9
10
2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har gjorts. Problem ORDINATION En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen skall anges som antal tabletter eller andra avdelade läkemedeldoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det blir nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Internationella enheter skall vid läkemedelsordinationen förkortas med E. SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7 Entydig ordination Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper Kontinuerlig ordination (L) Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. Tillfällig ordination 11
ORDINATION Muntlig ordination Telefonordination I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt signeras den av ordinerande läkare. Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv. Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifter används. SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 6 Generella direktiv Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antal tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedlet som ordineras enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2000:1(M) 3 kap. 9 För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas. De generella direktiven förvaras lämpligen i pärmen "Läkemedel på avdelning" och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. Utbyteslista En aktuell lista över läkemedel som kan utbytas mot andra med samma innehåll, synonymer, fås från apoteket. Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga behandlings-pm, t ex för akutbricka). Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter som ordinerats en annan synonym. Rapportsystem Alla ordinationer ska anges på journalhandling. Läkemedelsbehandlingen dokumenteras på separat journalblad upptagande enbart läkemedel (läkemedelsjournal). Journalen ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får ej förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t ex för antikoagulantia, diabeteslista, cytostatikakort och dagliga ordinationsblad på IVA). Detta innebär att - såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument - journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag - registrering sker när ordinerade läkemedel tillförts. 12
Ordinationshandling framtagen av läkemedelskommittén tillgodoser författningsmässiga krav. ORDINATION Läkemedelsjournal: Sedan 1997 använder länssjukvården läkemedelsjournal utformad av Standard System som i ovanstående exempel. 13
ORDINATION Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen finns att beställa från levererande apotek. Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheter, t ex för barnsjukvård, kirurgi och medicin. > användes för att markera vilka läkemedel patienten står på vid intagningstillfället. Datum : användes då nya läkemedel ordineras Två olika > : metoder används för att skriva ordinationer: "Gångermetoden" och "Plusmetoden" Exempel: Doseringstider 08.00 14.00 20.00 "Plusmetoden" 1+ 1 + 0 1 1 1 + 1 + 2 1 1 2 0 + 1 + 0 1 0 + 1 + 1 1 1 0 + 0 + 1 1 0 + 0 + 2 2 "Gångermetoden" 1 x 1 1 2 x 1 2 1 x 2 1 1 1 x 3 1 1 1 Vid avvikande doseringsintervall används nedanstående system för ökad klarhet. Doseringsintervall Utgångspunkt för angivna doseringsintervall är 8.00 v. 2 t. varannan timme v. 3 t. var tredje timme o.s.v. v. 2 d. varannan dag v. 3 d. var tredje dag o.s.v. v. 1. v varje vecka v. 2 v. varannan vecka o.s.v. v.1 m. varje månad v. 2 m. varannan månad v. 3 m. var tredje månad o.s.v. 14
15
16
17