Nordisk alkoholstatistik

Nordisk alkoholstatistik - Konsumtionsnivå och konsumtionsstruktur Skillnaderna mellan de nordiska land erna vad galler registrerad alkoholkonsumtion ar relativt stora, såval vad galler konsumtionsnivå som fårdelningen av konsumtionen på de olika alkoholdryckerna (tabell I och 2). Danmark har den hogsta konsumtionsnivån, raknat i 100 % alkohol, cirka tre gånger så stor som den i Island, dar den var lagst. Danmarks hoga alkoholkonsumtion kan framst tillskrivas en hog konsumtion av ol. Finland har den hogsta konsumtionen av spritdrycker av de nordiska land erna, och dessutom en relativt hog olkonsumtion. På Island, dar alkoholhaltigt ol in te såldes annu år, var konsumtionen av spritdrycker tre gånger så hog, raknat i absolut alkohol, som vinkonsumtionen. Den svenska och norska konsumtionen fårdelar sig jamnare mellan spritdrycker, vin och ol, med en overvikt i Norge får olet. De tillgangliga siffrorna ror endast den registrerade konsumtionen. Så kallad turistsprit och hemmatillverkad alkohol ingår inte i denna oversikt. Det ar sannolikt att det fåreligger relativt stora skillnader mellan de nordiska land erna vad galler omfanget av den icke registrerade Tabell 1. TotalfOrsaljning av alkoholdrycker -, l 000 liter Land År Spritdrycker Vin Harav Long drinks Ol Harav starkol stark- (stark- o. vin mellanol)! Danmark 19565 96463 15625 665930 56730 19100 96413 14641 644829 64760 21 180 105890 15038 605840 59360 20203 IO! 466 13444 628140 58600 19216 105766 3644 605350 58090 18511 110 513 614800 Finland 36312 24074 Il 016 17026 264604 104026 37 181 22785 9466 20421 275864 107 711 36299 21990 8434 20437 289365 112 244 38500 24141 8780 21 221 308391 125 351 39240 25247 8145 20329 324 127 133570 38191 27263 7689 21596 353879 144045 Norge 12574 16529 2067 178 182 25139 12710 18 132 2152 185369 22967 14230 21212 2499 184815 21347 2 13021 21540 2441 199577 26064 13462 24738 2709 202608 23876 12041 26971 2514 204137 21050 Sverige 48219 89923 IO 042 269268 101 122 45161 96722 9619 270774 104942 44 141 97649 9590 292837 105745 45558 99979 9456 319927 120 123 42104 99335 8777 335692 131 476 40934 102286 8673 367212 148102 Island 1224 l 812 651 3415 I 333 I 887 520 4626 I 411 I 754 405 4734 I 541 I 673 370 I 611 I 672 I 702 I 525 l For Sverige: Starkol, ol klass II. 2 Siffrorna har influerats av A/S Vinmonopolets strejk som m aren och hosten. 118

konsumtionen. I Norge ar t.ex. den verkliga spritdryckskonsumtionen storre an vad som framgår av tabellerna, p.g.a. hembranningens omfattning. Detta galler uppenbarligen också Danmark, dar en omfattande grans handel från framst Tyskland forekommer. jamforelserna i det foljande skall alltså goras med reservation for denna brist. Av sammanstallningen har invid over alkoholkonsumtionens procentuella forandring mellan 1980 och framgår att den registrerade alkoholkonsumtionen okade i Finland och Danmark. (Som basår har valts 1980. Varje val av basår innebar ett visst godtycke, vilket ar skal att påpeka. 1981 genomfordes som exempel kraftiga prishojningar i Norge.) Alkoholkonsumtionens procentuella forandring 1980- (per I 000 inv. > 15 år) 88/80 D F I ±% % % % Spritdrycker -8,0 +3,7 +22,7 Vin +47,3 +14,2 + 2,3 Long drinks +26,0 Ol -7,8 +29,3 SUMMA 100% alkohol +0,9 +13,9 N % -38,9 +39,9 +2,3-12,7 S % -32,1 +23,8 +24,3-5,0 Tabell 2. Konsumtion per capita av alkoholdrycker i liter per invånare 15 år och aldre, - Land År Volym Alkohol 100% Liter abs. Sprit- Vin Long Ol Sprit- Vin Long Ol Summa alkohol per drycker drinks (stark- drycker drinks (stark- invånare av o. mel- o. mel- hela befolklana!)