THR. Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering. Uppdragsgivare: Svensk Kollektivtrafik och BR. Framtaget: oktober 2008

THR Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering Uppdragsgivare: Svensk Kollektivtrafik och BR Framtaget: oktober 2008 Projektledare: Lasse Annerberg/Maria Rydström, Svensk Kollektivtrafik och Tommie Vesterlund, BR Projektbeteckning: EK 50 A 2007:5277

Sammanfattning Kunskap om de händelser som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär och personal. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik med gemensamma definitioner över incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket bra underlag för utvecklingen av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategorisering av händelser som kan användas av alla aktörer. Nyttan kan beskrivas på olika nivåer och för olika aktörer; förare, entreprenörer, trafikhuvudmän, branschen, myndigheter samt inte minst för resenärerna. Projektet startades den 9 januari 2007 och inleddes med ett definitionsarbete. Utvecklingen av THR har baserats på en av BR/Svensk Kollektivtrafik framtagen kravspecifikation samt på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering. Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt i Västerbotten samt Östergötland avseende systemets design och funktion. Under projektet har även en samverkan och avtal med Samtrafiken utgjort en grundbult. Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i trafikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR baseras på den som finns i databasen för Resplus. Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. Antingen via en webbsida där man direkt kan logga in i THR-systemet och rapportera all fakta kring händelsen. För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en särskild flik. För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssystem har det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas direkt till THR-databasen. Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen. Det som är obligatoriskt att ange är följande: eventuell personskada, län, kommun, trafikhuvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser och händelsekategori. Det finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghets- respektive säkerhetshändelser. I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analysverktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform. Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts. En användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att hantera utvecklingsfrågor för THR. Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av branschens villkor. 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 DEN GODA KOLLEKTIVTRAFIKEN... 4 1.3 SYFTEN, MÅL OCH NYTTA... 5 1.3.1 Nytta för förare... 5 1.3.2 Nytta för entreprenörer... 6 1.3.3 Nytta för trafikhuvudmän... 6 1.3.4 Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS)... 6 1.3.5 Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen)... 7 1.3.6 Nytta för resenärerna... 7 2 PROJEKTBESKRIVNING... 7 2.1 ORGANISATION... 7 2.2 AVGRÄNSNING... 7 2.3 TIDPLAN... 7 2.4 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING... 8 3 GENOMFÖRANDE... 8 3.1 DEFINITIONSARBETE... 8 3.2 UTVECKLING AV SYSTEMET... 8 3.3 PILOTDRIFT... 8 3.4 ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE... 9 3.5 KOMMUNIKATION OCH ANALYS... 9 4 RESULTAT... 9 4.1 DESIGN OCH FUNKTION THR-SYSTEMET... 9 4.1.1 Inmatning i THR... 10 4.1.2 Söka och visa händelse... 11 4.2 ANALYSER, SAMMANSTÄLLNINGAR OCH RAPPORTER... 12 4.3 AVTALSFÖRHÅLLANDEN... 12 4.4 NULÄGE OCH PROGNOS GÄLLANDE IMPLEMENTERINGEN... 12 5 KVARSTÅENDE ARBETE... 13 6 SLUTSATSER/DISKUSSION... 13 6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE UTVECKLING... 13 7 BILAGOR... 1 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund Kunskap om de händelser 1 som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär och personal. Dagligen sker incidenter, händelser som hade kunnat leda till en olycka, av olika slag i kollektivtrafiken. Ofta rör det sig om mindre saker, exempelvis plåtskador, ibland är det nära ögat att en allvarligare olycka inträffar. Då det naturligtvis är önskvärt att förbättringar av tryggheten och säkerheten skall eliminera de reella faror och risker som finns i trafiken, krävs att underlaget har en hög kvalité och bygger på många händelser. Hot och våld riktat mot personal och resenärer inom kollektivtrafiken är ett oacceptabelt men ett konstaterat faktum idag. Detta är ett av de viktigaste områdena och något som branschens intressenter måste prioritera. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik med gemensamma definitioner över dessa incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket bra underlag för utvecklingen av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. För att kunna tillgodose detta, krävs att aktörerna i kollektivtrafiken registrerar och arkiverar händelser på ett sådant sätt, att det är lätt att ta fram statistik, göra jämförelser och utvärderingar. I vissa fall räcker inte det underlag som en enskild aktör arkiverat för att få tillräckliga kunskaper om vilka risker och andra tillstånd som finns i trafiken. Underlaget behöver vara baserat på en större verksamhet än den egna. Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa hur förändringar i verksamheten, på gott och ont, påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av branschens villkor. Idag styrs, till stor del, registreringen av händelser av de regler som gäller för spårtrafiken. De som bedriver spårtrafik skall enligt myndighetskrav registrera och följa upp händelser. I busstrafiken finns det inga sådana krav. Hos en del av dem som registrerar händelser finns utvecklade IT-system för händelserapportering, medan de hos andra görs i stort sett manuellt. Klassificering 2 och kategorisering 3 av händelser - vilket är ett villkor för att kunna ta fram statistik på ett hanterbart sätt - görs idag utan någon enhetlighet. De aktörer som registrerar händelser gör det idag med egna metoder och med egenutvecklad klassificering och kategorisering. 1 Med händelse menas en viktig, definierad avvikelse i verksamheten som inte är planerad eller avsiktlig. 2 Med klassificering menas att indela händelser i grupper som ligger i olika nivåer, där den lägsta nivån innebär att alla registrerade händelser indelas i ett litet antal grupper. För varje ökande klass grupperas händelserna i fler och fler grupper för att i högsta klassen vara uppdelade i enskilda händelser 3. Med kategorisering menas att indela enskilda händelser i olika bestämda kategorier för att i sammanställningar kunna söka och sammanställa alla enskilda händelser som är av liknande art. 3

I Svensk Kollektivtrafiks och BRs trygghets- och säkerhetsprogram 4 finns målsättningen att samtliga tillbud, incidenter och olyckor (avvikelser inom tågtrafiken) som sker inom kollektivtrafiken ska utredas och dokumenteras så att uppföljning möjliggörs. Händelse- /tillbudsrapporteringen ska vara nationellt enhetlig. I programmets handlingsplan står att Svensk Kollektivtrafik och BR ska specificera vilken statistik/information branschen vill få ut från ett händelserapporteringssystem. Svensk Kollektivtrafik och BR ska även verka för att ett eller flera system för tillbud, incidenter och olyckor görs tillgängligt för branschen. 1.2 Den goda kollektivtrafiken Den goda kollektivtrafiken erbjuder en trygg och säker resa för alla resenärer samt en trygg arbetsplats för personalen. Resenärer som inte känner sig trygga när de reser kollektivt kommer efter hand att sluta använda dessa färdmedel. Forskning visar att en del människor känner sig otrygga när de åker kollektivt, de är bland annat ängsliga för att bli utsatta för hot och våld. Resenärerna och personalen spelar de avgörande och viktigaste rollerna för att alla inblandade ska uppleva ökad trygghet och åtnjuta större säkerhet i kollektivtrafiken. Det är också viktigt att personalen upplever trygghet på sin arbetsplats och i sitt arbete. Personalens upplevda trygghet är också en förutsättning för att resenärerna ska känna sig väl omhändertagna och få den hjälp de behöver. Människors känslor är i högsta grad hårda fakta, eftersom det påverkar efterfrågan och därmed företagets ekonomiska överlevnad. Att resa med kollektivtrafik är generellt sett ett säkert sätt att färdas. Säkerheten handlar om att eliminera risken för olyckor och minska konsekvenserna av fel. Det är dock viktigt att hålla isär den del av en resa som sker i ett fordon från den del som sker till och från fordonet. Säkerheten i kollektivtrafikfordon är mycket hög medan situationen för oskyddade trafikanter är betydligt mer osäker. Säkerhetsläget kan dock vara mycket gott samtidigt som resenärer och personal upplever otrygghet, eftersom tryggheten i så stor utsträckning är beroende av andra personers agerande. Resenärerna kan också uppleva otrygghet till exempel när kollektivtrafiksystemet som resenären vill använda är opålitligt, trasigt, med inställda förbindelser, med brutna anslutningar med mera. Tryggheten kan bara mätas i form av människors upplevelser. Säkerhetsnivå kan däremot mätas i form av pålitlighet i tekniska system och antal skadade eller personer som råkat illa ut på annat sätt. För bedömning av säkerhetsnivå kan också inkluderas antalet rapporterade incidenter som drabbar resenärer. BR och Svensk Kollektivtrafik arbetar gemensamt för att ständigt förbättra trygghet och säkerhet för resenärer och personal. Vision, mål och aktiviteter åskådliggörs i ett övergripande policydokument samt tre handlingsprogram avseende personal, infrastruktur och fordon. 4 Program för en trygg och säker kollektivtrafik, Personalens förutsättningar att skapa en trygg och säker kollektivtrafik, SLTF och BR, juni 2005. 4

