Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Transkript

1 Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen till sin natur är sociala snarare än medicinska. De centrala problemen har sammanhängt med upprätthållandet av den allmänna ordningen och säkerheten och med människornas inbördes tvister, och inte så mycket med de kroniska alkoholsjukdomarna (se t.ex. Mäkelä 1982). Det här stämmer fortfarande i hög grad. Enligt en beräkning gjord av Stakes över de direkta alkoholrelaterade utgifterna år 2003 stod hälsovården för 87,5 miljoner euro medan utgifterna för upprätthållandet av den allmänna ordningen och säkerheten steg till 254,1 miljoner euro (Mellin et al. 2006). Av misshandelsfallen, dråpen och morden görs fortfarande två fall av tre eller tre fall av fyra i alkoholeller narkotikapåverkat tillstånd, medan merparten av våldsbrotten med dödlig utgång sker i anslutning till inbördes tvister mellan utslagna män (Lehti & Kivivuori 2006, 33). Den snabba tillväxten i antalet omhändertagna barn sammanhänger mycket ofta med alkoholproblem, samtidigt som tillfälliga omhändertaganden av berusade fortlöpande är på en hög nivå. Det är emellertid motiverat att fråga sig om den långvariga, ökande trenden ifråga om totalkonsumtionen av alkoholen (figur 1) har påverkat det inbördes förhållandet mellan å ena sidan de sociala/akuta och å andra sidan de hälsomässiga/kroniska alkoholskadorna. 414 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 Liter etylalkohol/person Källa: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika , Stakes Oregistrerad Registrerad Figur 1. Totalkonsumtionen av alkohol i Finland åren uppdelad i registrerad respektive icke-registrerad konsumtion, i liter etylalkohol per person. Från ett dussin till ett tusen cirrhosfall Den alkoholbetingade levercirrhosen eller skrumplevern är en utmärkt indikator på en kronisk alkoholsjukdom som uppstår först efter åratal och rentav decennier av flitigt drickande. Sjukdomens utbredning korrelerar starkt med befolkningens alkoholkonsumtionsnivå. Ända fram till talet, då Finland ännu kunde klassificeras som ett land med låg alkoholkonsumtion, förekom det ytterst få fall av levercirrhos, eller i genomsnitt endast ett dussin per år under perioden (Statistikcentralen, den alkoholbetingade dödligheten i levercirrhos ). År 1970, året efter att den nya alkohollagen trädde i kraft, uppgick antalet alkoholrelaterade dödsfall i levercirrhos till 41 medan det sammanlagda antalet dödsfall i cirrhos var 199 (figur 2). Ökningen av antalet alkoholrelaterade dödsfall i levercirrhos mellan 1970 och 2005 från drygt fyrtio till nästan tusen följer på ett nästan alltför vackert sätt kurvan över tillväxten i alkoholkonsumtionen. Skillnaden är emellertid att cirrhosfallen har ökat exponentiellt jämfört med alkoholkonsumtionen; år 1975 överskreds 100 dödsfall, år 1980 passerades 200-strecket och år 1990 var antalet alkoholrelaterade dödsfall i cirrhos redan en god bit över 400. År 2004 uppgick antalet dödsfall i cirrhos till drygt 800 och följande år nästan till Låt oss ännu analysera frågan enligt kön. Mellan åren 1968 och 2005 har den mängd alkohol kvinnor konsumerar mer än sjufaldigats. Tillväxten har alltså varit snabb, men det är skäl att minnas att kvinnornas utgångsnivå ifråga om alkoholkonsumtionen var mycket låg. Männens nuvarande konsumtionsnivå är ungefär 2,4 gånger högre än motsvarande år 1968 (Metso et al. 2002; Päihdekysely 2004). Under samma tidsperiod har kvinnornas andel av den sammanlagda konsumtionen N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 Antal Alkoholrelaterad levercirrhos Levercirrhos bland män Levercirrhos bland kvinnor 100 Total konsumtion, 0 liter/person Källor: Statistikcentralen, dödsorsakerna ; uppgifter från Statistikcentralen. Figur 2. Alkoholrelaterade dödsfall i levercirrhos i Finland åren , enligt kön. ökat från drygt 10 procent till ca 30 procent. En god tumregel är att kvinnorna i dag konsumerar lika mycket som männen gjorde år Emedan kvinnornas alkoholkonsumtion under de senaste fyra decennierna har ökat klart mer än männens är det ingen överraskning att också deras andel av cirrhosmortaliteten har ökat. Under den första halvan av 1970-talet drabbade i genomsnitt vart åttonde alkoholbetingat dödsfall i skrumplever en kvinna. År 2005 var motsvarande andel en fjärdedel. Den här trenden följer relativt exakt kvinnornas ökade andel av den totala alkoholkonsumtionen. Däremot är det överraskande att kvinnorna i relation till sin konsumtionsnivå betydligt oftare än männen insjuknar i levercirrhos. Dödsfallen i levercirrhos åren 2004 och 2005 Ökningen av antalet alkoholrelaterade dödsfall har varit konstant. Ändå var det för många en överraskning att uttryckligen levercirrhosfallen ökade så dramatiskt under 2004 och Under dessa två år var den sammanlagda ökningen hela 52 procent. En viktig förklaring till denna tillväxt är den ökning av alkoholkonsumtionen med 13 procent som skedde åren , som en följd av alkoholskattesänkningen den 1 mars En annan betydande faktor är att alkoholkonsumtionen hade vuxit rätt mycket redan före skattesänkningen år Inom den del av befolkningen vars konsumtionsnivå är hög finns det många personer för vilka redan en liten ytterligare ökning i ett redan från tidigare ymnigt drickande innebär en stor risk. Den här förklaringen kunde kallas köhypotesen: många storkonsumenter hade så att säga redan ställt 416 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 sig i kö för att dö på grund av skrumplever. Under sådana betingelser behöver cirrhosdödligheten inte nödvändigtvis ske med en fördröjning utan kan framträda omedelbart. En helt annan sak är sedan om vi i framtiden kan vänta oss en andra våg av dödsfall i levercirrhos, eftersom det bland dem som ökade sin konsumtion år 2004 också fanns storkonsumenter vars lever ännu inte hunnit börja visa tecken på cirrhos. De kroniska alkoholskadorna får allt större tyngd Vi har vanligen förknippat alkoholrelaterad levercirrhos med Frankrike och andra länder med traditionellt hög alkoholkonsumtion. På motsvarande sätt har bilden av Finland varit ett land där man härjar vilt i starkt berusat tillstånd. Alltså: de kroniska och hälsomässiga skadorna har ställts mot de akuta eller de s.k. sociala skadorna. Ännu för ett par tre decennier sedan var det därför motiverat att betona att en hög engångskonsumtion av alkohol både dödar och åsamkar betydligt mer skada än de sjukdomar som förorsakas av långvarigt drickande (Mäkelä 1981, ). När det gäller de olika typerna av alkoholskador förefaller det ändå som om det småningom skulle ha skett en tyngdpunktsförskjutning mot mer kroniska skador. Ett exempel är de förändringar som under de senaste åren har skett när det gäller den inbördes fördelningen mellan olika dödsorsaker. Man gör i dödsorsaksstatistiken en distinktion mellan å en sidan alkohol- eller narkotikapåverkade som dött på grund av olycksfall eller våld och å andra sidan andra dödsfall orsakade av alkohol- eller narkotikapåverkade. Med risk för förenkling kunde man kalla dessa skador för akuta skador eftersom de utesluter alla kroniska sjukdomar som förorsakats av alkohol, såsom leversjukdomar och sjukdomar i bukspottskörteln och hjärtmuskulaturen. En intressant fråga blir då: hur stor är den andel som dör av dessa akuta skador i relation till samtliga alkoholrelaterade dödsfall? Och framför allt: hur har denna andel förändrats? I nedanstående sammanställning anges den procentuella andelen av dem som dött på grund av olycksfall eller våld i alkohol- eller narkotikapåverkat tillstånd samt andra dödsfall orsakade av alkoholeller narkotikapåverkade, jämfört med samtliga alkoholrelaterade dödsfall åren (Källa: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika ): Andelen akuta dödsfall har på sex år minskat med nio procentenheter. Minskningen kan anses vara betydande och ett tecken på att den sammanlagda bilden av alkoholskadorna åtminstone för alkoholdödlighetens del genomgår en kvalitativ förändring. Det här betyder alltså inte att de akuta skadornas omfattning skulle ha minskat. Deras antal har tvärtom hållit sig relativt konstant. Vi kan alltså konkludera med följande iakttagelse: den finländska konsumtionsnivån, som i ett europeiskt perspektiv länge befunnit sig på en medelhög och numera på en hög nivå, har lett till en situation där vi senast nu utöver de gamla och välbekanta finska sociala skadorna också lider av betydande franska hälsomässiga alkoholskador. Finland har N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 alltså både bevarat sin finskhet och blivit franskt. Översättning: Thomas Rosenberg Christoffer Tigerstedt, specialforskare Alkohol- och drogforskning, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes PB 220, FIN Helsingfors E-post: Esa Österberg, specialforskare Alkohol- och drogforskning, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes PB 220, FIN Helsingfors E-post: LITTERATUR Lehti, Martti & Kivivuori, Janne (2006): Kuolemaan johtanut väkivalta (Dödsfall på grund av våld). I: Rikollisuustilanne Rikollisuus ja seuraamusjärjestelmä tilastojen valossa (Brottsligheten Brottsligheten och påföljdssystemet i statistikens ljus). Helsinki: Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen julkaisuja 220, s Mellin, Nina & Vihmo, Jouni & Österberg, Esa (2006): Alkoholihaittojen yhteiskunnalliset kustannukset Suomessa vuonna (Alkoholskadornas samhälleliga kostnader i Finland år 2003). Raportteja 10/2006. Helsinki: Stakes Metso, Leena & Mustonen, Heli & Mäkelä, Pia & Tuovinen, Eeva Liisa (2002): Suomalaisten juomatavat vuonna Taulukkoraportti vuoden 2000 tutkimuksen perustuloksista ja vertailuja aiempiin juomatapatutkimuksiin. (Finländarnas dryckesvanor år Tabeller utgående från basmaterialet i undersökningen från 2000 samt jämförelser med tidigare dryckesvaneundersökningar). Aiheita 3/2002. Helsinki: Stakes Mäkelä, Klaus (1982): Alkoholfrågans historiska former. Alkoholipolitiikka 45 (1): Päihdekysely. Vuoden 2004 päihdekysely (Rusmedelsbarometern 2004). Helsinki: Stakes. 418 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L