3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN. Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr

Relevanta dokument
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Läroplan för förskolan

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

Statens skolverks författningssamling

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Statsrådets förordning

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Handlingsplan GEM förskola

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Arbetsformer - (Multiple Items)s profil

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan för studie- och yrkesvägledning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Nuvarande värdegrund i skolorna är bra. Centrala värden som grund för verksamheten

Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Svensk författningssamling

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen

Elevens utvecklingsmål

Tänket bakom filmserien

Grundskolans ämnen och ämneshelheter

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

1. Miljöfostran in Ingå

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Scouternas gemensamma program

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Koppling till läroplanen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Barn- och ungdomsplan

Transkript:

3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr 16.1.2004 Definition: En värdegrund är summan av de influenser vi bygger våra värderingar på. De värden som den grundläggande utbildningen i Nykarleby vill utgå ifrån baserar sig på respekten för de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, ett demokratiskt tänkande, individens fri- och rättigheter och ett accepterande av den kulturella mångfalden. Vår existens på jorden med jordklotet som unik livsmiljö, naturens olika livsbetingelser och vårt gemensamma ansvar för allt levande och för vår omgivning, ger de yttre ramarna för våra liv och våra ställningstaganden. Den finländska kulturen, som den tagit och fortfarande tar sig uttryck både nationellt och regionalt, den kristna kyrkans tusen år av påverkan och vår finlandssvenska, lokala kulturidentitet ger den inre förankring som undervisningen och fostran vill bygga sitt hus på. De mänskliga rättigheterna enligt FN:s deklaration Respekt för natur, miljö och allt levande Kristna värderingar som de uttrycks i våra folkkyrkor Den demokratiska idén Individens frihet under ansvar Respekt för den kulturella mångfaldens rätt att existera och utvecklas ALLAS LIKA VÄRDE och LIKA RÄTT TILL FOSTRAN, UTVECKLING OCH UNDER- VISNING Internationella influenser via media och direkta kontakter Den finländska kulturidentiteten med påverkan både från öst och väst Den finlandssvenska kulturidentiteten som minoritet Den regionala kulturidentiteten som majoritet, med lokala dialekter och traditioner Utgångspunkter s.1

3.2 UTBILDNINGENS UPPGIFT OCH IDÉ Hänvisning till punkt 2.2 i Lpgr 16.1.2004 Den grundläggande utbildningens uppgift är att ge alla barn och unga i Nykarleby bästa möjliga grund inför framtiden. Därför måste skolans uppgift vara både att fostra och att utbilda. Å ena sidan skall den grundläggande utbildningen ge möjlighet till en bred allmänbildning, specifika ämneskunskaper, studietekniska färdigheter och beredskap för livslångt lärande. Men skolan skall också stödja elevens sociala utveckling både som individ och som samhällsmedlem. En sund självkänsla och en trygg identitet ger de bästa förutsättningarna för att hitta den egna platsen i en föränderlig värld. Genom all undervisning skall en tydlig och sammanhängande linje gå. Den intellektuella, men också emotionella, kunskapen om våra värderingar, vårt kulturarv och våra handlingssätt ska läras ut från dag ett i förskolan, genom alla skolåren ända fram till sista dagen i åk 9. Det som börjar i lekens form ska utvecklas och förstärkas så att det så småningom blir till elevens personliga referens- och reaktionsmönster. Det överflöd av information som strömmar över oss idag behöver sållas. Därför måste eleverna också läras att tänka kritiskt, tänka själv och sedan ta ansvar för sina åsikter. Grundutbildningens uppgift kan sammanfattas enligt följande: Skolan skall hjälpa varje elev till ansvar för sig själv och sitt liv, men också för medmänskorna en sund självkännedom om de egna starka och svaga sidorna en stark identitet som österbottning, finlandssvensk och finländare goda grundkunskaper och färdigheter ett kritiskt och självständigt tänkande en vilja till kontinuerlig utveckling insikt om de globala sammanhangen och vårt gemensamma ansvar för världen Skola och utbildning handlar inte bara om mätbara kunskaper och färdigheter. All kunskap är värdefull på sitt sätt, men ett stabilt rotsystem, fast förankrat i den närmiljö där vi finns, och en insiktsfull kännedom om vem jag själv är och om vem min nästa är, ger sammantaget det bästa utgångsläget inför framtiden. Utbildning och bildning. Kunskaper och mognad. Självkännedom och självtillit. Utgångspunkter s.2

