Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Kandidatarbete Avdelningen för byggproduktion

Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Kandidatarbete Avdelningen för byggproduktion Robin Tvrdek och Stefan Jarl Wellershaus

Copyright Robin Tvrdek och Stefan Jarl Wellershaus Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/VBEL-12/9003-SE Lunds tekniska högskola Institutionen för byggvetenskaper Telefon: 046-222 74 21 Byggproduktion Telefax: 046-222 44 20 Box 118 Epost: bekon@bekon.lth.se 221 00 LUND Hemsida: www.bekon.lth.se Tryckt av Media-Tryck 2012 ii

FÖRORD Vi började fundera över att göra ett kandidatarbete våren 2012 då det var dags för nytt kursval. Då ingen av oss var speciella intresserade av de alternativobligatoriska kurser som erbjöds bestämde vi oss istället för att försöka få en insikt i hur arbetet med ett framtida examensarbete kommer fungera och beslutade oss därför för att skriva ett kandidatarbete. Vi valde att behandla ett ämne som vi båda tyckte var intressant. Vi ville se hur säkerhetsarbetet ser ut på svenska byggarbetsplatser samt hur utvecklingen av skyddstänkandet har sett på senare år. Då arbetet med kandidaten började tog vi kontakt med flertalet företag men de som tillslut ställde upp och var med i undersökningen var NCC och Sydsten. Arbetet resulterade tillslut i denna rapport. Stort tack till vår handledare Radhlinah Aulin, vår examinator Bengt Hansson och huvudskyddsombud Christian Jönsson på NCC. Vi vill också tacka alla de som deltog i studien och möjliggjorde för oss att göra detta arbete! Lund, 2012-05-17 Robin Tvrdek Stefan Jarl Wellershaus iii

iv

SAMMANFATTNING Titel: Författare: Handledare: Frågeställning: Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Robin Tvrdek Stefan Jarl Wellershaus Radhlinah Aulin, Avdelningen för byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. Vad säger lagen om skyddsombudets roll och hur förhåller det sig till praktiken på svenska byggarbetsplatser? Syfte: Att undersöka skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen samt undersöka hur skyddsombudet verkar för en tillfredsställande arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Metod: Slutsatser: En kvalitativ studie har genomförts där en enkätundersökning har kombinerats med en litteraturstudie. Att skyddsombudets arbete för en bättre och säkrare arbetsmiljö fungerar relativt bra i dagsläget, de får tillgång till de handlingar som de behöver och hindras inte från att beträda arbetsplatserna där de är verksamma. Emellertid måste det utvecklas på flera punkter, exempelvis måste: Dialogen mellan arbetsgivare och skyddsombud måste bli bättre, vilket bland annat kan göras genom att förnya många arbetsgivares utbildning inom arbetsmiljö. v

Skyddsombuden måste få vara med tidigare i planeringen av förändringar som påverkar arbetsmiljön. Det skall inte vara en fråga om tid, pengar och prioriteringar då brister i arbetsmiljön uppdagas, de skall alltid åtgärdas direkt. Skyddsombudens utbildning inom lag och rätt måste förbättras då det är ett utav de viktigaste verktygen som de har för att kunna utföra sitt jobb, i dagsläget har majoriteten av respondenterna dålig kunskap inom området. De arbetstagande måste få större respekt för det skyddsarbete som bedrivs och den skyddsutrustning som erfordras måste alltid användas. Nyckelord: Skyddsombud, säkerhetsutrustning, arbetsmiljö, byggarbetsplats, konsekvenser, ansvar, rättigheter, skyldigheter. vi

ABSTRACT Title: Authors: Tutor: Problem: Purpose: Method: Conclusions: The role of health and safety representatives at the construction site Robin Tvrdek Stefan Jarl Wellershaus Radhlinah Aulin, Department of Construction Management, Faculty of Engineering, Lund University What is stipulated in the law about the health and safety representatives role and how it functions in practice at Swedish construction sites? To explore the role of the health and safety representatives at the construction site and to investigate if they work for a satisfying workenvironment. A qualitative study was performed where a survey has been combined with a literature review. The health and safety representatives work relatively well towards achieving a better and safer workenvironment. They have access to the documents they require to perform their task and are not prevented from entering the workplace in which they operate. However, the results from the study indicate that several areas can be improved such as: The dialogue between employers and health and safety representatives needs to improve, which can be done by retraining many employers in workenvironment. vii

The health and safety representatives must be involved at an earlier stage in the planning of changes affecting the work environment. It should not be a matter of time, money and priorities when a flaw in the working environment is revealed, they should always be rectified immediately. Health and safety representatives training concerning law must be improved, since it is one of the most vital tools they need to know about to perform their jobs. The employees must have more respect for the work regarding safety at the construction site and the safety equipment must always be used when required. Key words: Health and safety representative, safety equipment, work environment, construction site, consequences, liabilities, rights, obligations. viii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 3 1.3 Mål... 3 1.4 Frågeställning... 3 1.5 Avgränsningar... 4 2. Metod... 5 2.1 Utförande... 5 2.2 Urval av respondenter... 5 2.3 Enkäten... 5 2.3.1 Enkätens utformning... 7 2.4 Analys... 8 2.5 Undersökningsbeskrivning... 8 3. Teori... 11 3.1 Lagar och föreskrifter som styr arbetsmiljöarbetet...11 3.1.1 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)... 11 3.1.2 Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)... 12 3.1.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)... 12 3.1.4 Arbetstidslagen (2011:740)... 13 3.2 Aktörernas arbetsmiljöansvar...14 3.2.1 Byggherre... 14 3.2.2 Arbetsgivare... 15 3.2.3 Arbetstagare... 15 3.2.4 Skyddsombud... 16 3.2.5 Skyddskommitté... 16 3.2.6 Arbetsmiljöverket... 17 3.2.7 Byggarbetsmiljösamordnare (BAS)... 17 ix

3.2.8 Övriga aktörer... 18 3.3 Skyddsombudens roll på byggarbetsplatsen...19 3.3.1 Olika kategorier av skyddsombud... 20 3.3.2 Tillsättning av skyddsombud... 21 3.3.3 Utbildning... 22 3.3.4 Arbetsprocess... 23 3.3.5 Skyddsombudets arbetsuppgifter... 25 3.3.6 Skyddsombudens rättigheter... 26 3.3.7 Skyddsombudens skyldigheter... 28 4. Skyddsombudens roll... 31 4.1 Arbetsplatsbeskrivning...31 4.2 Resultat...32 4.2.1 Positionen som skyddsombud... 32 4.2.2 Arbetsmiljö... 34 4.2.3 Lag och rätt... 36 4.2.4 Hantering av brister... 36 4.2.5 Behov av förbättring... 38 5. Analys och Diskussion... 41 5.1 Tillsättning av skyddsombud...41 5.2 Respons...42 5.3 Samarbete mellan skyddsombud, arbetsgivare och andra aktörer...43 5.4 Rapportering...44 5.5 Arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen...45 5.6 Utbildning...45 5.7 Kunskap om tillämpning av lagen...46 5.8 Vikten av att vara med tidigt i planering...47 5.9 Reliabilitet...47 6. Slutsatser... 49 6.1 Fortsatta studier...50 x

