Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Relevanta dokument
Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Bedömningsunderlag (SAM)

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Bilaga A Traumaintervju

Definition av våld. Per Isdal

Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Att ställa frågor om våld

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Statestik över index brott RPV-sektionen

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Självmordsriskbedömning

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Våld och kontroll i hederns namn

VÅLD I NÄRA RELATION

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

PATRIARK Henrik Belfrage

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Våld i nära relationer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

1 Utkast till lagtext

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Klicka här för att ändra format

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Våld i nära relationer Tjörns kommun

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Våld i nära relationer Tjörns kommun

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Våld i nära relationer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Definition av våld och utsatthet

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

rättsapparaten? Eva Diesen

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

Utvärdering av SARA:SV

Våld i nära relationer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

/2018 1(5) Socialdepartementet

Handläggning av våldtagna kvinnor

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Barn och ungas utsatthet för våld

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Transkript:

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor:

Tidigare partnervåld Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till den utsatta), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion (känslor då och nu) Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till den utsatta), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster)

Steg 2 & 3: Förekomst och relevans av riskfaktorer Bedöm om riskfaktorer föreligger ( och ) och hur relevanta de är för framtida riskhantering (Framtid bedöms enbart för risk- och sårbarhetsfaktorer) Typ av partnervåld T1. Skrämsel (inkluderar beteende och kommunikation i avsikt att orsaka rädsla) Skadegörelse Tal om våld Tecken, gester Lägger sig i dagliga aktiviteter Stalkning Kodning Stalking T2. Hot (inkluderar all typ av explicit kommunikation som utrycker avsikt att skada) Hot om psykologiskt och/eller socialt tillintetgörande Misshandel Död (inkluderar mord/självmord) T3. Fysiskt våld Kidnappning, olaga frihetsberövande Förgiftning, drogning Kroppsskada T4. Sexuellt våld Misshandel avhängigt sexuell svartsjuka Våldtäkt Sexuell sadism T5. Grovt partnervåld (dödligt eller livshotande) Användning av dödliga vapen Misshandel under graviditeten Strypning T6. Kroniskt partnervåld Tidig debut Varaktigt Frekvent I tidigare relationer

T7. Upptrappning Variation Frekvens Svårighetsgrad T8. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande Kontaktförbud Permission Övervakning Villkorlig frigivning Annan typ av partnervåld Riskfaktorer hos gärningspersonen: Problem med R1. Intima relationer Separation/skilsmässa Vårdnadstvist Reell eller misstänkt otrohet Ekonomisk konflikt R2. Andra relationer (barn, familj, vänner) Instabila relationer Social isolering Antisocialt umgänge R3. Arbete/Ekonomi Instabila anställnings-/utbildningsförhållanden Låg anställningsgrad eller arbetslös Oro för skulder och ekonomi Kodning R4. Trauma/Viktimisering Upplevt eller bevittnat våld som: o Barn o Ungdom o Vuxen R5. Annat antisocialt beteende Annan kriminalitet Våld mot andra (ex vis mot andra familjemedlemmar, vänner, bekanta) Underordna sig föreskrifter, regler, övervakning

R6. Allvarlig psykisk störning Definitiv Presumerad Sinnesstämning Intellekt Kognition/perception R7. Personlighetsstörning Definitiv Presumerad Ilska Impulsivitet Instabilitet Hantering/planering av tillvaron R8. Missbruk Försämrar hälsan eller det sociala fungerandet Alkohol Droger Läkemedel R9. Vålds- eller självmordstankar Tankar Planer Uppsåt R10. Uppfattning som stöder eller ursäktar partnervåld (rättfärdigande/förnekande) Patriarkal uppfattning/ heder Äganderättsbehov/kontroll Kvinnohat Minimerande eller förnekande Andra riskfaktorer

