Nordisk alkoholstotistik

Transkript

1 Nordisk alkoholstotistik Alkoholkonsumtionen i Norden Danmark har varit med i EG sedan 1973, och dar har forsaljningen av alkoholdrycker reglerats med pris- och distributionspolitik i betydligt mindre grad an i det ovriga Norden. Enligt den officiella statistiken for Norden konsumeras mest alkoholdrycker i Danmark; konsumtionen per capita ar nara 10 liter ren alkohol per år. Danmark ar sålunda mycket nara alkoholkonsumtionens topplander i Europa, såsom Frankrike (11.9 liter) och Portugal (11.6 liter), det ar heller inte långt efter grannlandet, Tyskland (10.9 liter). I de ovriga nordiska landerna har ett stats agt monopol handhaft detaijhandeln med alkoholdrycker. Dessa lander har med hjalp av statlig alkoholkontroll, prispolitik och reglering av tillgången bedrivit en i stor utstackning enhetlig, konsumtionsdarnpande alkoholpolitik. I monopollanderna ar konsumtionsnivån sålunda betydligt lagre an i Danmark. I konsumeras 7 liter absolut alkohol per capita och år, i 5, och på Island samt i drygt 3 liter (diagram 1). Under de senaste åren har EES-avtalets ikrafttradande samt s, s och s EG-fOrhandlingar medfort en hel del osakerhet om det nordiska alkoholsystemets framtid. Det nordiska alkoholsystemet har byggt på social- och halsopolitiska motiv, och till dess vasentliga principer hor att de av alkohol fororsakade skadeverkningarna skall rninimeras. Varldshalsoorganisationen, WHO godkiinde på hosten 1992 ett alkoholprogram for Europa. Dess syfte ar bl.a. att stodja den alkoholpolitik som medlemslanderna bedriver, att skapa sarnforstånd på det internationella planet, att få fram halsoframjande metoder samt att starka sarskilt bashalsovårdens mojligheter att forebygga de alkoholbetingade skadeverkningarna. Programmet bidrar samtidigt till att starka det nordiska alkoholsystemet. Dar utlovas stod sarskilt till de medlemslander som bedriver en stark alkoholpolitik och som for narvarande ar utsatta for liberaliseringstryck utifrån. Den oregistrerade konsumtionen I den oregistrerade konsumtionen ingår den alkohol som turister dricker i utlandet och for med sig från utlandet, granshandeln, den lagliga och illegala alkoholtillverkningen, smugglingen och surrogatalkoholen. Konsumtionsskillnaderna mellan, och utjarnnas något, då den oregistrerade konsumtionen medraknas i konsumtionssiffrorna. Enligt de senaste undersokningarna 1 beraknas den oregistrerade konsumtionen i vara over 50 procent och i drygt 40 procent av den konsumtion, som ingår i statistiken. Båda undersokningarna har ansetts innehålla overskattade kvantiteter. For s del har misstankarna gallt konsumtionen i utlandet och for s del hembranningen och granshandeln. Det ar i varje handelse sannolikt att den oregistrerade konsumtionen både i och uppgår till åtminstone en tredjedel av den i statistiken ingående konsumtionen. Av denna storleksordning var den också på Island innan forsaljningen av ol inleddes år I Danmark och ar motsvarande andel omkring en femtedel av den i statistiken ingående konsumtionen. Orsaken till att denna andel ar så stor i Danmark ar, att danskarna importerar mycket betydande kvantiteter alkohol från Tyskland, dar alkoholpriserna ar betydligt lagre. Man har beraknat att t.ex. omkring en tiondel av det Ol och vin, som konsumeras i Danmark, ar inkopt i Tyskland. Då man jarnfor de nordiska landerna med andra lander i Europa galler det att beakta, att oregistrerad konsumtion forekommer också på andra håll. Dess ornfattning har av Jens Hannibal beraknats vara ca 10 procent. Konsumtionens struktur Alkoholkonsumtionens struktur visar år 1992 ett okat inslag av svaga drycker i hela Norden. Inslaget av svaga drycker i konsumtionen varierar i den farskaste statistiken från 47 procent på Island till 88 procent i Danmark (diagram 1)., och Island har av havd varit lander dar det konsumeras starka drycker, Danmark och ar 01- lander. På 1980-talet har konsumtions strukturen blivit lattare i och. Medan spritdryckerna år 1980 stod for 44 procent i och 51 procent i, var motsvarande siffror 30 procent i vartdera landet år I och har de starka dryckernas hoga prisnivå darnpat konsumtionen av dem och okat konsumtionen av svaga alkoholdrycker. På 1990-talet har också den ekonorniska depressionen och de minskade realinkomsterna fått konsumenterna att oftare an tidigare valja en vara med formånligare pris, i specieilt mellanol och i billiga svaga viner (max.15 %), och efter den skattereform som genornfordes i juli 1992 allt oftare aven ol. På Island stod spritdryckerna 1) For oversikt, se Osterberg, Esa: Hembranning och smuggling i de Nordiska landerna. Inlagg vid seminar om aksjon mot olovlig spritomsetning, Oslo, Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:1-58 -