7. Referenser... 51 Bilagor... 55 Bilaga 1 Enkäten...55 Bilaga 2 - Sammanställning över enkätsvar....61 xi

xii

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I dagens samhälle eftersträvas en god, säker och trevlig arbetsplats med ett minimalt antal arbetssituationer som leder till ohälsa, arbetsskador eller dödsfall. Byggarbetsplatsen innehåller således en mycket svårarbetad och komplex arbetsmiljö vilket har sin grund i den stora mängd riskfyllda arbetsmoment som förekommer. Arbetsmomenten innefattar vanligtvis användandet av verktyg, maskiner, arbete med hälsovådliga ämnen, höga lyft och arbete på hög höjd etc. Ytterligare svårigheter uppkommer av att arbetsplatserna ofta är belägna utomhus, vilket medför att väder och vind utgör ytterligare faktorer som måste beaktas. Enligt Sveriges Byggindustri sysselsatte, år 2010, den svenska byggindustrin ca 305 000 personer, bygginvesteringarna under året uppgick till 266 miljarder kronor och utgjorde därmed åtta procent utav Sveriges bruttonationalprodukt. (Sveriges Byggindustri 2012). Under år 2010 anmäldes 3086 arbetsplatsolyckor inom den privata bygg- och anläggningsindustrin till Försäkringskassan. Antalet arbetsrelaterade sjukdomsfall uppgick till 698 fall under samma år. År 2009 var dessa siffror 2809 arbetsplatsolyckor och 722 sjukdomsfall (Samuelsson 2011). Enligt statistik från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd var det registrerade antalet olyckor inom den privata sektorn av bygg- och anläggningsindustrin år 2010, 1724 stycken, där de vanligaste skadorna orsakades av verktyg och redskap (Samuelsson 2011). Statistiken baseras på antalet anmälda olyckor till Försäkringskassan från företag i den privata byggindustrin verksamma inom bygg och anläggning. Under samma år var antalet arbetssjukdomar 415 stycken, där belastningssjukdomarna utgjorde den största andelen med 270 sjukdomsfall. Samma år var det 25 fall där skadorna orsakades av kemiska ämnen. Under 2010 inträffade 14 dödsfall vilket är en ökning av olycksfrekvensen med 10 % i förhållande till 2009 (Samuelsson 2011). Ökningen kan bero på att konjunkturen är på väg uppåt, vilket leder till en ökad sysselsättning inom branschen (Samuelsson 2011). 1

I jämförelse med andra branscher så som transport och tillverkningsindustrin hade byggbranschen år 2010 flest antal arbetsolyckor med dödlig utgång. Det förekom 14 stycken dödsfall jämfört med 8 stycken i transportindustrin och 9 stycken i tillverkningsindustrin (Arbetsmiljöverket 2012). Det är tråkiga siffror vilket ger en inblick i hur viktig en bra arbetsmiljö är, inte bara inom byggbranschen utan även inom andra branscher. 18 16 14 Arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom byggbranschen, år 2000 till 2010 12 10 8 6 4 Antal arbetsolyckor/tusen personer Antal arbetssjukdomar/tusen personer 2 0 Figur 1 Antal årligt rapporterade arbetsolyckor och arbetssjukdomar per 1000 personer inom byggbranschen, år 2000 till 2010 (Samuelsson 2011). År 2010 var antalet arbetsplatsrelaterade sjukdomar inom den privata sektorn på nedgång jämfört med tidigare år, däremot hade antalet arbetsolyckor ökat (se figur 1) (Samuelsson 2011). Att uppnå en bra arbetsmiljö är något som numera anses mycket viktigt och det är i detta sammanhang som skyddsombudet träder in. Förutsättningarna för en god arbetsmiljö på byggarbetsplatsen kan förändras väldigt fort och de problem som uppkommer är inte alltid lättlösta. Utifrån förutsättningarna som skyddsombuden har skall de främja en god, trevlig och säker arbetsmiljö för arbetstagarna. Det är därmed upp till varje enskilt 2

skyddsombud att bedöma arbetsmiljön på arbetsplatserna och föreslå förbättringar. Med denna grund kan det vara svårt för skyddsombudet att veta hur arbetet för en god arbetsmiljö skall genomföras. Genom att analysera skyddsombud vid olika byggarbetsplatser kan det ses hur deras samarbete med arbetsgivare, arbetstagare och andra aktörer fungerar i praktiken och jämföras med hur det bör se ut enligt teori. 1.2 Syfte Avsikten med arbetet är att undersöka skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen samt undersöka hur skyddsombudet verkar för en tillfredsställande arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. 1.3 Mål Undersöka skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen enligt teori och lagtext. Analysera och jämföra olika skyddsombuds roll på olika arbetsplatser inom byggbranschen. Utifrån teori och resultat rekommendera förbättringar för skyddsombuds arbete inom byggindustrin. 1.4 Frågeställning Vad säger lagen om skyddsombudets roll och hur fungerar det i praktiken på svenska byggarbetsplatser? Vad har skyddsombuden för rättigheter respektive skyldigheter samt hur anser de att arbetet fungerar? Hur förhåller sig olika skyddsombuds arbetsmetod till varandra? 3

1.5 Avgränsningar Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen På en arbetsplats förekommer det flertalet aktörer som eftersträvar en så bra arbetsmiljö som möjligt. Däribland kan det finnas lokala-, regionala-, samt huvudskyddsombud, skyddskommitté, och arbetsmiljösamordnare med flera. Att analysera alla aktörer som verkar för en god arbetsmiljö skulle medföra en otroligt stor volym med information och därför har arbetet avgränsats till att enbart behandla lokala skyddsombud. Arbetet är likaledes avgränsat till ett antal byggarbetsplatser i södra Sverige. 4

2. METOD 2.1 Utförande Undersökningen genomfördes med hjälp av individuella intervjuer i form av webbaserade enkäter, vilka skickades ut till skyddsombud vid olika byggarbetsplatser. Den enkät som slutligen togs fram skickades först på en Pilot study till ett huvudskyddsombud som analyserade frågorna och kom med förslag på förbättringar och förändringar. De förslag som gavs användes sedan för att göra det lättare och tydligare för de skyddsombud som skulle svara, allt för att få så bra underlag som möjligt inför analysen. Frågorna utformades slutligen så att endast relevanta områden behandlades. Respondenterna gavs möjligheten till att vara anonyma och därmed slippa känna sig pressade av att chefer eller kollegor skulle få ta del av svaren. Med en stor mängd öppna frågor gavs också alla deltagande respondenter möjligheten att ge en så korrekt bild som möjligt över hur situationen verkligen ser ut på deras arbetsplats. 2.2 Urval av respondenter Undersökningen är avgränsad till södra Sverige och vid tidpunkten för enkätundersökningen arbetade alla respondenter på olika byggarbetsplatser i denna region. Då alla arbetsplatser med fler än fem anställda måste ha ett skyddsombud knutet till sig kontaktades en rad olika byggföretag i regionen. Samtliga företag bedrev vid denna tidpunkt många byggprojekt och därmed kontaktades skyddsombud vid flertalet olika arbetsplatser inom dessa företag. 2.3 Enkäten Valet att använda en enkät som underlag för analysen beror främst på att en enkätundersökning genomförs på respondentens villkor. Respondenterna 5

kunde under fyra veckors tid själva välja vid vilken tidpunkt de skulle svara på enkäten, såväl på som utanför arbetstid. Enkätundersökningen möjliggör till skillnad från en traditionell intervju att respondenterna ej är tvungna att boka och avsätta tid för ett personligt möte. Det finns både fördelar och nackdelar med att genomföra en enkät- jämfört med en intervjuundersökning. Enkätundersökningen möjliggör att ett större urval av respondenter nås under en kortare tidsperiod. Undersökningen kan dessutom göras i ett större geografiskt område än vid en intervjuundersökning (Ejlertsson 1996). Den webbaserade enkäten medför att respondenterna kan svara var och när de vill. Därmed behöver respondenterna ej känna sig pressade när de svarar på frågorna. Vid en personlig intervju är det dokumenterat att respondenternas svar influeras av intervjuarens utfrågningsteknik, vilket därmed påverkar resultatet (Ejlertsson 1996). Vid undersökningen som genomförts kan vissa frågor uppfattas som känsliga, vilket kan medföra att skyddsombuden ej vill svara sanningsenligt på grund av att deras chefer är i närheten. Detta skulle kunna vara ett problem vid en traditionell intervjuundersökning (Ejlertsson 1996). Problemet elimineras med enkätundersökningen då enkätmaterialet är anonymt och inte delas med någon utanför arbetet. Det medför i sin tur ökad sannolikhet för bra och sanningsenliga svar. De negativa effekterna av en enkätundersökning är bland annat att en enkätundersökning leder till ett större bortfall av svar, både vid enskilda frågor och hela enkätsvar, än vid en personlig kontakt med respondenten. Vid en enkätundersökning kan dessutom inte identiteten på de som deltagit styrkas till 100 procent, vilket de kan vid en personlig intervju. Under en intervjuundersökning kan det också ställas mer komplicerade frågor än vid en enkätundersökning. Respondenterna kan nämligen ställa direkta frågor om saker som de inte förstår. Vid en enkätundersökning är även tiden en faktor, som regel brukar det sägas att enkäten aldrig ska ta mer än 20-30 minuter att fylla i. Vid en personlig intervju kan denna vara längre (Ejlertsson 1996). Författarna anser därmed att de positiva effekterna av en enkätundersökning överväger de negativa. 6