! lanol)! ningen Danmark 4,74 23,39 161,47 1,91 3,03 7,84 12,78 10,31 4,79 24,17 161,69 1,91 2,92 7,77 12,60 10,16 5,09 25,15 145,62 1,98 3,05 7,08 12, II 9,86 4,83 24,27 150,25 1,93 2,90 7,31 12,14 9,91 4,57 25,14 147,74 1,83 3,04 7,02 11,89 9,76 4,38 26,15 145,41 1,70 3,20 6,89 11,79 9,72 Finland 9,34 6,19 4,38 68,03 3,53 0,93 0,24 3,24 7,94 6,37 9,49 5,81 5,21 70,38 3,57 0,85 0,29 3,35 8,06 6,49 9,19 5,58 5,18 73,40 3,46 0,81 0,28 3,47 8,02 6,46 9,72 6,10 5,36 77,89 3,64 0,87 0,29 3,70 8,51 6,86 9,87 6,35 5,12 81,56 3,70 0,89 0,28 3,88 8,75 7,06 9,59 6,84 5,42 88,79 3,58 0,93 0,30 4,23 9,03 7,29 Norge 3,87 5,08 54,79 1,63 0,65 2,52 4,80 3,79 3,87 5,53 56,51 1,62 0,71 2,59 4,92 3,90 4,30 6,41 55,85 1,77 0,82 2,55 5,14 4,10 2 3,90 6,46 59,85 1,60 0,82 2,75 5,17 4,15 4,00 7,36 60,27 1,64 0,94 2,74 5,32 4,28 3,55 7,95 60,13 1,45 0,97 2,74 5,16 4,17 Sverige 7,12 13,28 39,73 2,77 1,63 1,70 6,10 4,96 6,64 14,23 40,77 2,58 1,73 1,70 6,01 4,90 6,47 14,31 42,91 2,52 1,74 1,81 6,07 4,96 6,65 14,60 46,72 2,59 1,77 1,98 6,34 5,19 6,12 14,44 48,81 2,38 1,75 2,08 6,21 5,10 5,92 14,79 52,83 2,31 1,81 2,28 6,40 5,26 Island 7,04 10,42 19,64 2,85 1,54 0,44 4,83 3,54 7,70 10,90 26,72 3,01 1,45 0,60 5,06 3,72 7,92 9,84 26,57 3,07 1,25 0,60 4,92 3,63 8,55 9,28. 3,36 1,14. 4,50 3,34 8,80 9,14. 3,46 1,12. 4,62 3,44 9,11 8,16...... 4,48 3,35! For Sverige: Starkai, ol klass II. 2 Siffrorna har influerats av A/S Vinmonopolets strejk hosten 1982 och sommaren och hosten. 119

Minskningen i Norge och Sverige kan framst tillskrivas en minskad forsaljning av spritdrycker. Den stora totaia nedgången i Norge forklaras emellertid till viss del av den hamstringsvåg man upplevde i slutet av år 1980 p.g.a. de aviserade prishojningarna. VinfOrsaljningen har okat i samtliga lander. Den totaia alkoholkonsumtionen har okat i Finland och Danmark från 1980 till, aven om alkoholkonsumtionen i Danmark var som hogst och darefter har sjunkit, vilket framst kan tillskrivas en minskning av olkonsumtionen. I de ovriga landerna har dock olkonsumtionen okat något. De hittills redovisade statistiska uppgifterna ger en fingervisning om betydelsefulla skillnader i konsumtionsmonstren mellan land erna, som sannoiikt har inverkan på missbrukets karaktar och omfattning. Några uppgifter om dessa forhållanden ges i det andra avsnittet av denna redovisning. Sedan 1980 okade alkoholkonsumtionen i Danmark, men okningen har avbrutits de senaste tre åren och det finns tecken på en ny nedgång. I Finland upphorde okningen efter 1980, men okade konsumtionen igen. Utvecklingstendensen i Sverige och Norge har varit nedåtgående under periodens forsta år, men efter har en uppgång skett (tabeli 2). Konsumenternas utgifter for alkoholdrycker Alkoholkonsumenterna i de nordiska landerna lagger ut avsevarda belopp på sin konsumtion av alkohol, mel- TabelI 3. Konsumenternas utgifter for och statens intakter av alkohol i miljoner av resp. lands valuta - Land År Konsumenternas utgifter for alkohol I Privat inhemsk Sprit- Vin 4 Long Ol Summa konsumdryc- drinks (stark- tion ker o. mel- Janol)3 Danmark 5013 6099 Il 112 279963 5158 6300 11458 307889 5828 6188 12016 340077 5963 6555 12518 365045 6141 6424 12565 376237...... 