SOLBRINKEN DETALJPLAN SOLBRINKEN ASEMAKAAVA

SOLBRINKEN DETALJPLAN SOLBRINKEN ASEMAKAAVA DETALJPLANBESKRIVNING ASEMAKAAVASELOSTUS

Innehåll 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 Identifikationsuppgifter... 4 1.2 Planeområdets läge... 4 1.3 Planens namn och syfte... 4 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 5 1.5 Förteckning över bilagor... 5 2 SAMMANDRAG... 5 2.1 Olika skeden i planprocessen... 5 2.2 Detaljplanen... 6 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 6 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 6 3 UTGÅNGSPUNKTER... 7 3.1 Utredning om förhållandena i planeområdet... 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 7 3.1.2 Naturmiljö och omgivning... 7 3.1.3 Den bebyggda miljön... 7 3.1.3 Trafik och trafikarrangemang... 8 3.1.5 Service... 9 3.1.6 Rekreation... 9 3.1.7 Miljöskydd... 9 3.1.8 Teknisk försörjning... 10 3.1.9 Markägoförhållanden... 10 3.2 Planeringssituation... 10 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör området... 10 4 OLIKA SKEDEN I PLANERING AV DETALJPLAN... 13 4.1 Behovet av detaljplanering... 13 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna... 13 4.3 Deltagande och samarbete... 13 4.3.1 Intressenter... 13 4.3.2 Anhängiggörande... 13 4.3.3 Deltagande och växelverkan... 13 4.3.4 Myndighetssamarbete... 13 4.4 Mål för detaljplanen... 14 4.4.1 Sammandrag av målen för planeringen... 14 2

3 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 14 5.1 Planens struktur... 14 5.1.1 Dimensionering... 14 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet... 14 5.3 Områdesreserveringar... 14 5.3.1 Kvartersområden... 14 5.3.2 Övriga områden... 14 5.4 Planens konsekvenser... 15 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 15 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 15 5.4.3 Samhällsekonomiska konsekvenser... 15 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser... 15 5.6 Namn... 15 6 Genomförande av detaljplanen... 16 6.1 Genomförande och tidsplanering... 16

4 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeringen berör lägenheten BJÖRKLUNDS RN:r 2:211 samt även en del av Slagfältsvägen RN:r 946-895-2-34. Området är beläget i Oravais by, Vörå kommun. Den förstnämnda lägenheten ägs av Strands Skogs Ab. Området som omfattas av planeringen är 1,3036 ha. 1.2 Planeområdets läge Området är beläget i Oravais, Vörå kommun. Området som omfattas av planläggningen finns invid riksväg 8 och Oravaisfjärden. Planläggningsområdet är högt beläget, med en vacker utsikt, öster om fjärden. I närheten av området finns Fjärdens kaffestuga, Årvas gården, danspaviljongen samt vägverkets gamla depåområde. Området avgränsas i öster av Slagfältsvägen. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens namn och syfte Namnet på planen är Solbrinken detaljplan. Syftet med planeringen är att utreda och skapa möjlighet för byggande av fristående småhus (AO) samt småhus (AP) på området. Området är mycket vackert beläget och har fin utsikt över Oravaisfjärden. Områdets närhet till havet och närhet till kommunal service kan tänkas locka nybyggare till området. På området finns sedan tidigare

utbyggd kommunalteknik, men denna bör förtätas i och med förverkligandet av planen. 5 Bild 2. Planeområdets avgränsning 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, bestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet, uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. Ett skilt program för deltagande och bedömning har gjorts. 1.5 Förteckning över bilagor Bilagor: 1. Program för deltagande och bedömning Text 2. Blankett och uppföljning av detaljplanen Blankett 3. Naturinventering Text 4. Avloppsplan Karta 5. Detaljplanerade områden i Oravais centrum Karta DETALJPLANKARTA Karta 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 29.10.12 Vörå kommunstyrelse godkänner markägarens planläggningsanhållan och antar samtidigt HN-Consult som planläggare. 16.11 3.12.2012 Program för deltagande och bedömning är framsatt för offentligt påseende.