Enkäten skapades online med hjälp av verktyget Google Docs, samtliga skyddsombud som medverkade i undersökningen fick sedan fylla i denna, se Bilaga 1 Enkät. Genom att respondenterna svarar på bestämda, öppna frågor styrs de mot de relevanta områdena. Dock utformas frågorna på ett sådant sätt att de skall vara så neutrala som möjligt för att inte leda respondenterna. Eftersom respondenterna kan ge kommentarer på varje del och även kommentera fritt på slutet ges respondenterna möjligheten att ta upp sådant som de anser viktigt och som de vill få med i enkätundersökningen. 2.3.1 Enkätens utformning Frågorna i enkäten grundas i omfattande studier kring skyddsombuds rättigheter, skyldigheter, roll och arbetsprocess. Det medför att enkäten resulterar i konkreta och relevanta svar från respondenterna och att eventuella svårigheter med skyddsombudets arbete kan konkretiseras. Enkäten har utarbetats tillsammans med handledare, samt en studie av en enkät som Landsorganisationen i Sverige(LO) har skickat ut till sina skyddsombud (LO 2012). Där LO:s enkät gav en insyn i vilka frågor som kan tänkas vara relevanta. Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor om respondenterna, hur länge de varit aktiva som skyddsombud, arbetsplats och vilken utbildning de erhållit. Enkäten är sedan uppdelad i fem huvuddelar; positionen som skyddsombud, arbetsmiljö, lag och rätt, arbetsprocess och behov av förbättringar, där varje del tar upp frågor inom det aktuella delområdet. Efter varje delområde finns även utrymme för varje respondent att skriva egna kommentarer samt möjlighet att komma med kompletterande information. Enkäten avslutas med en slutkommentar, som inte är bundet till ett specifikt område, utan helt öppen för det som respondenterna vill kommentera och reflektera över. Utformningen av frågorna har anpassats till målgruppen, både språkmässigt och innehållsmässigt (Ejlertsson 1996). De har även utformats så att de inte skall leda respondenterna till ett specifikt svar och där formuleringen av frågorna är sådan att negationer undvikits. Majoriteten av frågorna har utformats så att de är öppna och därmed ej genererar ett JA eller NEJ svar. Det 7

förekommer dock enstaka flervals frågor i enkäten, samt ett par JA och NEJ frågor, dessa följs dock av en följdfråga. Det är mycket väsentligt att skyddsombuden uppmuntras att ge utvecklande svar. 2.4 Analys Analysen har genomförts i två steg. Där det första steget behandlar och jämför respondenternas respektive svar i förhållande till varandra medan det andra behandlar och jämför svaren angående skyddsombudens arbete i allmänhet mot hur teori samt gällande lagar anger att det bör vara. Själva analysen har delats in i ett antal underrubriker för att göra det presenterade materialet så lättförstått och överskådligt som möjligt. Som grund för analysen ligger den enkätundersökning som utförts. Utifrån detta material skall slutligen om möjligt förslag till förändringar och förbättringar av arbetet som skyddsombuden utför ges. 2.5 Undersökningsbeskrivning Undersökningen genomfördes via en webbaserad enkät och därmed var författarna tvungna att först ta kontakt med skyddsombud, vilka skulle medverka. Vid första enkätutskicket skickades enkäten ut till 15 skyddsombud varvid två svar under en tvåveckors period erhölls. Då det krävdes fler respondenter för att få ett bra underlag inför analys gjordes påminnelser via e-mail samt genom telefonsamtal för att påminna de som sagt att de skulle medverka att tiden börjar ta slut. Vid detta tillfälle skickades ytterligare 14 enkäter ut och tillsammans med ytterligare påminnelser gav det andra utskicket ytterligare tre svar. Efter detta gjordes ett sista försök att få mer respondenter till undersökningen. Det gjordes genom kontakt med ett huvudskyddsombud som ordnade så att ytterligare två ombud svarade på enkäten. Samtidigt skickades det även ut till 11 andra ombud vilket inte genererade några svar. Undersökningen var tidsbegränsad och har totalt funnits tillgänglig i fem veckor och totalt erhölls sju stycken svar från skyddsombud vid sju olika byggarbetsplatser. Sju stycken svar från 42 stycken potentiella ger 17 % 8

svarsprocent. Detta är inte helt tillfredsställande men alla respondenter är i alla fall aktiva vid ledande byggföretag och vid olika byggprojekt. Även om det är svårt att dra en slutsats utifrån denna mängd respondenter som gäller för hela landet tror författarna att resultat och analys kan ge en bild över hur läget ser ut på byggarbetsplatser i Sydsverige. Enkätsvaren finns tillgängliga i Bilaga 2 Sammanställning över enkätsvar. 9

10

3. TEORI 3.1 Lagar och föreskrifter som styr arbetsmiljöarbetet Att skapa en bra och säker arbetsmiljö innebär att ta hänsyn till flera faktorer. Arbetsmiljön innefattar allt från fysiska, till psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket 2012a). I dagens moderna samhälle finns det ett flertal lagar och föreskrifter som reglerar arbetsmiljön på landets arbetsplatser. Lagarna talar tydligt om vilka rättigheter samt skyldigheter som arbetstagare respektive arbetsgivare har, där de viktigaste lagarna och föreskrifterna gällande skyddsombudens arbete är: Arbetsmiljölagen (AML), 1977:1160 senaste ändring 2011:741 Arbetsmiljöförordningen (AMF), 1977:1166 senaste ändring 2011:528 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) Systematiskt arbetsmiljösammarbete (SAM), 2001:1 Arbetstidslagen, 2011:740 3.1.1 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att generera en god arbetsmiljö (SFS 1977:1160 kap 1, 1 ). Lagen består av nio delar och är en ramlag, vilket innebär att den endast i stora drag beskriver vilka krav som ställs på arbetsmiljön på en arbetsplats. Arbetsmiljölagen innehåller likaledes andra regler, till exempel hur samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare bör ske, vilka skyldigheter arbetsgivaren har och vilka rättigheter som skyddsombuden har (SFS 1977:1160). Allmänna skyldigheter för arbetsmiljöarbetet regleras främst i kapitel tre i Arbetsmiljölagen som har specifika delar för byggbranschen. De regler som gäller skyddsombud behandlas främst i kapitel sex i Arbetsmiljölagen och är den del som är av störst vikt i detta arbete. Som nämnts tidigare beskriver kapitel tre i arbetsmiljölagen vem som ansvarar för vad i arbetsmiljön och hur långt detta ansvar sträcker sig. Lagen fördelar ansvaret på olika positioner, i de flesta fall myndigheter, bolag eller 11

