Promemoria Felix Nordlind i samarbete med Åsa Andrae, ambassaden Peking LANDFAKTA PÄRLFLODSDELTAT (GUANGDONGPROVINSEN, OCH MACAO )
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 2(10) Pärlflodsdeltat i siffror, 2012 (om inget annat anges) Guangdongprovinsen Hongkong Macao Yta 179 800 km 2 1 104 km 2 29 km 2 Provinshuvudstad Kanton (Guangzhou) Hongkong Macao Regeringschef Hu Chunhua (partisekreterare) CY Leung Fernando Chui Folkmängd 108 milj. 7,2 milj. 568 700 Språk Mandarin, kantonesiska Engelska, kantonesiska Kantonesiska, portugisiska Valuta/växelkurs Renminbi (RMB) (1 RMB = 1,047 SEK, oktober 2013) Hongkongdollar (HKD) (1 HKD = 0,821 SEK, oktober 2013) Macau Patacas (MPtc) (1 MPtc = 0,797 SEK, oktober 2013) Arbetslöshet 2,5% (i städer, 2011) 3,5 % (augusti 2013) 1,9 % (kv 1 2013) BNP (total) 5 707 md RMB (904 md USD) 2 042 md HKD (263 md USD) 348 md MPtc (43,6 md USD) BNP-tillväxt 8,2% 1,5% 9,9% BNP/capita 53 599 RMB (8 370 USD) 283 611 HKD (51 173 USD) 612 274 MPtc (74 061 USD) Inflation 2,8% 4,5% (augusti 2013) 6,1% Viktigaste näringar Tillverkning Finans/bank, Kasinoverksamhet, turism transport/logistik, turism Varuexport 636 md USD 466 md USD 1,11 md USD (2011) Varuimport 479 md USD 487 md USD 8,83 md USD (2011) Handel med Sverige 12 201 milj. SEK 7 921 milj. SEK 81 milj. SEK Import från Sverige 8 784 milj. SEK 4 866 milj. SEK 54 milj. SEK Export till Sverige 3 634 milj. SEK 3 055 milj. SEK 27 milj. SEK Viktigaste importprodukter från Sverige Viktigaste exportprodukter till Sverige Järnmalm, obearbetad koppar, papper, mät- & kontrollinstrument Kläder & accessoarer, möbler, elektronik, plastprodukter, skor, textiler, keramik Lastbilar (22%), mät- & kontrollinstrument (12%), plast (9%),telekomutrustning (6%) Telekomutrustning (23%), kläder (18%) Svenska investeringar 78,7 milj. USD (2011) 305 md SEK 0 Investeringar i Sverige 46 300 USD (2011) N/A 0 Transportmedel(44%), stålprodukter (23%), telekom-utrustning (8,8%) Telekomutrustning (54%), strömställare mm (18%), skor (7,6%) Kantonprovinsens viktigaste städer i Pärlflodsdeltat, 2011 Befolkning (milj.) BNP/capita (RMB) Export (milj. USD) Kanton 12,0 102 374 56 468 Shenzhen 12,3 93 871 245 518 Dongguan 8,2 57 560 56 468 Foshan 6,3 104 488 39 091 Huizhou 4,3 48 980 23 122 Zhongshan 2,9 76 389 24 546 Zhuhai 1,6 88 004 23 977
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 3(10) Pärlflodsdeltat Den kinesiska regionen Pärlflodsdeltat (Pearl River Delta) är trots sin starka ekonomi och omfattande internationella handel relativt okänd för omvärlden som begrepp. Pärlflodsdeltat består av de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao, samt den centrala delen av Guangdongprovinsen. Regionen utgör mindre än 1 % av Kinas landyta, men mer än 10% av BNP. Regionen har ingen officiell gränsdragning men ligger storleksmässigt mellan Småland och Jämtland och har en befolkning som uppskattas till runt 120 miljoner. Regionens BNP skulle rankas som världens 15:e största, större än t.ex. Sydkorea, Mexiko och Turkiet. Pärlflodsdeltat har under en stor del av Kinas historia varit landets viktigaste centrum för internationell handel pga. det geografiska läget med närhet till Sydostasien och viktiga handelsrutter. Det som har gjort regionen till Kinas ekonomiska motor under de senaste 30 åren har dock varit den progressiva och reformvänliga ekonomiska politiken. Hongkong var under 156 år en brittisk koloni fram till 1997 och har därmed fått åtnjuta en mer öppen ekonomi och politik än resten av Kina. Liknande scenario gäller Macao som i över 400 år var en portugisisk koloni fram till 1999. Guangdongprovinsen har dock alltid varit en del av Kina, men under sent 1970-tal när Kina genomgick