Samlad Strålsäkerhetsvärdering för Studsvik Nuclear AB

Tillsynsrapport Vårt datum: 2012-11-16 Er referens: - Diarienr: SSM2012-1970 Samlade strålsäkerhetsvärderingar Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Emil Jorpes Arbetsgrupp: Emil Jorpes, Thomas Michaelson, Mathias Leisvik, Cecilia Wahlund, Charlotta Lager, Ingela Thimgren, Tommy Nielsen, Helmut Zika, Erik Sundén Andersson och Mikael Kjellberg Samråd: Johan Anderberg, Svante Ernberg, Anne Edland, Jan Lillhök, Elisabeth Andre Turlind, Charlotte Ahlberg, Lynn Hubbard Godkänns av: Mats Persson Samlad Strålsäkerhetsvärdering för Studsvik Nuclear AB Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har gjort en samlad strålsäkerhetsvärdering (SSV) för Studsvik Nuclear AB (SNAB). Den omfattar perioden 28 februari 2009 t.o.m. 30 juni 2012. Syftet har varit att skapa en samlad bild av strålsäkerheten hos tillståndshavaren. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen baseras på de bedömningar som gjorts vid olika typer av tillsynsinsatser samt annan information som kommit till myndighetens kännedom, främst genom olika typer av anmälningar och rapporteringar. SSM bedömer att SNAB inom de flesta områden bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller ett tillfredställande sätt. Dock finns två områden där SSM bedömer att SNAB bedriver verksamheten på ett oacceptabelt sätt. Området Konstruktion och utförande bedöms som oacceptabelt. Detta baserat på de brister som vid tillsyn påträffats i hur SNAB i sin projektverksamhet säkerställer att konstruktioner anpassas till människans förmåga. Området Underhåll-, material- och kontrollfrågor anses också oacceptabelt. Detta eftersom SSM bedömer att de återkommande händelserna med läckande rör inne i kulverten är ett direkt resultat av eftersatt underhåll. Det finns idag en medvetenhet på SNAB om bristerna i både kulverten och i hur det säkerställs att konstruktioner anpassas till människors förmåga. SNAB har också upprättat handlingsplaner för att komma till rätta med problemen. Handlingsplanen för kulverten är utarbetad tillsammans med AB SVAFO eftersom de också bedriver kärnteknisk verksamhet på studsviksområdet. Den samlade värderingen är att SNAB ur ett strålsäkerhetsperspektiv i huvudsak bedrivit verksamheten på ett tillfredställande eller acceptabelt sätt. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (28) Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattande värdering... 3 Studsvik Nuclear AB:s verksamhet och dess radiologiska konsekvenser... 4 Verksamhet... 4 Radiologiska konsekvenser av verksamheten... 4 SSM:s tillsyn... 6 Områdesvisa värderingar... 6 Konstruktion och utförande... 7 Ledning, styrning och organisation... 9 Kompetens och bemanning... 9 Driftverksamheten... 9 Bränslefrågor och kriticitet... 10 Beredskap... 11 Underhåll, material- och kontrollfrågor... 12 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM... 13 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM... 14 Fysiskt skydd... 15 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning... 16 Säkerhetsprogram... 18 Förvaring av anläggningsdokumentation... 18 Hantering av kärnämne och kärnavfall... 18 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet... 18 Personalstrålskydd... 19 Utsläppskontroll och omgivningskontroll... 22 Friklassning... 23 Avveckling... 25 Referenser... 26

Sida 3 (28) Sammanfattande värdering SSM bedömer att SNAB inom de flesta områden bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller ett tillfredställande sätt, se tabell 1. Dock finns två områden där SSM bedömer att SNAB bedriver verksamheten på ett oacceptabelt sätt. Området Konstruktion och utförande bedöms som oacceptabelt. Detta baserat på de brister som vid tillsyn påträffats i hur SNAB i sin projektverksamhet säkerställer att konstruktioner anpassas till människans förmåga. Området Underhåll-, material- och kontrollfrågor anses också oacceptabelt. Detta eftersom SSM bedömer att de återkommande händelserna med läckande rör inne i kulverten är ett direkt resultat av eftersatt underhåll. Det finns idag en medvetenhet på SNAB om bristerna i både kulverten och i hur det säkerställs att konstruktioner anpassas till människors förmåga. SNAB har också upprättat handlingsplaner för att komma till rätta med problemen. Handlingsplanen för kulverten är utarbetad tillsammans med AB SVAFO eftersom de också bedriver kärnteknisk verksamhet på studsviksområdet. Område Värdering 1 Konstruktion och utförande Oacceptabelt 2 Ledning, styrning och organisation Tillfredställande 3 Kompetens och bemanning Acceptabelt 4 Driftverksamheten Acceptabelt 5 Bränslefrågor och kriticitet Acceptabelt 6 Beredskap och haveri Acceptabelt 7 Underhåll-, material- och kontrollfrågor Oacceptabelt 8 Säkerhetsgranskning och anmälningar Tillfredställande 9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring Tillfredställande och rapportering till SSM 10 Fysiskt skydd Tillfredställande 11 Säkerhetsanalyser och SAR Acceptabelt 12 Säkerhetsprogram Ingen tillsyn har bedrivits 13 Förvaring av anläggningsdokumentation Ingen tillsyn har bedrivits 14 Hantering av kärnämne och kärnavfall Se avsnitt 4 och 15 15 Kärnämnes- och exportkontroll Tillfredställande 15 Transportsäkerhet Acceptabelt 16 Personalstrålskydd Acceptabelt 17 Utsläpp och omgivningskontroll Tillfredställande 18 Friklassning Acceptabelt 19 Avveckling Ingen tillsyn har bedrivits Tabell 1. Sammanfattande värdering per område. Den samlade värderingen är att SNAB ur ett strålsäkerhetsperspektiv i huvudsak bedrivit verksamheten på ett tillfredställande eller acceptabelt sätt.