liknande dock kan ansvaret ibland falla på en enskild person. I kapitel tre är det paragraf sex som redogör för uppgifter och ansvar vid byggnads- och anläggningsarbeten. Kapitel sex i arbetsmiljölagen behandlar samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Här tas ansvar, roll, skyldigheter och rättigheter för olika parter upp som underlättar denna samverkan. Däribland parterna skyddsombud och skyddskommitté (SFS 1977:1160). För mer precisa regler om hur arbetsmiljön och dylikt ska behandlas bör emellertid arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter användas (SACO 2011). 3.1.2 Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) Arbetsmiljöförordningen är ett komplement till arbetsmiljölagen. Det är nämligen enklare och snabbare att genomföra förändringar i förordningen jämfört med Arbetsmiljölagen och, denna möjliggör därför en bättre anpassning till den aktuella samhällsbilden (Hansson 2002). Arbetsmiljöförordningen innehåller beskrivningar över hur arbetsgivare ska rapportera tillbud som innebär allvarlig skada eller dödsfall till arbetsmiljöverket, kompletterande information om skyddsombudets uppgifter och hur skyddssamverkan skall se ut (SFS 1977:1160). 3.1.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) I arbetsmiljöverkets föreskrifter finns det idag ett hundratal föreskrifter som mer detaljrikt behandlar vilka krav som ställs på arbetsmiljön på arbetsplatsen. Dessa har elaborerats i samarbete med aktörer på respektive arbetsmarknad och är därför väldigt välanpassade till varje specifik bransch (AFS 2012). Det är från regeringen som arbetsmiljöverket får beskrivet vilka mål de ska arbeta efter då det gäller framtagandet av föreskrifterna. Föreskrifterna ändras, förnyas och slås samman allt eftersom ny information tillhandahålls och förutsättningar förändras. 12

Föreskrifterna är förankrade i arbetslivet och är därför praktiskt anpassade samtidigt som de är tekniskt, juridiskt och vetenskapligt korrekta. Detta innebär att väldigt mycket arbete från arbetsmiljöverket går till dessa föreskrifter (Arbetsmiljöverket 2012b). AFS består dels av föreskrifter som är juridiskt bindande och dels av allmänna råd. De allmänna råden innehåller bland annat uppgifter om hur en aktör bör handla en viss situation eller rekommendationer om hur föreskrifterna bör tillämpas i praktiken (AFS 2012). En utav de viktigaste och mest grundläggande föreskrifterna är föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). 3.1.3.1 Systematiskt arbetsmiljösamarbete (SAM) Systematiskt Arbetsmiljösamarbete, förkortas SAM är en av föreskrifterna från arbetsmiljöverket. Denna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet, specifikationer och detaljerat angivet hur arbetsgivaren skall utforma sitt arbetsmiljöarbete för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. SAM innehåller även Europeiska Gemenskapens ramdirektiv över hur en förbättring av arbetstagares arbetsmiljö skall främjas då det ses ur en säkerhets- och hälsosyn (AFS 2001:1). Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. (AFS 2001:1. 2 ) I SAM finns även allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna. De allmänna råden är inte juridiskt bindande utan finns bara till som en guide över hur arbetsgivaren skall applicera SAM på arbetsplatsen (AFS 2001:1). 3.1.4 Arbetstidslagen (2011:740) För att skydda arbetstagarna mot att drabbas av överansträngning eller uttröttning finns arbetstidslagen. Den beskriver den anställdes rättigheter angående arbetstid och reglerar hur mycket en anställd får jobba per dygn, vecka och månad. Den reglerar även pauser, nattvila och dylikt. Lagen bidrar därmed till att minska risken för att olycksfall och ohälsa uppkommer på 13

arbetsplatser på grund av överansträngning och uttröttning (Arbetstidslagen 2011:740). Lagen omfattar all verksamhet som sker i Sverige. Finns det kollektivavtal på arbetsplatsen går arbetstidslagen att avtala bort. Det beror på att kollektivavtalen oftast innehåller avtal om arbetstagares arbetstider, nattvila och dylikt som är bättre anpassad till arbetet vid arbetsplatsen (Karlström 2011). 3.2 Aktörernas arbetsmiljöansvar På den moderna byggarbetsplatsen finns det flertalet aktörer. Däribland finns projektörer, byggherrar, platschefer, entreprenörer, skyddsombud samt byggarbetare med flera. Eftersom det finns många olika aktörer och roller på en byggarbetsplats så kan dessa delas in i tre större huvudgrupper (Arbetsmiljöverket 2012c) nämligen: Byggherre Arbetsgivare Arbetstagare De som ser till att arbetet mellan dessa två grupper fungerar på ett tillfredställande sätt är (Arbetsmiljöverket 2010): Skyddsombud Arbetsmiljöverket Skyddskommitté Byggarbetsmiljösamordnare (BAS) 3.2.1 Byggherre Vid bygg- och anläggningsprojekt är det byggherren som har det grundläggande ansvaret gällande arbetsmiljön. Byggherren kan dock med ett skriftligt avtal överlämna ansvaret till en självständig uppdragstagare som då 14

tar på sig arbetsmiljöansvaret. Detta sker oftast vid en total- eller generalentreprenad. En byggherre kan sammanliknas med en vanlig arbetsgivare men vid en byggarbetsplats (Arbetsmiljöverket 2012o). 3.2.2 Arbetsgivare Enligt Arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren vidta alla de åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Allt som utsätter arbetstagarna för en sådan risk skall ändras eller bytas ut (SFS 1977:1160, kap 3, 2 ). Som arbetsmiljölagen anger faller stor tyngd av arbetsmiljöarbetet på arbetsgivaren på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att alltid sträva efter att ha en så bra och säker arbetsmiljö som möjligt (Arbetsmiljöverket 2010). För att skapa en ideal arbetsmiljö är det viktigt utifrån arbetsgivarens perspektiv att samarbetet med arbetstagare, skyddsombud och andra aktörer fungerar bra. 3.2.3 Arbetstagare Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. (SFS 1977:1160, kap 6, 1 ). Arbetstagaren har inga skyldigheter men har istället ett ansvar då det gäller främjandet av ett tillfredställande arbetsmiljöarbetet. Det finns mycket som arbetstagare kan göra för att bidra till en bättre arbetsmiljö bland annat genom att rapportera brister, tillbud eller föreslå förändringar. Eftersom arbetstagarna är de som blir påverkade i störst utsträckning vad gäller hur arbetsmiljön ser ut, ligger det i deras intresse att bidra med information som kan göra arbetsplatsen bättre och säkrare. Skyddsombudet på arbetsplatsen utses av de arbetstagande och skall fungera som en länk mellan arbetstagarna och arbetsgivaren (Arbetsmiljöverket 2012d). 15

3.2.4 Skyddsombud Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. ( SFS 1977:1160, kap 6, 4 ) Skyddsombuden är arbetstagarnas utvalda representant och skall tillsammans med arbetstagande och arbetsgivaren bedriva ett organiserat arbete för en tillfredställande arbetsmiljö. Skyddsombuden utses av de arbetstagande via den fackliga organisationen som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Detta sker då det finns ett fackligt kollektivavtal annars utses skyddsombudet direkt av medarbetarna. För att skyddsombuden skall kunna utföra ett bra och tillfredställande arbete, har de tilldelats flera befogenheter. Dessa regleras i Arbetsmiljölagen och skall se till att skyddsombudens arbete fungerar på ett bra sätt (Arbetsmiljöverket 2012e). 3.2.5 Skyddskommitté De kriterier som finns i arbetsmiljölagen säger att en skyddskommitté skall finnas på ett arbetsställe, där minst 50 anställda är sysselsatta och skall vara sammansatt av representanter från arbetsgivare och arbetstagare. En skyddskommitté kan även tillsättas vid arbetsplatser med färre än 50 anställda om arbetstagarna kräver detta (Arbetsmiljöverket 2012h). Skyddskommittén skall följa arbetsmiljöarbetet och delta i planering gällande arbetsmiljön Arbetet med frågor som rör ohälsa och olycksfall skall skyddskommittén följa noggrant eftersom konsekvenserna potentiellt kan vara väldigt farliga (SFS 1977:1160, kap 6, 8 ). 16