2 alltjamt for over halften av konsumtionen, 54 procent år I utgjorde spritdryckerna i fjol 22 procent och i Danmark 12 procent av konsumtionen. Vin ernas andel av konsumtionen varierar mellan 15 procent i och 31 procent i Danmark. Vinandelen har okat betydligt på 1990-talet, speciellt i Danmark och Island. Ol står for en vaxande andel av den nordiska konsumtionen. År 1992 utgjordes over halften av alkoholkonsumtionen av Ol i, Danmark och. I stod 01- konsumtionen for 40 procent och på Island for 31 procent. Konsumtion per varugrupp Konsumtionsnivån med avseende på spritdrycker ar alltjamt hogst i bland de nordiska landerna. År 1992 konsumerades i per invånare over 15 år 2.7 liter, uttryckt i absolut alkohol. Minst ar konsumtionen i, 1.0 liter år Konsumtionen av spritdrycker har under de senaste åren minskat kraftigt i hela Norden (diagram 2). Viner konsumeras mest i Danmark, år 1992 sammanlagt 3,6 liter uttryckt i ren alkohol per invånare som fyllt 15 år, och minst på Island, 0,8 liter. Inte endast vinkonsumtionen utan aven olkonsumtionen ar st6rst i Danmark, år liter absolut alkohol per invånare som fyllt 15 år, och minst på Island, 1.5 liter (på Island inleddes olforsaljningen i mars 1989). Efter skattereformen år 1992 har konsumtionen av lattare Olsorter (mindre an 4.5 volymprocent) okat starkt i, och konsumtionen av starkol har minskat. Sarnmanlagt okade olkonsumtionen i år 1992 med 6.3 procent sedan året innan. I fortsatte konsumtionen av mellanol att oka år 1992, och konsumtionen av starkol minskade alltjamt kraftigt. Prisnivåema inom detaljhandeln med alkoholdrycker i Norden år 1990 och 1992 (index; = 100)* Danmark Island Ol Lattviner** Ovriga viner*** Spritdrycker Sammanlagt Valutaindex * Prisnivåerna per varugrupp har vagts tillsammans med vikter motsvarande konsumtionsfardelningen i ** Exklusive mousserande viner *** Mousserande viner och starkviner Kal/or: OECD/statistikcentralen i detaljhandeln med alkoholdrycker forklaras i huvudsak med skillnaderna i skattenivån. Resten av skillnaderna forklaras av olikheter i inkops-, produktions- och distributionskostnaderna, vilkas bet ydelse ar storst nar det galler svaga viner. Detta torde bero på olikheterna i vinsortimentet i de olika landerna. I torde inslaget av inhemska och hartappade svaga viner vara exceptionellt stort. Alkoholdryckernas prisnivå i detaljhandeln ar hogst i och lagst i Danmark. Prisnivåns stegring mellan åren 1990 och 1992 forklaras delvis av valutakursforiindringar. Alkoholhushållningen Alkoholprisernas utveckling Realpriserna på alkoholdrycker har på 1980-talet stigit i al Ia de nordiska land erna utom Danmark, dar realpriserna stadigt har sjunkit. På 1990-talet fortgick stegringen av realpris erna i och samt på Island. I sjonk år 1991 realpriserna på alkoholdrycker jamfort med året innan narmast till foljd av inflationen. Alkoholskattereformen i i juli 1992 sankte de nominella pris erna på alkoholdrycker med en dryg procent. År 1992 sjonk realpriserna i med 3.9 procent och i Danmark med 3.4 procent sedan det foregående året. I Danmark har man sankt skatten på vin och Ol for att minska danskarnas 01- och vininkop från Tyskland (diagram 3). Prisindex avslojar hur pris erna forandrats på årsnivå i de olika landerna. På basis av dem kan man emellertid inte dra några slutsatser om landernas prisnivå. Nivåskillnaderna åren 1990 och 1992 framgår ur foljande tabell. De stora prisskillnaderna mellan de nordiska landerna I Danmark anvandes år 1992 over 13 miljarder kronor till alkoholdrycker, i 19 miljarder mark, i 15 miljarder kronor och i 29 miljarder kronor. Alkoholutgifterna utgjorde i Danmark 3.0, i 7.0, i 3.7 och i 4.2 procent av de privata konsumtionsutgifterna. I och redovisades over 60 procent av de av konsumenterna betalade alkoholutgifterna till staten. I var statens andel 54 och i Danmark 46 procent. Alkoholintakternas andel av statens inkomster ar i 9 procent, i och på Island drygt 4 procent, samt i och Danmark over 2 procent. Alkoholens skadeverkningar Alkoholkonsumtion medfor sociala och ekonomiska skadeverkningar samt skador på halsan. Alkoholens hals 0- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994: l - 59-

3 skador kan indelas i kroniska och akuta. Till de akuta skadorna hor bl.a. olycksfall, alkoholforgiftning och olyckor. De akuta skadeverkningarna hanger samrnan med konsumtionen per gång och ar darigenom beroende av dryckesvanorna samt den konsumerade dryckens kvantitet och styrka. Antalet dodsfall i alkoholforgiftning ar klart storre i an i de ovriga nordiska landerna (tabeli 8). Orsaken hartill torde vara finlandarnas berusningsinriktade dryckesvanor. I konsumeras också mest spritdrycker. Trots att inslaget av latta drycker okat i konsumtionen har dryckesvanorna inte forandrats. Upprepad, alltfor riklig konsumtion av alkohol medfor kroniska skadeverkningar, t.ex. alkoholisering och levercirrhos. Antalet dodsfall i levercirrhos betraktas som en ratt tillforlitlig matare av alkoholskadorna ju hogre alkoholkonsumtionsnivå, desto storre ar antalet personer som insjuknat och avlidit i levercirrhos. Den nordiska statistiken stbder detta forskningsresultat: antalet avlidna i levercirrhos ar stbrst i Danmark, dar också alkoholkonsumtionen ar storst, och minst i. TabelI 7 visar antalet rattfyllerifall som registrerats av polisen i de nordiska landerna. Skillnaderna i antalet rattfyllerifall i Norden påverkas delvis av landernas lagstiftning och polisiara praxis samt aven av attityderna. De promillegranser som galler for trafikfylleri ar 0.5 %0 i,, Danmark och Island, samt 0.2 0/00 i. År 1992 minskade antalet rattfyllerifall i med over 12 procent jamfort med året innan. Orsaken till nedgången ar dels den minskade alkoholkonsumtionen och den ekonomiska depressionen, dels formodligen de standiga kampanjer som framhåller bet ydelsen av trafiknykterhet. I minskade antalet rattfyllerifall med over 5 procent, i Danmark och med ca 1 procent. Nar det galler olyckor i sjotrafiken och drunkningsolyckor spelar alkoholen alltjamt en betydande rollo I borjan av 1980-talet drunknade i något mera manniskor an i och dubbelt så många manniskor som i Danmark och. Kampanjer for okad sjosiikerhet har fortlopande forts i både och. I båda landerna har drunkningsolyckorna minskat i antal. I drunknade år 1992 sammanlagt 269 manniskor (324 år 1979), i 167 (323 år 1979). Likaså har alkoholens roll minskat i samband med drunkningsolyckorna. På 1970-talet drunknade endast var tredje i i nyktert tillstånd, på 1990-talet varannan. Enligt statistiken har inslaget av sjalvmord i drunkningsfallen varit mycket stort i samtliga nordiska lander. Nedan foljer en sammanstallning av den nordiska alkoholstatistiken i form av diagram och tabeller. Den som onskar mera detaljerade sifferuppgifter kan bestalla stencilen Nordisk alkoholstatistik från: Oy AIko Ab Pirjo Kuitunen PB 350 FIN-OOlOl Helsingfors, Telefax +358 O Nordisk Alkoholtidskrift Vol. Il, 7994: 7-60-

4 Diagram l. Konsumtion av ren alkohol per invånare samt konsumtionsstruktur i de nordiska landerna 11 Konsumtion per invånare liter ""1"1"'"=== 10 9 Danmark Ol o Vin Spritdrycker 100 % ISLAND 80 Ol Ol Vin Vin Spritdrycker 20 O...L Spritdrycker Ol Ol Vin Vin Spritdrycker Spritdrycker Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 71, 1994: I

5 Diagram 2. Konsumtion av ren alkohol i de nordiska londerna per invånare 15 år och over 13 Konsumtion, liter 4.5 Spritdrycker, liter Danmark Island Island Danmark 3 O År Danmark Island År Danmark Island Vin, liter 8 Ol,liter 3.5 Danmark 7 Danmark ) Island O O År 1) Danmark Island År Danmark Island Q i O l) Inklusive long drink -drycker Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-62-