politiska och framförallt ekonomiska reformer under ledning av Deng Xiaoping fick Guangdongprovinsen gå i täten för de kraftfullaste ekonomiska reformerna. Provinsen fungerade som en testbädd för öppnandet av Kina och än idag räknas Guangdongprovinsen ofta som den mest liberala och progressiva provinsen i landet. Guangdongprovinsens ekonomi Zhuhai och Shenzhen i Guangdongprovinsen var två av fem städer i Kina som 1979 fick statusen särskild ekonomisk zon. Detta innebar att det blev betydligt enklare för utländska företag att handla med och framförallt investera i dessa städer. Antalet särskilda ekonomiska zoner utökades till andra städer i regionen och de ekonomiska reformerna avlöste varandra under 1990- och 2000-talet. Under 1980- och 1990- talet tog Guangdongprovinsen emot nästan hälften av alla utländska direktinvesteringar i Kina vilket har gjort provinsen till en hub för utländska företag i landet. Guangdongprovinsens viktigaste industri är tillverkning, i synnerhet elektroniska produkter. Provinsen har under 2000-talet kallats Världens fabrik vilket inte är en särskilt stor överdrift med tanke på
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 4(10) att provinsen står för en tredjedel av landets tillverkning och export. Guangdongprovinsen har sedan 1990-talet varit den del av Kina med störst export, och har det senaste decenniet varit den folkrikaste provinsen p.g.a. stor arbetskraftsinvandring. När Shenzhen 1979 blev en särskild ekonomisk zon hade staden en befolkning på 30 000 invånare, vilket jämfört med dagens 12 miljoner visar på en smått otrolig utveckling. Guangdongprovinsens BNP är idag i nivå med enskilda länder som t.ex. Indonesien, Holland och Turkiet. Mellan 2001 och 2010 var det den provins i Kina som hade snabbast växande ekonomi. År 2012 noterades en BNP-tillväxt på 8,2 % vilket kan verka mycket men i själva verket är lågt för provinsen, eftersom tillväxten under framförallt början av 2000-talet har legat stadigt över 13%. Den lägre tillväxten kan tillskrivas två orsaker: lägre internationell efterfrågan samt högre produktionskostnader. Provinsen drabbades hårt av den globala finanskrisen 2008, vilket ledde till en skarp ordernedgång för tillverkningsföretagen, och den har ännu inte hämtat sig fullt ut. Provinsens sårbarhet är tydligt kopplad till dess stora exportberoende. Provinsen stod för 31% av Kinas varuexport 2012. Det har främst tillverkats och exporterats arbetsintensiva produkter som befinner sig lägre ner på den ekonomiska värdeskalan, som exempelvis kläder och elektronikprodukter. I och med att produktionskostnader, i synnerhet löner, kraftigt har ökat i provinsen flyttar många företag sin produktion till andra provinser i Kina och länder i Sydostasien. Mot den här bakgrunden har Guangdongprovinsens regering infört en arbets- och industripolicy, som innebär att man ska sträva efter att ersätta den arbetsintensiva industrin med mer avancerad tillverkning av högteknologiska och kapitalintensiva produkter, samt satsa på tjänster såsom internationell sjöfart, logistik, handel och turism. Guangdongprovinsens viktigaste städer i Pärlflodsdeltat Kanton, Guangzhou på kinesiska, är provinshuvudstad och en av Kinas absolut viktigaste städer. Mätt utifrån BNP är staden tredje störst i Kina efter Shanghai och Peking. Kanton är södra Kinas politiska, kulturella och akademiska centrum och fungerar som ett nav för tåg- och flygtrafik. Staden planerar att bli en av Kinas ledande städer inom forskning och utveckling för att kunna bistå provinsens ekonomiska skifte uppför värdekedjan. Foshan ligger intill provinshuvudstaden Kanton och är ett viktigt export- och industricentrum och en av Kinas största möbelproducenter.