Utdrag ur Arbetsmiljölagen, kap 6, 9 : I skyddskommittén skall behandlas frågor om 1. Företagshälsovård, 2. Handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a, 3. Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljö, 6. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Skyddskommittén finns till för att utvärdera, åtgärda och följa upp åtgärder på de problem angående arbetsmiljön som uppmärksammas på arbetsplatsen. 3.2.6 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket bildades år 2001 och är den myndighet som i huvudsak skall se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagen upprätthålls (Arbetsmiljöverket 2012f). Målet med Arbetsmiljöverkets arbete är att förbättra arbetsmiljön, utifrån ett helhetsperspektiv samt alla övriga aspekter inom arbetsmiljön. För att reglera arbetet finns en ramlag; arbetsmiljölagen. Däri finns de föreskrifter och lagar som reglerar arbetsmiljöarbetet. För att kontrollera att arbetsmiljölagen och föreskrifterna följs skickas arbetsmiljöinspektörer ut. Eftersom dessa inspektörer inte kan kontrollera alla arbetsplatser hela tiden ligger mycket av arbetet på skyddsombuden. Skyddsombuden kan vid tveksamhet även skicka ärenden på granskning hos arbetsmiljöverket. Då utreder arbetsmiljöverket ärendet och beslutar om vilka åtgärder som måste vidtas (Arbetsmiljöverket 2012g). 17

3.2.7 Byggarbetsmiljösamordnare (BAS) Enligt föreskriften om byggnads- och anläggningsarbete AFS 2011:17 och arbetsmiljölagen är byggherren alltid förpliktigad att utse en byggarbetsmiljösamordnare. Dessa delas in i två skeden, en under planerings och projekteringsprocessen (BAS-P) och en under utförandeprocessen (BAS- U). BAS ansvarar för anpassningen av arbetsmiljöplanen, dock försvinner inte byggherrens ansvar bara för att den utser en BAS, utan det kvarstår vilket kallas dubblerat ansvar (Arbetsmiljöverket 2012i). BAS ska enligt föreskriften vara kompetent att utföra det arbete som posten innebär, dvs. den ska ha korrekt utbildning och kunskap om bl.a. arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter för att kunna genomföra sitt arbete på ett korrekt sätt (Arbetsmiljöverket 2010j). Utbildningen bör anpassas till respektive byggprojekt, är projektet av ny karaktär eller med omfattande storlek med riskfyllda moment bör byggarbetsmiljösamordnarens utbildning anpassas till rådande förutsättningar(arbetsmiljöverket 2012j). Några utav de viktigaste kunskapsområden för en byggarbetsmiljösamordnare, är kunskap om vilka typer av arbetsskador och sjukdomar relaterade till rådande arbetsförhållanden som kan uppstå, samt kunskap om belysning, vibrationer och hälsorisker kopplade till kemiska medel (Arbetsmiljöverket 2012j). BAS-U behöver enligt föreskrifterna ha en god erfarenhet av utförandet av byggarbetsprojekt, särskilt om det är ett projekt av betydande storlek. Även BAS-P kräver erfarenhet om än i mindre skala. Det sista kravet i föreskrifterna är att BAS-utbildning kan styrkas, vilket dels kan göras av utbildaren eller genom ett formulär där utbildningens innehålls specificeras. 3.2.8 Övriga aktörer Förutom de aktörer som beskrivits tidigare finns det ytterligare två, företagshälsovård samt fackliga organisationer som kan anses viktiga då samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare utvärderas. 18

3.2.8.1 Företagshälsovård Företagshälsovård kan om arbetsgivaren önskar anslutas till arbetsplatsen. Den kan då hjälpa arbetsgivaren att förebygga eventuella skador och olyckor och arbetar med uppdrag som ges från arbetsgivaren eller av en eventuell skyddskommitté. En företagshälsovård består av hälsopersonal, dvs. allt från läkare till sjukgymnaster samt arbetsmiljöingenjörer (Arbetsmiljöverket 2010). 3.2.8.2 Fackliga organisationer En fackförening eller ett fackförbund är inte direkt anslutna till arbetet med arbetsmiljön. Dock är det dessa organisationer som vanligtvis utser skyddsombud och medlemmar till skyddskommitté. Det är även vanligt för de fackliga organisationerna att hålla utbildningar och liknande för sina skyddsombud (Arbetsmiljöverket 2012k). 3.3 Skyddsombudens roll på byggarbetsplatsen År 1912 infördes i lagen om arbetsskydd rätten för arbetarna att utse ombud. Ombuden representerade de arbetstagande i arbetsskyddsfrågor. Samtidigt fick ombuden sin rätt att påtala bristande säkerhet i arbetsmiljön vid besök från Yrkesinspektionen. 1938 fick ombuden namnet ändrat till skyddsombud och förbudet mot att hindra deras arbete infördes. 1991 fick skyddsombuden rätten att vara med vid planeringsfasen i arbetet och ett par år senare (år 1994) även rätten att komma in på arbetsplatser där en annan arbetsgivare råder (Zeidler 2012). Skyddsombudens uppgift är att företräda arbetstagarna i alla frågor som rör arbetsmiljön. De har dock inget juridiskt ansvar för att arbetsmiljön är god, det är lagstadgat att arbetsgivarna är ensamt ansvariga för en god arbetsmiljö. Därmed kan aldrig skyddsombudet överta arbetsgivarens ansvar för att upprätthålla en god arbetsmiljö (Prevent 2008) (Arbetsmiljöverket 2011). 19

Enligt arbetsmiljölagen ska det utses ett eller flera skyddsombud på en arbetsplats med minst fem anställda. Detta gäller även för arbetsplatser med färre anställda, där riskfyllt arbete utförs samt där farliga arbetsuppgifter förekommer (SFS 1977:1160, kap 6). 3.3.1 Olika kategorier av skyddsombud Skyddsombuden delas upp i huvud-, regionala och lokala skyddsombud. 3.3.1.1 Lokalt skyddsombud De lokala skyddsombuden verkar endast inom sitt skyddsområde. Ett skyddsområdes storlek varierar beroende på arbetsplatsens storlek, arbetsförhållande, arbetsställets verksamhet samt antal byggnader på anläggningen (Prevent 2008). Skyddsområdet kan vara en avdelning på ett större företag, ett helt företag eller en hel arbetsplats om den är av liten storlek. 3.3.1.2 Huvudskyddsombud På arbetsplatser med fler än ett enskilt skyddsombud måste ett huvudskyddsombud utses, vars uppgift är att koordinera och samordna de olika skyddsombudens verksamhet (Karlström 2011). Huvudskyddsombudet företräder därmed de lokala skyddsombuden i frågor som rör flera olika skyddsområden samt sköter kontakten med arbetsgivaren. Det kan vara svårt för ett huvudskyddsombud att ha detaljkunskap om allt då deras skyddsområde ofta sträcker sig över hela företaget (Prevent 2008). Av praxis är det huvudskyddsombudet som tar beslut om arbetsmiljöverkets beslut ska överklagas eller ej (Prevent 2008). 3.3.1.3 Regionalt skyddsombud Utöver huvud- och lokala skyddsombud finns det regionala skyddsombud som utses av de fackliga organisationerna som är knutna till arbetsplatsen. Det görs på arbetsplatser som saknar skyddsombud samt där det finns minst en arbetstagare som är ansluten till en facklig organisation (Prevent 2008). Det 20