13.5.2013 Myndighetssamråd på ELY-centralen i Vasa. Närvarande Elycentralen: Seppo Hakala, John Öst, Kirsti Sundback. Vörå Kommun: Markku Niskala, Peter Rex. HN-Consult: Clas-Göran Herrgård, Christoffer Rönnlund. 8.11.2013 Arbetsmöte på Vörå kommun. Deltagande: Markku Niskala, Jan Östman, Peter Rex, Kenneth Engström och Christoffer Rönnlund. 27.11.2013 7.1.2014 Ett planeutkast framlagt för allmänt påseende. Inga anmärkningar inkom. xx.xx.xxxx Planförslag framlagt till påseende i 30 dagar i enlighet med MBL 65 och MBF 27. Utlåtanden från berörda myndigheter inbegärs. xx anmärkningar inkom. 6 xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx Kommunstyrelsen godkände detaljplanen Kommunfullmäktige godkände detaljplanen 2.2 Detaljplanen Förslaget till detaljplan innehåller ett kvartersområde för småhus (AP), kvartersområde för fristående småhus (AO), kvartersområde för närrekreation (VL) samt ett område för allmän väg (LT). Utöver dessa ingår i planen även ett gatuområde. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kommer att påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige. Markägaren ansvarar för att planen förverkligas. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms nedan. På ett detaljplanområde får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i planen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot sådana detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar.

7 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Området som omfattas av planeringen är ca 1,3 ha och består idag främst av skogsmark. Området finns högt beläget invid Slagfältsvägen i Oravais. I näromgivningen finns från tidigare bostadshus samt garage/industrihallar. Den berörda fastigheten är från tidigare obebyggd. Kommunens vatten- och avloppsledning passerar genom lägenheten. Bild 3. Området har vacker utsikt mot Oravaisfjärden. 3.1.2 Naturmiljö och omgivning Utmärkande för omgivningen är utsikten mot riksväg 8 och Oravaisfjärden. Planläggningsområdet som är högt beläget har västerläge med kvällssol. I dagens läge är den berörda fastigheten skogbevuxen. Näromgivningen består främst av bostadshus, industrifastigheter och skogar. 3.1.3 Den bebyggda miljön På lägenheten finns inte från tidigare några byggnader. Omgivningen är relativt tätbebyggd. Planläggningsområdet gränsar till Oravais danspaviljong, i närheten finns även Årvas gården, Fjärdens kaffestuga, Vägverkets gamla depåområde som idag nyttjas av en privat företagare. I närheten av området finns även bostadshus. Närheten till havet i kombination med områdets höga läge har gjort området till ett attraktivt bostadsområde. Bebyggelsen är främst koncentrerad

längs med Slagfältsvägen och Öurvägen. Oravais f.d. kommungård och hälsovårdscentralen finns på ett avstånd av ca 400m. 8 Bild 4. Bostadshus i näromgivningen. 3.1.4 Trafik och trafikarrangemang Dominerande väg i omgivningen är riksväg 8 som går längs med kusten från Uleåborg till Åbo. I medeltal passerar 4430 småbilar och 550 tunga fordon området per dygn. Riksvägen passerar mellan planområdet och Oravaisfjärden. Planläggningsområdet ligger i direkt kontakt med Slagfältsvägen som förbinder området med Öurvägen och riksväg 8. I och med förverkligandet av denna detaljplan kommer en ny vägförbindelse att skapas.

9 Bild 5. Riksväg åtta ligger mellan planläggningsområdet och Oravaisfjärden. 3.1.5 Service På planområdet finns ingen service. I centrum av Oravais finns matvaruaffär, bank, apotek, hälsovårdscentral, f.d. kommunkansli med viss kommunal service, enstaka mindre specialaffärer. På ett avstånd av ca 2,1km finns kommunens daghem och lågstadieskola. Till Oravais ABC, där tankningsmöjlighet, restaurang, café och matvaruaffär finns är avståndet 1,8km. 3.1.6 Rekreation På området har reserverats tre områden för närrekreation. På området finns inga rekreationsanläggningar. Till området gränsar Oravais Danspaviljong och Årvas gården, evenemang ordnas dock mycket sällan där. Närheten till havet ger möjligheter till båtutfärder sommartid och promenader/skidåkning vintertid. Möjlighet till båtplats finns i Oravais hamn som finns på 2km avstånd från området. De närbelägna skogarna kan utnyttjas i rekreationssyfte med bl.a. skogspromenader, bär och svampplockning. Fotbollsplaner finns på ett flertal ställen i Oravais, ortens sportplan där fotbollsplan och friidrottsbanor finns är beläget i Eljasus på ett avstånd av ca 3,3km från planområdet. 3.1.7 Miljöskydd Den mest märkbara miljöolägenheten i näromgivningen torde vara riksväg åtta. Dock är dess verkningar så pass små att några åtgärder i denna plan inte behöver vidtas.

3.1.8 Teknisk försörjning Kommunalteknik finns delvis utbyggd på planområdet men behöver i och med planens förverkligande byggas ut. 10 3.1.9 Markägoförhållanden Lägenheten BJÖRKLUNDS RN:r 2:211 som planeringen omfattar ägs av ett privat bolag. Planeringen omfattar även ett litet område av Slagfältsvägen RN:r 946-895-2-34. Bild 6. Flygbild över området. 3.2 Planeringssituation 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen har reviderats till vissa delar. De reviderade riksomfattande målen trädde i kraft 1.3.2009. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter:

11 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning: Planområdet finns i redan bebyggd miljö, således skapas inga nya bosättningar utanför det befintliga byområdet. Genom att, som i detta fall, utnyttja befintlig kommunalteknik bidrar man till att hålla nere på byggnadskostnaderna. På området finns idag vägar, vatten och avlopp. Förverkligandet av denna detaljplan leder inte till att några kultur- eller naturarv går förlorade. Området är väl lämpat för boendeändamål. I närområdet finns bred kommunal service och möjlighet till rekreation av olika slag. Bild 7. Utdrag ur landskapsplan.

12 Landskapsplan Landskapsplanen för österbotten godkändes av miljöministeriet den 21.12.2010. På planläggningsområdet finns följande reserveringar: Område för tätortsfunktioner Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses bli detaljplanerade med tätortsfunktioner. Vid planering av markanvändningen och planläggningen bör en enhetligare samhällsstruktur främjas. Utveckling av å- och älvdalarna Cykelled Kulturhistoriskt betydande vägsträckning Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation MV-11 : ORAVAIS KIMO I landskapsplanen går gränsen för område för tätortsfunktioner i närheten av planområdet. Planområdet smälter dock bra in bland den befintliga bebyggelsen och skapar således inte något nytt bostadsområde utanför befintlig bebyggelsestruktur. Detaljplanen kan anses vara samstämmig med landskapsplanen. Generalplan Över området som skall planläggas finns ingen rättsverkande generalplan. Detaljplan Planläggningsområdet berörs inte av andra detaljplaner. Byggnadsordning Byggnadsordningen har godkänts av kommunfullmäktige i Vörå den 13.12.2012 och träder i kraft den 01.02.2013 Baskarta Som underlag för planeringen har använts baskarta i skala 1:2000. Kartan har uppgjorts av HN-Consult Ab.

13 4 OLIKA SKEDEN I PLANERING AV DETALJPLAN 4.1 Behovet av detaljplanering Markägaren har tagit initiativ till planläggning eftersom området anses vara attraktivt och kan tänkas locka nybyggare till sig. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Planläggningsarbetet inleddes hösten 2012. På anhållan från markägaren har kommunstyrelsen i Vörå behandlat och godkänt planläggningsanhållan den 29.10.2012 303. Därmed godkände man även HN-Consult Ab som planläggare. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Markägare i området Invånare Företag Förvaltningsenheter Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Tekniska sektorn Byggnads- och miljönämnden Andra myndigheter NTM-centralen Österbottens förbund Österbottens museum 4.3.2 Anhängiggörande Kommunstyrelsen i tillkännagav planläggningens påbörjande genom en annons i tidningarna Vasabladet och Pohjalainen den 27.11.2012. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Ett program för deltagande och bedömning framlades till påseende under tiden 16.11 3.12.2012 i enlighet med MBL 63 och MBF 30. 4.3.4 Myndighetssamarbete Den 13.5.2013 ordnades ett myndighetssamråd där representanter för ELYcentralen, Vörå kommun och HN-Consult deltog. Utlåtande från berörda myndigheter kommer att begäras in under tiden som planförslaget är framlagt till offentligt påseende i enlighet med MBL 65 och MBF 27.

