt utvecklingsansvariga aktörer, och hur myndighetens samverkan med andra nationella myndigheter kan utvecklas i förhållande till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars. Strategin ska grunda sig på prioriteringarna i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020. 5
1. Naturvårdsverkets strategi 2014 2020 Naturvårdsverkets långsiktiga strategi ska vägleda och utveckla vår medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik. Den innehåller beskrivningar av: hur vi avser utveckla Naturvårdsverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet hur Naturvårdsverket avser att bidra till en utvecklad samverkan och dialog med regionalt utvecklingsansvariga aktörer hur Naturvårdsverkets samverkan med och dialog med andra nationella myndigheter kan utvecklas i förhållande till regionalt utvecklingsansvariga aktörer Vårt bidrag till det regionala tillväxtarbetet sker främst genom samverkan och i dialog med länsstyrelserna. Vi ser i första hand att vi kan utveckla vår roll när det gäller att följa upp det regionala tillväxtarbetet ur miljösynpunkt, att i samverkan med andra nationella myndigheter (exempelvis inom ramen för Miljömålsrådet, regeringens analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft, plattformen för hållbar stadsutveckling med flera nationella samverkansforum) stödja och främja samverkan mellan länsstyrelserna och regionala tillväxtaktörer, samt att vara en länk mellan regional, nationell och EU-nivå för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Vi har valt att fokusera strategin på tre områden som vi bedömer har stor betydelse för hållbar regional tillväxt: hållbar stadsutveckling värdefulla/skyddade områden och besöksnäring den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen Inom dessa tre valda fokusområdena kommer vi under 2016 att: 1. prioritera regionala tillväxtfrågor 2. genomföra en dialogbaserad, kvalitativ utvärdering av hur miljöaspekter beaktas i det regionala tillväxtarbetet i landet detta för att kunna se vilka åtgärder som behövs för att miljöaspekterna ska få större genomslag. Hur ser det ut i dag? Vad behövs för att få något att hända? Hur kan arbetet utvecklas? 3. medverka i dialoger och arenor för regional tillväxt (se rubrik Samverkan) 6
4. i samverkan med andra myndigheter och regionala aktörer bidra med det ekologiska perspektivet vid utarbetandet av förslag till regionala indikatorer för hållbar tillväxt för att nå målen i EU:s strategi en smart, hållbar tillväxt för alla (t.ex. inom området resurseffektivitet) 5. verka för att samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och arbetet med miljökvalitetsmålen blir ett fokusområde i nästa fördjupade utvärdering av dessa (FU19). 7
2. Utvecklad samverkan och dialog inom tre områden Hållbar stadsutveckling Den hållbara staden blir allt viktigare för att nå miljökvalitetsmålen och är även ett sätt att stimulera gröna innovationer samt utveckling och spridning av god miljöteknik. De regionala tillväxtaktörernas/regionernas agerande har en avgörande betydelse för hur hållbar stadsutvecklingen blir. Detta gör vi i dag Naturvårdsverket och fyra andra myndigheter medverkar i genomförandet av regeringsuppdraget Plattform för en hållbar stadsutveckling. Vi har föreslagit att uppdraget även bör omfatta möjligheter och utmaningar kopplade till små och medelstora städer samt beakta sambanden mellan staden och den omgivande landsbygden. Några områden som är avgörande för att en stad ska fungera väl och vara hållbar är effektiva system för avfall, energieffektivisering och användning av förnybar energi, natur i och nära staden, miljövänliga transporter och mobilitet, smarta byggnader och smart byggande, vatten och avlopp i kretslopp, efterbehandling av förorenade områden, samhällsplanering och styrning för hållbarhet, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, integrerade kretsloppsanpassade systemlösningar, klimatanpassning samt staden som motor för grön tillväxt. Dessa funktionella sakområden och integrerande aspekter är också en del av den strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Riksantikvarieämbetet utarbetat och redovisat i december 2014. Hållbar stadsutveckling är också ett av de tre områden som ingår i den nu pågående fördjupade utvärderingen av de nationella miljökvalitetsmålen. Hur kan vi utveckla miljöaspekterna i det regionala tillväxtarbetet Vi planerar att i samverkan med länsstyrelserna möta dem som prioriterar projekten, det vill säga strukturfondspartnerskapen, och diskutera möjligheter med miljödriven tillväxt i projekten och därmed bidra till att öka partnerskapens engagemang i att beakta miljöaspekter i urvalsprocessen. Den nya regionalfondsperioden 2014 2020 innebär en kraftfull satsning på hållbara städer. Drygt 840 miljoner kronor satsas på hållbar stadsutveckling i Stockholm, Göteborg och Malmö. Strukturfondspartnerskapen har till uppgift att prioritera mellan projekt som den förvaltande myndigheten bedömt som valbara, efter att ha granskat dem mot både Sveriges och EU:s regelverk. Vi har tidigare tillsammans med Tillväxtverket och projektägare tagit fram vägledning för hur det horisontella kriteriet miljö ska beaktas i 8
