YTTRANDE 1(8) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-06-27 324-1071/2016 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2016-05-12 N2015/09098/FÖF (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att bereda en ansökan om tillstånd enligt lag (1966:314) om kontinentalsockeln för nedläggning av sjökabelförband i Öresund, Helsingborgs kommun, Skåne län Ärendet Mellan Helsingborg och Helsingör finns idag fyra stycken befintliga 132 kv sjökabelförband, som ägs och drivs av E.ON Elnät Sverige AB och Energinet.DK, och som ingår i det samnordiska överförings- och elhandelssystemet. Den tekniska livslängden på dessa sjökabelförband börjar närma sig slutet och behöver därför bytas ut. Av E.ON Elnäts ansökan framgår att dessa kan och bör ersättas med två stycken nya 132 kv sjökabelförband med grövre kabeldimensioner. När de nya kabelförbindelserna tagits i drift kommer befintliga sjökabelförband att avvecklas. Den planerade sträckningen på svensk kontinentalsockel har en längd på 2,8 km och hela den ansökta sträckningen ligger inom svenskt territorialhav. De nya sjökabelförbanden är s.k. treledarkablar och har en diameter på ca 20 cm. De har en längd som når hela vägen över Öresund så att skarvning undviks. Regeringen har genom beslut den 12 maj 2016 uppdragit åt Sveriges geologiska undersökning (SGU) att bereda ärendet genom att inhämta underlag och remittera ansökan samt avge ett eget yttrande med förslag till regeringens beslut. Den ansökta verksamheten I E.ON Elnät Sverige AB:s rubricerade ansökan om tillstånd enligt lag (1966:314) om kontinentalsockeln att nedlägga sjökabelförband återfinns en teknisk beskrivning (TB) samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samma MKB återfinns i E.ON Elnäts ansökan daterad den 8 december 2015 till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt enligt 9 och 11 kap miljöbalken till anläggande och drift av de nya sjökabel- och markkabelförbanden.
2(8) De nya sjökabelförbanden planeras att förläggas norr om befintliga sjökabelförband, enligt figur 1, med ca 200 m inbördes avstånd. Kablarna är s.k. treledarkablar där tre enledarkablar är sammanförda och buntade till ett kabelförband med ca 20 cm diameter. Kablarna är isolerade av tvärbunden polyeten (PEX) och förväntas ha en livslängd på 40 år. Sjökabelförbanden kommer, enligt ansökan, att spolas ned till ca 1 meters djup i sandig botten. Tillräcklig täckning kommer att följas upp med några års mellanrum. I områden med hård lera eller kompakt sand med mycket sten kommer sjökabelförbanden att läggas i förgrävda rännor. På vattendjup under 18-20 m kommer en konventionell grävmaskin från pråm att användas där kabelrännorna blir ca 1-1,5 m breda och 1-1,5 m djupa. På större djup används en undervattensrobot med ett grävhjul vilket ger kabelrännor med ca 0,6-0,7 m djup och bredd. I mycket hård botten, såsom skiffer eller sandsten, läggs sjökabelförbanden i en ränna som fräses i förväg med en naturlig återfyllnad. Anläggandet planeras att påbörjas under 2017-2018 och kommer att pågå under vår/sommarhalvåret då väderleken är mest gynnsam. Arbetet beräknas till ett antal veckor och sjökabelförbanden nedläggas vid ett enda tillfälle. Remissinstanserna Ansökan har remitterats till Boverket, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Skåne, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Sjöfartsverket, Statens maritima museer (SMM), Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI), Transportstyrelsen och Helsingborgs kommun. Ingen av remissinstanserna har avstyrkt ansökan vissa remissinstanser har dock haft några erinringar och framfört önskemål om att tillståndet förenas med vissa villkor.
