Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10

2(13)

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning... 4 3.1 Det som fungerar bra i verksamheten... 4 3.2 Det som behöver förbättras och utvecklas... 5 4. Resultat... 6 4.1. Rekrytering av jour- och familjehem... 6 4:2 Utredning av familjehem... 8 4:3 Stöd och uppföljning av familjehem... 9 4:4 Barnens behov i centrum BBIC... 11 4:5 Barn och ungdomar placerade i familjehem, HVB och särskilda ungdomshem... 11 3(13)

1. Bakgrund I Sverige var drygt 26 200 barn och unga placerade eller omhändertagna någon gång under 2011, vilket motsvarar 1,1 procent av alla dem mellan 0-20 år. Motsvarande siffra för Stockholms län är 5 303 barn och unga, motsvarande 1 procent av dem mellan 0-20 år. Inom ramen för regeringens och Sveriges Kommuner och Landstings(SKL) gemensamma satsning på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, för placerade barn och unga, har Kommunförbundet Stockholms län (KSL) rekvirerat medel. Syftet med satsningen är att utveckla ett system för systematisk och kontinuerlig uppföljning av barn och unga som är placerade på HVB-hem, familjehem och SIS-institutioner för kommunerna i länet. 2. Metod Under 2012 genomförde KSL en kartläggning av kommuners arbete med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län. Syftet var att få en bild av och kunskap om hur kommunerna arbetar med och bedriver vård för barn och unga i samhällsvård. Resultatet redovisas utifrån enkätfrågorna med fokus på verksamhetsuppföljning fråga 4:1 till 4:4 och resten utifrån uppföljning av barnet eller den unge fråga 4:5. Kartläggningen behövs som underlag för att påbörja och följa upp utvecklings- och förändringsarbetet inom barn- och ungdomsvården. Kartläggningen genomfördes genom att en enkät skickades ut till länets 26 kommuner, 21 kommuner svarade på enkäten. Kartläggningen genomfördes under februari 2012. 3. Sammanfattning 3.1 Det som fungerar bra i verksamheten Standardiserade metoder för utredning av familjehem används i stor utsträckning av kommuner i länet. Registerkontroll hos Rikspolisstyrelsen, Socialnämnden och Kronofogdemyndigheten genomförs av tilltänkta jour- och familjehem. Systematisk uppföljning av barn som är eller har varit placerade genomförs. Handläggare som arbetar med uppföljning och stöd till familjehemmen är BBIC utbildade. 4(13)

Handläggare/socialsekreterare har enskilda samtal med det placerade barnet eller den unge. 3.2 Det som behöver förbättras och utvecklas 3.2.1 Utveckling av stöd och uppföljning av familjehem Hur kan skriftliga rutiner för uppdragsbeskrivning till familjehemmet utvecklas? Uppdragsbeskrivning till familjehemmet finns idag inte hos alla kommuner i länet. Ett utvecklingsområde kan vara att ta fram skriftliga rutiner för vad en uppdrags-beskrivning kan innehålla. Kan familjehemsutbildning i fler fall erbjudas innan eller i nära anslutning till placeringen? Familjehemsutbildning genomförs i stor utsträckning men det är inte alltid den sker innan eller i nära anslutning till placeringen, vilket är önskvärt. Hur kan alla familjehem få en särskild utsedd handläggare? I kartläggningen framkom det att alla kommuner inte har en särskild utsedd handläggare till familjehemmen. En förbättring kan vara att utse fler särskilt utsedd handläggare till familjehemmen. 3.2.2 Utvecklingsområden när barn och ungdomar är placerade i familjehem, HVB och särskilda ungdomshem Hur kan alla barn få en särskild utsedd handläggare/socialsekreterare? Enligt kartläggningen uppger flera kommuner att de inte har en särskild utsedd handläggare/socialsekreterare till alla barn och unga i dagsläget. En förbättring kan vara att utse fler särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Hur kan fler barn och unga få genomgå en hälsoundersökning och tandläkarundersökning innan placeringen? Barn och unga i samhällsvård har många hälsoproblem och är i hög grad beroende av hälso- och sjukvårdens insatser, inte minst av barnoch ungdomspsykiatrin. Trots detta är det inte självklart att barn och unga som placeras genomgår läkarundersökning, även om det är ett lagkrav för de barn och unga som placeras enligt LVU. Det går att anta 5(13)