ansökningar och vid genomförande av projekt. Vi har även genomfört några utbildningar där regionala företrädare har deltagit. Naturvårdsverket kommer att ta fram en intern strategi för vårt arbete med hållbar stadsutveckling. Hållbar tillväxt och nationalparksetablering går hand i hand Detta gör vi dag Vårt arbete med ökad tillgänglighet i skyddade områden gynnar turism och friluftsliv i Sverige. Regeringens mål är att fördubbla besöksnäringen fram till 2020. Naturvårdsverkets roll här är att bidra till att utvecklingen av besöksnäringen sker på ett sådant sätt att det gynnar miljökvalitetsmålen och en hållbar och väl utvecklad natur- och kulturturism. Det gör vi bland annat genom att belysa frågan hur man kan resa på ett hållbart sätt till besöksmålen. Ett av skälen till att vi vill utveckla naturturism är att öka tillgängligheten till och därmed också intresset för våra skyddade områden, där särskilt nationalparkerna utgör en viktig del. Genom Myndighetsnätverk för samordning av besöksnäringen samverkar vi med andra myndigheter inom området. Naturvårdsverket genomför ett flertal aktiviteter för att stimulera friluftsliv och natur- och kulturturism. Vi delar till exempel årligen ut pris till Sveriges friluftskommun, och ser till att leder är tydligt skyltade och av hög kvalitet. Vi informerar om allemansrätten, tar fram vägledning om kommersiell verksamhet i skyddade områden och arbetar succesivt med att förnya och anlägga nya entréer i våra nationalparker. Arbetet syftar till att öka tillgängligheten och förbättra informationen om nationalparkerna, vi har till exempel lanserat en publik webbplats (www.sverigesnationalparker.se) som även finns tillgänglig på engelska. Därutöver kan också nämnas de friluftslivsmål som vi har föreslagit och som har beslutats av regeringen. Ett bra exempel där man lyckats med utmaningen att få besöksnäringen och det lokala samhället och näringslivet att samverka är nationalparken Kosterhavet. Arbetet med bildningen av Fulufjällets nationalpark visade tydligt på hur viktigt det är att samarbetet med lokalbefolkningen och lokala aktörer för att utveckla den regionala och lokala delaktigheten och för utvecklingen i omlandet kring en nationalpark. Hur kan vi utveckla miljöperspektivet i regional tillväxt i vårt arbete med skyddad natur? Naturvårdsverket planerar just nu för en ny nationalpark i västra Jämtlandsfjällen (Vålådalen-Sylarna-Helags). En samverkan mellan flera aktörer länsstyrelsen i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen, samebyarna och kommunerna samt turistaktörer i omlandet skulle kunna leda till en till- 9
växtfördel för bygden och byarna runt området. Att i dialog med lokalbefolkning och lokala/regionala tillväxtaktörer tillsammans identifiera möjligheter för grön tillväxt och hitta sätt att övervinna eventuella hinder eller motsättningar, samt genom ett destinationstänkande (i vilket ingår vägar, boende, transporter, guider, etc.) kan vi öka möjligheterna att hitta samverkanslösningar. Att bjuda in regionala och lokala aktörer i processen kring en ny nationalpark och diskutera omlandets tillväxtmöjligheter är en viktig väg att gå. Genom detta arbetssätt kan en nationalparksetablering även leda till hållbar tillväxt. http://www.naturvardsverket.se/var-natur/skyddadnatur/nationalparker/sa-bildas-en-nationalpark/ Stärk kopplingen mellan miljökvalitetsmål och regional tillväxt i miljömålsystemet via den fördjupade utvärderingen En fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen och generationsmålet görs ungefär vart fjärde år. Betydande samordning med andra myndigheter sker. Utvärderingen ger underlag för ett strategiskt åtgärdsarbete. Vi har medel som vi bland annat använder för att genomföra prioriterade utvärderande studier som identifieras i samverkan med de övriga 25 myndigheterna som har ansvar i miljömålssystemet. Detta gör vi idag Fördjupad utvärdering (FU) syftar till att ge underlag för: regeringens politik och prioriteringar, myndigheternas