förekommer regionala skyddsombud på arbetsplatser där det finns ett lokalt skyddsombud, men aldrig på företag där en skyddskommitté finns (Prevent 2008). På arbetsplatser som saknar en skyddskommitté ska de regionala skyddsombuden representera arbetstagarna (Arbetsmiljöverket 2011). De regionala skyddsombuden är de enda skyddsombuden som får statlig ersättning, men trots detta har de samma rättigheter, befogenheter och skyldigheter som både lokala- och huvudskyddsombud (Karlström 2011). 3.3.1.4 Skyddskommitté På större arbetsplatser, med minst 50 anställda, ska det finnas en skyddskommitté som beslutar om de övergripande ramarna för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Kommittén ska bestå av representanter från både arbetsgivare och arbetstagare (SFS 1977:1160, kap 6, 8 ), där minst en utav företrädarna för arbetstagarna är ett skyddsombud. Det är även önskvärt att en utav representanterna för arbetsgivaren är av en högt uppsatt position i företaget (Prevent 2008). Det kan krävas av de anställda att det finns en skyddskommitté på arbetsplatser med mindre än 50 anställda, varav arbetsgivarna är skyldig att skapa en (Arbetsmiljöverket 2011). Företag kan slippa den lagstadgade skyddskommittén genom att behandla arbetsmiljöfrågor i en utav de redan existerande organen inom företaget (Prevent 2008). 3.3.2 Tillsättning av skyddsombud Ett skyddsombud kan utses på två olika sätt. Normalt utses skyddsombudet av den fackliga organisation som är ansluten till företaget genom ett kollektivavtal. Finns det emellertid ingen facklig organisation kopplad till företaget kan de anställda själva utse ett skyddsombud (Prevent 2008). Enligt arbetsmiljölagen finns det inte något reglerat antal skyddsombud som bör finnas på ett arbetsställe utan det erfordras endast ett rimligt antal. Hur många skyddsombud som bör utses på en arbetsplats beror på en rad olika faktorer, antal anställda, vilken verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen etc. (Karlström 2011). 21

I normala fall tillsätts skyddsombudet med en mandatperiod på tre år. Det finns dock faktorer på somliga arbetsplatser som medför att det är lämpligt att utse skyddsombuden på andra mandatperioder (Karlström 2011). När skyddsombudet har utsetts måste arbetsgivaren underrättas omedelbart. Uppgifter om personen ska lämnas skriftligt till arbetsgivaren för att de befogenheter och rättigheter som skyddsombudet har skall börja gälla. Det som ska uppges är namn, adress, skyddsområde och mandatperiod (Karlström 2011) (Prevent 2008). Efter skyddsombudet har tillsatts är arbetsgivaren skyldig att sätta upp ett anslag om detta så att arbetstagarna är informerade om vem som företräder dem (Karlström 2011) (Prevent 2008). Om det utsedda skyddsombudet skulle byta arbetsplats eller position inom företaget upphör dess uppgifter som skyddsombud och ett nytt skyddsombud skall tillsättas (Karlström 2011). 3.3.3 Utbildning När ett nytt skyddsombud på en arbetsplats har utsetts, har denna person rätt till utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. Utbildningen ska möjliggöra att personens uppdrag som skyddsombud kan utföras korrekt och med tillräcklig kunskap (Arbetsmiljöverket 2012l). Arbetsgivarna har tillsammans med de fackliga organisationerna, om några sådana finns, ansvaret för att ombuden får den utbildning de behöver (Karlström 2011) (Arbetsmiljöverket 2012l). Det finns inga bestämmelser i arbetsmiljölagen om exakt vilken utbildning som ett skyddsombud skall ha utan utbildningen skall vara så att skyddsombudet kan utföra sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt (Arbetsmiljöverket 2012l). Det är skyddskommittén som behandlar vilken utbildning respektive skyddsombud bör få. På företag där dessa inte existerar är det arbetsgivaren tillsammans med de fackliga organisationerna och skyddsombudet som bör diskutera detta (Karlström 2011). Skyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen rätt att få ledigt med bibehållen lön för att genomföra sin utbildning och arbetsgivaren är skyldig att stå för utbildningskostnaden. (SFS 1977:1160). 22

3.3.4 Arbetsprocess Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Då det uppdagas ett problem, brist, fara eller liknande i arbetsmiljön skall den närmsta chefen kontaktas (Arbetsmiljöverket 2012m). Problemet skall lösas i samförstånd utifrån respektive situation (Prevent 2008). Då arbetsgivaren inte åtgärdar en påtalad brist kan den arbetstagande vända sig till arbetsplatsens skyddsombud. Skyddsombudet påtalar då åter igen problemet för chefen. Eftersom skyddsombudet är mer insatt i vilka lagar och regler som gäller arbetsmiljön på arbetsplatsen kan denne påkalla mer uppmärksamhet till det uppdagade problemet. I de fall som huvudskyddsombud finns på arbetsplatsen kan skyddsombudet söka stöd hos denne då påpekade problem ej blivit åtgärdade. Huvudskyddsombudet kan sedan uppmärksamma problemet för en eventuell skyddskommitté eller företags ledning. Då problemet ej kan lösas på lokal nivå kan det vara aktuellt att skicka ärendet vidare till arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets inspektörer kontrollerar att arbetsgivaren följer de lagar och föreskrifter som finns och kan även besluta om förbud eller föreläggande (Prevent 2008). Figur 2 beskriver en förenklad bild över den process som en uppdagat brist går igenom från det att den påpekas till att den åtgärdas. 23

En brist i arbetsmiljö från uppdagning till åtgärd 1. En brist eller ett problem i arbetsmiljön uppdagas. 2. Närmsta chef kontaktas och blir informerad om problemet. 3. Skyddsombudet kontaktas om det uppdagade problemet ej åtgärdas. 6. Frågan tas upp i skyddskommittén eller i företagets ledning och åtgärd beslutas. (Detta gäller då en skyddskommitté finns) 5. Skyddsombudet vänder sig till huvudskyddsombud et om inga åtgärder utförs. (Detta gäller då det finns ett huvudskyddsombud. ) 4. Skyddsombudet kontaktar chefen på arbetsplatsen och påpekar åter igen vad som är fel och att ingenting gjorts. 7. Skyddsombudet kan om ingen åtgärd görs skicka ärendet på granskning hos arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket beslutar sedan i ärendet. 8. Det uppdagade problemet/bristen åtgärdas. Figur 2 Bristers väg från uppdagning till åtgärd 24

3.3.5 Skyddsombudets arbetsuppgifter Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt. Deras arbetsuppgifter är därmed bland annat att delta vid planeringen av alla förändringar som kommer att ha en inverkan på arbetsmiljön på den arbetsplats som skyddsombudet företräder. Exempel på typer av planering som ett skyddsombud skall vara med vid är ombyggnad, flytt, förändring av arbetsmetoder och liknande. Skyddsombuden skall även hantera psykiska och sociala frågor på arbetsplatsen, samt att kontrollera och upplysa sig om att arbetsgivaren verkligen följer de krav och bestämmelser som finns på ett systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsmiljöverket 2011). Ytterligare två viktiga aspekter i skyddsombudets arbete är att rapportera tillbud och olyckor till arbetsgivare och Försäkringskassa. Då rapporteringen avser allvarligare olycksfall eller tillbud skall denna också lämnas till Arbetsmiljöverket. 3.3.5.1 Tillbudsrapportering Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall; det vill säg ett "Oj!" i arbetet, medan en arbetsolycka är ett "Aj!". (Arbetsmiljöverket 2012n). Citatet ovan visar att det är en markant skillnad mellan tillbud och arbetsolycka Rapporteringen av tillbud är en stor och viktig del i arbetet för en säker och tillfredsställande arbetsmiljö och det är därför väldigt viktigt för både arbetstagande och arbetsgivare att de arbetar tillsammans för att så många tillbud som möjligt ska bli rapporterade. Tas tillbuden på allvar kan framtida arbetsolyckor undvikas. Tillbud som inträffar måste rapporteras så att arbetsgivaren kan förebygga att samma tillbud inträffar igen (Arbetsmiljöverket 2012n). Vid tillbudsrapportering kan de arbetstagande vända sig till skyddsombudet vid arbetsplatsen eller direkt till chefen/arbetsgivaren. 25