3.3 MÅLEN FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING Målet för all fostran och undervisning inom den grundläggande utbildningen i Nykarleby är EN HEL MÄNNISKA Med en hel människa avses här en människa som känner och accepterar sig själv som den hon är - med styrkor och svagheter är villig att hela tiden arbeta med sig själv och sina brister ser sunt på de resurser hon fått och de möjligheter som finns utgående från detta gör någonting positivt av och med sitt liv Vi lever i en värld och ett samhälle som hela tiden ger oss dubbla budskap. I de spänningsfält som uppstår mellan de goda förhoppningarna och föresatserna å ena sidan och den ofta krassa verkligheten å andra sidan ska vi alla leva och fungera. Därför har vi valt att beskriva målen för fostran och undervisning så här: I vågskålarna ligger alla våra drömmar, förhoppningar, önskningar, förväntningar, viljor, lustar, tankar och planer inför framtiden realiteterna; vårt sociala arv, talanger, begåvningar, styrkor, svagheter, svårigheter, yttre och inre krav, samhällets förväntningar, tävlingsmentaliteten Vågen skall balansera, väga jämnt, för bästa möjliga utgångsläge inför vuxenlivet. Utgångspunkter s.3

Då har den unga människan realistiska förutsättningar att se sig själv, acceptera vem han/hon är, inse sitt egenvärde och tro på sin egen förmåga uppskatta andra människor, acceptera dem och deras rätt till liv och värde se sin roll som en bland andra ta ansvar för sitt liv, sitt leverne, sitt lärande tillägna sig nödvändiga kunskaper och färdigheter för en fortsatt och livslång utveckling ta till sig goda seder och ett gott uppförande hitta sin identitet som Nykarlebybo, som finlandssvensk, som finländare fatta rätt beslut om utbildning och framtid hitta en egen plats i yrkeslivet och vuxenvärlden våga ha egna åsikter, fatta egna beslut och stå för dem våga uppta plats ta del i byggandet av det samhälle vi lever i bevara lusten till livet och nyfikenheten inför dess möjligheter Skolans roll är att tillsammans med alla andra vuxna undervisa, fostra, lära, hjälpa, stödja, tillrättavisa, korrigera, trösta, uppmuntra, vara förebilder, gå före men framför allt gå med på vägen. Hurudana borde vi alla bli? Välj själv bland adjektiven! Ansvarstagande Belästa, barmhärtiga Civiliserade Disciplinerade Engagerade, empatiska Fantasifulla Globalt medvetna Hänsynsfulla Intresserade Jordbundna och handfasta Kreativa, kritiska, konstruktiva Lekfulla Målmedvetna, mänskliga Nutidsorienterade Omutbara Positiva pensionärer Qulturellt begivna Renhjärtade Samarbetsvilliga, självständiga, socialt begåvade, sunda Trygga Utvecklingsbara Världstillvända och frånvända (ibland) X-tra stöttåliga Ytbehandlade Zorro-minded Åtråvärda åldringar Ärliga Önskebarn Utgångspunkter s.4

3.4 TIMFÖRDELNINGEN Statsrådet har avgett en förordning (Nr 1435/20.12.2001) om ny timfördelning inom den grundläggande utbildningen i Finland. Se nästa sida. Enligt beslut i svenska skolsektionen (19.3.2003, 14.5.2003, 22.3.2006 och 19.05.2008) är Nykarlebys timfördelning för åk 1 9 följande: Läroämne Åk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Modersmål och litteratur 7 7 6 4 4 5 3 3 3 A-språk (finska) - - 3 3 2 3 3 3 3 B-språk (engelska) 2 2 2 B-språk (tyska) - - - - - - Ingår i valfria ämnen (6vt) Frivilligt A-språk (engelska) - - - 1 3 2 2 2 2 Matematik 3 3 4 4 4 4 3 4 3 Miljö- och naturkunskap 2 2 2 3 Biologi och geografi 2 1 2 2 3 Fysik och kemi 1 1 2 2 3 Hälsokunskap 0,5 1,5 1 Religion/livsåskådningsk. 1 1 1 2 1 2 1 1 1 Historia och samhällslära - - - - 2 1 2 3 2 Musik 1 1 1 1 1 1 1 Bildkonst 1 1 1 1 1 1 2 Slöjd 1 1 2 2 2 2 3 Gymnastik 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Valbart konst- och färdighetsämne 1 1 1 1 3 3 Huslig ekonomi - - - - - - 3 Elevhandledning - - - - - - 0,5 0,5 1 Valfria ämnen - - 1 - - - - 6 6 Elevens minimitimantal 19 19 24 24 28 28 30 30 30 Denna nya timfördelning gäller från 1.8.2003 för åk 1 2, från 1.8.2004 för åk 3 6 och från 1.8.2005 för åk 7 9. För närmare detaljer om ämnesbalkar och etappmål hänvisas dels till grunderna för den nya läroplanen, dels till bifogat dokument benämnt Nykarlebys timfördelning inom den grundläggande utbildningen. För de skolor som arbetar enligt växelkurser i åk 3 4 och åk 5 6 finns där inkluderat en särskild timplan för detta. De elever som av någon anledning inte börjar med A-språket engelska i åk 4 kan i stället läsa engelska som B-språk i åk 7 9 och då ha 2h/vecka. Utgångspunkter s.5