Sårbarhetsfaktorer hos offret: Skydd mot gärningspersonen begränsas av S1. Farlig livssituation Tvingande kontakt med förövaren Tvingande omsorg av anhöriga Boende, arbetsplats eller resande är inte säkert Kodning S2. Bristande oberoende Arbete/ekonomi Transport Boende Förmåga att försörja anhöriga S3. Dålig tillgång till social hjälp (inte existerande, tillgänglig, lämplig, mottaglig) Partner Familj Vänner, grannar, arbetskamrater S4. Dålig tillgång till professionell hjälp (inte existerande, tillgänglig, lämplig, mottaglig) Skydd och säkerhet Sociala myndigheter Hälso- och sjukvård S5. Uppfattningar eller beteende Uppgivenhet/hopplöshet/extrem rädsla Minimering eller förnekande av våldsrisker Rättfärdigar eller ursäktar våldet (ex vis skuldbelägger sig själv) Ambivalens, inkonsekvens S6. Psykiska hälsoproblem Definitiv Presumerad Psykiskt Personlighetsmässigt Missbruk Andra sårbarhetsfaktorer

Riskformulering Utveckla en riskformulering genom att identifiera primära riskfaktorer och vilken roll dessa har: Motivatorer (faktorer som ökar den upplevda belöningen eller tillfredsställelsen av partnervåld) Avhämmare (faktorer som minskar den upplevda kostnaden eller negativa konsekvenserna av partnervåld) Destabilatorer (faktorer som stör och försämrar förmågan att fatta rationella beslut beträffande partnervåld)

Steg 4: Riskscenarier Vilka är de mest sannolika scenarierna vid ett framtida partnervåld? Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Typ av våld Vilken slags partnervåld kan förövaren sannolikt utöva? Vem eller vilka kan sannolikt bli offer? Vilket är det sannolika motivet? Svårighetsgrad Vilken psykisk skada kan offret komma att åsamkas? Vilken fysisk skada kan offret komma att åsamkas? Kan ett sannolikt partnervåld innebära livsfara för offret? Tidsaspekten Hur snart kommer ett eventuellt partnervåld att ske? Finns det några varningssignaler som tyder på att denna risk är hög eller ökande? Frekvens/varaktighet Hur ofta kommer sannolikt ett framtida partnervåld att inträffa en gång, flera gånger, frekvent? Är risken kronisk eller akut (dvs tidsbegränsad)? Sannolikhet Hur frekvent eller vanlig är denna typ av partnervåld generellt Utifrån förövarens bakgrund, hur sannolikt är det att partnervåld kommer att begås?

Steg 5: Riskhantering Rekommendation av strategier för riskhantering Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Tillsyn Vilket är det bästa sättet att upptäcka ev förändringar avseende risken? Vilka händelser eller omständigheter bör medföra en omvärdering av risken? Behandling Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig ur risksynpunkt? Vilka brister i förövarens psykosociala anpassning bör bli föremål för åtgärder? Övervakning Vilken övervakning eller restriktioner kan användas för att hantera risker från förövaren (ex vis kontaktförbud)? Brottsofferskydd Vilka åtgärder kan vidtas för att öka den utsattes säkerhet? Kan den utsattes säkerhetstänkande och beteende förbättras? Samordnat samhällsstöd Vad kan göras för att stärka ett samordnat samhälleligt stöd? Vad kan göras för att stärka och koordinera samhällets insatser?

Steg 6: Slutsatser Sammanfattande riskbedömning Bedömning Kodning Kommentar Fallets prioritet Hur omfattande åtgärder krävs för att förhindra framtida partnervåld? Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög/Akut Risk för allvarligt/dödligt våld Hur stor är risken för allvarligt/dödligt partnervåld? Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög Risk närmaste tiden Är risken för partnervåld akut? Bör åtgärder vidtas omedelbart? Nej Möjligen Ja Andra risker Utgör förövaren risk att begå andra typer av våld, såsom sexuellt våld, självmord, självskadebeteende, eller våld mot andra, ex vis familj, vänner eller bekanta? Bör förövaren utredas beträffande risker för andra typer av våld? Nej Möjligen Ja Ny bedömning Bör fallet bli föremål för ny bedömning och i så fall när? Vilka omständigheter bör innebära en ny bedömning? Datum för ny bedömning: