102 år av ansvarskänsla. Bakgrund till OP-gruppens samhällsansvar.
Ansvarskänslan kräver öppen diskussion. Under det gångna året har vi i OPgruppen fört en omfattande diskussion om den ideella grunden för vår verksamhet. I gruppens värden har vi kristalliserat andelsbanksverksamhetens goda egenskaper. Det givande arbetet resulterade i OP-gruppens grundvärden: människonärhet, ansvarskänsla och framgång tillsammans värden som under gruppens historia varit en stark, förenande kraft. Dessa värden utgör grunden för våra strävanden inom ramen för samhällsansvaret. Vi har redan nått goda resultat t.ex. när det gäller ansvarsfull personalpolitik och ekologiska kontor. Likaså har vi kommit bra igång med att regelbundet rapportera samhällsansvaret i våra årsredovisningar och i dessa OP-veckans publikationer om samhällsansvaret. Utgående från gruppens värden arbetar vi vidare t.ex. på främjandet av personalens jämställdhet och beaktandet av miljövärden vid finansiering och produktutveckling. Ett pikant uttryckssätt för våra värden är OKOs konststiftelse. Stiftelsen grundades för att stöda finländsk konst och erbjuda möjligheter för unga, finländska musiker och bildkonstnärer att utöva sin konst. Stiftelsens pärla är en Stradivarius-fiol, vars färgstarka och dramatiska historia är ett stycke finländsk kulturhistoria. Ni kan läsa om fiolens historia i slutet av den här broschyren. Våra värden skall ändå främst av allt ta sig uttryck i hur våra kunder och andra intressegrupper upplever oss. De vardagliga kundkontakterna är ögonblick av sanning då våra värden och deras funktion prövas i praktiken. Vi för en fortlöpande och öppen diskussion med våra kunder och andra intressegrupper om vår bankgrupps verksamhet och dess inverkan på samhället vi lever i. Alla åsikter och förslag hjälper oss framåt på vår gemensamma färd mot en framtid som följer våra värden och målen för vårt ansvar. Välkommen med i diskussionen! Helsingfors 1.10.2004 Antti Tanskanen OP-gruppens chefdirektör
Framtiden byggs på värden. Människonärhet OP-gruppen finns till för människan, och vår verksamhet utgår från en genuin omtanke om människan såväl kunder som medarbetare. Det är lätt och trevligt att närma sig oss, vi bemöter människan som en värdefull och jämlik individ. Hela OP-gruppens verksamhet präglas av att vi sätter värde på människan. Ansvarskänsla Vi fungerar både lokalt, regionalt och riksomfattande som ett föredömligt företag med etiskt ansvar. Vi bygger upp långsiktiga kundförhållanden som grundar sig på ömsesidigt förtroende. På basis av vår starka yrkeskunskap bär vi ansvar för att standarden, expertisen och pålitligheten i vår verksamhet är hög. Framgång tillsammans Vår framgång tillsammans med kunderna ger riktningen och takten för utvecklingen av vår verksamhet och våra tjänster. Vår verksamhet som en enhetlig grupp ökar kundernas trygghet och förbättrar vår betjäningsförmåga. De förtroendevaldas och personalens gemensamma segervilja skapar via kontinuerlig framgång grunden för vårt goda anseende.
Det är en styrka att vara inhemsk både lokalt och internationellt. OP-gruppen är en bankgrupp som ägs av finländare. Bankgruppen har över 1 200 000 ägarkunder och preferenskunder. Hemlandet innehar en central roll i gruppens verksamhet. Det finländska föregångarskapet är en styrka överallt i världen. De finländska bankerna är både ekonomiskt och tekniskt i toppform. Därför kan de erbjuda mångsidiga och högklassiga banktjänster effektivt och till låga kostnader. OP-gruppen har 714 kontor runt om i Finland. Andelsbankerna och Okopankki, som verkar i huvudstadsregionen, känner sitt verksamhetsområde väl. En bank i OP-gruppen är expert på sitt eget område och känner igen områdets särdrag och erbjuder lämpliga lösningar. Kännedomen om området innebär att man känner kunderna. De är de primära informationskällorna till de lokala angelägenheterna. Vi har under de senaste åren satt ner mycket arbete på att kartlägga kundernas behov. I år har vi aktivare än förr gjort behovskartläggningar och responsen har varit god. I kartläggningarna har vi på ett mångsidigt sätt rett ut de saker som inverkar på kundens ekonomi och diskuterat deras behov. Detta satsar vi på också i fortsättningen. Bankärendena sköts i allt större utsträckning via nättjänsten och telefontjänsten. I kontoren koncentrerar man sig på fördjupande diskussioner och sakkunnig rådgivning. OP-gruppen har sedan år 2001 tagit i bruk över 60 kontor som följer det nya kontorskonceptet. Kontoren har nu lugna och trivsamma utrymmen för kunddiskussioner och kundförhandlingar. Kundernas åsikter om tjänsterna spelar en central roll. OP-gruppen samlar aktivt kommentarer och utvecklar sitt responssystem. Varje månad får vi in cirka 4 000 kommentarer och över hälften av dem kommer via nät- och telefontjänsten. Vi reagerar snabbt på kommentarerna och utnyttjar dem för att utveckla våra tjänster. God kundkännedom och en öppen kommunikation är förutsättningen för en god och värderad kundbetjäning. Det här har vi lyckats med, eftersom OP-gruppens kunder är mycket nöjda med sin bank. Vi har förbättrat och utökat förmånerna för OP-gruppens ägarkunder och preferenskunder under de senaste åren. Användningen av bonus för betalningen av serviceavgifter har ökat och redan fler år har vi betalat ut oanvänd bonus i pengar. Utöver bonus har ägarkunderna och preferenskunderna möjlighet att av OP-gruppens företagskunder skaffa olika medlemsprodukter, som OP-gruppen informerar om i sin nättjänst och i tidningen Andelsbanknytt. Andelsbankernas ägarkunder kan också delta i beslutsfattandet i sin bank. Nästan 7 000 personer deltar i OPgruppens förvaltning. Största delen av dem är ägarkunder som verkar i andelsbankernas fullmäktige. Detta ger medlemmarna en unik möjlighet att delta i finländsk företagsverksamhet.
En arbetsplats med god renommé innebär bättre betjäning för kunden. OP-gruppen är med sina över 9 000 anställda en betydande arbetsgivare i Finland. Bankgruppen har totalt 714 kontor i 397 kommuner. Arja Minkkinen deltar i utvecklingen av jämställdheten i OP-gruppen. OP-gruppen har också god renommé som arbetsgivare. Enligt den årliga undersökningen Universum Graduate Survey sätter unga studeranden som söker arbetsplats värde på OP-gruppen för att den är finländsk, ansvarsfull och innehar expertis. I den här undersökningen har OP-gruppen placerat sig i topp bland alla företag och utvecklingen har varit mycket positiv. Detta bevisar att våra satsningar på att vara en ansvarsfull arbetsgivare inte har varit förgäves. OP-gruppen har på den senaste tiden betonat jämställdheten mellan könen. Finansbranschen har traditionellt varit kvinnodominerad och ledd av män. Av de anställda i OP-gruppen är 80 procent kvinnor. Av ledningen och mellanledningen är 33 procent kvinnor och av alla chefer är 42 procent kvinnor. OP-gruppen har i år inlett ett projekt som strävar efter att få kvinnornas intresse för uppgifter i OP-gruppens ledning att öka. Detta jämställdhetsprojekt är en del av Finnish Business and Societys och Stakes jämställdhetsprojekt. Likaså försöker vi få med mera kvinnor i andelsbankernas förvaltningsorgan.
Miljövänlighet är inte bara ord utan gärningar. I miljöfrågor har OP-gruppen beaktat både inverkan av gruppens egen verksamhet och möjligheten att påverka andra. OP-gruppen utvecklar miljövänligheten i sin verksamhet i samarbete med WWF Finland. Green Office är ett program som utarbetats av WWF Finland och som riktar sig till företag inom servicebranschen. Genom att följa programmet försäkrar kontoren sig om sin miljövänlighet. Kontor som fått Green Officecertifikatet har i praktiken vidtagit åtgärder för att förbättra miljövänligheten och WWF har granskat deras verksamhet. I OP-gruppen har OP-centralen i Vallgård och Okopankkis kontor i Östra centrum ett Green Office-certifikat. Kontoret i Östra centrum var Finlands första bankkontor som beviljades certifikatet. OP-gruppens mål är att under de närmaste åren få certifikat för tio kontor och inleda Green Officeverksamheten i de flesta kontoren. Industriföretagens verksamhet inverkar mera direkt och markant på miljön än bankernas egen verksamhet. I år har OP-gruppen rett ut miljöaspekterna och miljöriskerna i anslutning till olika företagskunders verksamhet mera aktivt än tidigare. Vi har börjat utbilda de anställda som betjänar företagskunder beträffande industriföretagens miljöfrågor. De nya tjänsterna och verksamhetssätten ökar både företagskundernas och bankernas miljövänlighet. Till exempel med hjälp av nätfakturan och nätlönen kan man avsevärt minska på papperskonsumtionen och postningen. Båda tjänsterna har erbjudits och erbjuds aktivt till företag i år. Miljöaspekterna har beaktats också i de tjänster som riktas till privatkunder. Nätkontoutdraget i anslutning till internettjänsten har under år 2004 anslutits till över 130 000 konton. Allt som allt har redan över 400 000 konton ett nätkontoutdrag. Andra betydande faktorer som minskar papperskonsumtio- Salla Hillberg utvecklar kontorsekologin i Okopankkis kontor i Östra centrum.
Roope Pajasmaa arbetar med OP-gruppens internettjänst. nen är olika avtal som tecknas helt och hållet via nättjänsten utan att det behövs avtalspapper som undertecknas och arkiveras. OP-gruppens kommunikation övergår allt mer från kommunikation på papper till nätet. I samband med förnyandet av kundtidningarna våren 2004 utvecklades internettjänsten Mainio.net. I samband med förnyandet av kundtidningarna och andra meddelanden som postas till kunderna utnyttjar vi i framtiden internet så effektivt som möjligt. Att beakta miljöaspekterna är en del av utvecklingen av OP-gruppens tjänster och planeringen av nya tjänster. OPgruppen söker t.ex. aktivt efter företag som tillverkar miljövänliga produkter och erbjuder lämpliga finansieringsmöjligheter, som stöder anskaffningen av dessa produkter. Exempel på sådan verksamhet är olika slag av filtrerings- och behandlingssystem för avloppsvatten. Byggnader som ligger utanför avloppsnätet, dvs. många sommarstugor, omfattas av nya bestämmelser för hantering av avloppsvatten, vilket förutsätter att många finländare i framtiden skaffar sådana system. OP-gruppen planerar i samarbete med systemtillverkarna lämpliga finansieringslösningar och erbjuder dem aktivt till sina kunder.
Samhällsengagemang är andelsbankens varumärke. Andelsbankernas starka sida är en aktiv verksamhet och ett långsiktigt främjande av ärenden på den egna orten och inom det egna ekonomiska området. I många fall är detta rentav ett varumärke för andelsbanken. OP-gruppen för en öppen dialog med sina intressegrupper. Ett gott exempel är bankernas och pensionärsorganisationernas diskussioner i början av året om banktjänsterna och prissättningen av banktjänster samt samarbetet med Synskadades Centralförbund om utvecklingen av internettjänsten så att den bättre än förr beaktar personer med begränsad syn. Dialog förs också vid olika evenemang för intressegrupper. Huvudevenemanget i anslutning till löntagarsamarbetet är OP-löntagarforum. Årets tema behandlar framtiden för det finländska arbetet och anknyter till den aktuella diskussionen om det s.k. Kinasyndromet. På OP-skogsdagen främjar vi skogsbruket och väcker diskussion kring temat genom att belöna årets skogspå- Pirkko Lahti är verksamhetsledare för Föreningen för Mental Hälsa i Finland. verkare. År 2004 belönades filmregissör Markku Pölönen. Han belönades för sin film Koirankynnen leikkaaja som är en fin skildring av det finländska skogsbruket och om skogsarbetet på 1950- talet. Vi har också ett nära samarbete med företagare. Till exempel våren 2004 arrangerades flera evenemang där man sökte lokala framgångsrika förmågor. Temat för evenemangen var Företagandets framtid och vår samarbetspartner var Kauppalehti. Andelsbankerna glömmer inte heller bort barn och unga. Hippo-skidtävlingarna har etablerat sig som ett betydande vintersportevenemang för barn. Årligen deltar tusentals barn i Hipposkidtävlingarna. OP-gruppens riksomfattande teckningstävling är mycket populär. I år skickades över 60 000 bidrag till tävlingen. Då det gäller unga samarbetar vi aktivt med bl.a. 4H-organisationen och De Ungas Akademi. De Ungas Akademi har i år startat bl.a. gymnasieprojektet Proto som stöder projektbaserade studier i gymnasiet. OP-gruppen stöder med välgörenhetsdonationer finländska organisationer och regional verksamhet på olika håll i Finland. Andelsbankerna strävar efter att stödet så bra och direkt som möjligt skall gynna bankens eget verksamhetsområde. Andelsbankerna fattar lokalt beslut om välgörenhetsdonationer och kontaktar ofta på eget initiativ sådana
Jasmina Heikkinen (serien för 6 8-åringar) Miska Heleneva (serien för 6 8-åringar) Pirkka Lepola (serien för 11 13-åringar) Valma Eronen (serien för 9 10-åringar) Tuomas Manninen (serien för 6 8-åringar) SEGRARE I TECKNINGSTÄVLINGEN ÅR 2004. ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET Humorn känner inga gränser. organisationer vilkas verksamhet mest gynnar bankens eget område. OP-gruppen ger också årligen en riksomfattande välgörenhetsdonation. OPgruppen väljer objektet på eget initiativ efter noggranna utredningar. På samma sätt gör man beträffande OP-Fondbolagets donationer som riktas i synnerhet till miljöärenden. I år går OP-gruppens riksomfattande välgörenhetsdonation till Föreningen för Mental Hälsa i Finland. Med donationen försöker man främja mentalvårdsarbetet och stimulera åldringar runt om i Finland. OP-Fondbolagets donationer, som inleds år 2005, anknyts till fonden OP-Hållbar Utveckling och fondens verksamhet år 2005. OP-gruppen fungerar också som sponsor. Regionala sponsorobjekt väljs inte enbart på basis av synlighet och markandsföringsfördelar. I valet fäster vi också uppmärksamhet vid vilken verksamhet som orten vill upprätthålla och utveckla. Via regional sponsorverksamhet stöds både idrott och kultur. I den riksomfattande sponsoreringen koncentrerar sig OP-gruppen på kulturobjekt. OP-gruppen stöder Operafestivalen i Nyslott, Tangomarknaden i Seinäjoki, Kammarmusikfestivalen i Kuhmo, Arbetarmusikfestivalen i Valkeakoski och Helsingfors Festspel. OKOs konststiftelse stöder också kulturen. Konststiftelsen äger värdefulla stråkinstrument som lånas ut till begåvade unga musiker. Det finns flera rariteter bland stråkinstrumenten såsom Antonio Stradivarius-fiolen Irländaren, som just nu används av Pietari Inkinen. Under årens lopp har OKOs konststiftelse utvidgat sin instrumentsamling. Senast år 2004 skaffades en ny cello: en Nicolas Lupot från år 1795. Den byttes mot den John Terry-cello från år 1989 som stiftelsen tidigare ägde. Det finns mindre än tio kända Lupot-cellon i hela världen.
Fiolen som tystnat spelar igen. Samlaren Harry Wahl och violinisten Onni Suhonen. Harry Wahl var en förmögen trävaruhandlare och ivrig samlare från Viborg. Han var en erkänd och skicklig seglare och han hade placerat stora summor bl.a. i värdefulla lustjakter. Mot slutet av 1910- talet mitt under världskriget blev Wahl förtjust i värdefulla instrument och började ivrigt samla sådana. Han sålde rentav några av sina båtar för att kunna skaffa de instrument han verkligen ville ha. Wahl lyckades utvidga sin instrumentsamling så att den blev unik. Samlingen omfattade tiotals instrument, bl.a. värdefulla fioler och cellon från 1500-, 1600- och 1700-talet. Några av instrumenten var verkligt värdefulla rariteter det fanns t.ex. flera instrument av Stradivarius. Av dem var den mest betydande kanske "Irländaren" (The Irish) från år 1702. Irländaren hör till världens fåtaliga fioler av toppklass. Antonio Stradivari (1644 1737) byggde cirka tusen fioler under hela sitt liv och av dessa finns cirka 550 kvar ännu idag. De präglas alla av ytterst noggrant arbete av toppkvalitet. Stradivari byggde Irländaren under sin glansperiod, som anses ha börjat år 1700 och pågått i ett kvartssekel. Wahl förvarade sin samling omsorgsfullt i släkten Wahls hus och han var mån om att inte lämna ut uppgifter om samlingen. Några skickliga musiker lät han dock komma och titta på sin samling, bl.a. violinisten Onni Suhonen, som kom att känna Wahls instrument mycket bra. Wahl hjälpte senare Onni Suhonen att komma utomlands och studera fiolspel under ledning av stora mästare. Senare blev Suhonen själv berömd som violinlärare och han har undervisat flera av Finlands toppviolinister. Via dem har alla finländare fått ta del av arvet efter Wahl, Suhonen och Stradivari. Irländaren blir stum. I år har det gått exakt 60 år sedan Viborg erövrades i slutet av fortsättningskriget. Vi var dock tvungna att överlåta Viborg redan för första gången vid slutet av vinterkriget. Då bombades staden kraftigt och den måste evakueras. Bombningarna och fienden hotade också Harry Wahls omåttligt värdefulla instrumentsamling. Under vinterkriget lämnade Wahl staden, men tog inte med sig sin egendom, eftersom han inte trodde att Viborg var allvarligt hotat och inte heller att hans egendom skulle råka i främmande händer. Till allt tur kände Onni Suhonen till Wahls samling och visste hur värdefull den var. Suhonen befann sig i Viborg under vinterkrigets bombningar och skred genast till verket. Han kontaktade skyddskåren för att kunna rädda fiolerna från det wahlska huset. Hela samlingen fick inte plats i den bil som Suhonen hade tillgång till, men tack vare hans expertis kunde 29 av samlingens värdefullaste instrument räddas. Under slutskedet av vinterkriget var striderna och bombningarna hårda. Suhonen hade problem med att hitta en ny lämplig förvaringsplats för instrumenten. Redan då var det meningen att vägarna för de finländska bankerna och Wahls värdefulla instrument skulle korsas, eftersom det fanns planer på att förvara instrumenten i ett bankkontor i S:t Michel. Utrymmet visade sig dock vara för litet och olämpligt för instrumentförvaring. Mötet mellan Wahls instrument och en finländsk bank fick således vänta. Slutligen placerades instrumenten på Inkilä gård i Jockas. Senare fördes de via Helsingfors till Stockholm. Då Harry Wahl kom till Inkilä gård var han till att börja med missnöjd över att hans värdefulla samling hade flyttats bort från den wahlska gårdens låsta förrådsrum. Wahl fick dock finna sig i ödet, eftersom Viborg måste överlåtas. Wahl fick alltså behålla de instrument som Suhonen räddat, men resten av samlingen förlorade han precis som en hel del av sin övriga värdefulla egendom. Harry Wahl var mycket deprimerad över förlusterna, och levde inte länge härefter utan dog under fortsättningskriget. Som tack för att Suhonen räddat instrumenten gav Wahl honom en värdefull Amati-fiol. Den var länge den enda fiolen ur Wahls samlingar som fanns kvar i Finland, eftersom resten av instrumenten såldes till Förenta staterna. Där köptes de till privatsamlingar och som placeringar. Några instrument ham-
nade också hos kända musiker, men om de nya ägarna till samlingens pärla, Stradivarius Irländare, fanns inga uppgifter. Därför förblev den här fiolen länge stum också för samlarna. Den stumma fiolen spelar igen. År 1986 råkade violinist Yoshiko Arai befinna sig i en musikaffär i Tokyo då en amerikansk samlare erbjöd en Stradivarius-fiol för försäljning. Samlaren nämnde att fiolen också varit i Finland. Yoshiko blev intresserad av fiolen och ringde till sin man, professor Seppo Kimanen, och berättade om fiolen för honom. Professor Kimanen kontrollerade fiolens ursprung av Olli Suhonen, som då ännu levde, och av violinist Anja Ingnatius, som hade spelat på fiolen för länge sedan. Fiolen visade sig verkligen vara den försvunna Irländaren. Efter många olika skeden erbjöds Stradivarius-fiolen till OKOs konststiftelse, som i medlet av 1980-talet systematiskt började stöda finländsk konst. Efter att ha övervägt saken beslöt OKOs konststiftelse köpa tillbaka Irländaren till Finland och på samma gång utvidga sitt konstinnehav från bildkonst till instrument. Det äldsta instrumentet i OKOs konststiftelse är en Giovanni Grancinocello från år 1698. Samlingens pärla är ändå utan tvivel Irländaren. Den har använts av flera finländska toppmusiker, senast av Pekka Kuusisto och Pietari Inkinen. Också Olli Suhonen hade möjlighet att spela på fiolen, som låg honom mycket nära hjärtat, och jämföra den med den kopia av fiolen som han själv ägde. Att skaffa tillbaka Wahls Irländare till Finland var en betydande kulturgärning. Den är inte bra av toppkvalitet och värdefull utan också ett stycke finländsk kulturhistoria: en erkänsla för det som Harry Wahl och Onni Suhonen åstadkommit.
www.andelsbanken.fi www.oko.fi/svenska