planering, prioriteringar och utveckling av miljöarbetet, offentlig debatt, dialog mellan olika aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel och åtgärder samt vägledning för olika aktörers miljöarbete. FU15 har fokus på analys av hur miljöarbetet går. För de sexton miljökvalitetsmålen och inom tre valda fokusområden (bland annat hållbar stadsutveckling) genomförs utvärdering och samhällsekonomisk analys av miljöarbetet för att dels bättre kunna identifiera hur centrala styrmedel fungerar, dels hur vi kan komma till rätta med det genomförandeunderskott som lyftes fram i den förra fördjupade utvärderingen 2012. Analyserna ska resultera i tydliga och härledda slutsatser kring framgångsrika insatser som behöver drivas vidare, insatser som behöver justeras och förslag till nya insatser med tydliga adressater. Målgrupp 10
Utifrån syftet med FU15 är regering, riksdag och 26 myndigheter med ansvar i miljömålssystemet (inklusive Naturvårdsverket) primära målgrupper för de förslag till insatser som presenteras. Näringsliv, länsstyrelser, kommuner med flera är sekundära målgrupper. Myndigheter och intresseorganisationer har på olika sätt bjudits in till samarbete via den så kallade Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning, där bland andra Tillväxtverket, länsstyrelserna och SKL är representerade Hur kan vi utveckla miljöperspektivet i tillväxtarbetet genom FU19? 1. Lägg till regionala tillväxtaktörer (regioner, samverkansorgan) som målgrupp. 2. Utred arbetssättet med fokusområden och överväg möjligheten att miljökvalitetsmålen och regional tillväxt skulle kunna bli ett fokusområde i FU19. 3. Stärk samverkan med relevanta myndigheter: Utvärdera genomslaget av miljöåtgärder i regionala politiska beslut och i tillväxtprojekt (som underlag inför FU19) Identifiera åtgärdsförslag som leder till ökat genomslag av miljöåtgärder i den regionala tillväxtpolitiken 4. Nyttja regional turné för FU15 för att i olika sammanhang sprida kunskap och öka egen kunskap samt motivera genom att visa exempel på möjligheterna med miljö i tillväxtarbetet. Visa att en hållbar tillväxt förutsätter miljöperspektivet och dessutom leder till minskade kostnader. 5. Medverka i relevanta sammanhang med presentationer, utställningar med mera utifrån FU15, med tydliga budskap till regionala och lokala aktörer (t.ex. på Kvalitetsmässan 2015 i Göteborg). 6. Öka samverkan med länsstyrelserna i den regionala uppföljnigen av miljömålen via deras samverkansorgan (RUS). 11
3. Aktörer och roller Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverkets arbete syftar till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. Riksdagen har fastställt att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska vara vägledande för arbetet och att Naturvårdsverket ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Vårt uppdrag är att ta fram kunskap och underlag, bidra till att utveckla miljöpolitiken och genomföra den i samverkan. Som ett led i regeringens långsiktiga arbete med att stärka förutsättningarna för ett fungerande flernivåsystem inom den regionala tillväxtpolitiken, har nationella myndigheter under flera år haft i uppdrag (genom förordning, nationell strategi och regeringsuppdrag) att stödja regionala utvecklingsaktörer i deras arbete med regional tillväxt. I det regionala tillväxtarbetet är Naturvårdsverkets främsta roll att bidra till att tillväxten blir långsiktigt hållbar utifrån ett ekologiskt perspektiv. Vi identifierar synergier mellan miljökvalitetsmålen och regeringens mål för tillväxtpolitiken, och strävar efter att hitta samverkanslösningar. Naturvårdsverket arbetar för att miljöfrågor ska uppfattas som en positiv drivkraft i det regionala tillväxtarbetet bland annat genom att uppmärksamma och lyfta fram exempel där vi ser potential för att miljöarbetet ska kunna bidra till ekonomisk tillväxt. För Naturvårdsverket är det viktigt att beakta regionala förutsättningar och regionernas tillväxtarbete eftersom miljöfrågorna är viktiga i dessa sammanhang. Att samhällsutvecklingen i hela landet blir hållbar avgörs av om tillväxten på lokal och regional nivå är hållbar ur ett ekologiskt perspektiv. Naturvårdsverket har sedan länge ett väl fungerande samarbete med länsstyrelserna. Länsstyrelsernas roll Länsstyrelserna har en samlande statlig roll på regional nivå med ett brett uppdrag att främja länets utveckling. Inom ramen för länsstyrelsernas samlade uppdrag finns en omfattande kompetens kring hållbar tillväxt. Länsstyrelserna ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen, samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet. Varje år rapporterar länsstyrelserna in underlag till Naturvårdsverket och Miljömålsportalen avseende regionala bedömningar av miljökvalitetsmålen respektive utvecklingen i miljön. 12