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 5(10) Staden har p.g.a. brist på utbildad arbetskraft problem med att klara av provinsens ekonomiska skifte uppåt i värdekedjan. Detta problem har försökt lösas genom högre integration med Kanton där utbildad arbetskraft finns. Det har bl.a. byggts en gemensam tunnelbana som ska underlätta resandet mellan de två städerna. Shenzhen gränsar till Hongkong och var Kinas första särskilda ekonomiska zon. Shenzhen är provinsens folkrikaste stad och befolkningen består mestadels av immigrantarbetare från västra Kina som jobbar inom stadens jättelika tillverkningsindustri. Shenzhens ekonomiska utveckling beror till stor del på närheten till grannstaden Hongkong. Genom att exportera och importera via Hongkong har handeln med omvärlden underlättats och många investeringar i Shenzhen har kommit från Hongkong. Shenzhen är även södra Kinas finansiella centrum och huserar en av Kinas tre börser, Shenzhen Stock Exchange. Staden har världens tredje största hamn, och är Kinas största varuexportör samt näst största varuimportör. Dongguan ligger mellan Kanton och Shenzhen, och är likt sina grannstäder en viktig export- och industristad. Staden rankas som Kinas fjärde största varuexportör och som ledande producent av teknikprodukter i Kina. Staden är särskilt viktig för infrastrukturprojekt i regionen p.g.a. det geografiska läget. Huizhou ligger inom samma kluster som städerna Shenzhen och Dongguan men har till skillnad från dem inte lyckats attrahera lika höga nivåer av utländska investeringar eftersom staden geografiskt ligger i klustrets bakvatten. Men i och med att både Shenzhens och Dongguans ekonomier börjar bli mättade samt att ett antal infrastrukturprojekt ska binda samman städerna har staden stor potential i att locka till sig utländska investeringar. Zhuhai ligger jämte gränsen till Macao och var likt Shenzhen en av Kinas första särskilda ekonomiska zoner men lyckades inte attrahera lika många utländska investerare och få samma kraftiga ekonomiska utveckling som Shenzhen. När Macaos kasinomonopol avreglerades 2001 fick dock Zhuhai ett ekonomiskt uppsving. Staden fungerar idag som en knytpunkt för resenärer mellan Kanton och Macao vilket genererar många investerare och turister. Genomfarten av människor kommer att öka när den planerade bron mellan Zhuhai och Hongkong står klar runt 2016. Zhuhai satsar även på större integration med grannstaden Macao för att fortsätta utveckla sin ekonomi.