att behoven är lika stora när det gäller SoL-placerade barn. Samverkan med hälso- och sjukvården inkl tandvården kan behöva utvecklas. Hur kan information till barn, ungdomars och dess vårdnadshavares rättigheter förbättras? Socialstyrelsen har tagit fram en informationsfolder Bra att veta om dina rättigheter till dig som bor i ett familjehem. I enkätsvaren framkom att alla barn som placeras inte får ta del av Socialstyrelsens information om barns och ungdomars rättigheter. Ännu färre barn som placeras och deras vårdnadshavare får information och blankett om klagomålsrutin. Ett utvecklingsområde kan vara att förbättra informationen till barn, ungdomar och dess vårdnadshavare. Hur kan barnens brukarmedverkan och inflytande över vården öka? Socialtjänsten förväntas utreda, redovisa och beakta barnets bästa i alla beslut som berör barnet. Ett sätt är att öka barnens brukarmedverkan och inflytande över vården. I den systematiska uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården ingår att ta reda på hur barn och unga själva uppfattat placeringen. I dagsläget är det ungefär hälften av alla kommuner i enkätsvaren som uppger att de arbetar aktivt med brukarmedverkan. Ett sätt kan vara att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete för barn och ungdomar. Hur kan skriftliga rutiner vid sammanbrott utvecklas? Enligt enkätsvaren uppger ingen kommun i kartläggningen att de har skriftliga rutiner för sammanbrott eller hur man arbetar för att förhindra sammanbrott vid placeringar eller hur uppstådda sammanbrott kan hanteras. Ett sätt att förebygga och hantera sammanbrott, kan vara att utveckla rutiner och riktlinjer, eller ta fram handlingsplaner. 4. Resultat 4.1. Rekrytering av jour- och familjehem 4:1:1 Rekrytering av jour- och familjehem gemensamt med annan kommun Enkätsvaren visar på att 15 kommuner rekryterar jour- och familjehem gemensamt med minst en annan kommun. Medan 5 kommuner rekryterar jour- och familjehem ensamma. 6(13)

På följande sätt organiserar kommunerna sin rekrytering av jour- och familjehem: Nordväst kommuner Familjepoolen Södertörns kommuner jourhemspool Syd Stockholm stad centralt Nordost kommuner varje kommun för sig. 4:1:2 Fler familjehem efterfrågas i länet De flesta kommuner uppger att det saknas familjehem. I enkätsvaren uppger 19 kommuner att det saknas familjehem. Medan 3 kommuner uppger att tillgången på familjehem är tillgodosedd. Exempel på svårigheter vid rekrytering som kommunerna har angett, citat från enkätsvaren. Rekrytering Svårt att rekrytera familjehem till tonåringar och barn med särskilda behov i Stockholmsområdet Att få svar på annonser, att hitta intressenter, kan ta för lång tid. Matchning Matchning, rätt familj till rätt barn. Det kan ta lång tid att hitta rätt familjehem åt barn/ungdom ibland. En svårighet kan vara att hitta tillräckligt erfarna jourhem. Tillgången är begränsad och matchning begränsar ytterligare tillgången. Brist på familjehem som lever upp till kraven Alla som är intresserade klarar ej kraven. Barnens problematik är ofta så stor att lekmannafamiljer inte räcker till. Det krävs proffs. Specifika krav kan vara en svårighet, tex familjehemmet storlek, geografiskt område osv. Närhetsprincipen Vi har svårt att hitta familjehem enligt närhetsprincipen. Få familjehem i närområdet. Ekonomi Målsättning att undvika konsultstödda familjehem p ga kostnader och kvalitet. Det är ett problem att familjehem säger nej för att man tycker kommunen betalar för dåligt- dvs enligt riktlinjer. 7(13)