4.4 Mål för detaljplanen 4.4.1 Sammandrag av målen för planeringen Målen med planeringen är att skapa förutsättningar för bostadsbyggande på området. I planeringen kommer det att skapas tomter för såväl småhus (AP) som fristående småhus (AO). 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Förslaget till detaljplan innehåller ett kvartersområde avsedda för fristående småhus (AO) samt ett kvartersområde för småhus (AP). Utöver dessa finns tre områden för närrekreation reserverat. 14 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet I planeringen har beaktats rådande bebyggelse, samhällsstruktur och fastighetsindelning. Genomförandet av denna plan kan inte anses ha negativ påverkan på miljön. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden AO, kvartersområde för fristående småhus För detta ändamål har reserverats tre tomter på en sammanlagd yta av 0,5562 ha. På området får byggas fristående småhus med två våningar. Exploateringstal för dessa tomter är e=0,20. AP, kvartersområde för småhus För ändamålet har reserverats en tomt med en yta på 0,3365 ha. På området får man bygga småhus innehållande ¾ källarvåning, fullstor mellanvåning samt vind i ¾ våning. Exploateringstalet för tomten är e=0,40. 5.3.2 Övriga områden VL, Område för närrekreation I planen har reserverats tre områden men en yta på 0,1849 ha. LT, område för allmän väg I planen har medtagits ett område som tillhör Slagfältsvägen. Området är sammanlagt 0,1085 ha. Gator Sammanlagt 0,1176 ha har reserverat som gatuområde i planen.

5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön En stor del av omgivningen runt planläggningsområdet är sedan tidigare bebyggd. En utbyggnad och förtätning av hus kan därför ses om en naturlig utveckling av området. Området är högt beläget och har utsikt mot Oravaisfjärden. 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området består till stor del av skog. Då planen förverkligas kommer således en del av den att huggas ner till förmån för bostadshus och gårdsplaner. På området finns inga sådana naturvärden eller växtarter som behöver bevaras. Planens förverkligande har således inga negativa konsekvenser på naturen eller naturmiljön. 5.4.3 Samhällsekonomiska konsekvenser Planering av markanvändning är nära förknippat med utgifter som härrör sig till byggande och underhåll av kommunalteknik. I detta fall kommer en förtätning av vatten och avlopp att behövas, även en förbindelseväg behöver byggas. Kommunen har tillsammans med markägaren upprättat ett markanvändningsavtal där markägaren förbinder sig att åta sig utbyggnad av kommunaltekniken. Några större samhällsekonomiska konsekvenser lär inte uppkomma i och med förverkligandet av planen. 15 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planebeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3, områdesreserveringar. Allmänna bestämmelser: 1. Byggnaderna bör i till sin färgsättning vara så att de smälter in i omgivningen. Takets färgnyans bör vara mörk. 2. Avloppshanteringen skall skötas i enlighet med kommunens anvisningar. 3. Vid byggande närmare än fem meter från gränsen mot en bredvidliggande tomt får i väggen mot gränsen placeras endast sådana fönster, vilkas undre kant är på minst 180 cm höjd över rummets golvnivå. 4. Byggnaderna bör ha tak med lutning på minst 1:3. 5.6 Namn De gamla vägnamnen kommer att kvarstå. En ny gata, Fjärdsgränd, uppkommer då planen förverkligas.

6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Genomförande och tidsplanering För genomförandet av denna detaljplan svarar markägarna. Målsättningen är att planen skall godkännas i kommunfullmäktige under våren 2014. 16 Korsholm den 14 januari 2014 HN-Consult Ab Christoffer Rönnlund Lantmäteriingenjör (YH)