388672 Finland 4518 943 351 3685 9497 150255 4834 954 445 4051 10 284 164966 5017 982 480 4531 II Oll 179891 5482 I 117 509 5081 12188 192782 5987 I 235 512 5743 13477 210425 6489 1439 602 7053 15583 230836 Norge 2853 l 378 4242 8473 192979 2899 1570 4794 9263 210 921 3319 1982 5019 10 320 245439 3400 2294 5910 11604 278764 3833 2770 6510 13 113 297641 3683 2858 7040 13581 308776 Sverige 7900 3745 4325 15970 362697 7998 4240 4787 17025 398448 8264 4771 5568 18603 438618 8631 5145 6663 20440 478 149 8965 5516 7345 21825 504600 9093 5766 3358 23240 560200 Island 986 39674 1409 54551 2109 75830 2654 97970 4,0 5327 3,7 5624 3,5 5964 3,4 6408 3,3 6534.. 6569 6,3 6195 6,2 6705 6,1 7056 6,3 7781 6,4 8589 6,8 9939 4,4 4629 4,4 5070 4,2 5660 4,2 6188 4,4 7116 4,4 7318 4,4 10 654 4,3 12591 4,3 12354 4,4 13503 4,3 14081 4,1 14792 2,5 2,6 2,8 2,7 Statens alkoholintakter i% av: Konsument. Statens alk. utg. alkoholi % av in takden totaia ter priv. konsumtionen Konsumentutgifter for alkohol 47,9 49,1 49,6 51,2 52,0.. 65,2 65,2 64,1 63,8 63,7 63,8 54,6 54,7 54,8 53,3 54,3 53,9 66,7 74,0 66,4 66,1 64,8 63,7 Statens Staten s totaia direkt a intakter o. indi rekta skatte r 3,0 3,7 2,8 3,4 2,8 3,2 2,9 3,2 2,6 2,8 2,6 2,8 10,0 11,0 9,3 10,2 8,7 9,6 8,7 9,7 9,2 9,8 8,9 9,8 2,7 4,4 2,6 4,2 2,5 4,1 2,5 4,3 2,7 5,1 2,6 5,2 4,9 6,9 5,1 7, I 4,5 6,1 4,5 6,1 3,9 5,4 3,9 5,2 l Inklusive serveringsavgifter 2 For Danmark exklusive tul! och mervardeskatt. 3 For Sverige: Starkai, ol klass II 4 Danmark: Vin och spritdrycker 120

lan 12 och 24 miljarder i respektive lands valuta, for Islands del 2,5 miljarder. Denna utgiftspost utgor en bet y dande andel av konsumtionsutgifterna, mest i Finland med 6,8 % och minst i Island med 2,7 %. I Norge var andelen 4,4 %, i Sverige 4,1 % (tabel! 3). I fasta priser (1980 års) har konsumentutgifterna okat i samtliga Hinder. Okningen var storst i Finland och minst i Sverige. Uppgifter från Island saknas. Eftersom den totaia privata konsumtionen okade mer an utgifterna fof alkohol, minskade procentandelen for alkoholdrycker i dessa lander, utom i Finland, dar alkoholutgifterna okade mer an ovriga konsumtionsutgifter. Reell/procentuell forandring 1980- Alkohol- utgifter Total privat konsumtion Danmark +12,9 Finland +30,2 +39,0 Norge +18,4 +10,7 Sverige +19,9 + 7,2 Statens intiikter av alkoholdrycker Staten får in alkoholintakter på mel!an 6 och 15 miljarder i dessa nordiska lander, raknat i respektive lands valuta. U ppgifter från Island saknas. Det motsvarar i Finland 8,9 %, i Norge 2,6 %, i Danmark 2,6 % och i Sverige 3,9 % av statens total a intakter (tabel! 3). I fasta priser okade statens intakter av alkohol mest i Finland och darnast i Norge. Alkoholintakterna minskade dock i jamforelse med statens totaia intakter i alla dessa lander, dock mest i Finland och Sverige (i %-enheter). Statens intakter i procent av konsumenternas utgifter varierade mellan 52,0 (Danmark) och 63,8 (Finland). I fasta priser (1980 års) har skatteuttaget minskat, utom i Danmark. Minskningen var storst i Sverige och minst i Finland. (Se tablå, nasta sida.) Tabell 4. Realprisindex for alkoholdrycker - Land År Realprisindex for