3(8) Boverket och Kammarkollegiet har inte svarat på remissen och Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, MSB, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Polismyndigheten, SMM och Säkerhetspolisen har alla anfört att man antingen inte har något att erinra mot att tillstånd ges, tillstyrkt ansökan eller har avstått från att yttra sig. Energimarknadsinspektionen har inga synpunkter i frågan om tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln. Försvarsmakten önskar att i ett så tidigt skede som möjligt delges information om vilka parter som kommer att utföra de åtgärder ärendet omfattar. E.ON Elnät AB bör även bereda Försvarsmakten möjligheten till samråd i det avseendet. Om ovanstående åtgärder inte vidtas i rubricerat ärende bedömer Försvarsmakten att det utgör en påtaglig risk för skada på riksintresse för totalförsvarets militära del (3 kap. 9 miljöbalken ). Helsingborgs kommun bedömer att den förslagna dragningen är förenlig med gällande planer. Kustbevakningen har inga synpunkter på det förestående arbetet som sådant, eller på samrådsunderlaget, men vill framföra några saker med utgångspunkt i Kustbevakningens verksamhetsuppgifter. För att underlätta för Kustbevakningen att planera sin verksamhet och säkerställa en tillräckligt hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss, bör myndigheten med så god framförhållning som möjligt informeras om tidpunkterna för arbetets start och avslutning, samt om vilka fartyg som ska användas. Verksamhetsutövaren bör vidare åläggas att alltid kontakta Kustbevakningen om olja eller andra skadliga ämnen kommer ut i vattnet i samband med arbetet, eller vid överhängande fara vid sådant utsläpp. Länsstyrelsen i Skåne har i yttrande till mark- och miljödomstolen i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken framfört synpunkter kring planerade åtgärder. Länsstyrelsen i Skåne har i allt väsentligt haft synpunkter som hanteras inom ramen för sagda prövning, däribland kravet på kompetensåtgärder,
4(8) men vill även i det här sammanhanget påpeka att påverkan på ålgräsängar och tumlare måste minimeras. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet och hänvisar till Länsstyrelsen som bäst hanterar de statliga kulturmiljöintressena. Sjöfartsverket tillstyrker utläggning av rubricerade kabelförband i enlighet med ansökan och hänvisar i övrigt till den prövning som görs i mark- och miljödomstolen och till prövningen i enlighet med ellagen. SMHI anser, liksom i tidigare yttrande, att det är positivt att gamla oljefyllda kablar byts ut mot nya kablar utan olja, skärskilt då de förra redan hunnit börja läcka. Under de nya sjökablarnas tekniska livslängd väntas en inte obetydlig ökning av havsnivån, vilket leder tillökad strandnära erosion och översvämningsrisk. Detta bör beaktas vid val av ledningsdragning samt förläggning av kopplingspunkter mellan sjö- och landförlagd kabel. SMM anser att, då Länsstyrelsen i Skåne meddelat att det inte finns några hinder ur arkeologisk synpunkt för det planerade arbetet, finns inget att erinra mot det planerade arbetet. Transportstyrelsen har inget att erinra mot ansökan som sådan. Den aktuella ansökningshandlingen är i sak lika med det som Transportstyrelsen tidigare yttrat sig om gällande miljöprövning hos mark- och miljödomstolen samt den ansökan om koncession som lämnats in till Energimarknadsinspektionen. I båda fallen ser Transportstyrelsen positivt på den riskanalys som sökande tagit fram för sjöfarten och utifrån den föreslår åtgärder för att minimera dels konsekvenser/påverkan och dels riskerna för sjöfarten. Transportstyrelsen tillstyrker att dessa åtgärder ska följas. Transportstyrelsen vill påpeka att det är mycket viktigt att samråd kring anläggningsfasen tidigt inleds med sjöfartsverket (NtM/MSI, Lotsområde Malmö, Sound VTS) och Kustbevakningen samt danska sjöfartsmyndigheter så att de säkerhetshöjande åtgärderna för sjötrafiken (inklusive information till annan sjötrafik) kan planeras och koordineras i god tid. Vidare ska kabelläggnings-
5(8) aktiviteter med begränsad manöverförmåga i trafiksepareringssystemet undvikas vid nedsatt sikt så långt det är möjligt. E.ON Elnät Sverige AB:s bemötande av inkomna yttranden Inkomna remissvar har tillsänts E.ON Elnät Sverige AB för möjlighet till yttrande. Yttrande har inkommit till SGU den 15 juni 2016. E.ON Elnät har däri anfört bl.a. följande: E.ON konstaterar att merparten av inkomna synpunkter till sin art och omfattning är likartade med de som myndigheterna framfört i tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Dessa synpunkter tillgodoses därför inom ramen för denna prövning, se E.ONs yttrande till mark- och miljödomstolen. Såvitt avser Försvarsmaktens yttrande avseende risk för påtaglig skada på riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap. 9. miljöbalken), har E.ON ingen erinran mot att så snart upphandlingen av entreprenör för undervattensarbetena är avslutad delge information till Försvarsmakten om vilka parter som kommer att utföra dessa arbeten. Geologiska förhållanden SGU:s bedömning av de geologiska förhållandena baseras på den geologiska kartläggning SGU har genomfört i Öresund under 1970- och 80-talen samt i projektet Skånestrand under åren 2012-2014. Grunddata har samlats in i Öresund för presentation av maringeologiska förhållanden i skala 1:100 000 och i projektet Skånestrand i skala 1:25 000, se figur 1. Dessutom har resultaten från bottenundersökningarna i ansökan beaktats. Den planerade sträckningen av sjökabelförbanden passerar, från land i öster, på de grundare delarna, sedimentär berggrund bestående av skiffer/sandsten från Juratiden med lager, från någon decimeter till någon meters mäktighet, av lera, sand, grus, sten och block. Ca 0,5 km från land förekommer en kil av morän som dominerar i den översta delen av havsbottnen med ytlager av sand och grus. I det lite djupare området, ca 1 km från land, förekommer postglaciala lergyttjor/gyttjleror. I den västligaste delen av svenskt vattenområde, ca 1 km från territorialgränsen, förekommer sand och grus som stundtals är under rörelse.
6(8) Figur 1. Översikt avseende geologiska förhållanden, påverkansfaktorer och infrastruktur längs kabelsträckningen. Bottenmaterial redovisar det sediment eller bergart som dominerar i den översta metern av havsbottnen. Tunt ytlager av bottenmaterial redovisar de tunna lager av sediment med mäktigheter mindre än 50 cm som förekommer i den direkta bottenytan.
7(8) Gällande rätt SGU konstaterar att ansökan avser undersökningar av havsbotten samt utläggande av elkablar på havsbottnen inom allmänt vattenområde. Sedan 2013 gäller samma regler i kontinentalsockellagen för utläggande av undervattenskabel inom svenskt territorium som för utforskande av kontinentalsockeln vilket framgår av 2 b samma lag. Ansökan ska således prövas enligt 3 kontinentalsockellagen. Vid en sådan prövning ska även 2 kap. och 5 kap. 3 miljöbalken tillämpas. Ett tillstånd enligt kontinentalsockellagen ska, enligt 4, förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser samt trygga säkerheten. Villkoren kan bland annat avse åtgärder för att förebygga luft- eller vattenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, bevara fyndigheter eller borrhål eller skydda sjöfarten eller fisket. De kan avse sättet att leda företaget, utföra arbetet, utforma anläggningar på kontinentalsockeln för arbetena eller använda produkterna. Villkoren kan också avse krav på kartor över arbetena, provtagningar och rapportering av verksamheten. Något krav på att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning finns inte. SGU:s bedömning Påverkan SGU bedömer att nedläggning av de planerade sjökabelförbanden på svensk kontinentalsockel endast i begränsad omfattning påverkar den geologiska miljön i sträckningsområdet. Påverkan kan inträffa under grävning samt vid nedläggning av kabel i områdena med postglaciala leriga/gyttjiga sediment genom att finkorniga sediment där suspenderas och sprids. Vidare kan en viss uppluckring av leriga sediment i vissa områden längs kabelsträckningen ske, vilket gör dem mer åtkomliga för vågerosion. Uppluckrade och exponerade leriga sediment kan resultera i återkommande vattengrumling vid stormtillfällen fram till dess att ett nytt skyddande residualskikt av grus och sten bildats på lerorna. De grundare områden, närmast kusten är, liksom strandlinjen, starkt exponerat för påverkan från havsvågor och bottenströmmar. Naturliga erosionsskydd i form av block och sten som avlägsnas vid de planerade arbetena bör återställas för att förebygga erosion. SGU
8(8) bedömer dock att dessa påverkansfaktorer bör vara begränsade, både i omfattning och tid. Vid täckandet av sjökabelförbanden på havsbottnen bör det täckande materialet läggas så att stopp för naturlig sedimenttransport inte uppkommer, vilket bl.a. skulle kunna leda till sandbrist i vissa områden. Vidare bör materialet ha en liknande fraktion som det naturliga längs med kabelsträckningen, såväl från ett sedimentdynamiskt perspektiv så att t.ex. ingen erosion och transport uppkommer och skadar kablarna, som att substratet för växter och djur inte förändras. Utläggning av sjökabelförbanden, i de områden där gyttjelera utgör havsbottnen längs med sträckningen, torde orsaka en uppgrumling av finsediment och organiskt material och därmed kan även en remobilisering av miljögifter som eventuellt finns bundna i dessa sediment ske. Halten av miljöföroreningar i gyttjeleran bör därför fastställas innan verksamheten påbörjas. Då det är frågan om ett område med en omfattande fartygstrafik bör analys av sedimentens innehåll av TBT ingå i en sådan undersökning. Om dessa analyser ger vid handen att sedimenten är förorenade, alltså innehåller höga halter av miljögifter, klass 5 i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och högre, ska erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samråd med länsstyrelsen. Sammantagen bedömning SGU bedömer att nedläggandet av sjökabelförbanden endast i mycket liten grad kommer att påverka miljön i området. SGU har vidare uppfattningen att aktuell verksamhet kommer att kunna bedrivas inom ramen för de allmänna hänsynsregler som finns i 2 kap. miljöbalken. Det har heller inte framkommit att verksamheten skulle innebära att någon miljökvalitetsnorm inte följs. Sökanden är lämplig att handha ansökt verksamhet. SGU konstaterar att ingen av remissinstanserna motsatt sig att tillstånd meddelas. Ett tillstånd till utläggande av undervattenskablar inom Sveriges territorium enligt lagen om kontinentalsockeln bör förenas med villkor.