Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad värld 4 Hot eller löfte? Innebörd Flöden över nationsgränser: Varor och tjänster utrikeshandel Realkapital produktionsresurser, direktinvesteringar Finansiellt kapital portföljinvesteringar Information, idéer, kultur Människor arbetskraft, flyktingar, turism Drivkrafter Strävan efter att få det bättre: Konsumtionsstandard, vinster/kapitalavkastning, makt/inflytande Effekter av enskilda beslut inte alltid önskade
Förutsättningar (Heilbronner-Millberg) Teknisk utveckling transportteknik Produktionsteknik outsourcing, komponenttillverkning, harmonisering Informations- och kommunikationsteknik (engelska) Institutionella förändringar världsfred, avveckling av kolonier Utvecklingen Efter 2a v-kriget: FN, IMF, WB, OECD, GATT, Bretton-Woods (USA) Stabila valutakurser, avveckling av tariffära handelshinder Ökad internationell handel, hyfsad tillväxt (västvärlden) multinationella (stora) företag spridning av verksamhet till flera länder direkinvesteringar Dessutom specialisering, komponenttillverkning, sammansättningsfabriker Ökade inkomster, högre konsumtionsstandard smak för variation nya handelsmönster: Handel med komponenter Märkeshandel viss kulturspridning Bretton-Woodssystemets sammanbrott, oljekris, stagflation (1970-talet) en viss turbulens motverkades av ländersamarbete: Kol o stål EEC EU 1980-talet - Sverige Avveckling av kredit- och valutaregleringar, avreglering/privatiseringar av offentliga monopol (Sovjetunionens sönderfall, Berlinmurens och Järnridåns fall)
1990-talet Fortsatta avregleringar, ökad rörlighet för människor och företag Effekter Världen har blivit rikare, bättre (Norberg): BNP7capita, HDI, andel extremt fattiga, andel undernärda, analfabetism, antal barn/kvinna, spädbarnsdödlighet, politisk och ekonomisk frihet Gäller det alla? o Länder o Individer Beror det på globalisering? Utbyte över nationsgränser Specialisering, utnyttjande av komparativa fördelar Fler valmöjligheter konsumtion, produktion Institutionell konkurrens Thiebaudeffekt Race to the bottom Opportunism Flera möjligheter och flera hot!
HOT MOT SVENSKA KULTUREN? COWEN: TRADE WITH CULTURE Handel med varor har kulturellt innehåll. Marknader kan välja under frihet Ökade valmöjligheter, välj själv livsstil, slipper tyranny of place? Hur stor valfrihet finns på marknader, enfald i st f mångfald, försvinner det lokala/nationella Typisk svensk student, sv fotbollslag, svensk TV-kväll. Importerar innovationer - tankesätt, idéer, redskap berikar lokala kulturen Det egna lever kvar eller utkonkurreras - Film, litteratur. Bevara det egna, genuina språk (mejl), litteraturkanon, integrationspolitik.inhemska produktioner
Är bevarandet önskvärt? Subventions-/skyddsbehov pga för låg efterfrågan Positiva externa effekter Kortsynta marknadskrafter Merit wants Särintressen Vad menas med mångfald? o Inom samhällen o Mellan samhällen o Operativ/objektiv mångfald Homogenitet o heterogenitet hänger ihop, nischer av homogena grupper Utbyte mellan kulturer utrymme för innovationer, kreativitet Låga fasta kostnader optimal mångfald
FATTIGA OCH RIKA Konvergens eller divergens? Bigsten Samma inkomster 1000 år sedan nu stora skillnader Stora inkomstskillnader, men BNP/cap utom södra Afrika Varför utjämning? Fri rörlighet samma marknader samma priser Heckscher-Ohlin-teoremet utjämning av faktorpriser Thiebaud-effekten - rösta med fötterna (människor, företag) Varför (bestående) skillnader? Transport-/transaktionskostnader Geogr förutsättn klimat, avstånd, kluster/närhet (marknader, underlev) Stora marknader attraherar producenter som attraherar arbkraft som ännu större marknader, Bra institutioner äganderätter, ekonomisk frihet, socialt kapital Kvalitet i samhällsstyrningen: stabilitet, tydlighet, infrastruktur o Regioner i st f nationer.
Går det att göra något åt? o Bistånd o Investeringar o Systemskiften If economists are so smart o Integration o Migration