[Skriv text] Bilaga 3 B. Rewind Vänern AB

Transkript

1 [Skriv text] Bilaga 3 B Rewind Vänern AB Komplettering av ansökan enligt miljöbalken avseende påverkan på Natura-2000 området Klarälvsdeltat i samband med kabeldragning från planerad vindkraftspark vid Stenkalles grund i norra Vänern Arvika den 30 november 2011 Olle Grahn NordMiljö AB

2 Komplettering av Rewind Vänern AB:s ansökan enligt miljöbalken avseende påverkan på Natura-2000 området Klarälvsdeltat i samband med kabeldragning från planerad vindkraftspark vid Stenkalles grund i norra Vänern Rewind Vänern AB har hos mark- och miljödomstolen ansökt om anläggande av en vindkraftspark om maximalt 20 vindkraftverk vid Stenkalles grund i norra Vänern. Vindkraftverken kommer att vara sammankopplade med ett kabelsystem som sedan dras åt nordost mot Vindpark Vänern vid Gässlingegrund och därefter norrut enligt samma sträckning som kablarna från Vindpark Vänern in mot Skoghall i Hammarö kommun. I ansökan har fyra olika alternativa dragningar av kablarna vid landanslutningen redovisats. Huvudalternativet innebär att kablarna ansluts till Fortums ställverk vid Dingelsundet dit kablarna från Vindkraft Vänern anslutits. Antingen kan kabeldragningen ske parallellt med befintliga kablar i Dingelsundsådran eller dras in till Kråkviken, därefter grävas ner i marken och under Dingelsundsådran och vidare i kraftledningsgatan fram till ställverket. De två andra alternativen innebär att kablarna ansluts till ställverket vid Stora Enso Skoghalls Bruk alternativt fram till en ny ställverksbyggnad ansluten till 50 kv luftledningen på Akzo Nobels fabriksområde. I samband med att mark- och miljödomstolen remitterat ansökan till berörda myndigheter har länsstyrelsen i Värmland uttryckt önskemål om kompletteringar av ansökan enligt följande: Fyra alternativ för kabelanslutning till land redovisas. Flera olika möjligheter ges för på vilket sätt kabeln ska läggas ut. Kabeldragningen riskerar att medföra så pass omfattande påverkan att sökandes yrkanden i det avseendet bör preciseras. Underlaget i den delen är heller inte tillräckligt för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om ansvaret för detaljutformningen kan delegeras till tillsynsmyndigheten i samtliga fall. Den alternativa sträckning som innebär att kabeln tas iland vid Kråkviken ger enligt Länsstyrelsens bedömning den största påverkan på Natura 2000-området, eftersom den innebär ett ingrepp i skyddsvärd strandskog och Länsstyrelsen anser att det i detta alternativ krävs en prövning enligt 7 kap miljöbalken. Bolaget har utrett och övervägt de fyra presenterade alternativen och funnit att en sträckning där kablarna tas iland i Kråkviken för att därefter grävas ner och anslutas till Fortums ställverk är det mest ändamålsenliga alternativet (Figur 1 och 2). Alternativet att dra kablarna i Dingelsundsådran innebär vissa risker för skador på de befintliga kablarna från Vindpark Vänern då dessa är nedgrävda i kanten på älvgrenen på grund av förekommande båttrafik. Skall ytterligare fyra kablar grävas ner måste detta ske med stor försiktighet med påföljande höga kostnader och risk för skada på de befintliga kablarna. 2