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 6(10) Hongkongs ekonomi Innan Kinas ekonomiska öppnande i slutet av 1970- och början av 1980- talet tillverkade Hongkong mycket av det den angränsande Guangdongprovinsen gör idag, men efter det blev Hongkongs ekonomi mer beroende av tjänstesektorn och är idag en typisk serviceekonomi med stark finanssektor (banker och investmentbolag), omfattande handel och logistik (sjöfart och flyg), samt turism. De senaste decenniernas starka tillväxt i Kina har bidragit till en väsentligt ökad efterfrågan på finansiella, kommersiella och logistiska tjänster i Hongkong. Hongkongs fria ekonomi karaktäriseras av mycket låga skatter, omkring 15%. Omkring 98% av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från i första hand Kina. Hongkong är Kinas enda internationella finanscentrum och räknas som världens tredje största finansmarknad. Containerhamnen är världens fjärde största. Macaos ekonomi Macao har trots sin ringa storlek, jämfört med de andra städerna i regionen, en stark ekonomi som växer kraftigt. Kasinoindustrin står för ungefär hälften av Macaos BNP och omsätter idag drygt sex gånger mer än kasinoverksamheten i Las Vegas. Det senaste decenniet har Macao upplevt en extremt expansiv period p.g.a. avregleringen av kasinomarknaden. BNP tillväxten var under 2010 hela 27,5% och 2012 9,9%. Liksom Hongkong har närheten till den ekonomiska motorn Guangdong spelat stor roll eftersom majoriteten kasinobesökare kommer ifrån antingen Hongkong eller angränsande Guangdongprovinsen. I övriga Kina är det ej tillåtet att spela och då väljer många kineser att åka till Macao. Styrelseskick och politik Kina är uppdelat i följande typer av administrativa områden: provinser, städer med provinsstatus, autonoma regioner, och de två särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao. Flera av Kinas provinser kan till ytan, folkmängden och de ekonomiska indikatorerna mäta sig med medelstora och t.o.m. stora europeiska länder. Provinserna styrs av guvernörer, men i praktiken är det partisekreteraren i provinsen som har den högsta makten. I och med det stora ledarskiftet i Kina 2012 ersattes partisekreteraren i Guangdongprovinsen, Wang Yang, med den tidigare presidenten Hu Jintaos adept Hu Chunhua.
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 7(10) Under ledning av Wang Yang var provinsens regering angelägen att demonstrera sin reformvänlighet och banade vägen för progressiva reformer framförallt inom arbetsmarknaden och transparens inom myndigheter. Wang Yang var även den som var ansvarig för hur oroligheterna i Wukan 1 sköttes. Den nyss tillträdde Hu Chunhua, som tidigare har gjort karriär inom kommunistpartiet i Tibet och varit partisekreterare i provinsen Inre Mongoliet, har liten erfarenhet av de stora och öppna ekonomierna längs Kinas kust. När Hongkong och Macau återförenades med Kina 1997 respektive 1999, gavs de ett omfattande självstyre enligt principen ett land två system. De dokument som reglerar de båda autonoma regionernas status inom Kina garanterar bl.a. att dess fri- och rättigheter ska bestå och att deras politiska, ekonomiska, sociala, lagstiftande och juridiska system ska förbli åtskilda från resten av Kina till 2047 respektive 2049. De har även rätt att föra en självständig handelspolitik, är egna tullområden, och har därmed egna medlemskap i WTO. I Hongkong dominerar två frågor den politiska debatten bostadsmarknaden och allmänna val. Hongkong har p.g.a. begränsad landyta och växande befolkning problem med att hålla nere priserna på bostadsmarknaden. Bostadspriserna räknas till världens högsta och har de senaste tre åren dubblats. Detta har lett till att många Hongkongbor, i synnerhet unga, inte har råd till egen bostad. I och med högre integration med Kina och resten av Pärlflodsdeltat är många Hongkongbor oroliga för ännu högre invandring till Hongkong vilket kommer leda till ännu högre bostadspriser. Inför nästa val av regering 2017, har det planerats att Hongkongs första allmänna val ska äga rum, men ännu är inget bestämt. Hongkongborna är oroliga för att integrationen med Pärlflodsdeltat kommer att leda till lägre självstyrande för Hongkong. Allmänhetens oro gällande dessa två frågor påvisar den skepsis många Hongkongbor har gentemot integrering med Kina och Guangdongprovinsen. Pärlflodsdeltats integration och samarbeten Regionens integration är viktig för fortsatt ekonomisk tillväxt. Pärlflodsdeltats olika typer av ekonomier har hittills kunnat dra nytta av 1 Invånarnas protester mot korruption, vanstyre och olagliga markbeslag i byn Wukan uppmärksammades internationellt 2011, inte minst till följd av att myndigheterna till slut valde att backa. Val hölls efter konsultationer och en ny ledning med en av proteströrelsens ledare utsågs i Wukan. Att protester mot styret på lokal nivå inte löstes med maktmedel utan istället löstes med val är unikt i Kina. Denna händelse ses som signifikativ för Guangdongprovinsens roll som landets mest liberala och progressiva provins.