3.3.6 Skyddsombudens rättigheter Skyddsombudet har flertalet rättigheter som skall underlätta dennes arbete med arbetsmiljön. De viktigaste följer här: 3.3.6.1 Rätt att ta del av handlingar Enligt arbetsmiljölagen har alla skyddsombud rätt att ta del av alla de handlingar som inverkar på arbetsmiljön och har betydelse för deras arbete. Det kan handla om handlingsplaner, besiktningsprotokoll, statistik över arbetssjukdomar etc. (Karlström 2011). 3.3.6.2 Rätt till ledighet För att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö har skyddsombudet, enligt arbetsmiljölagen, rätt att ta den tid i anspråk från sina vanliga arbetsuppgifter som uppdraget kräver, vilket även involverar ledighet för utbildning (Karlström 2011). 3.3.6.3 Rätt att delta vid planeringen av förändringar Skyddsombudet har rätt att ta del av och delta vid planeringen av förändringar i verksamheten som i sin tur kan påverka arbetsmiljön. I praktiken innebär detta i princip alla förändringar i verksamheten då de på ett eller annat sätt kan leda till en förändring i arbetsmiljön samt i arbetsförhållandena. Det kan röra sig om nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsmetoder, ämnen, arbetsorganisation eller arbetsprocesser (Karlström 2011). Arbetsgivarna är skyldiga att genomföra en riskbedömning och konsekvensanalys inför varje planerad förändring. Det görs för att upptäcka och förebygga alla negativa konsekvenser som förändringen kan medföra (Karlström 2011). 26

3.3.6.4 Rätt att delta vid upprättandet av handlingsplaner Skyddsombudet har rätt att delta i upprättandet av handlingsplanerna på arbetsplatsen och inom varje skyddsområde ska riskerna i arbetsmiljön regelbundet undersökas (vilket kan göras genom t.ex. en skyddsrond). Det ligger till grund för att kunna avgöra vilka åtgärder som måste implementeras för att avvärja risker för arbetsskador samt arbetsplatsolyckor. Åtgärderna förs in i en handlingsplan, av vilken det tydligt framgår, när och hur de ska åtgärdas samt vem som har ansvaret för att det åtgärdas och hur detta ska följas upp (Karlström 2011). 3.3.6.5 Rätt att medverka i skyddsrond På varje arbetsplats bör det regelbundet genomföras skyddsronder. Under dessa utvärderas verksamheten igenom och riskerna i arbetsmiljön kartläggs. Det är viktigt att både kartlägga de psykosociala och de fysiska riskerna i arbetsmiljön (Karlström 2011). Det är ej lagstadgat hur ofta skyddsronder bör genomföras. Behovet av dem beror på vilken verksamhet som bedrivs, dess omfattning och karaktär samt antalet anställda på arbetsplatsen (Karlström 2011). 3.3.6.6 Rätt att stoppa arbetet Arbetsmiljölagen kapitel 6, 6 och 7 innehåller några av de viktigaste rättigheterna för skyddsombud. Om skyddsombudet anser att arbetsmiljö på en arbetsplats på ett eller annat sätt är bristfällig ska de vända sig till arbetsgivaren, arbetsgivaren ska då åtgärda bristerna inom en rimlig tid. Om bristerna ej åtgärdas kan Arbetsmiljöverket pröva ärendet och förbud kan utfärdas (Prevent 2008). Ett av de kraftfullaste hjälpmedlen som skyddsombud har är paragraf 6.6a och 6.7 i arbetsmiljölagen. Paragraf 6.6a ger skyddsombuden rättigheten att få besked från arbetsgivaren om ändringar på sådant i arbetsmiljön som inte lever upp till arbetsmiljöstandard. Om detta inte görs kan skyddsombudet göra en så kallad 6.6a anmälan till Arbetsmiljöverket som prövar om förläggande eller förbud. Handlar det om allvarliga brister som innebär allvarlig risk för olycksfall och ohälsa, eller vid ensamarbete kan emellertid skyddsombuden omedelbart 27

stoppa arbetet på arbetsplatsen enligt paragraf 6.7 i arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket 2011). Det behöver dock ej handla om en livshotande situation utan det räcker om det finns en allvarlig risk för ohälsa (Karlström 2011). Om det förekommit sådan stor risk för ohälsa att ombudet ej hunnit kontakta arbetsledning innan stoppet ska det göras omedelbart efter. Det är mycket viktigt att det tydligt visas att arbetet har stoppats genom t.ex. anslag eller att tillträde till lokalen där arbetet skulle utföras förhindras (Karlström 2011). Skyddsombuden är inte ekonomiskt ersättningsskyldiga till den eventuella förlust som arbetsgivarna lider på grund av arbetsstoppet (Prevent 2008). 3.3.6.7 Får ej hindras Enligt arbetsmiljölagen, kapitel 6, 10 får skyddsombudet aldrig hindras att utföra sina uppgifter. Arbetsmiljölagen reglerar även att skyddsombuden aldrig får tilldelas sämre arbetsuppgifter eller anställningsvillkor på grund av sin roll vid arbetsplatsen. 3.3.6.8 Rätt att samråda med arbetsgivaren vid arbetsskade- och tillbudsanmälan. Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att anmäla alla arbetsskador till försäkringskassan samt att rapportera till arbetsmiljöverket när det sker ett tillbud eller en olycka (Karlström 2011). Här är det skyddsombudet tillsammans med skyddskommittén och arbetsgivaren som är skyldig att de blir rapporterade och utredda. Skyddsombudet har alltid rätt att ta del av dessa handlingar. 3.3.7 Skyddsombudens skyldigheter Förutom de rättigheter som skyddsombuden har, har de två skyldigheter. Den enda lagstadgade skyldigheten är sekretess och tystnadsplikt (Karlström 2011). Arbetsmiljölagen omfattar regler som behandlar den privata sektorn och offentlighets- och sekretesslagen gäller för den offentlige sektorn (Karlström 2011). 28

Detta innebär att skyddsombudet ej får föra vidare den information de får från arbetsgivarna, eller från arbetstagare som berättat något i förtroende, till en tredje part. Får skyddsombudet medtycke från arbetstagare eller arbetsgivare får de emellertid lämna ut informationen (Karlström 2011). Skyddsombudet får dock lämna vidare uppgifter till olika myndigheter, t.ex. arbetsmiljöverket om det är risk för att en god och säker arbetsmiljö äventyras. De har även rätt att lämna vidare uppgifter till en tredje part som organisationens styrelse eller till en sakkunnig inom området för vidare utredning. Villkoret är dock att den tredje parten informeras om tystnadsplikten, som därmed även gäller denna person (Karlström 2011). Den andra skyldigheten innebär att skyddsombuden måste spara skrivelser från arbetsmiljöverket i två år. 29

30

4. SKYDDSOMBUDENS ROLL 4.1 Arbetsplatsbeskrivning För att respondenterna i undersökningen skall kunna behålla sin anonymitet följer här en arbetsplatsbeskrivning för samtliga arbetsplatser som de skyddsombuden som deltog är aktiva på. Eftersom skyddsombuden är anonyma har varje arbetsplats tilldelats ett nummer från 1 7 där skyddsombud, SO1 SO7(skyddsombud 1 skyddsombud 7) arbetar. Arbetsplats 1 är ett byggprojekt som omfattar en ombyggnad av en luftningsbassäng vid ett vattenverk. Den uppskattade byggkostnaden är ca 23 miljoner kronor. Vid detta byggprojekt är skyddsombud 1(SO1) verksam och skyddsområdet innefattar en rad olika underentreprenörer samt byggherren. Arbetsplats 2 innefattar bland annat nybyggnationen av 28 kilometer väg, 39 vägbroar och åtta trafikplatser. Projektet beräknas kosta 1,8 miljarder kronor och skall vara klart till hösten 2013. Skyddsområdet innefattar personalen inom entreprenaden där SO2 är verksam samt eventuella underentreprenörer. Arbetsplats 3 består egentligen av tre stycken mindre arbetsplatser där alla tre ingår i skyddsområdet för SO3. Skyddsområdet har ca 36 stycken arbetstagande plus 20 talet till som finns på plats vid behov. Arbetsplats 4 är en nybyggnation av en lustgasfabrik. SO4 är verksam vid den totalentreprenör som har uppdraget. Fabriken beräknas tas i drift under 2012 och den totala investeringen från byggherren uppgår till 250 miljoner kronor. Arbetsplats 5 innefattar en kontorsbyggnad och fyra stycken bergstäkter. Tillsammans omfattar detta skyddsområde ca 45 anställda plus eventuella underentreprenörer. Här är skyddsombud 5(SO5) aktiv. Arbetsplats 6 där skyddsombud 6 är aktivt innefattar ett skyddsområde på ca 20 anställda samt eventuella underentreprenörer. På arbetsplatsen byggs det 70 stycken nya lägenheter och projektet har ett ordervärde på 152 miljoner kronor. Arbetsplats 7 innefattar nybyggnation av ett tio våningar högt hotell med plats för 192 stycken rum och med ett ordervärde på ca 131 miljoner kronor. Här 31