3 Karlstads kommun har också framfört önskemål om att hålla farleden fri från kablar så att muddring av farleden till större djup kan ske. Om detta alternativ väljs kommer arbetena att utföras under en period då lek och vandring av asp och öring inte förekommer d v s under sen höst oktober-november alternativt att skyddsåtgärder vidtas för att minska grumlingen i samband med grävningsarbetena. Bolaget anser dock att denna sträckning bör finnas kvar som ett möjligt alternativ i ansökan. Anslutning av kablarna på Stora Ensos ställverk i Skoghall skulle innebära liten miljöpåverkan då kablarna kan förläggas på botten med betongvikter. Grävning kommer endast att ske på en kort sträcka inom fabriksområdet. Kapaciteten i Stora Ensos ställverk är emellertid inte tillräcklig för att ta emot produktionen från vindkraftparken, utan en anslutning skulle kräva en väsentlig utbyggnad av ställverket. En anslutning till Stora Ensos ställverk innebär även den nackdelen att anläggningen inte blir uppkopplad mot det allmänna elnätet utan till ett industrinät. Anslutningen blir då beroende av att verksamheten på Stora Enso finns kvar och inte ändras på något väsentligt sätt. Alternativet att dra kablarna till ställverket vid Akzo Nobel skulle vara tekniskt möjligt men verksamheten vid företaget har lagts ner och industriområdet är ute till försäljning. Dessutom är vissa jord- och lermassor i detta område kontaminerade med kvicksilver och miljöfarliga organiska ämnen vilket innebär risker för miljöpåverkan i samband med kabeldragningen. Detta alternativ kan endast bli aktuellt om styrd borrning sker för att undvika kontaminerade markområden. Det som talar för en anslutning vid Akzo Nobel är att en befintlig 50 kv luftledning finns mellan detta område och Fortums mottagningsstation i Dingelsundet. Eftersom fabriksområdet för närvarande saneras och nuvarande ägare planerar för en försäljning kan frågan om en eventuell anslutning av vindparken till området beslutas först sedan ägarförhållandena klarnat. Mot bakgrund av ovanstående är således huvudalternativet, att dra in kablarna i södra Kråkviken och vidare till Fortums ställverk. Bolaget önskar dock att mark- och miljödomstolen ger bolaget frihet att även välja alternativen Dingelsundsådran samt ställverket vid Skoghalls Bruk respektive Akzo Nobel. Huvudalternativet Kråkviken innebär att kablarna på öppet vatten sänks ner till botten med hjälp av betongvikter. Därefter grävs kablarna ner ca 150 m genom ett bladvassbälte och vidare genom ett lövkogsbestånd på en sträcka av ca 100 m. Kablarna dras vidare ca 50 m längs en grusväg fram till en kraftledningsgata som löper fram till Fortums ställverk. Ett mindre vattenområde samt vassbältet och lövskogen ingår i Natura 2000-området och det planerade naturreservatet Klarälvsdeltat fram till och med myrområdet norr om Dingelsundsådran (Figur 1och 2). Kraftledningen korsar Dingelsundsådran och längs denna finns öppen mark på södra sidan och ett myrområde på norra sidan som ingår i Natura området som har en bredd av ca 150 m. På den sträcka som utgöres av myr och öppen fuktig mark längs Dingelsundsådran läggs kablarna genom s k styrd borrning d v s en borrteknik där man med stor precision borrar under vattendraget och någon påverkan kommer således inte att ske i de våtmarker som ingår i Natura-2000 området och som omger Dingelsundsådran. Längs kraftledningsgatan, med undantag för Dingelsundsådran och de närmaste omgivningarna, 3

4 grävs kablarna ner i kanten, alternativt dras i rör som täcks med morän och jord. Dragning av kablarna i rör kommer att ske där berg förekommer. En detaljerad beskrivning av kabeldragningen har upprättats av CLEPS AB och redovisas i bilaga 3A. Enligt Länsstyrelsens kompletteringskrav anser man, som redovisats ovan, att det krävs en prövning enligt 7 kap miljöbalken. Enligt 7 kap 28 a krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde t.ex. Natura 2000-område. Enligt 28 b får tillstånd enligt 28 a lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Den fråga som inställer sig är huruvida kabelnedläggningen i Natura 2000-området, som också ingår i ett planerat naturreservat, kan genomföras på ett sådant sätt att de ovan redovisade kriterierna uppfylls. Enligt länsstyrelsens naturtypskarta för Natura-2000 området (Klarälvsdeltat) är Kråkviken och det aktuella området där kabeldragning planeras ske beläget i västra delen (Figur 1och 2). Området utgörs av ett vattenområde med ett innanför liggande bladvassbälte och en mindre lövskog vars Naturastatus betecknas övrigt icke Natura-typ bestående av icke Natura sötvatten, icke Natura öppen mark och icke Natura skog d v s området uppfyller inte kriterierna för någon specifik naturtyp. Den enda naturtyp som uppfyller kriterierna är ett skogsområde väster om det område där kabeldragning planeras vilket betecknas 9010 Västlig taiga. Enligt länsstyrelsen finns ingen basinventering genomförd i området och inga specifika skyddsvärda arter har utpekats. Icke Natura områdena ingår i Natura-2000 området då en översiktlig inventering indikerat att de i framtiden bedömts kunna utvecklas till fullgod Natura-naturtyp. Endast ett mindre område vid Dingelsundsådran, under kraftledningsgatan, har definierats som utvecklingsområde. Områdets berggrund består av granit och gnejs som ger magra växtbetingelser. Det förekommer även mindre områden med hyperit som innehåller kalkmineral som ger goda växtbetingelser speciellt i sluttningar med rörligt vatten. Enligt jordartskartan förekommer sandavlagringar i ett bälte på båda sidor om Dingelsundsådran. Som tidigare redovisats planeras kabeln att läggas genom bladvassbältet på minst 70 cm under bottenytan. Enligt kabelprojektören blir arbetsområdet maximalt 5 m. Detta innebär att det blir en kabelgata på en sträcka av ca 150 m med en beredd av 4-5 m genom bladvassbältet. I samband med grävningsarbetena vidtas skyddsåtgärder för att minimera spridningen av suspenderat material genom att lägga ut en länsa med skärmduk på en sträcka av m omedelbart utanför vassbältet. Bladvassen har hög tillväxthastighet med rotutlöpare, 1-1,5 m per år, och inom ett par år kommer området att återställas till ett ursprungligt vassbälte. 4