alkoholdrycker 1980= 100 Konsumentprisindex Sprit- Vin Long Oll 1970= 100 Totalt drycker drinks Danmark 2 98 96 337 97 99 357 93 98 374 96 97 388 97 94 403 97 93 422 Finland 102 108 102 109 105 388 101 107 102 107 103 416 99 106 103 107 102 440 100 106 105 107 103 456 102 107 106 110 105 472 107 111 112 117 110 496 Norge 116 119 120 118 307 109 114 125 116 324 104 112 126 113 344 105 112 127 114 369 106 112 128 115 401 108 109 129 116 428 Sverige 105 103 101 104 321 105 101 101 104 347 103 105 101 103 372 99 106 103 102 388 107 110 103 107 404 105 106 107 106 428 Island 81 423 85 551 94 731 94 881 1048 I Avser stark- och mellanol. For Sverige: starkol och pilsner fr.o.m. 1980. 2 I Danmark beraknas index med hjalp av representantdrycker, som ar for spritdrycker: Aalborg Taffel Akvavit och for ol: ol skatteklass I. 121

Forandringar i statens intakter från alkohol 1980- real proc. fårandr. får. i andel. av tot. statsintakter 80-88, %~enh. Danmark Finland Norge -1,0 +36,9 +2,2-0,3-0,9-0,3 Sverige -0,6-1,5 Prisutvecklingen varierar mellan landerna och varuslagen. Effekterna av prisfårandringarna varierar också. Vinfårsaljningen i Sverige och Norge okar, trots att priserna stiger, med an å andra sid an spritdrycksfårsaljningen minskar mycket mer an vad priserna okar. I Danmark okade spritfårsaljningen i omvand proportion till prisfårandringen på sprit, medan olkonsumtionen sjunker trots att priserna gått ner. Andring av alkoholdryckernas realpriser 1980-, % Prisutvecklingen 1980-88, real priser Av nedanstående tablå kan utlasas att priserna på alkoholdrycker okat i fasta priser, med undantag av Danmark, dar troligen en viss sankning av priserna agt rum. Också har saknas uppgifter från Island. Prisokningen var storst i Norge (16 %) (tabeli 4, fåregående sida). Det kan vara vart att notera att storsta delen av den norska prishojningen intraffade 1981. Spritdrycker Vin Long drinks Ol SUMMA KPI* *Konsumentprisindex D -3-7 +64,8 F +7 + II +12 +17 +10 +69,9 N +8 +9 +29 +16 +92,8 S +5 +6 +7 +6 +76,9 Tabel! 5. Omhandertagande får fylleri (registrering av berusningsfall) - Land År Totalt Harav man: -17 18-19 20- år år år Summa -17 år Harav kvinnor: Totalt i huvud- 18-19 20- Summa staden år år Danmark 20678 19741 18685 17751 14497 13771 18911 18 151 17059 16243 13242 12491 l 767 1590 1626 1508 l 255 1280 7479 6714 Finland 213 728 209696 198 341 197 591 188696 172 863 7493 7237 7233 7361 6392 5793 9217 8893 9149 9277 8464 7742 183 854 180209 169602 168577 161 537 147767 200564 196339 185984 185 215 176393 161 302 l 519 l 328 l 352 1288 l 162 923 793 766 890 753 777 728 IO 852 13 164 Il 263 13357 IO 115 12 357 IO 335 12 376 IO 364 12303 9910 Il 561 57783 58366 51247 49789 48428 41257 Norge 34988 32261 32284 32288 29655 29794 2700 2606 2490 8411 6981 6087 Sverige 118000 1 110285 1 96712 1 97522 1 93555 1 87451 1 2971 2563 2231 2572 2526 2562 4200 4092 3519 3819 3407 3301 97082 88540 77 523 77 409 72227 64652 110 718 103300 90771 91558 87542 81323 693 566 529 656 683 702 361 360 286 309 254 254 5745 5298 4488 4439 4533 4212 7282 6985 5941 5964 6013 6120 21346 17833 16 149 14956 13658 Il 038 Island 5817 6250 6710 6669 l Varav oidentifierad (okand ålder): 1982: 5233, : 6948, : 8866, : 8 136, : 8318, : 9925 122