Sida 4 (28) Studsvik Nuclear AB:s verksamhet och dess radiologiska konsekvenser Verksamhet Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsyn över SNAB vars anläggningar finns i Studsvik i Nyköpings kommun. SNAB är en del av Studsvik AB, en koncern med verksamhet i flera länder. Vid anläggningarna i Studsvik behandlas låg och medelaktivt radioaktivt avfall i syfte att återvinna och volymreducera material. Metalliskt avfall dekontamineras, segmenteras och smälts varvid radioaktiviteten separeras och mängden radioaktivt restavfall minimeras. Metaller kan efter friklassning återvinnas. Torrt organiskt avfall såsom skyddskläder, plast, papper och liknande volymreduceras genom förbränning. SNAB utför även materialprover på högaktivt material. Bland annat hanteras bestrålat kärnbränsle i hotcellerna. SNAB har ett regeringstillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att bedriva kärnteknisk verksamhet. Regeringstillståndet är inte tidsbegränsat. SNAB har även ett tillstånd för verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen (1988:220). Tillståndet är utfärdat av Statens StrålskyddsInstitut (SSI) och löper ut 31 december 2012 (SNAB har ansökt om nytt tillstånd, jfr SSM2012-3706). SNAB:s verksamhet regleras också av flera andra tillstånd samt de villkor som är knutna till dessa tillstånd. SNAB bedriver även konsultverksamhet. Denna verksamhet omfattas dock inte direkt av myndighetens tillsyn. Utöver SNAB är AB SVAFO också verksamma på området. SVAFO köper vissa radiologiska bastjänster av SNAB och detta regleras genom ett Drift-, Underhåll- och Serviceavtal (DUS-avtal). Radiologiska konsekvenser av verksamheten Stråldoser till personal Stråldoserna till personal som utfört radiologiskt arbete på anläggningarna i Studsvik ligger långt under årsgränsen för individdos, 50 msv, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS: 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning. Högsta individdos till personal [msv] Kollektivdoser till personal [mmansv] Antal påvisade interndoser från helkroppsmätningar och urinprovsanalyser Tabell 2. 2009 2010 2011 16,5 14 10,8 240 510 340 0 0 0 År 2009 uppgick årsdosen för en individ till 16,5 msv, vilket är mer än SNAB:s mål om att ingen ska överskrida 15 msv. År 2010 var den högsta enskilda dosen för avdelning

Sida 5 (28) RadWaste 14 msv, vilket överskred RadWaste:s mål om att ingen ska överstiga 10 msv. År 2011 var den högsta enskilda dosen för avdelning RadWaste 10,8 msv. Stråldoser till allmänhet Dosbelastningen från anläggningarna i Studsvik till någon person i kritisk grupp ligger långt under den av SSM föreskrivna gränsen på 0,1 msv/år (5 SSMFS 2008:23). Tabell 3 visar att utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten, som dominerar doskonsekvensen till allmänheten (kritisk grupp), har minskat under de senaste åren. Observera att dosbelastningen från anläggningarna i Studsvik i det här fallet avser både Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO. Beräknad högsta dos till någon individ i allmänheten (12-17 år) [msv] varav beräknad dos från utsläpp till luft [msv] varav beräknad dos från utsläpp till vatten [msv] 2009 2010 2011 0,000069 0,000041 0,000021 0,00000029 0,00000041 0,0000081 0,000069 0,000041 0,000013 Tabell 3. Beräknad dos från utsläpp till miljön från anläggningarna i Studsvik. Halter av radionuklider i miljön Områdeskontrollen visar att utsläppen från anläggningarna i Studsvik endast ger upphov till små mängder radioaktivitet i omgivningen. Uppkomst av radioaktivt avfall SNAB:s verksamhet omfattar processer med upparbetning av olika typer av radioaktivt avfall. Fast, vätske- och gasformigt avfall separeras och volymreduceras med tekniker varav vissa anses vara marknadsledande. Avfall transporteras till SNAB från kärnkraftsindustrin och från andra kärntekniska och radiologiska verksamheter. Hur mycket avfall som produceras vid de olika anläggningarna redovisas årligen i SNAB:s årsredovisning, se tabell 4 nedan. 2009 2010 2011 Anläggning: HCL Enhet: kg 1621 1962 1657 Avfallstyp: Brännbart Anläggning: AKL Enhet: kg 803 2806 1158 Avfallstyp: Brännbart Anläggning: FA Enhet: kg 210 805 4857 Avfallstyp: Brännbart Anläggning: SMA Enhet: ton 127,8 145,99 141,56 Avfallstyp: Driftavfall Anläggning: HA/DK Enhet: ton & m 3 3,7&11,0 2,3&4,6 2,9&1,4 Avfallstyp: Driftavfall Anläggning för vätskeburet avfall: Enhet: kg 155 196 270 Avfallstyp: Brännbart driftavfall Tabell 4. Värdena i tabellen är hämtade från SNAB:s årsredovisningar.

Sida 6 (28) SSM:s tillsyn Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn och antalet beslut riktade mot SNAB åskådliggörs i tabell 5 nedan. I tabellen framgår även antalet anmälningar som behandlats i SSM:s beredningsgrupp (ABG ärenden). 2009 2010 2011 Q1-2 2012 Verksamhetsbevakningar 1 1 1 7 Inspektioner 2 4 1 4 Granskningar 3 2 5 4 Beslut 2 3 6 3 ABG ärenden 7 6 3 4 Tabell 5. Tillsyn, beslut och ABG ärenden exklusive kärnämneskontroll. Områdesvisa värderingar Nedan redovisas och bedöms SNAB:s verksamhet uppdelat i olika områden. Den områdesvisa uppdelningen följer i stort sett den struktur som tillämpas vid återkommande helhetsbedömning, jfr kommentarerna till 4 kap. 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerheten i kärntekniska anläggningar. Den bedömningsskala som tillämpats vid värderingarna framkommer i tabell 6. Den tillsyn som bedrivits under perioden ligger till grund för bedömningen. Det ska poängteras att någon form av tillsyn måste ha utförts för att ett område ska kunna bedömas. Bedömningsskala Tolkning Åtgärder Oacceptabel Hela eller delar av en verksamhet uppfyller inte gällande regelverk. Åtgärder är nödvändiga. Krav på åtgärder genom beslut, eller förbud vid allvarliga samlade brister Typen av beslut beror på omständigheterna i det Acceptabel Tillfredsställande Bra Verksamheten bedrivs inom regelverket men förbättringsbehov har identifierats som bör genomföras. Verksamhet bedrivs och utvecklas i enlighet med regelverket utan ytterligare synpunkter. Hela eller delar av verksamheten bedrivs och utvecklas på ett sätt som andra kan lära av. enskilda fallet Beslut eller rekommendation om att genomföra förbättringar. Typ av åtgärd beror på förbättringsbehovets omfattning. Uppföljning genom tillsyn Erfarenhetsåterföring bör främjas. Tabell 6. Bedömningsskalan som tillämpas vid samlade strålsäkerhetsvärderingar