4:2 Utredning av familjehem 4:2:1 Standardiserade metoder för utredning av familjehem Enligt socialtjänstlagen är det varje kommuns ansvar att rekrytera och utreda familjehem samt säkerställa att familjehemmen bedriver en vård som håller god kvalitet (SoL 2001:435). Standardiserade metoder för utredning av familjehem används av 18 kommuner, enligt enkätsvaren. Den vanligaste metoden är Kälvesten. 4:2:2 Registerkontroller bör genomföras av tilltänkta jour- och familjehem Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS )2012:11, bör uppgifter från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan och socialnämnden hämtas in. Figur 1. Antal kommuner som uppgav att de samlar in uppgifter från respektive register i utredningen av tilltänkta jour- och familjehem 8(13)

4:2:3 Den tilltänkta familjens egna barn bör tillfrågas om familjens uppdrag Enligt SOFS 2012:11 bör det i utredningen även beaktas vilken inställning barn och unga som redan bor i familjehemmet har till att barn eller unga placeras där. Enligt enkätsvaren uppger 21 kommuner att de tillfrågar familjernas egna barn om familjens uppdrag. 4:2:4 Skriftliga rutiner/policydokument som delges jouroch familjehem Enligt SOSFS 2011:9, framgår att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs. Figur 2. Antal kommuner som delger jour- och familjehem olika rutiner och policy 25 20 15 10 5 0 20 18 11 7 4:2:5 Antal familjehemsutredningar och handläggningstid Enligt enkätsvaren uppger majoriteten av kommunerna att de genomförde tio eller fler familjehemsutredningar 2010, som i genomsnitt tog mellan 2-3 månader att handlägga. 4:3 Stöd och uppföljning av familjehem 4:3:1 Skriftliga rutiner för uppdragsbeskrivning till familjehemmet Enligt SOSFS 2011:9, framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer 9(13)

och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Skriftliga rutiner för uppdragsbeskrivning till familjehemmet uppger 11 kommuner i enkätsvaren att de har. 4:3:2 Familjehemmen erbjuds utbildning och vidareutbildning Enligt SOFS 2012:11 bör socialnämnden se till att familjehemsföräldrarna får handledning och fortbildning som är anpassad till uppdragets karaktär. Figur 3. Antal kommuner som uppger när i familjehemsuppdraget de erbjuder utbildning 5 3 4 Utredningstiden Innan påbörjat uppdrag Under uppdragstiden 10 Ingen utbildning Enligt enkätsvaren uppger 15 kommuner att de genomför familjehemsutbildning i egen regi och 3 använder externa aktörer. Endast en kommun uppger att de har skriftliga planer för familjehemmens kompetensutveckling. 4:3:3 Särskild utsedd handläggare till familjehemmet och erbjudande om handledning Enligt SOFS 2012:11 bör socialnämnden se till att familjehemsföräldrarna får handledning och fortbildning som är anpassad till uppdragets karaktär. I enkätsvaren uppger 13 kommuner att de har en särskild utsedd handläggare till familjehemmet och 19 kommuner uppger att de erbjuder sina familjehem handledning. 10(13)