Hushållens disponibla realinkomster 1980-88 Hushållens disponibla inkomster okade med cirka 5-25 %, sedan inflationen beaktats. De reella fcirandringarna efter 1980 framgår nedan. Danmark Finland +-88/80, % +9,6 +23,4 Norge +6,4 Sverige +13,4 Serveringens andel av flrsiiljningen Den andel av alkoholdryckerna som saljs via servering ar overlag lagre fcir spritdrycker an fcir vin och starkol, bortsett från Finland, som har en jamfcireslvis hog andel av spritfcirsaljning på restauranger (tabell I). Fiirsaljningen av spritdrycker via servering har minskat i Norge och Finland sedan 1980, i Sverige har den flukturerat. De iivriga varuslagen iikade daremot sina serverings andelar, bortsett från starkiil i Norge. I Finland ar serveringsandelarna med und antag fcir vin hiigre an i de andra landerna. Det galler sarskilt starkiil och long drinks. Fiir Danmark saknas uppgifter. Serveringens andel av den totaia fårsaljningen, % Finland Norge Sverige Spritdrycker 12,9 7,9 3,8 Vin 11,0 16,6 8,1 Starkiil 56,3 10,0 32,7 Long drinks 36,2 SKADEUTVECKLINGEN 1980-88 I det fciljande giirs ett fcirsiik att belysa utvecklingen av vissa alkoholskador i de nordiska landerna 1980-88. Med de statistiska uppgifter som ar tillgangliga kan det endast bli fråga om att ofullstandigt belysa några aspekter av och tendenser i alkoholproblem ens omfattning. Omhiindertaganden for fylleri Omhandertagandena får fylleri uppvisar stora skil!nader om man jamfcir de fyra landerna Danmark, Finland, Norge och Sverige (tabell 5 och 6). Y tterlighetsvardena uppvisar Finland och Danmark. Dessa skillnader tord e in te bara återspegla skillnader i berusningsfrekvens, utan också i samhallets tolerans av och reaktioner på fylleri. I Danmark iikade omhandertagandefrekvensen från 1980 til! med ca 8 %. Omhandertagandefrekvensen var som hiigst, varefter en viss minskning skett, beroende på att polisen ingripit mindre ofta mot fylleri an tidigare. I de andra land erna minskade omhandertagandena, mest i Sverige. Frekvensen fcir omhandertaganden var flerfaldigt hiigre fcir man an fcir kvinnor. Sarskilt fcir 18-20-åriga man var frekvensen hiig. I Finland iikade omhandertagandena i gruppen man under tjugo år, medan den minskade i denna grupp i Sverige. Från Norge och Danmark saknas åldersspecifika uppgifter. Tabell 6. Omhandertagande fcir fylleri (registrering av berusningsfall) per I 000 invånare iiver.15 år - Land År Totalt Harav man: Harav kvinnor: -17 18-19 20- Summa -17 18-19 20- Summa år år år år år år Danmark 5,0 9,4 0,8 4,8 9,0 0,7 4,5 8,4 0,8 4,2 7,9 0,7 3,5 6,4 0,6 3,3 6,0 0,6 Finland 54,9 66,5 117,9 110,4 108,1 14,0 10,6 5,9 6,5 53,5 65,4 116,1 107,0 104,9 12,5 10,4 6,0 6,5 50,3 67,9 121,8 99,7 98,8 13,2 12,3 5,4 6,0 49,9 72,5 124,1 98,3 97,9 13,2 10,5 5,4 6,0 47,5 66,2 116,0 93,4 92,9 12,5 II, l 5,4 5,9 43,4 62,0 112,3 84,8 84,6 10,3 11,0 5,1 5,6 Norge 10,8 20,0 1,5 9,8 18,8 1,5 9,8 18,9 1,5 Sverige 17,4 15,7 34,3 32,3 33,3 3,9 3,1 1,8 2,1 16,2 13,9 32,3 29,3 31,0 3,2 3,0 1,7 2,0 14,2 13, I 27,7 25,5 27,2 3,2 2,4 1,4 1,7 14,2 15, I 30,2 25,3 27,3 4,0 2,6 1,4 1,7 13,6 14,8 28,0 23,5 26,0 4,3 2,2 1,4 1,7 12,7 14,8 28,8 20,9 24,0 4,3 2,3 1,3 1,7 123