Länsstyrelserna arbetar med att skapa en samlad statlig roll på regional nivå och att väga tillväxmål och miljömål mot varandra. Länsstyrelserna ansvarar för Landsbygdsprogrammets genomförande och utarbetar de regionala handlingsplaner som utgör viktiga styrdokument i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelserna arbetar också med en aktiv samhällsplanering på kommunal och regional nivå för att skapa förutsättningar för en hållbar regional tillväxt. Regionala tillväxtaktörers roll Regionala tillväxtaktörer (fyra länsstyrelser, landsting och samverkansorgan) har numera ansvar för tillväxtfrågorna (infrastrukturplanering, länstransportplaner, regionala strukturfondsmedel med mera). I detta ansvar ingår även att utarbeta regionala strategier med visioner, mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingen i respektive län (RUP/RUS). Dessa strategier, som utgör ett nav mellan den politiska målbilden om en hållbar tillväxt och de insatser som krävs för att uppnå en hållbar tillväxt, spelar en viktig roll i förverkligandet av ambitionen om en långsiktigt hållbar tillväxt. 13
4. Naturvårdsverkets arbete med regional tillväxt Det finns en stor potential i miljö som drivkraft i det regionala tillväxtarbetet. Analyser visar att miljöteknik är en stark, global tillväxtbransch. Sverige och de svenska regionerna ligger i många fall långt framme i den utvecklingen. I länens och regionernas utvecklingsstrategier blir miljöteknik i olika branscher alltmer framträdande, inte minst kopplad till energiproduktion och klimatfrågan. Naturvårdsverket stödj er på flera olika sätt en sådan utveckling i samverkan med myndigheter som Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten med flera. Några andra viktiga områden där Naturvårdsverket samverkar med andra myndigheter och regionala aktörer är i vår satsning på nationalparkerna, vårt arbete med friluftsliv samt i översynen av nationalparksföreskrifterna, med syfte att se över möjligheterna till kommersiell verksamhet i landets nationalparker. Vi bidrar också i Tillväxtverkets arbete med hållbara destinationer för att stimulera och öka hållbar natur- och kulturturism och främja regionalt företagande. För att stärka och utveckla det regionala hållbarhets- och tillväxtarbetet bidrar vi direkt med analys-, metod- och kompetensstöd i samverkan med regionala aktörer och andra nationella myndigheter. Vi har bland annat haft i uppdrag att ge stöd till tre pilotlän för grön tillväxt inom ramen för regionala energi- och klimatstrategier. Naturvårdsverket ingår i övervakningskommittéer för det nationella och de åtta regionala strukturfondsprogrammen, fonden för landsbygdsutveckling samt socialfonden. Där bidrar vi bland annat med programskrivningar och vägledning för projektägare och partnerskapen hur miljöaspekter kan komma in i projekt och program, främst genom att lyfta fram exempel. I EU:s arbete med att genomföra sina strategier för smart, hållbar tillväxt för alla (EU 2020) är strukturfondsprogrammen betydelsefulla verktyg. Totalt omfattar programmen 29 miljarder kr, varav cirka 16 miljarder kr från regionalfonden (ERUF), ungefär lika mycket tillkommer i form av nationell medfinansiering. Programperioden 2014 2020 innebär en ny inriktning för EU:s regionalfondsprogram i Sverige med tydligt fokus på entreprenörskap, innovation och omställning till en koldioxidsnål ekonomi (20 procent av medlen är öronmärkta). En av åtta vägledande principer för projekturval är Projekt som synliggör och utvecklar de horisontella kriterierna som verktyg för tillväxt. Genom att ingå i övervakningskommittéerna bidrar Naturvårdsverket med kunskap och vägledning inom områden som koldioxidsnål ekonomi, hori- 14
sontella kriterierna samt hållbar stadsutveckling. Bland annat studerar vi programförslag och deltar i utvärderingar. Inom vårt arbete med ekonomiskt stöd och utvecklingsprogram bidrar vi till finansieringen av lokala och regionala projekt inom ramen för EU:s LIFE-program och tidigare även LIP (lokala investeringsprogram) och Klimp (klimatinvesteringsprogram) där ny miljöteknik testas och används bland annat inom ramen för hållbar stadsutveckling. Ett annat exempel är underlaget till regeringen om en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, där vi pekar på möjligheter som kan öka drivkraften i de förändringar som behöver göras. Färdplanen innebär en omställning som stimulerar teknikutveckling och därmed leder till nya affärsmöjligheter. Naturvårdsverket ingår i regeringens analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft åren 2014 2020, som utgör ett led i genomförandet av den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Gruppen har bland annat i uppdrag att bidra till att det regionala perspektivet tydliggörs i myndigheternas analysarbeten. Gruppen ska utifrån olika sektorsperspektiv fungera som kvalitetssäkrare av analytiska underlag vid genomförandet av den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020. Analysgruppen ska även bidra till kunskapsöverföring och informationsutbyte mellan myndigheterna och den regionala nivån inom ramen för den dialog och samverkan som blir en del av genomförandet av den nationella strategin. Analysgruppens arbete ska öka förutsättningarna för tvärsektoriell omvärldsanalys och metodutveckling, samt erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Samtliga dimensioner av hållbar utveckling ska beaktas i sammanhanget. I uppgiften ingår också att inom respektive myndighet sprida information och kunskaper utifrån gruppens arbete. Deltagande myndigheter har pekats ut som särskilt viktiga i genomförandet av politiken för en hållbar regional tillväxt och utveckling. Naturvårdsverket har också deltagit i miljödepartementets arbete med regeringens innovations- och miljöteknikstrategier, bland annat genom att utveckla arbetet med miljörelaterade innovationer. 15
5. Samverkan Genom att medverka till att miljöaspekterna beaktas i det regionala tillväxtarbetet inom tre utvalda fokusområden, bidrar Naturvårdsverket till att samhällsutvecklingen blir hållbar ur ett ekologiskt perspektiv. Några exempel på aktiviteter och forum där vi ser att vi kan bidra i dialog med andra aktörer är: Forum för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 som utgör en arena för dialog och samverkan mellan regering, de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, myndigheter och organisationer, både på politisk- och tjänstemannanivå. Syftet med detta forum är att kunna föra en kontinuerlig dialog om långsiktiga och strategiska frågor av betydelse för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Här finns möjlighet att lyfta temat miljö och tillväxt och visa på exempel där det finns synergier och potential för miljödriven tillväxt. Regeringens analysgrupp som är ett led i genomförandet av den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020. Analysgruppens arbete ska öka förutsättningarna för tvärsektoriell omvärldsanalys och metodutveckling samt erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. I detta arbete ska Naturvårdsverket och övriga myndigheter bidra med analyser, kunskapsmaterial, statistik och indikatorer som vi tar fram inom ramen för vårt ordinarie arbete. Utveckla samverkan mellan Naturvårdsverket och Tillväxtverket, bland annat inom ramen för Miljömålsrådet. En utvecklad dialog mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna särskilt avsedd för att samordna och utveckla vårt gemensamma arbete med regional tillväxt. 16
6. Analys och slutsats Konsekvenser för Naturvårdsverket Med denna strategi har Naturvårdsverket tydliggjort sitt arbetssätt och sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Vi har valt att inrikta vårt arbete på tre fokusområden som vi bedömer har stor betydelse för regional tillväxt. Det är av stor vikt att miljöfrågorna kommer med i det arbete som pågår med förändrad ansvarsförändring (decentralisering av beslut). Naturvårdsverket ser ett tydligt behov av att tillsammans med andra nationella myndigheter, länsstyrelserna och regionala aktörer främja användningen av strategisk miljökunskap direkt kopplad till aktuella frågeställningar i det regionala tillväxtarbetet. Miljöaspekter ska beaktas i ett tidigt skede. Vi ser på motsvarande sätt ett behov av att vi och övriga myndigheter som arbetar med miljö- eller andra samhällsfrågor behöver ta till oss kunskap om och öka vår förståelse för regionala tillväxtfrågor. Detta kan leda till att vi tillsammans kan samverka mer effektivt. Det händer mycket på regional nivå och det finns tillgång till omfattande ekonomiska resurser. Genom att samverka kan vi tillsammans bidra till att miljöfrågorna kommer med i beslut och projekt och därmed öka förutsättningarna att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen som beslutats av riksdagen, samtidigt som det regionala tillväxtarbetet stärks. På sikt bör detta arbete även kunna leda till ett effektivare nyttjande av våra gemensamma resurser. 17