6 Diagram 3. Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 = Total forsåljning ind. 1980= Spritdrycker ind. 1980= Island Danmark År Island År Danmark Island Vin ind. 80= Ol ind. 80= Danmark År Island År Danmark Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-63-

7 Tabe" /. Totalforsaljning i liter, land, SPRIT- VIN long Ol år DRYCKER varav DRINKS Stark- och varav STARKVIN mellanol 1 STARKOl ISLAND l ) For : Ol klass II raknas har och i foljande tabeller som mellanoi. Nordisk Alkoholtidskrjft Vol. 17, 7994: 7-64-

8 Tabe" 2. Konsumtion per capita, Land, Liter per capita Liter 100 %-ig alkohol per capita Liter år 15 år och over 15 år och over 100 %-ig alkohol Sprit- Vin Long Ol Sprit- Vin Lang Ol Summa per drycker drinks drycker drinks invånare ISLAND Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-65-

9 TabelI 3. Antal detaljhandels- och serveringsstallen, Land, DETAUHANDELSSTALLEN SERVERINGSSTALLEN år Sprit- Enbart Summa Alia slag av Vin Enbart Summa drycker, mellan- alkohol- och mellanvin och drycker 3 ol 012,4 pr 31/ pr 31/ pr 15/ pr 31/ pr 31/ ISLAND ) For : Spritdrycker och vin. For : Spritdrycker, vin och starkol. 2) For : Inkluderar stallen, som saljer allt slags ol, och stallen, som saljer endast mellanol. 3) For Danmark: Serverings licens galler i regel såval spritdrycker, vin och ol. For : Siffrorna inkluderar också klubbar, slutna sallskap och trafikrestauranger. 4) For : Allt slags ol. 5) Uppgifter for Danmark saknas efter Genom en lagandring bortfoll anmalningsplikten for naringsidkare som onskade handia med alkoholdrycker. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-66-

10 Tabel! 4. Konsumenternas utgifter for och statens intakter av alkohol i miljoner av landets valuta, Land, Konsumenternas utgifter for alkohol l Konsument. Statens Statens alk.intakter i % av år alk.utg. i alkohol- Sprit- Vin Long Ol Summa % av to- intakter 2 konsum. statens statens drycker 3 drinks tal privat utgifter totaia direkta inhemsk for intakter och konsumtion alkohol indirekta skatter * * ISLAND l) Inklusive serveri ngsavg i f te r. 2) Far Danmark exklusive tull och mervardeskatt. 3) For Danmark: Vin och spritdrycker. * Forhandsuppgift. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-67-

11 TabelI 5. Realprisindex for alkoholdrycker, Land, Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 = 100 år Sprit- Vin Long Ol TOTALT drycker drinks ISLAND l l l Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 71, 1994: I - 68-

12 TabelI 6. Omhandertagande for fylleri (registrering av berusningsfall), Antal omhandertaganden Per invånare, 15 år och over Land, TOTALT TOTALT år harav harav harav harav man 1 kvinnor 1 man kvinnor ) For Danmark: konsfordelningen uppgors inte efter Nordisk Alkoholtidskrift Vol. /I, 1994:1-69-

13 TabelI 7. Alkoholrelaterode skadeverkningar, Land, Brott mot alkohollagstiftningen 1 Fram- Per Per Alkoholfall i vcgtrafikolyckor 2 år foronde med personskoda Antal fall av olaga av fordon motor- invånare i onyktert fordon 15 år Antal Andel av till- in- forsclj- tillstånd 1 och over alkohol- alia Varav med verkning forsel ning fall vcgtrafik- motorolyckor fordon % % l l l l ISLAND ) : Siffrorna anger lagforda brott. 2) Danmark: Grensen for alkoholfall hor i denna serie endrats til! 0.5 promille från 0.8 promille i tidigore utgåvor av denna publikation. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 1/, 1994:1-70-

14 TabelI 8. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser , underliggande diagnos Land, Alkoholism, Lever- Alkohol- SUMMA Per år alkohol- cirrhos Harav forgiftning beroende alkohol- (N980) invånare (291,303) (571) fau 15 år och over l ISLAND l Enligt den reviderede sjukdomsklassifikationen från år Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-71 -

15 Tabe" 9. Antal vårdfall inom sluten vård, Land, Somatisk vård Psykiatrisk Socialvård år vård Alko- Alk.- Alk.f6r- Lever- SUMMA Alkoholism holism psykos giftning cirrhos l l l l Enligt den reviderade sjukdomsklassifikationen från år Nordisk Alkoholtidskrift Vol. li, 1994: I -72-