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 8(10) varandra för att växa. Exempelvis hade Macao knappast haft så stark kasinoindustri utan besökare från Guangdongprovinsen och Hongkong. Ännu viktigare har relationen mellan Guangdongprovinsen och Hongkong varit, där finanscentrumet Hongkong har kunnat stödja Guangdongprovinsen med att underlätta investeringar och dylikt, samtidigt som mycket av Guangdongprovinsens handel har gått via Hongkong. Ett särskilt frihandelsavtal mellan Kina, Hongkong och Macao kallat Closer Economic Partnership Agreement (CEPA) trädde i kraft 2004. Avtalet har inneburit ökad frihandel mellan fastlandet och Hongkong, och har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macao efter 3-5 års verksamhet kan få mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. Det finns överenskommelser om bättre samordning mellan de fem flygplatserna (Hongkong, Macau, Kanton, Shenzhen, Zhuhai) i regionen. Samtidigt ska tullens arbete på bägge sidorna av gränsen samordnas, bland annat genom ömsesidiga erkännanden av kontroller, mildrade restriktioner för att transportera fordon. Ett av de viktigaste infrastrukturprojekten i Pärlflodsdeltat är byggandet av en bro som ska sammanbinda Zhuhai i Guangdongprovinsen och Macao med Hongkong. Idag kan endast den norra delen av Pärlflodsdeltat direkt nås från Hongkong via landväg. Bron, som planeras stå klar 2016, kommer att integrera Hongkong ännu mer med Macao och den sydvästra delen av Pärlflodsdeltat, som inte är lika utvecklat som den norra delen. Som en del av Kinas satsning på höghastighetståg byggs nu en linje mellan Kanton och Hongkong, som även innefattar Shenzhen och Dongguan. Nuvarande restid med tåg mellan Kanton och Hongkong kommer att förkortas avsevärt från 1 h 40 min till 48 min. Linjen beräknas öppna under 2015. Även andra höghastighetslinjer inom Pärlflodsdeltat byggs och planeras att byggas för att förverkliga idén om Pearl River Delta 1-hour living circle. Även Guangdongprovinsens motorvägsnät rustas upp och byggs ut. År 2012 var motorvägsnätet i provinsen 550 mil långt, och man planerar att det ska vara 680 mil år 2015 och 800 mil år 2017. Denna satsning beräknas kosta cirka 940 miljarder kronor.