Policydokument Handlingsplan personal Handlinsplan infrastruktur Upphandlingsrekommendationer fordon 1.3 Syften, mål och nytta Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategorisering av händelser som kan användas av alla aktörer. Målet är att branschen ska ha ett mer enhetligt sätt att rapportera och registrera händelser. Med ett system som gör det möjligt att ta fram statistik och jämförelser som är baserade på stora mängder händelser möjliggörs det för branschen och andra intressenter (t ex fordonstillverkare, kommuner och myndigheter) att ha bättre kunskap - och i och med det bättre kontroll - över händelser i kollektivtrafiken. 1.3.1 Nytta för förare Statistik ger statushöjning - Statistiken visar årligen hur mycket säkrare kollektivtrafiken är jämfört med andra färdmedel. En årlig redovisning av denna i stil med Barometern bidrar troligen till att öka stoltheten hos förarna eftersom det är de bakom ratten som mest bidragit till färre olyckor. På sikt också statushöjande för yrket. 5

Förbättrad arbetsmiljö - Om händelser som rapporteras senare åtgärdas kan föraren se att hans/hennes synpunkter beaktas och leder till förbättringar, exempelvis för arbetsmiljön. 1.3.2 Nytta för entreprenörer Bättre ekonomi Åtgärda problem och göra rätt prioriteringar underlättas med statistik över händelser. Arbeta förebyggande Att analysera nästan-olyckor och åtgärda problem gör att incidenter och olyckor kan undvikas. Underlag för beslut om säkerhetshöjande åtgärder (arbetsmiljön) eller för beslut om installation av kameraövervakning. Underlag för budgetkalkyler om kostnader vid exempelvis upphandlingar. Systematiskt säkerhetsarbete internt verktyg, men även för redovisning till fackliga organisationer eller till trafikhuvudman. Bättre urval vid rekrytering av förare - Förbättrad arbetsmiljö och status för förarna se ovan, bör bidra till bättre urval vid rekrytering 1.3.3 Nytta för trafikhuvudmän Aktuell bild av verksamheten systemet ger den totala bilden av hur verksamheten ligger säkerhets- och trygghetsmässigt. Uppfyller vi uppsatta mål? Underlag för information till politiker, massmedia om den verkliga situationen i kollektivtrafiken utifrån säkerhet/trygghetsperspektivet. Systematiskt trafiksäkerhetsarbete - För att långsiktigt kunna, upphandla, bedriva och följa upp en transportverksamhet som skall vara säker och trygg för användarna måste huvudmannen kräva att en entreprenör har ett system som registrerar och dokumenterar säkerhets- och trygghetshändelser som sker i verksamheten. Prioriterar vi våra åtgärder rätt? Får åtgärderna de resultat vi hoppades på? Myndighetskrav - Med en nationellt enhetlig händelserapportering skapar vi bättre förutsättningar att möta mindre väl grundade krav. Det är huvudmannen som får ta konsekvenserna när Arbetsmiljöverket, eller andra, kräver långtgående förändringar av rutiner eller utrustning på grund av att de tycker att säkerhets- trygghetsarbetet skötts ineffektivt. Försäljningsargument mot kund Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafiken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas på väg. Underlag i diskussion med väghållare - Argument mot kommun/vägverk för att få bättre framkomlighet och kommunen som medspelare Underlag för information till polisen. Underlag för beslut om/prioritering på linjenivå om förarstödsgruppen/ordningsvakter 1.3.4 Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS) Underlag i diskussion med myndigheter och departement - bra lobbingverktyg. 6