4:3:4 Systematisk uppföljning av barn som är eller har varit placerade Enligt SoL 6 kap 7b ska socialnämnden noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Enligt SoL 5 kap 1 ska socialnämnden i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Systematisk uppföljning av barn som är eller har varit placerade i familjehem/institution uppger 20 kommuner i enkätsvaren att de genomför. 4:4 Barnens behov i centrum BBIC Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Samt få en mer strukturerad handläggning och stärka rättssäkerhet och kvaliteten. 4:4:1 BBIC utbildade handläggare som arbetar med uppföljning och stöd till familjehemmen I enkätsvaren uppger 21 kommuner att alla deras handläggare som arbetar med uppföljning och stöd till familjehemmen är BBIC utbildade. 4:4:2 BBIC vid utredning och uppföljning av placerade barn BBIC fördjupningsdokument, med syfte att få en fylligare bild av barnets och den unges situation och behov inom sju områden uppger 17 kommuner i enkätsvaren att det används. BBIC konsultationsdokument till förskola/skolan beträffande placerade barn uppger 18 kommuner i enkätsvaren att det används. BBIC verksamhetssystem vid uppföljning av placerade barn uppger 20 kommuner i enkätsvaren att det används. 4:5 Barn och ungdomar placerade i familjehem, HVB och särskilda ungdomshem 4:5:1 Alla barn ska ha en särskild utsedd handläggare/socialsekreterare Enligt Socialtjänstlagen (SoL) - 6 kap. 7 c ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Enligt enkätsvaren uppger 12 kommuner att de har en särskild utsedd handläggare/socialsekreterare. 11(13)

4:5:2 Handläggare/socialsekreterare ska ha enskilda samtal med barnet Enligt SoL 6 kap 7b ska socialnämnden noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem eller hem för vård och boende främst genom regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas och ha enskilda samtal med barnet eller den unge. Handläggare/socialsekreterare i 20 kommuner uppger i enkätsvaren att de har enskilda samtal med det placerade barnet. De flesta en till tre gånger per år. 4:5:3 Hälsoundersökning och tandläkarundersökning innan placering Enligt LVU 32 ska en läkarundersökning som regel göras innan socialnämnden ansöker om vård. Enligt SoL 11 kap 1 ska läkarundersökningar vid behov erbjudas inom ramen för en utredning eller i samband med en placering. Enligt enkätsvaren uppger 10 kommuner att de ser till att barnen läkarundersöks i samband med en placering utanför hemmet. 4 kommuner uppger i enkätsvaren att barnen tandläkarundersöker i samband med placering utanför hemmet. 4:5:4 Information om barn, ungdomars och dess vårdnadshavare rättigheter Enligt SOFS 2012:11 bör barnet eller den unge informeras om vilka rättigheter han eller hon har i fråga om att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, tala enskilt med företrädare för nämnden och framföra klagomål och synpunkter till nämnden. Socialstyrelsen har tagit fram en informationsfolder Bra att veta om dina rättigheter till dig som bor i ett familjehem. I enkätsvaren uppger 14 kommuner att alla barn som placeras får Socialstyrelsens information om barns och ungdomars rättigheter Enligt enkätsvaren uppger fem kommuner att de ger barn som placeras och deras vårdnadshavare information och blankett om klagomålsrutin. 4:5:5 Barnens brukarmedverkan och inflytande över vården Enligt SOSFS 2012:11 framgår det bl. a. att socialtjänsten ska genomföra egenkontrollen av den verksamhet som gäller barn och unga i familjehem eller hem 12(13)

för vård eller boende bör omfatta insamling av uppgifter om bl.a barnens eller de ungas erfarenheter av och synpunkter på vården. Att öka barnens brukarmedverkan och inflytande över vården uppger 13 kommuner i enkätsvaren att de arbetar aktivt med. 4:5:6 Skriftliga rutiner vid sammanbrott När ett barn placeras i samhällsvård ska kommunen enligt 6 kap. 1 2 socialtjänstlagen ansvara för att barnet får en god vård. Det innebär bland annat att socialnämnden inför varje placering ska medverka till att barnet får god vård och fostran och lämplig utbildning, ge stöd till familjehemmet och barnets vårdnadshavare samt minst en gång var sjätte månad överväga respektive ompröva om vården fortfarande behövs. Sammanbrott avser oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar, det vill säga placeringar som avslutas på ett sådant sätt och/eller vid en sådan tidpunkt att det är uppenbart att detta inte var vad socialtjänsten planerade. Enligt enkätsvaren uppger ingen kommun i kartläggningen att de har skriftliga rutiner för sammanbrott eller hur man arbetar för att förhindra sammanbrott vid placeringar eller hur uppstådda sammanbrott kan hanteras. 13(13)