Framforande av Jordon i onyktert tillstånd Antalet misstankta fall av trafikonykterhetsbrott, som kommit till polisens kannedom, var nastan dubbelt så stort i Finland och Danmark som i Sverige, beraknat per 1000 motorfordon (tabeli 7). For Norge och Island saknas uppgifter. I Danmark ar dock den tillåtna promillehalten (0,80/00) hogre an i de andra landerna (0,50/00). I Danmark har frekvensen av misstankta rattfyllerifall i relation til! folkmangden minskat mellan 1980 och i relation till folkmangden. Den statistiska minskningen i Danmark beror åtminstone delvis på att polisen genomfort fårre rutinkontroller. I samtliga ovriga lander okade frekvensen av rattfyllerifall i relation till folkmangden, i Finland så mycket som 23 %. Okningen i Finland intraffade år, efter att frekvensen legat på samma nivå åren 1980-85. De norska siffrorna ar in te j amforbara, då man i Norge endast redovisar det antal som blivit domda. En vis s okning, raknat per invånare over 15 år, kan ha in traffa t. FramfOrande av fordon i onyktert tillstånd per I 000 inv. > 15 år ± % 88/80 D 4,8-3,1 F 6,6 +23,3 N 2,0 +0,6 S 3,5 +7,6 Andelen alkoholrelaterade viigtrafikolyckor med personskada Antalet vagtrafikolyckor dar alkohol forekom mit och vilka lett til! personskada var 2 gånger hogre i Danmark Tabel! 7. Rattonykterhet och alkoholrelaterade trafikolyckor - Land" År Framforande 1000-tal Rattonyk- Vagtrafikav fordon registre- terhet per olyckor, i onyktert rade mo- 1000 % alkoholtillstånd l torfordon motor- fa1l 2 (den l/i) fordon Danmark 20593 1639 12,6 20,8 19219 l 673 11,5 19,9 20587 l 733 10,3 20,9 21098 1810 11,7 20,4 20988 1883 Il, l 20,2 20373 1924 10,6 19,3 Finland 21 749 I 578 13,8 11,2 21407 1648 13,0 11,5 21262 l 726 12,4 12,0 24378 1807 13,6 12,7 24034 1897 12,7 12,9 26473 2010 13,2 13,3 Norge 6808 1536 4,4 6995 1596 4,4 6816 1663 4,1 7146 l 784 4,0 6378 1900 3,4 6875 I 951 3,5 Sverige 22493 3229 7,0 9,8 21925 3323 6,6 9,0 19769 3412 5,8 23 152 3488 6,6 22923 3601 6,4 24351 3727 6,5 Island 2464 107 23,0 15,4 2496 111 22,5 12,3 2481 115 21,6 16,6 2333 122 19,1 16,9 l Promillegrans: Danmark 0,8, ovriga 0,5. For Norge: avdomda forseelser. For Finland, Danmark, Island och Sverige: "skiiligen misstankta" som kommit till polisens kannedom. 2 Antal påverkade trafikanter (%) av totalantalet olyckor med personskada. Danmark o. Finland: antal alkohololyckor av totalantalet olyckor. 124

an i Sverige, beraknat per invånare over 15 år. Eftersom motorfordonstatheten per invånare over 15 år var 23 % hogre i Sverige an i Danmark, beraknat per invånare over 15 år, var skillnaden storre beraknad per motorfordon. I Finland var andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada av alia trafikolyckor med personskada hogre an i Sverige. Raknat per l 000 motorfordon var frekvensen alkoholrelaterade fall bet ydligt hogre an i Sverige, eftersom motorfordonstatheten ar lagre i Finland. Danmark Finland Sverige. Antal alkohololyckor per l 000 inv.> 15 år 0,39 0,24 0,19 Antal alkohololyckor per l 000 motorfordon 0,86 0,48 0,35 Antalet alkoholrelaterade trafikolyckor med personskada per I 000 invånare over 15 år okade också i Finland, men minskade betydligt i Danmark och var oforand rat i Sverige. Per motorfordon okade frekvensen i Finland. Detsamma galler andelen alkoholrelaterade olyckor av samtliga vagtrafikolyckor med personskada. Det ar intressant att notera att antalet alkoholrelaterade fall utvecklades på ett mera gynnsamt satt an totalantalet trafikolyckor, utom i Finland. For Norge saknas dessa uppgifter. Andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada 1980-, procentuel! forandring ± % 88/80, antal per I 000 inv.> 15 år ± % 88/80, %-andel alk. olyckor av totalantal olyckor Danmark Finland -33,1-13,5 Sverige +47,5 +0,7 +10,0-7,0 Alkoholrelaterad dodlighet Nedan redovisas vissa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker i de nordiska land erna (tabell 8). I dessa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker har Finland den hogsta frekvensen, tatt foljd av Danmark, framst beroende på en hogre frekvens av alkoholfårgiftning i Finland. Den hogsta frekvensen av levercirrhos återfanns daremot i Danmark. Frekvensen av alkoholrelaterade dodsfall okar overlag, utom i Sverige dar en markbar minskning intraffat, som framst kan tillskrivas fårre fall av levercirrhos. I Norge minskade totaia antalet fall, liksom antalet levercirrhosfall, aven om diagnosen alkoholism gavs oftare. Antalet icke alkoholrelaterade levercirrhosfall minskade i Danmark, med an de alkoholrelaterade daremot okade, vilket delvis kan hanfåras till en noggrannare diagnostisering. Dodligheten i alkoholism och alkoholfårgiftning okar i stort sett i samtliga dessa lander under tids perioden. Tabell 8. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser - Land År Alkoholism Lever- Harv Alkohol- Summa Per (291 +303) cirrhos alkohol- forgiftning 100000 (571 ) fall (980) inv. > 15 år Danmark 65 547 270 47 659 16,0 III 618 320 40 779 18,8 150 641 46 837 20,1 122 687 46 855 20,3 133 701 44 878 20,9 Finland 119 340 229 249 708 18,2 157 316 210 274 747 18,9 156 361 263 295 812 20,5 188 427 295 289 904 22,8 Norge 154 240 132 62 456 14,0 178 252 104 93 523 15,9 146 295 192 108 549 16,5 180 242 133 75 497 14,8 186 243 149 44 473 13,9 Sverige 394 687 243 268 1349 19,9 458 680 247 304 1442 21,2 456 621 204 238 l 315 19,2 533 665 234 201 1399 20,4 1 354 602 206 160 l 116 16,2 l Enligt lcd 9 125

Dessa siffror får dock tolkas med stor fårsiktighet, eftersom samtliga alkoholrelaterade dodsfall inte redovisas och diagnostiseringen kan variera. genomfårdes en ny klassifikationskod (ICD9), vilket medfårt att åtminstone Sverige uppger fårre fall an enligt den tidigare diagnostiseringspraxis. En skillnad i diagnosmonstret, som kan vara betingad av olikheter i konsumtionsmonstren, framtrader dock mellan Danmark och de ovriga landerna. Den hoga levercirrhosfrekvensen i Danmark skulle i så fall indikera ett dryckesmonster med en frekvent konsumtion, men mindre inriktad på akut berusning. I Finland och Sverige skulle det senare konsumtionsmonstret vara vanligare. Det ar dessutom tank bart att de alkoholrelaterade effekterna i Danmark i något hogre utstrackning an i de andra liinderna doljs under andra medicinska diagnoser. Ett flertal faktorer medverkar alltså till uppkomsten av skillnader i dodlighetstal; fårutom alkoholkonsumtionens nivå, sammansattning och fårdelning också dryckesvanor, situationsfaktorer, diagnostisk praxis m.m. Antal doda i olika alkoholrelaterade diagnoser per 100000 inv. > 15 år Danmark Finland Norge Sverige (86) Alkoholism 3,2 4,8 5,5 5,2 Levercirrhos 16,7 10,8 7,2 8,8 Alkoholfårgiftning l, l 7,3 4,4 2,3 SUMMA 20,9 22,8 14, l 16,2 ±%87/80 Alkoholism +72,6 +75,0 +33,7-22,8 Levercirrhos +14,9 +35,5-7,7-42,4 Alkoholfårgiftning +36,3 +16,4-57,3-28,3 SUMMA +22,2 +35,8-6,4-35,4 Thomas Kolk 126