Försäljningsargument mot kund Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafiken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas. Information till massmedia och politiker om branschsituationen. Ökad möjlighet till jämförelse med bilresor Underlag för branschkrav om säkerhetshöjande åtgärder. Underlag för jämförelser mellan trafikhuvudmän. 1.3.5 Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen) Underlag för prioritering av åtgärder Underlag i diskussion med departement Underlag för beslut om ex.vis hur kontanthantering ombord ska hanteras Underlag för polisiär prioritering 1.3.6 Nytta för resenärerna En bättre kontroll av händelser och kunskap kring händelser i kollektivtrafiken skapar på sikt en tryggare och säkrare trafik till nytta för kollektivtrafikens slutkunder resenärerna. 2 Projektbeskrivning 2.1 Organisation Svensk Kollektivtrafik genom Maria Rydström och Lasse Annerberg har varit projektledare tillsammans med Tommie Vesterlund från BR. Projektet bygger på en samverkan mellan styrgrupp, arbetsgrupp och T-Systems (se projektorganisation, bilaga 1). I styrgruppen har ingått Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Gert Rehn, Buss i Väst AB, Stefan Eriksson, Östgötatrafiken, Göran Lundblad, Skånetrafiken, Stig-Arne Rosenlundh, Västtrafik och Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande). I arbetsgruppen har Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Stefan Eriksson, Östgötatrafiken, Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande) och representanter från T-systems deltagit. 2.2 Avgränsning Projektet avgränsas i detta steg till att omfatta entreprenörer som har avtal med trafikhuvudman samt tekniskt utveckla webbaserat system samt gränssnittstandard. 2.3 Tidplan Projektet startades den 9 januari 2007. Detaljerad tidsplan, se bilaga 2. 7

2.4 Tillämplig lagstiftning Arbetsmiljölagens tredje kapitel, 2a föreskriver följande: Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:365) Med ett system för registrering och kumulering av händelser ökar sannolikheten för att företaget kan identifiera risker, bedöma dessa och inleda åtgärdsprogram och således uppfylla kraven i arbetsmiljölagen. 3 Genomförande 3.1 Definitionsarbete Definitionsarbetet inleddes med att arbetsgruppen: Utformade en behovsanalys Kartlade ett antal befintliga system på marknaden Utvecklade och antog en kravspecifikation Utformade en offertförfrågan gällande system 3.2 Utveckling av systemet Utvecklingen av THR har baserats på BR/Svensk Kollektivtrafiks kravspecifikation samt på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering. I det system som upphandlades kan inmatning ske via tre olika sätt: Från företagsspecifika system via gränssnitt Via modul i Boomerang Via direkt inloggning på specifik webbplats 3.3 Pilotdrift Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt avseende systemets design och funktion. För att erhålla en så bred användarbas som möjligt samt att prova två olika ingångar till systemet valde styrgruppen att pilotdriften skulle genomföras i Västerbotten och Östergötland. Valet av regioner gjordes även med hänsyn till antalet entreprenörer och entreprenörernas heterogena storlek. Västerbotten entreprenörer med egen inloggning utan Boomerang Östergötland entreprenörer med egen inloggning med Boomerang 8

3.4 Övrigt utvecklingsarbete Under projektet har även en samverkan och avtal med Samtrafiken utgjort en grundbult. Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i trafikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR baseras på den som finns i databasen för Resplus. Utvecklingen av webservicen har skett i samverkan med Västtrafik för att de ska kunna utveckla det regionala systemet som ligger under Frida fordondatabas. Samverkan sker även med Swebus/Concordia Bus och SL för att harmoniera företags- och organisationsspecifika system med det nationella systemet THR. 3.5 Kommunikation och analys Under hösten 2007 arrangerade Svensk Kollektivtrafik/BR ett antal workshops runt om i landet för att sprida information kring projektet och den nytta som användingen av systemet bedöms få. Information om systemets nytta och funktionalitet har även delgetts internt hos både BR och Svensk Kollektivtrafik samt externt vid olika sammankomster. Exempel på aktiviteter, se bilaga 3. 4 Resultat 4.1 Design och funktion THR-systemet Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. För de företag som inte har något eget händelserapporteringssystem eller använder sig av Boomerang, finns en direkt möjlighet att logga in i THR-systemet och där rapportera all fakta kring händelsen. För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en särskild flik. Väl där ser systemet likadant ut som via en direktinloggning i THR. För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssystem har det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas direkt till THR-databasen. Data skickas minst en gång per vecka från dessa externa system. Parallellt med denna datahantering skickas även trafikdata från Samtrafikens trafikdatabas till THR med jämna mellanrum. Den trafikdatan linjenummer, hållplatsnamn ligger sedan som grund för respektive område och finns automatiskt i systemet då en ny händelse ska rapporteras. 9

Fig. 1 Översiktsbild THR-systemet. 4.1.1 Inmatning i THR Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen. Varje företag som kör trafik åt trafikhuvudmannen får ett särskilt lösenord för att kunna logga in i THR. Fig. 2 Inloggning via webb. Fig. 3 Inloggning via modul i Boomerang. Efter inloggning kan användaren välja att registrera en ny händelse. Användaren anger då rubrik, datum och tid för händelsen samt en beskrivning. 10

Fig. 4 Registrera ny THR händelse. Det som i kommande steg sedan är obligatoriskt att ange är följande: eventuell personskada, län, kommun, trafikhuvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser och händelsekategori. Det finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghetsrespektive säkerhetshändelser. Se bilaga 4. Övrig data som är frivillig att ange är exempelvis linje, hållplats, depå samt fordonsid. 4.1.2 Söka och visa händelse För att söka en eller flera händelser kan man välja exempelvis att ange en datumgräns för när händelserna har inträffat. Man kan även söka på enskild entreprenör, THM, händelsekategori etc. Fig. 5 Söka och visa händelse. Då vissa händelser kräver särskild uppföljning eller om man önskar sprida information om någoting som har inträffat har en särskild funktion utvecklats: skicka som e-post. Med en enkel knapptryckning skickas händelsen med fakta iväg till den e-postadress man önskar. 11

4.2 Analyser, sammanställningar och rapporter I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analysverktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform. Användarföreningen för systemet beslutar om rapportutforming och hur data ska bearbetas och presenteras. Data kan exempelvis redovisas med hänsyn till händelsetid och geografisk plats som län, kommun och hållplatsnivå. 4.3 Avtalsförhållanden Svensk Kollektivtrafik/BR har ett huvudavtal tecknat med T-systems. Avtalet reglerar samarbetet mellan Svensk Kollektivtrafik/BR och T-systems avseende utveckling och driftsättandet av tjänsten. Svensk Kollektivtrafik har också tecknat avtal med Samtrafiken angående leverans av trafikdata. Detta avtal reglerar Svensk Kollektivtrafiks möjlighet att nyttja data från Samtrafikens trafikdatabas. Därutöver tecknar respektive THM ett avtal med T-systems som reglerar driftsättning och support. 4.4 Nuläge och prognos gällande implementeringen Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts. I juni 2008 har Värmlandstrafik tecknat avtal med T-systems och implementerat THRsystemet. Östgötatrafiken och Västerbotten har också skrivit på och Västtrafik och Skånetrafiken kommer att gå igång under augusti-september. Signaler har kommit från flera THM om en önskan om implementering efter sommaren. Det är i dagsläget svårt att säga när samtliga THM kan tänkas vara inne i systemet. En grov uppskattning är att samtliga kan vara igång och rapportera hösten/vintern 2010/2011. Tid och volym Antal thm Andel transportarbete (THM) 2009/01 5 Ca 30 % 2010/01 10 Ca 85 % 2011/01 Alla 100 % Diagram 1 Volymutveckling Därefter bedöms ytterligare tid tas i anspråk för att säkerställa kvalitativ data vad gäller rapportframtagnde. För bedömning av interna åtgärder baserade på registrerade händelser bedöms systemet redan under 2010 kunna användas. 12

5 Kvarstående arbete Svensk Kollektivtrafik behöver aktivt bearbeta sina medlemmar att snarast implementera THR. Detta kommer ske genom direktkontakter samt informationsspridning inom organisationens olika nätverk och konferenser. BR behöver aktivt enskilt och i samarbete med trafikhuvudmän, arbetsmarknadens parter m.fl. bistå samtliga entreprenörer med information och utbildningsinsatser för att få igång och stimulera användare att adekvata rapporteringsrutiner införs. En användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att hantera utvecklingsfrågor för THR. Samtliga som tecknar avtal om att nyttja THR kommer tilldelas plats i användarföreningen. 6 Slutsatser/diskussion Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av branschens villkor. 6.1 Förslag till vidare utveckling Incidentrapportering vad gäller vägtrafik ligger generellt sett långt efter motsvarande arbete inom järnväg, sjöfart och lufttrafik. THR-systemet skulle med vissa enklare justerngar kunna anpassas för i princip all yrkestrafik på väg. Av särskilt intresse för kollektivtrafikbranschen är att utveckla motsvarande system för den särskilda kollektivtrafiken, dvs främst färdtjänst och sjukresor. Ökad nytta för operatörer Vi ser även att systemet i nuvarande form kan utgöra ett utmärkt komplement hos entreprenörer vad gäller lean production, det vill säga att eliminiera slöseri. Kartlägger man och åtgärdar händelser som är negativa för tjänsteproduktionen ökar det leveranssäkerheten och detta ofta till en lägre kostnad. Vi ser även ett behov av att utveckla systemet så att händelser som ska redovisas till behörig myndighet automatiskt överförs från systemet. Detta för att effektivisera administration på företagsnivå. I framtida utveckling bör därför i systemet händelser kostnadssättas gentemot förlorad produktivitet och minskad leveranssäkerhet. Händelser ska även klassificeras så att de kan utgöra underlag till uppgifter som ska skickas till behöriga myndigheter. 13

Fler kategorier av händelser I framtida utveckling bör systemet utökas till att omfatta fler antal händelser som bidrar till otrygghet hos personal och resenär. Detta med syfte att nå branschens vision för en trygg och säker kollektivtrafik. Ökad detaljnivå I takt med att systemet används och utvecklas bör händelsekategorier klassificeras på olika nivåer. Detta för att precisera allvarlighetsgrader och vilka som ansvarar för händelser ska åtgärdas Enhetliga definitioner Vi ser även behovet av att samhället behöver enhetliga definitioner på trygghetsrelaterade händelser oavsett var i samhället händelsen inträffar. Ur ett resenärs- och medborgareperspektiv måste detta anses vara en uppgift för Transportstyrelsen som ska utgöra trafikslagsövergripande myndighet. Det kan inte anses vara trovärdigt och rättssäkert för ett civiliserat samhälle att en händelse som drabbar en medborgare bedöms med olika svårighetsgrad beroende på var händelsen inträffar Fler användare Vi ser även att systemet ska kunna nyttjas av fler beställare av trafik. Detta för att effektivisera och möjliggöra kontinuerlig uppföljning av beställd trafik. Stockholm i oktober 2008 Svenska Bussbranschens Riksförbund Svensk Kollektivtrafik Tommie Vesterlund Projektledare Maria Rydström Projektledare 14

7 Bilagor Bilaga 1 Projektorganisation Svenska Bussbranschens Riksförbund Svenska Lokaltrafikföreningen Styrgrupp och projektledare Arbetsgrupp och Projektledare Projektgrupp (T-systems) (Bransch) Referensföretag 1

Aktivitet Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering Bilaga 2 Tidplan teknisk utveckling THR Tidsplanering THR-Projektet Driftsättning Bildande av användarförening Pilottester Utbildning Acceptanstest Test Kommunikationsinsatser Integrationsspec. Utveckling Godkännande Kravspec Avtal med Samtrafiken om att använda deras definitioner Presentation kravspec Gränsnitt mot befintliga THR Förstudie 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Veckonummer 2