Sida 7 (28) Konstruktion och utförande SNAB:s anläggningar har genomgått ett flertal konstruktionsändringar under den aktuella perioden för den samlade strålsäkerhetsvärderingen. Flera av anläggningsändringarna har varit initierade utifrån utsläppsfrågor medan åtskilliga andra har föranletts av utveckling och förändringar i verksamheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har utövat tillsyn kontinuerligt i syfte att säkerställa integriteten hos djupförsvar och barriärer i samband med anläggningsändringarna. Under 2009 genomförde SNAB en anläggningsändring vid dekontamineringsanläggningen, DK, då en mätstation med låg bakgrundsstrålning togs i bruk (1). Mätstationen erbjöd möjligheter till mätningar för nuklidspecifik aktivitetsbestämning med låg detektionsgräns. SSM beslutade att inte granska anläggningsändringen då den säkerhetsmässiga betydelsen bedömdes vara låg. Under 2009 förnyade SNAB ventilationen vid AKL, våning 1, rum 33 (2). Lokalen behövde förstärkt ventilation bl.a. i form av två dragskåp för att möjliggöra hantering av kemikalier med högre aktivitetsinnehåll än enhetens övriga lokaler. SSM gjorde bedömningen att anläggningsändringen som sådan inte behövde granskas då genomförda risk- och konsekvensanalyser visade på försumbara radiologiska risker. Dock gjordes bedömningen att eventuella konsekvenser med avseende på risker med utsläpp från anläggningen skulle omfattas av ett åtgärdsprogram som SSM förelagt att SNAB skulle inkomma med i ett annat ärende (3). Under 2010 genomförde SNAB en anläggningsändring vid förvaringsanläggningen för bränsleelement, FA. SSM beslutade att göra en granskning av ändringen (4). Syftet med SSM:s granskning var bl.a. att bedöma hur anläggningsändringen kunde påverka kapaciteten hos anläggningens barriärer och djupförsvar samt att bedöma om gällande krav i lagar och SSM:s föreskrifter var uppfyllda. Inga brister i kapaciteten i anläggningens barriärer och djupförsvar framkom i rapporten. Däremot bedömde SSM att anläggningsändringen förväntades bidra till såväl minskade utsläpp som förbättrad mätning av utsläppen av radioaktiva ämnen från anläggningen. Under 2010 genomförde SNAB en anläggningsändring avseende smältanläggningen, SMA. Den planerade anläggningsändringen avsåg komplettering av utsläppsmoniteringen vid smältanläggningen genom installation av en utrustning för mätning av utsläpp av H-3 till omgivningarna. Utrustningen gav även möjlighet till monitering av C-14-utsläpp. SSM beslutade att granska ärendet (5). SSM gjorde efter granskning av underlaget bedömningen att anläggningsändringen vid smältanläggningen skulle förbättra strålsäkerheten i och med att H-3 skulle komma att mätas kontinuerligt i utsläppen. Under 2010 genomförde SNAB en anläggningsändring vid HA/DK i Studsvik. Anläggningsändringen innebar en komplettering av förbränningsugnen så att radioaktivt aktivt kol skulle kunna förbrännas. Utrustning för kolhantering, kolmatning och en kvarn skulle installeras, och brännaren i HA-ugnens primärkammare modifieras för inblåsning av kolet till en flamma. SSM beslutade att granska underlaget i anmälan (6). SSM hade efter granskningen av inkommet underlag inte observerat några anmärkningsvärda brister avseende anläggningsändringen, men däremot gjorde SSM bedömningen att en djupare analys av eventuella utsläpp saknades i utredningen av anläggningsändringen, vilket föranledde fortsatt granskning. Under 2011 genomförde SNAB en större anläggningsändring vid förbränningsanläggningen HA i Studsvik. Anläggningsändringen avsåg en relativt omfattande utbyggnad med utrymmen och processutrustning för pyrolysverksamhet. SSM beslutade att genomföra en granskning av underlaget till den planerade

Sida 8 (28) anläggningsändringen (7). SSM:s granskning av ärendet ledde till bedömningen att den preliminära säkerhetsredovisningen (PSAR) som man avsåg att använda vid anläggningsändringen var tillräcklig som grund för utbyggnaden av anläggningen. SSM gjorde dock också bedömningen att PSAR inte fullt ut svarade mot gällande krav. SSM godkände den kommande anläggningsändringen under förutsättning att de observationer som SSM gjort avseende PSAR skulle åtgärdas i den förnyade säkerhetsredovisning inför provdrift (8). Under 2011 genomförde SNAB en anläggningsändring vid HA/DK i Studsvik. Anläggningsändringen innebar en komplettering med utrustning för mätning av utsläpp även från aktiva ventilationens skorsten. SSM beslutade att granska underlaget i anmälan (9). Granskningen resulterade inte i några observationer avseende anläggningsändringen i sig, men däremot gjorde SSM bedömningen att kontrollen av luftutsläpp förbättrades med den kompletterande moniteringen i HA/DK. Under 2011 genomförde SNAB en anläggningsändring för ett kommande avskaffande av jodtest på kolfilterbanken i HCL. Kolfilterbankens huvuduppgift var att begränsa utsläpp av I-131 vid framförallt punktering eller kapning av nybestrålat bränsle. Kolfilterbanken testades en gång per år med avseende på avskiljning av I-131, och detta innebar ett utsläpp av denna nuklid till omgivningen. Men då R2-reaktorn inte längre är igång, och punktering eller kapning av nybestrålat bränsle inte är aktuellt för HCL ville SNAB avskaffa testet. På detta sätt skulle även onödiga utsläpp till omgivningen pga. testet undvikas. SSM beslöt att granska ärendet (10). Granskningen resulterade inte i några observationer avseende anläggningsändringen i sig, men däremot gjorde SSM bedömningen att kraven avseende utsläpp var uppfyllda. Under 2012 genomförde SNAB en anläggningsändring vid hotcell laboratoriet (HCL). Ändringen omfattade installation av en jonbytaranläggning för kategori 3-vätska. SSM beslutade att granska ärendet (11). SSM gjorde efter granskningen bedömningen att anläggningsändringen var i linje med krav på begränsning av utsläpp baserat på optimering av strålskydd och med användande av bästa möjliga teknik. SSM bedömde att anläggningsändringen var positiv för utsläppsbilden. Våren 2012 genomförde SSM en inspektion av SNAB:s förutsättningar att anpassa anläggningarnas konstruktion till personalens förmåga enligt 3 kap. 3 SSMFS 2008:1 (12). SSM kunde efter inspektionen konstatera att SNAB, i sitt ledningssystem, saknar styrning för att säkerställa att anläggningarnas konstruktion anpassas till personalens förmåga. Vidare kunde SSM konstatera att SNAB uppger att de i sitt konstruktionsförfarande och arbete med anläggningsändringar genomför vissa arbetsmoment som syftar till att anpassa anläggningarnas konstruktion till människans förmåga. SNAB har efter inspektionen inlämnat en handlingsplan till SSM där de visar hur de planerar att ta fram och implementera rutiner och instruktioner för området. SSM har bedömt att denna handlingsplan ger SNAB förutsättningar att avhjälpa de brister som påträffats (12). SSM kunde vid en verksamhetsbevakning i juni 2012 (13) konstatera att det i två projekt (anläggningsändring i HA och nybyggnation i FA) inte gjorts något systematiskt arbete för att säkerställa att konstruktionen anpassas till personalens förmåga. I båda projekten har dock operatörer och annan personal involverats tidigt, vilket SSM anser vara positivt.