innefattar SO7:s skyddsområde tiotalet anställda samt eventuella underentreprenörer. Hotellet skall stå färdigt till år 2013 men i dagsläget planeras även byggnation av ett intilliggande parkeringshus med ca: 500 platser. 4.2 Resultat 4.2.1 Positionen som skyddsombud Utav de tillfrågade skyddsombuden är fyra utsedda av den fackliga organisationen som är verksam på respektive arbetsplats, två är utsedda av arbetslaget och den resterande personen har själv valt att arbeta som skyddsombud för att utveckla arbetsmiljön på arbetsplatsen. Samtliga skyddsombud har erhållit utbildning sedan de blivit utsedda, om än i varierande grad. På arbetsplats 2 och fem har ombuden erhållit Bättre Arbetsmiljö, BAM, ombudet på arbetsplats fem har även erhållit psykosocial arbetsmiljöutbildning. Resterande respondenter anger ej specifikt vilka utbildningar som erhållits, dock att de erhållit i varierande grad från både fack och arbetsgivare. De två skyddsombud som varit verksamma under längst tidperiod önskar i nuläget ingen ytterligare utbildning, däremot önskar resterande fem kompletterande utbildning. Två anger att de vill ha utbildning inom kemiska hälsorisker, en vill ha inom psykosocial arbetsmiljö, arbetsanpassad rehabilitering samt kris och konflikthantering, ett ombud önskar utbildning inom systematiskt arbetsmiljöarbete samt SO2 och SO6 anser att det är bra med vidareutbildning men specificerar ej vad för utbildning de önskar. Samtliga tillfrågade skyddsombud är valda till en mandatperiod på 3 år, vilket är praxis. Respondenterna anger samtliga att de får ta del av de handlingar och information som de behöver för att kunna utföra sitt arbete. Alla respondenter med undantag från SO7 anser att det finns brister i hur samverkan fungerar när det planeras förändringar som påverkar arbetsmiljön på arbetsplatsen och anger att de borde få medverka i större utsträckning. Respondenten SO2 svarar att skyddsombuden av tradition inte blivit kallade till dessa planeringsmöten, dock att det sakteliga börjar att bli bättre. SO4 tycker att det fungerar dåligt, anger dock ej hur det fungerar dåligt och SO5 32

fick påminna ledningen om rätten att medverka vid planeringen av dessa förändringar. SO6 anser att det kunde fungera bättre framförallt i det tidiga planeringsstadiet. SO1 samt SO7, de ombud som varit verksamma under längst tidsperiod, anser att samarbetet fungerar bäst. Arbetsuppgifterna respektive skyddsombud har är till stor del relativt lika varandra. Skyddsombud 1 är till stor del med i produktionen samt jobbar med arbetsberedning. SO2 deltar i möten, går skyddsronder samt deltar i produktionen. SO3 är inte skyddsombud på den arbetsplats denne jobbar på och arbetsuppgifterna blir därmed att gå skyddsronder på de andra arbetsplatser där personen är verksam som skyddsombud. SO4 deltar i planering, arbetsberedning och skyddsronder. SO5 sitter med i skyddskommittén på arbetsplatsen, där de diskuteras psykosocial arbetsmiljö och planeras arbetsinstruktioner. SO6 samt SO7 anger ej vad deras arbetsuppgifter som skyddsombud är. Utav de tillfrågade ombuden anser SO1 och SO7 att samarbetet fungerar bra, resterande 5 anser däremot att det krävs förbättring. Skyddsombudets uppgift tas inte alltid på allvar, där SO2 främst anger att det beror på projektets storlek. SO3, SO4 samt SO6 anser att det fungerar okej i de flesta sammanhang men att det finns utrymme för förbättringar. På arbetsplats 5 är kontakten mellan arbetsgivare och skyddsombud bra, emellertid är arbetsgivaren ung och oerfaren, vilket har lett till att han inte visar sig ute på arbetsplatsen så mycket. Det medför att arbetstagarna ofta vänder sig till skyddsombudet gällande alla arbetsmiljöfrågor. Likaledes då det gäller bagateller då arbetstagaren bör ha vänt sig till sin arbetsgivare direkt. De tillfrågades respons angående vad de krävt för förbättringar under sin verksamma tid, varierar i viss mån. Ombudet på arbetsplats 1 har krävt mycket, bland annat bättre bodar, fallskydd etc. Skyddsombud 2 svarar att det inte krävs några förbättringar. Ombud nummer 3 samt 6 svarar bara att det inte behövts framläggas någon 6.6a anmälan och att de anmärkningar som uppmärksammas protokollförs och åtgärdas omgående. I svaret framgår ej vilka åtgärder detta rör. Ombudet på arbetsplats 4 har krävt bättre personlig utrustning, nyare maskiner m.m. Skyddsombud 5 har bland annat krävt en ny vattenbil för dammbekämpning, utrustning för provtryckning av förarhytter för att kontrollera att de är täta mot damm. Skyddsombudet på arbetsplats nummer 7 har krävt bättre bodar, och framförallt verkat för ett bättre samarbete från de arbetstagande. 33

Den tid som respektive skyddsombud lägger ner i veckan på sin post, varierar. Nedan i figur 3 visas detta. Mindre än 2 timmar 3 2-5 timmar 3 5-19 timmar 1 Halvtid 0 Heltid 0 Figur 3 Den tid som respektive skyddsombud lägger ner per vecka på sitt arbete 4.2.2 Arbetsmiljö Samtliga skyddsombud anser att arbetsmiljön på de arbetsplatser där de är verksamma ser bra ut men att det alltid finns utrymme för förbättringar. Skyddsombudet på arbetsplats två anser att det är svårt att hitta en bra nivå för hur de som skyddsombud skall jobba med de olika frågorna som rör arbetsmiljön. SO3 och SO6 anser att det oftast är allmän ordning och generell städning som de finner brister i vid skyddsronden och att detta åtgärdas omgående. Två utav respondenterna svarar att det finns saker som måste åtgärdas i dagsläget, det rör sig framförallt om en bättre disciplin inför arbeten, t.ex. en buffertzon vid vägarbeten och en bandgång som är uttjänad. På frågan om det finns brister i arbetsmiljön som uppmärksammats men ej åtgärdats nämner SO1 att det alltid handlar om tid, kostnader och prioriteringar då dessa brister uppmärksammas och det är därför som inte allting blir snabbt åtgärdat. Alla respondenter har tyvärr ej svarat på denna fråga. Två utav de resterande anger att det inte finns något som skall åtgärdas i nuläget utan att det sker omgående då bristerna upptäcks. Skyddsombud 5 nämner att en hiss till finsilon fungerar dåligt och ej har blivit besiktigad än, emellertid påpekar denne att det pågår diskussioner om det ska investeras i en ny hiss. 34