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 9(10) Mycket tyder på att alla infrastrukturprojekt och samarbeten mellan de olika städerna och regionerna inom Pärlflodsdeltat kan komma att resultera i en megastad med över 60 miljoner invånare. En rad andra projekt tas fram kontinuerligt för att göra regionen mer integrerad och därmed starkare. Detta är viktigt då andra regioner i Kina på allvar börjat konkurrera med Pärlflodsdeltat, i synnerhet Shanghai med omnejd. Sveriges närvaro i regionen Det var i Kanton på 1700-talet som kontakterna mellan Sverige och Kina inleddes, genom Ostindiska kompaniet. Även senare har Kanton spelat en viktig roll för handeln och de goda relationerna mellan Sverige och Kina. Sveriges Generalkonsulat i Kanton invigdes i november 2002, men lades ner nästan exakt sju år senare, per den sista november 2009. Därefter har Sverige inte haft någon regional officiell närvaro i provinserna Guangdong, Fujian, Hainan eller den autonoma regionen Guangxi, utan kontakterna sköts genom ambassaden Peking. Däremot har både Norge och Danmark generalkonsulat i Kanton likt många andra EU länder. Sverige har en officiell representation i Hongkong sedan 1950-talet i form av ett generalkonsulat, med Hongkong och Macau som distrikt. Inför Hongkongs återförening med Kina ingick Sverige 1996 ett konsuläravtal med Kina om Hongkong. Generalkonsulatet har sex tjänstemän varav två från Utrikesdepartementet. Förbindelserna med Hongkong är främst inriktade på handel och investeringar. Ca 900 personer är registrerade på konsulatets svensklista. Svenska kyrkan i utlandet finns etablerad i Hongkong. Pärlflodsdeltat har under de senaste åren besökts av ett flertal ministrar och andra representanter för Sverige. Regionen besöktes av IT- och energiminister Anna-Karin Hatt samt jordbruksminister Eskil Erlandsson som båda besökte Hongkong och Kanton med svenska företagsdelegationer 2013 respektive 2012. Finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman besökte Hongkong 2012 respektive 2013. Sveriges ambassadör i Kina, Lars Fredén, besökte Guangdongprovinsen 2012 för att träffa den dåvarande partisekreteraren Wang Yang.
Sveriges Generalkonsulat Promemoria 10(10) Business Sweden har kontor i Hongkong och Kanton och delar i Hongkong lokaler med generalkonsulatet. Svensk handel med Pärlflodsdeltat Ett stort, och växande antal svenska företag finns på plats i provinsen Kanton. Bland de över hundra företagen märks bl.a. IKEA, Ericsson, Mölnlycke, Tetrapak, Getinge och ABB. Business Sweden har ett kontor i Kanton, och har tidigare fokuserat på att hjälpa svenska företag som vill förlägga tillverkningen i Kina. Nyligen har de också påbörjat ett arbete för att underlätta marknadsföringen av svenska trävaror från Sverige i Kanton. I Shenzhen finns ett svensk-kinesiskt designcenter, som är en del av Konstfacks satsning på de kreativa näringarna i Kina. Hongkong är en viktig svensk handelspartner. Ca 170 företag med svensk anknytning finns representerade i Hongkong, varav flera med regionala huvudkontor. Den aktiva svenska handelskammaren har 165 medlemsföretag. Pärlflodsdeltat utgör en betydande del av Sveriges handel med inte bara Kina utan även med Asien. Sveriges handel med Pärlflodsdeltat uppgick 2011 till drygt 19,3 miljarder kronor vilket utgör 20,9 % respektive 7,13 % av Sveriges handel med Kina respektive Asien. Svensk handel med Macao är mer begränsad, år 2012 uppgick den till 82 miljoner kronor. Hela 32 % av Sveriges export till Kina 2011 gick till Pärlflodsdeltat, vilket förtydligar regionens betydelse inte bara för export till Sverige, utan även för import av svenska varor. Guangdongprovinsen har ett kraftigt handelsunderskott med Sverige, där importen av svenska varor är 2,4 gånger större än exporten. De största exportgrupperna av svenska varor är järnmalm, koppar, papper, stål, mät- och kontrollinstrument, samt träråvaror. Det är väldigt tydligt hur den svenska exporten drar nytta av Guangdongprovinsens stora tillverkningsindustri. I och med skiftet från arbetsintensiv och enkel tillverkning till kapitalintensiv och högteknologisk tillverkning kommer importbehovet att förändras. Istället för råvaror som järnmalm, papper och trä så kommer det vara ett större behov av halvfabrikat och helfabrikat. Detta kan komma att påverka de svenska exportindustrierna på olika sätt - råvaruexporten kan komma att minska, och industriföretagen export kan komma att öka. Det finns även en efterfrågan på svensk kunskap, teknologi och innovationer inom såväl miljöteknik som hälsa/life science, hållbara transporter och ICT.