Sida 9 (28) Av bedömningsunderlaget framgår att SNAB använder mycket resurser för att utveckla verksamheten. SSM gör bedömningen att SNAB:s dokumentation för anläggningsändringarna är gediget och sådant att det främjar spårbarheten i arbetet. Trots detta bedömer SSM att området konstruktion och utförande bedrivs på ett oacceptabelt sätt. Detta då SNAB inte kan styrka att de på kvalitetssäkert och systematiskt sätt förvissar sig om att anläggningarnas konstruktion anpassas till människans förmåga. SSM bedömer att detta medför att kraven i 3 kap. 3 SSMFS 2008:1 åsidosätts. Ledning, styrning och organisation I SNAB:s årsrapport för 2011 (14) redogör SNAB för organisationsförändringar som genomförts på avdelningarna Materialteknik och RadWaste. På båda avdelningarna har nya funktioner införts, avfallssamordnare och lokal avfallssamordnare. Detta för att stödja den centrala avfallssamordnaren. Vid inspektion i oktober 2010 bedömde SSM att SNAB uppfyller kravet på ledning och styrning. SSM kunde konstatera att SNAB, genom SMAK-handboken, på ett övergripande plan har ett aktuellt, giltigt och dokumenterat ledningssystem. Av SMAK-handboken framgår hur organisation och ledningssystem är relaterade liksom organisationsövergripande processer. På en övergripande nivå framgår hur ansvarsbilden är fördelad. Det framgår även att Ledningens genomgång diskuterar resultat av interna revisioner vilka syftar till att förbättra och utveckla ledningssystemet (15). SSM bedömer att SNAB på ett tillfredställande sätt uppfyller kraven inom området ledning, styrning och organisation. De brister som påträffats i ledningssystemet angående hur anläggningarnas konstruktion anpassas till personalens förmåga, jfr kapitlet om konstruktion och utförande, har inte vägts in i den här bedömningen. Kompetens och bemanning SSM har inte genomfört någon tillsyn som specifikt behandlat området kompetens och bemanning under perioden. SSM kunde dock vid en inspektion 2010 konstatera att ett par arbetsområden på SNAB, internrevision och samordning av utbildning, är starkt förknippade med en specifik person på respektive område. SSM bedömer att det finns en risk i att arbetsuppgifter blir alltför personbundna (15). SSM bedömer att SNAB på ett acceptabelt sätt uppfyller kravet på kompetens och bemanning. Driftverksamheten Under den aktuella perioden har flera olika tillsynsinsatser av den ordinarie driftverksamheten genomförts på SNAB. Flera tillsynsinsatser har berört göt-hanteringen på avdelningen RadWaste. Tillsynsinsatserna initierades av en händelse den 23 mars 2010 då den holländska tullen i Rotterdam upptäckte svagt radioaktiva göt vars ursprung kunde spåras till SNAB. Dessa göt hade friklassats av SNAB under förutsättning att de skulle levereras till ett specifikt företag utomlands där omsmältning skulle ske enligt EU kommissionens vägledningsdokument RP 89. När göten påträffades i Rotterdam framkom att dessa inte alls var på väg till det tilltänkta företaget eller det tilltänkta landet. Enligt SNAB hade

Sida 10 (28) deras avtalspartner sålt vidare göten till helt andra företag än vad som avtalats. Det framkom kort därefter att svagt radioaktiva göt från SNAB också påträffats i Tyskland. Dessa hade gått via Danmark och när radioaktiviteten detekterades hade göten skickats tillbaka. Även dessa hade enligt SNAB hanterats i strid med vad som avtalats. Till följd av dessa händelser förelades (16) SNAB den 13 april 2010 att inkomma med dokumentation angående friklassning av göt. Den 27 april 2010 beslutade SSM också om vissa åtgärder angående göt, bl.a. att inga göt fick avyttras förrän SSM meddelat annat (17). Den 27 september 2010 inkom SNAB med en händelsebeskrivning och ett åtgärdsprogram angående göt för omsmältning (18). Därefter, den 23 november 2010, upphävde SSM det tidigare förbudet mot att avyttra göt samtidigt som ytterligare villkor infördes (19). SSM gjorde en inspektion den 23-24 maj 2011 där rutiner för hantering av skrot och göt vid smältanläggningen i Studsvik granskades (20). SSM konstaterade att instruktionerna behövde uppdateras och förtydligas och den 1 juli 2011 beslutade SSM om ett föreläggande (21). SNAB uppdaterade sina rutiner men vid den efterföljande granskningen bedömdes att en av instruktionerna behövde korrigeras ytterligare. Den 11 oktober 2011 beslutade SSM om att förelägga SNAB att uppdatera den aktuella instruktionen (22). SNAB inkom därefter med en uppdaterad instruktion och vid den efterföljande granskningen påträffades inga brister som motiverade några ytterligare åtgärder från SSM. Den 21 december 2011 beslutade SSM om en ny dispens med villkor för göt från smältanläggningen på SNAB (23). Detta eftersom den gamla dispensen bara gällde till den 31 december 2011. SNAB hade dock synpunkter på dispensen eftersom vissa formuleringar kunde misstolkas. SSM omprövade beslutet och nya villkor utfärdades den 31 januari 2012 (24). Den nya dispensen och de nya villkoren gäller till den 31 december 2014. Ytterligare tillsynsaktiviter som berör hanteringen av göt finns närmare beskrivna under avsnittet om friklassning. Tillsyn har också gjorts av interndosimetriverksamheten med helkroppsmätare (25). Inspektionen genomfördes den 25 november 2010 och SSM bedömde att SNAB uppfyller kravbilden i 22 SSMFS 2008:26. SSM har också den 11 april 2012 genomfört en verksamhetsbevakning där öppna ärenden diskuterades (26). Denna verksamhetsbevakning hade mera karaktären av ett möte och information utbyttes ömsesidigt. Under den aktuella perioden har SNAB också ansökt om dispens från kärntekniklagen för att tillsammans med Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) kunna genomföra externa utbildningar om friklassning. SSM har i två beslut (27) (28) givit SNAB tillstånd att transportera och nyttja provpuckar utanför Studsviksområdet. Dock under förutsättning att vissa villkor uppfylls. SSM bedömer att driftverksamheten på SNAB bedrivs på att acceptabelt sätt. Bedömningen skulle blivit mer positiv om inte göt-hanteringen uppvisat nämnda brister. Samtidigt är driftverksamheten i dagsläget inte oacceptabel eftersom de brister som påträffats också har åtgärdats. Bränslefrågor och kriticitet Hur SNAB hanterar frågor som rör kriticitet har kontrollerats vid flera tillfällen under den aktuella perioden.