Bilaga 3. Projektkommunikation THR Vad sker i projektet Pilotdrift THR 2/5 Skarp driftstart THR THR erbjuds till THM SLTF/BR Aktivitet Material Färdigdatum Ansvarig(a) Pressmeddelande, Info på hemsidorna Text samt uttalande från BR/SLTF VD 27/4 Anita + Helena Information PDF/e-mail 27/4 TV/LA Kommunal Information PDF/e-mail 27/4 Transport Information SEKO PDF/e-mail 27/4 Information PDF/e-mail 27/4 BUA/KFS Information Almega PDF/e-mail 27/4 Information via styrgruppsmedlemmarnas interna kanaler PDF/e-mail 27/4 Information Kollega PDF/e-mail 27/4 Information Taxiförbundet PDF/e-mail 27/4 Information Tågoperatörerna PDF/e-mail 27/4 Skrivelse entreprenörer om nyttan med THR BR-info (PDF/e-mail) 27/4 TV BRs styrelse antog en Säkerhetsordning Buss Infofolder Pressmeddelande + info på hemsidor. Information till resp styrelse (SLTF 31/5) Tryckt, följer layout enligt trygg- och säkerhets projektt 23/4 TV 1/6-07 Pressmeddelande + 1/6 info på hemsidor Information SLTF:s 1/6 Lasse styrelse Info BRs styrelse och 1/6 Helena (BR) regionala föreningar Monadsbrevet 1/6 Mona BR-info (veckoinformation) V. 22-23 Helena (BR) BRs Nytt i Bussbran- Juni 2007 Helena (BR) 3

Bildande av anvförening enligt Boomerangmodell juni-juli. (Tsystems ansvar) Demomöten trafikhuvudman Uppstartsmöten trafikhuvudman Möten nationella myndigheter Möten regionala myndigheter schen Information BR:s styrelsemöte. 27 juni 2007 Tommie Demo-möten hos de På platsträff TV/LA tre pilotföretagen. hos de 3 Veolia, pilotbrukarna. Östgötatrafiken, Inbjudan till Länstrafiken i Västerbotten thm/entr på demonstration Artikel i Res & 20/5 Trafikforum Dialog med Vägtrafikinspektionen, Maj samt TV september kanske få ett uttalande om THR:s möjligheter till foldern Dialog med Vägverket, 31/5 TV/LA se ovan VD-möten SLTF 13/6-07 Mona SLTF:s presidiedagar Bildspel och 16-17 augusti LA textmaterial samt infofolder SLTF-dagarna Bildspel och 19-20 LA textmaterial september samt infofolder BR och SLTF representant deltar BR och SLTF representant deltar Inom ramen för BR och SLTFs verksamhet Inom ramen för trafikhuvudmans verksamhet SLTF deltar Bildspel och textmaterial samt infofolder Bildspel och textmaterial samt infofolder Bildspel och textmaterial samt infofolder Bildspel och textmaterial (reg.anpassat) Löpande Löpande Löpande enligt kalender Möten trafikhuvudman Bildspel och Löpande LA textmaterial Möten entrepre- BR deltar Bildspel och Löpande TV TV/LA TV/LA TV/LA Resp. THM 4

nörer textmaterial BRs Årsstämma BR Webbdemo samt folder BRs säkerhetsnätverk BR Webbdemo samt folder Seminarium Jönköping BR/SLTF Webbdemo samt folder Seminarium Persontrafik BR/ Svensk Kollek- Bildspel samt 2008 tivtrafik folder 31 augusti TV 2007 12 september TV 2008 24 april 2008 TV/MR 16 oktober 2008 TV/MR 5

Bilaga 4. Händelsekategorier Säkerhetsrelaterat 1 Urspårning/avåkning 2 Kollision mellan fordon 3 Påkörning oskyddad trafikant 4 Påkörning övrigt 5 Dörrklämning fordon 6 Av-/påstigningsolycka 7 Annan fordonsrelaterad olycka 8 Brand fordon 9 Sabotage 10 Försenad/inställd tur - oframkomlig gata/väg Trygghetsrelaterat 1 Hot/ofredande/ärekränkning förare 2 Hot/ofredande/ärekränkning övrig personal 3 Hot/ofredande/ärekränkning resenär 4 Våld förare 5 Våld mot övrig personal 6 Våld mot resenär 7 Betalningsvägran 8 Stöld från personal 9 Stöld från resenär 10 Rån mot personal 11 Rån mot resenär 12 Annan ordningsstörning 13 Klotter och övrig vandalisering 14 Förare eller annan säkerhetspersonal alkoholoch/eller drogpåverkad 6