5 Figur 1. Naturtypskarta för Natura-2000 området Klarälvsdeltat (Länsstyrelsen Värmland) 5

6 Figur 3. Förstorad bild av Naturtypskarta. Den planerade kabelsträckningen är markerad med svart linje (Efter Länsstyrelsen Värmland). Från stranden och fram till grusvägen, ca 100 m, förekommer en fuktig lövskog bestående främst av al och björk samt tät sälgvegetation i strandzonen på gränsen till bladvassbältet. Några stickprover som togs på markskiktet i lövskogen visar att detta består av ett cm tjockt torvlager underlagrat av sand. Området där kabeldragningen planeras ske inom Natura 2000-området d v s vattenområdet, bladvassbältet och lövskogen uppfyller således inte, enligt det underlag som länsstyrelsen presenterat, naturvärdes-kriterierna för någon naturtyp. En dragning av kablar i detta område kan ske utan att någon avverkning behöver ske bortsett från enstaka träd då trädbeståndet i vissa områden är glest. I samband med grävningen kommer det ytliga humus- och torvlagret att schaktas bort och återföras efter att kablarna grävts ner. Detta torde inte innebära några bestående skador på ekosystemet i området eller hot mot någon art och inom några år är markskiktet helt återställt till sin ursprungliga status. Den vidare kabeldragningen sker därefter i dikeskanten på grusvägen på en sträcka av ca 70 m fram till kraftledningsgatan. I kraftledningsgatan torde det inte finnas några livsmiljöer, eller arter som är hotade och inte heller i ledningsgatan finns någon naturtyp som uppfyller kriterierna Fullgod Natura naturtyp utan området rubriceras som Icke Natura-öppen mark respektive Icke Natura-myr. I området på båda sidorna om Dingelsundsådran samt under denna kommer kablarna, som framgått tidigare, att dras med hjälp av styrd borrning. Arbetena med nedläggningen av kablarna planeras att genomföras under perioden augustinovember främst med hänsyn till att störningarna på fågelfaunan bör minimeras så långt som 6

7 möjligt. Några av de för Klarälvsdeltat utpekade fågelarterna har potentiella häckningsplatser i och i anslutning till det bladvassbälte där kablarna planeras att dras. Utifrån genomgång av handlingar rörande Natura-2000 området och det planerade naturreservatet Klarälvsdeltat, projekteringshandlingar i samband med kabeldragning, besiktning i fält samt kontakter med handläggare vid länsstyrelsen torde det vara möjligt att genomföra arbetena med kabeldragning in i Kråkviken alternativt Dingelsundsådran utan att detta medför att de livsmiljöer och de arter som avses skyddas utsätts för störning på det sätt som anges i 7 kap. 28 b p.2 MB. Följaktligen borde tillstånd enligt 7 kap. 28a MB kunna medges till att genomföra arbetena med kabeldragning enligt de två ovan redovisade alternativen d v s huvudalternativet Kråkviken respektive Dingelsundsådran då några naturtyper inte förekommer i området som uppfyller kriterierna för fullgod naturtyp. 7