Sida 11 (28) Den 1 juni 2009 inkom SNAB med Anmälan av säkerhetsredovisning, verksamhetsbeskrivning och säkerhetstekniska driftförutsättningar för Förvaringsanläggningen för bränsleelement FA för att där kunna hantera och förvara bränsleelement av typen advanced gas-coold reactor-bränsle (AGR-bränsle) (29). För granskning av kriticitetssäkerheten anlitade SSM konsultfirman E Mennerdahl Systems som levererade en granskningsrapport. I rapporten ifrågasattes detaljer i SNAB:s beräkningsmodeller men slutsatsen var ändå att säkerheten mot kriticitet är mycket god även vid extrema störningar och misstag. SSM granskade SNAB:s redovisning av kriticitetssäkerhet i samband med anläggningsändring avseende Förvaringsanläggningen för bränsleelement, FA, vid Studsvik (4). Från granskningsrapporten framgår att myndighetens bedömning var att ombyggnation av pool 1 inte skulle påverka kriticitetsanalyserna samt att kriticitetssäkerheten bedömdes bli oförändrad av ombyggnationen. Den 14 november 2011 rapporterar SNAB i RO-11/09 (30) att fissilt material av misstag hanterats som driftavfall och felaktigt transporterats till SVAFO:s behandlingsanläggning för medelaktivt avfall (HM). SNAB konstaterar att mängden fissilt material var mindre än 22 gram och att det därför inte fanns någon risk för kriticitet. Den 20 januari 2011 inkom SNAB med en anmälan och preliminär säkerhetsredovisning till SSM för en större ändring vid förbränningsanläggningen HA i Studsvik (7). Den planerade anläggningsändringen avsåg utbyggnad av HA med utrymmen och processutrustning för pyrolysverksamhet. SSM granskade säkerhetsredovisningen med avseende på kriticitetssäkerhet. SSM bedömde att delar av redovisningen behövde kompletteras. Bland annat saknades kriticitetssäkerhetsanalys för lagring av aska på ett plåtfat samt analys av ett olycksfall där dubblerad mängd aska i en askficka kunde tänkas uppkomma. SSM bedömde att SNAB i huvudsak uppfyllde kravet på att förhindra kriticitet enligt 6 kap. 2 2008:1 (2 kap. 1 i konsoliderad version). I samband med cellservice vid hot cell laboratoriet (HCL) inkom SNAB den 11 januari 2012 med en anmälan om planerat avsteg mot mängdbegränsning av fissilt material enligt SAR. SSM granskade kriticitetssäkerhetsanalysen för det planerade avsteget och utförde en verksamhetsbevakning (31). SSM fann inga brister i kriticitetssäkerhetsanalysen eller kriticitetssäkerheten vid verksamhetsbevakningen. I SNAB:s årsrapporteringarna för 2009 (32), 2010 (33) och 2011 (14) framkommer inga ytterligare händelser som bedöms ha haft någon säkerhetsmässig betydelse med avseende på kriticitetssäkerhet. Baserat på ovan beskrivet underlag anser SSM att SNAB uppfyller kraven inom området bränslefrågor och kriticitet på ett acceptabelt vis. Beredskap Inom beredskapsområdet har SSM under den aktuella tidsperioden gjort en inspektion, den10 juni 2009 (34) och två verksamhetsbevakningar, den 10 mars 2010 (35) samt den 20 april 2012 (36) på SNAB. Under inspektionen upptäcktes att det saknades jodtabletter på samtliga samlingsställen som inspekterades. Orsaken till detta var att när SNAB stängde R2 och R2-0 reaktorerna 2005 och flyttade bort bränslet från anläggningen, behövdes inte jodtabletter mer eftersom det inte fanns något jodinventarium. Förutsättningarna förändrades när bolaget under 2008

Sida 12 (28) skulle börja med att föra in, lagra och undersöka Advanced Gas cooled Reactor fuel (AGR bränsle) vid anläggningen. Detta bränsle uppskattades som mest kunna ha ett inventarium av I-131 motsvarande 86 TBq. Om en allvarlig olycka skulle inträffa, och stora delar av jodinventariet skulle frigöras, kan detta medföra effektiva doser som överskrider 50 msv. Denna konsekvens motiverar behovet av att ha jodtabletter i beredskap för alla personer vid anläggningen. Med anledning av detta beslöt myndigheten den 3 september 2009 att förelägga (37) SNAB att tillse att jodtabletter i tillräckligt antal finns på anläggningen och att det finns instruktioner för distribution och intag av jodtabletter. Åtgärderna genomfördes av anläggningen och redovisades till SSM den 30 oktober 2009 (38). SSM följde upp föreläggandet på verksamhetsbevakningen den 10 mars 2010. På verksamhetsbevakningen den 20 april 2012, skedde tillsynen under en beredskapsövning på Studsvik. Myndigheten konstaterade att anläggningen gör regelbundna övningar enligt anläggningens övningsschema, samt att bolaget tränar och övar på de metoder och rutiner som finns beskrivna i bereskapsplanen. SSM bedömer att SNAB har en beredskapsverksamhet som är acceptabel. Underhåll, material- och kontrollfrågor SSM har under den aktuella perioden gjort flera tillsynsinsatser på SNAB som berör underhåll-, material- och kontrollfrågor. Flera tillsynsinsatser som gjorts under den aktuella perioden berör kulverten på studsviksanläggningarna. Läckage i ledningarna i kulverten är ett återkommande problem. Detta framkommer både i den föregående strålsäkerhetsvärderingen (39) samt i den kategori 2 rapportering som gjorts enligt SSMFS 2008:1 (40) (41) (30) (42) (se även avsnittet om utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM). Vid ett möte den 14 november 2011 diskuterades behovet av underhållsåtgärder i kulverten med både SNAB och AB SVAFO (43). Kort därefter, den 19 december 2011 presenterade SNAB och AB SVAFO en gemensam handlingsplan för hur bristerna i kulverten ska avhjälpas (43). Handlingsplanen innebar i korthet att ansvaret och ägarförhållandena för kulverten skulle fastställas först, därefter skulle ett omfattande underhållsarbete påbörjas. Vid utgången av tidsperioden för denna SSV fanns fortfarande oklarheter kring ansvar och ägarförhållandena och de nödvändiga, men också kostsamma underhållsåtgärderna hade inte påbörjats. Under första kvartalet 2012 genomförde SNAB ett stort service- och underhållsarbete på HCL. Detta eftersom rälsmekanismen mellan Hotcell 6 och 7 hade havererat och behövde repareras för att säkerställa utrustningens tillförlitlighet inför ordinarie drift. SSM genomförde en verksamhetsbevakning i samband med att underhållsarbetet startades upp (31). Vid verksamhetsbevakningen påträffades inga omständigheter som motiverade myndigheten att vidta några åtgärder. SSM kunde i efterhand konstatera att service och underhållsarbetet genomförts som planerat utan att några nämnvärda avsteg från vare sig planeringen eller den uppskattade dosbudgeten (31). Kontrollfrågor på SNAB har berörts i samband med en verksamhetsbevakning där rapporterade kategori 2 händelser enligt 2008:1 för 2010 och 2011 följdes upp (40). Vid åtminstone tre tillfällen upptäcktes de rapporterade kategori 2 händelserna i samband med kontroller av olika slag. Felfunktion för automatisk överkoppling av evakueringsfläkt vid spänningsbortfall på HCL upptäcktes vid en kontroll (41). Felfungerande rotationsvakt på en fläkt på FA uppmärksammades också vid en kontroll (41). Även det kärnämne som av misstag skickades från HCL till HM upptäcktes i samband med en kontroll, detta i form av en safeguardinventering (30). Det framkom också att nya och/eller tätare kontroller är en

Sida 13 (28) åtgärd för att förhindra upprepning av inträffade incidenter. Till exempel har en rutin för driftklarhetsverifiering införts till följd av en händelse där Krypton 85 läckte ut i HCL (41). SSM:s samlade bedömning är att SNAB bedriver verksamheten på ett oacceptabelt sätt med avseende på underhåll-, material- och kontrollfrågor. Cellservicen på HCL bedöms ha fungerat bra som enskild underhållsinsats. Likaså bedöms kontrollarbetet på SNAB generellt fungera tillfredställande. Det som drar ner den samlade bedömningen är de återkommande problem i kulverten. SSM bedömer att de upprepade händelserna i kulverten (se avsnittet om utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM) är ett direkt resultat av eftersatt underhåll, vilket är oacceptabelt. Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM Under den aktuella perioden har ett antal anmälningar inkommit till myndigheten. Dessa anmälningar, samt tillhörande information om den primära och fristående säkerhetsgranskningen, har legat till grund för bedömningen av detta område. Den 23 juni 2009 anmälde SNAB ett ärende angående mellanlagring av avfall. Behovet hade identifierats då det sedan en tid i SNAB:s verksamhet hade producerats avfall med sådan nuklidsammansättning och/eller aktivitetsnivå att slutdeponering i planerat djupförvar SFL ansågs lämpligast. Strålsäkerhetsmyndigheten genomförde granskning i ärendet (44). I den inkomna anmälan till SSM hade SNAB inkluderat avfallsbeskrivningar för avfallet. SSM påpekade dock trots att flera anmärkningar från den fristående säkerhetsgranskningen (FSG) hade gjorts avseende avfallsbeskrivningarna fanns det inga nya revisioner där anmärkningarna åtgärdats. Trots anmärkningarna hade FSG sedan ändå gjort bedömningen att avfallskollin uppfyllde kraven för tillverkning samt mellanlagring och skickade följaktligen in anmälan till SSM. SSM gjorde bedömningen att anmärkningarna angående avfallsbeskrivningarna från FSG var korrekta, men inte tillräckligt tydligt formulerade (44). SNAB anmälde den 12 oktober 2010 en anläggningsändring och ändringar i säkerhetsredovisningen vid HA/DK i Studsvik. Anläggningsändringen innebar komplettering av förbränningsugnen så att radioaktivt aktivt kol skulle kunna förbrännas. SSM beslutade att granska underlaget i anmälan (6). I den inkomna anmälan framgick inte om FSG: s kommentarer hade åtgärdats. SSM gjorde därmed bedömningen att anmälan om anläggningsändringen inte var helt tydlig. SNAB anmälde den 24 januari 2011 en större anläggningsändring vid förbränningsanläggningen HA i Studsvik. Anläggningsändringen avsåg en relativt omfattande utbyggnad med utrymmen och processutrustning för pyrolysverksamhet. SSM beslutade att genomföra en granskning av underlaget till den planerade anläggningsändringen (7). SSM:s granskning av ärendet ledde bl.a. till bedömningen att FSG i anmälan inte hade värderat allt säkerhetsmässigt underlag. SSM godkände så småningom den kommande anläggningsändringen under förutsättning att de observationer som SSM gjort avseende PSAR skulle åtgärdas i den förnyade säkerhetsredovisningen inför provdrift (8). SNAB anmälde den 5 april 2011 en anläggningsändring vid HA/DK i Studsvik. Anläggningsändringen innebar en komplettering med utrustning för mätning av utsläpp även från aktiva ventilationens skorsten. SNAB ansåg att anläggningsändringen medförde ny eller förändrad potentiell utsläppsväg för luftburen aktivitet och skulle då falla under följande paragraf med krav på utredning: Allmänna bestämmelser 11,

Sida 14 (28) Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS2008:23) om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar. SNAB hade initialt tagit hänsyn till det nämnda tekniska förhållandet i sin utredning och arbetsrapport, men inte angett det som anmälningspunkt. SNAB kompletterade därför anmälan inom kort i och med kravet. SSM bedömde efter granskning att SNAB hade uppfyllt kraven på anmälan av ändringar och säkerhetsgranskning (9). Det visade sig också att 11 SSMFS 2008:23 inte var tillämplig i ärendet, enligt. SSM påpekade i granskningsrapport (9) att det för redovisade riskanalyser, som bifogats i SNAB:s anmälan, saknades graderingar för vad risktalen innebar. Däremot var sannolikhet och konsekvens tydligt definierat. SSM påpekade även att det i ett kapitel av anmälan hänvisades till schematiska figurer från ett annat kapitel i anmälan. Då motsvarande kapitel fanns i säkerhetsredovisningen ansåg SSM att SNAB inte hade beskrivit tillräckligt tydligt om motsvarande hänvisningar skulle ha funnits i säkerhetsredovisningen. Alternativt hade det varit lämpligt att SNAB hade motiverat varför hänvisningarna inte behövdes i säkerhetsredovisningen. Vidare påpekade SSM att det i anmälan fanns revisionshistorik men det framgick inte vilka ändringar som var gjorda. SSM påpekade slutligen även att det i protokoll framtagna av primär och fristående säkerhetsgranskning i vissa fall inte gick att se om några ändringar hade blivit gjorda. SNAB anmälde den 21 december 2011 en anläggningsändring för ett kommande avskaffande av jodtest för en kolfilterbank i Hotcell (HCL). Kolfilterbankens huvuduppgift var att begränsa utsläpp av I-131 vid framförallt punktering eller kapning av nybestrålat bränsle som kom från Studsviks R2-reaktor. R2-reaktorn var vid denna tidpunkt inte längre igång och punktering eller kapning av nybestrålat bränsle var därmed inte längre aktuellt för HCL. Av dessa skäl ville SNAB avskaffa jodtestet av filterbanken. SSM beslöt att granska ärendet med motiveringen att ändringens påverkan på STF och SAR inte framgick i anmälan (10). SSM noterade vid granskningen att underlaget för anmälan (45) hade ett senare datum än datum för den fristående säkerhetsgranskningen (46) vilket kunde indikera brister i kvalitetssäkringen. Enligt Anmälningsberedningsgrupp ABG årsrapport 2011 (47), som omfattar statistik från åren 2008-2010, gjorde SSM bedömningen att SNAB:s FSG fungerar tillfredställande, men att de kan motivera och dokumentera sina säkerhetsvärderingar ännu bättre. utifrån inkomna anmälningar av tekniska och administrativa ändringar i verksamheten under perioden för den samlade strålsäkerhetsvärderingen är likalydande. Verksamhetsområdet fungerar tillfredställande hos SNAB, även om Strålsäkerhetsmyndigheten har påpekat diverse mindre allvarliga brister. SSM gör också bedömningen att SNAB kan behöva se över redundansen avseende bemanningen för funktionen säkerhetsgranskning i organisationen. SSM gör den samlade bedömningen att SNAB:s verksamhetsområde säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM är tillfredsställande. Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM Antalet rapporterade kategori 2 händelser enligt 2008:1 (s.k. RO) framgår av tabell 7. Av tabellen framkommer att merparten av händelserna antingen berör det fysiska skyddet eller kulverten. Utöver kategori 2 händelser rapporteras även missöden (48) enligt strålskyddslagen till SSM. Ett missöde som rapporterades under perioden avsåg en tappad strålkälla i verksamheten för icke kärntekniskt avfall. SSM följde upp händelsen genom en verksamhetsbevakning (49).

Sida 15 (28) År 2009 2010 2011 2012 Q1 och Q2 Kategori 2 11 11 9 2 händelser (RO) Varav fysiskt 4 5 5 1 skydd Varav kulvert 3 3 2 1 Tabell 7. SSM har följt upp hur SNAB generellt arbetar med kategori 2 händelser. Vid en verksamhetsbevakning (40) 2012 konstaterades att SNAB arbetar aktivt med de händelser som inträffar i verksamheten. Det konstaterades också att SNAB generellt vidtar effektiva åtgärder som förhindrar att samma typ av händelser återupprepas. Dock konstaterades att kulverten är ett undantag från denna annars så positiva slutsats. Läckage i ledningarna inne i kulverten är ett problem som återkommer år efter år. Orsakerna till detta beskrivs och bedöms i avsnittet om underhåll-, material- och kontrollfrågor. Under den aktuella tidsperioden har SNAB inkommit med årsrapportering för år 2009 (32), 2010 (33) och 2011 (14). För årsrapporten för 2009 begärde SSM ett förtydligande angående redovisningen av slutgiltig mottagare av friklassade metallgöt. För årsrapporterna för 2010 hade SSM ett antal synpunkter och kommentarer angående transportsammanställningarna och götlagringslistorna. För årsredovisningen för 2011 hade SSM ett antal kommentarer och synpunkter av blandad karaktär. Ingen av de synpunkter eller kommentarer som SSM har haft har återkommit nästföljande år. SSM bedömer att utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM fungera tillfredställande. Vid bedömningen har de återkommande problemen i kulverten inte vägts in. Detta eftersom SSM anser att de återkommande problemen bottnar i eftersatt underhåll och därmed ska bedömas i avsnittet om underhåll-, material och kontrollfrågor. Fysiskt skydd Under den aktuella tidsperioden har en inspektion (50) av det fysiska skyddet genomförts på SNAB. Inspektionen avsåg kontroll mot krav på åtgärder som säkerställer att endast behöriga personer ges tillträde till skyddat område och att personer som passerar in registreras. SSM bedömde att kraven på tillträde var uppfyllda. 15 stycken kategori 2 händelser enligt 2008:1 (s.k. RO:n) har anmälts till SSM. På årsbasis är dessa fördelade enligt tabell 7, se avsnittet om utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapporteringar till SSM (41) (30) (42) (51). Händelserna är i huvudsak förorsakade av olika problem med larm till skyddat område. Kompensatoriska åtgärder har vidtagits tills problemen blivit lösta. Med anledning av detta har det inte blivit någon negativ inverkan på det fysiska skyddet. Med anledning av Greenpeace intrång på Forsmark under sommaren 2010 begärde SSM in ett åtgärdsprogram (52) som skulle visa hur SNAB: - vid behov avsåg att komplettera och förbättra områdesskyddet, - vid behov avsåg att komplettera och förbättra skalskyddet. Åtgärdsprogrammet inkom i mitten på december 2010 och myndighetens granskning av detta var klart i slutet på januari 2011.

Sida 16 (28) SNAB redovisade bl.a. områdets utformning runt anläggningarna samt hur intrång i bevakat område kunde detekteras. Därutöver redovisades ytterligare hjälpmedel i enlighet med föreläggandet som angripare skulle kunna använda för obehörigt intrång och de försvårande åtgärder som därför planerades. Möjligheten att detektera intrång till bevakat område med dessa ytterligare hjälpmedel redovisades dock inte. Skalskydden på anläggningarna bedömdes vara robusta och balanserade. Trots detta planerades ytterligare åtgärder för att försvåra intrång. SSM ansåg att redovisat underlag inte var tillräckligt. Det var därför inte möjligt att bedöma om de åtgärder SNAB avsåg att vidta i områdesskyddet var rimliga. SSM ansåg att SNAB inte heller hade motiverade varför skalskyddet på anläggningarna FA och HCL var tillräckligt robusta och väl balanserade. Men SSM ansåg att det ändå var troligt att det fanns behov av de åtgärder i områdesskyddet som angavs i programmet och att de inte var felaktiga. Vid två tillfällen under 2012 genomfördes en beredskapsövning tillsammans med polismyndigheten i Södermanlands län där temat var mycket snarlikt Forsmarksintrånget (36). Under 2012 inkom också en anmälan om anläggningsändring till SSM avseende det fysiska skyddet (53). Myndigheten beslutade att inte granska anläggningsändringen. Med hänsyn till ovanstående är myndighetens samlade bedömning att det fysiska skyddet på SNAB är tillfredställande. Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Säkerhetsredovisningen är den centrala anläggningsdokumentation som samlat redovisar dels alla de tillståndsvillkor, föreskrifter och andra krav som gäller för en kärnteknisk anläggning och dess verksamhet, dels hur dessa krav har tolkats och hur de uppfylls. Innan en kärnteknisk anläggning får uppföras och innan större ombyggnader eller större ändringar av en befintlig anläggning genomförs ska en preliminär säkerhetsredovisning sammanställas. Tillsynen av kvalitén hos en tillståndshavares säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning är för Strålsäkerhetsmyndigheten ett viktigt och effektivt instrument för att bibehålla spårbarhet och insyn av verksamheten. Detta gäller i hög grad SNAB som har en mycket diversifierad kärnteknisk verksamhet och har genomfört många anläggningsändringar under perioden för den samlade strålsäkerhetsvärderingen. Under 2009 installerade SNAB en mätstation med låg bakgrundsstrålning vid dekontamineringsanläggningen, DK. SNAB konstaterade att etableringen av mätstationen inte påverkade säkerhetsredovisningen på annat sätt än att den behövde kompletteras med beskrivning av lokaler och verksamhet. De föranledda förändringarna redovisades i en arbetsrapport (1). Ärendet granskades inte av Strålsäkerhetsmyndigheten. Under 2009 förnyade SNAB ventilationen vid AKL, våning 1, rum 33 (2). Lokalen behövde förstärkt ventilation bl.a. i form av två dragskåp för att möjliggöra hantering av kemikalier med högre aktivitetsinnehåll än enhetens övriga lokaler. Anmälningspunkten var att införa tilläggstext i säkerhetsredovisningen för AKL, under kapitel 4 avsnitt 4.3.2 Ventilation, efter installation av två dragskåp, en dragdiskbänk och ett kemikalieskåp kopplade till separat ventilationssystem. SSM bedömde att ärendet inte behövde granskas. Ärendet skulle istället inkluderas i ett åtgärdsprogram för utsläppsmonitering (3).

Sida 17 (28) SNAB genomförde 2009 ändring av säkerhetsredovisning, verksamhetsbeskrivning och säkerhetstekniska driftförutsättningar för hanteringsanläggningen HA och dekontamineringsanläggningen DK (54). Ärendet hade koppling bl.a. till installationen av mätstationen på DK tidigare under året (1). Ärendet granskades inte av Strålsäkerhetsmyndigheten då kännedomen om verksamheten och innehållet i säkerhetsredovisningen ansågs vara god. SNAB ansökte 2010 hos SSM om att få tillverka och mellanlagra avfallstyp S.04 enligt en reviderad typbeskrivning. Enligt typbeskrivningen definierades avfallstypen, som bland annat bestod av jonbytarmassor från Studsviksreaktorerna R2 och R2-0, närmare. Platsen för slutförvar angavs vara silon i SFR. SSM genomförde granskning i ärendet och tillstyrkte ansökan om tillverkning och mellanlagring av avfallstyp S.04. Reviderad typbeskrivning fördes sedan in i säkerhetsredovisningen för behandlingsanläggningen HM och mellanlagret AM (55). SNAB inkom den 19 juli 2010 med anmälan till SSM för en anläggningsändring avseende förvaringsanläggningen för bränsleelement, FA, vid Studsvik. SSM beslutade att göra en granskning av underlaget till anmälan (4). Syftet med SSM:s granskning var att bedöma hur anläggningsändringen kunde påverka kapaciteten hos anläggningens barriärer och djupförsvar samt att bedöma om den preliminära säkerhetsredovisningen uppfyllde gällande krav i lagar och SSM:s föreskrifter. SSM gjorde efter granskningen av underlaget bl.a. bedömningen att den preliminära säkerhetsredovisningen uppfyllde gällande krav i lagar och SSM:s föreskrifter. SNAB anmälde den 30 augusti 2010 en anläggningsändring och ändringar i säkerhetsredovisningen avseende smältanläggningen, SMA. Den planerade anläggningsändringen och tillhörande säkerhetsredovisning avsåg komplettering av utsläppsmoniteringen vid smältanläggningen genom installation av en utrustning för mätning av utsläpp av H-3 till omgivningarna. Utrustningen gav även möjlighet till monitering av utsläpp av C-14. SSM beslutade att granska ärendet (5). SSM gjorde efter granskningen av underlaget bedömningen att anläggningsändringen vid smältanläggningen i Studsvik skulle förbättra strålsäkerheten i och med att tritium kommer att mätas kontinuerligt i utsläppen. Bedömningen omfattade även säkerhetsredovisningen. Under 2010 genomförde SNAB en anläggningsändring vid HA/DK i Studsvik. Anläggningsändringen innebar en komplettering av förbränningsugn så att radioaktivt aktivt kol skulle kunna förbrännas. Utrustning för kolhantering, kolmatning och en kvarn skulle installeras, och brännaren i HA-ugnens primärkammare modifieras för inblåsning av kolet till en flamma. SSM beslutade att granska underlaget i anmälan (6). SSM hade efter granskningen av inkommet underlag inte observerat några brister avseende anläggningsändringen eller säkerhetsredovisningen. Under 2011 genomförde SNAB en anläggningsändring vid förbränningsanläggningen HA i Studsvik. Anläggningsändringen avsåg en relativt omfattande utbyggnad med utrymmen och processutrustning för pyrolysverksamhet. SSM beslutade att genomföra en granskning av underlaget till den planerade anläggningsändringen (7). SSM:s granskning av ärendet ledde till bedömningen att den preliminära säkerhetsredovisningen (PSAR) som man avsåg att använda vid anläggningsändringen var tillräcklig som grund för utbyggnaden av anläggningen. SSM gjorde dock också bedömningen att PSAR inte fullt ut svarade mot gällande krav. SSM godkände därmed den kommande anläggningsändringen under förutsättning att de observationer som SSM gjort avseende PSAR skulle åtgärdas i förnyad säkerhetsredovisning inför provdrift (8).

Sida 18 (28) Av bedömningsunderlaget framgår att SNAB dokumenterar ändringar av verksamheten i säkerhetsredovisningen som ett integrerat moment. Även om vissa brister förekommer ibland kännetecknas anläggningsdokumentationen av väl underbyggda analyser och referenser då ändringar genomförs enligt underlaget för den samlade strålsäkerhetsvärderingen. SSM gör den samlade bedömningen att SNAB:s verksamhetsområde säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning fungerar acceptabelt. Säkerhetsprogram Ingen dokumenterad tillsyn har gjorts inom detta område under den aktuella tidsperioden. Ingen bedömning kan göras eftersom ingen tillsyn gjorts inom området. Förvaring av anläggningsdokumentation Ingen dokumenterad tillsyn har gjorts inom detta område under den aktuella tidsperioden. Ingen bedömning kan göras eftersom ingen tillsyn gjorts inom området. Hantering av kärnämne och kärnavfall Hur kärnämne och kärnavfall hanteras finns beskrivet i avsnitten om driftverksamheten inklusive hanteringenav brister i barriärer och djupförsvar samt kärnämneskontroll. Se hänvisning till avsnitten ovan. Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet Kärnämnes- och exportkontroll Under SSV-perioden har Studsvik besökts åtta gånger för kärnämnesinspektion: två inspektioner 2009 (56; 57), två inspektioner 2010 (58; 59), tre verksamhetsbevakningar 2011 (60; 61; 62) och en verksamhetsbevakning 2012 (63). Dessa kärnämnesinspektioner, som initierades av och genomfördes tillsammans med det internationella atomenergiorganet (IAEA) och EU-kommissionen, innefattade både SNAB och SVAFO. Vid inspektionerna verifierades det deklarerade kärnämnesinnehavet genom att jämföra kärnämnesbokföringen med det faktiska innehavet. Vid alla inspektioner har Studsvik visat på god ordning i sin kärnämnesbokföring och det fysiska innehavet stämmer överrens med dokumentationen. Inga odeklarerade aktiviteter har noterats under inspektionerna. Studsvik har själva anmält en så kallad rapportervärd omständighet där bränsleprover fellevererats från HCL- till HM-anläggningen. Efter att felet upptäcktes återsändes bränslet till HCL-anläggningen. Bränslevikten var 1050 g varav andelen fissilt material understeg 22 g. Felleveransen upptäcktes vid en egenkontroll av kärnämnesposter (64). Studsvik Nuclear har under perioden erhållet två tillstånd för export av kärnämne utanför EU, till Norge (65) och Japan (66).