Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården



Relevanta dokument
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Åter i arbete efter stress

Hur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom?

Institutet för stressmedicin

Sammanfattning ISM-rapport 10

Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Stress - återhämtning - arbete

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Utmattningssyndrom -Var står vi idag?

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Vilka är de viktigaste friskfaktorerna? Hur går man från kunskap till handling? Visions nationella nätverk

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Antalet besök på ISM:s patientmottagning är beroende av omfattningen på vårdöverenskommelse för 2014.

Institutet för stressmedicin

Blir man sjuk av stress?

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Blir man sjuk av stress?

Utmattningssyndrom (UMS)

Sjukskrivningarna ökar igen! Stress och utmattning! på vårdens arbetsplatser!! Dagens Medicin! ! Det här vet vi om sjukskrivningarna!

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Blir man sjuk av stress?

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2012 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Stressrelaterad ohälsa

Blir man sjuk av stress?

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Artur Tenenbaum INRIKTNING

Detaljbudget Hälsan och Stressmedicin. Hälsan och Stressmedicin

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Stressrelaterad ohälsa

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert

KART-studien Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen

ISM-rapport 5. Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland

KART-studien Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Ändra till startrubrik

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Stress - Tidiga tecken och åtgärder

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Arbets- och miljömedicin Lund

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

Psykisk hälsa i primärvård

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Arbetsliv i förändring Vilka kuggar behövs?

Arbetsterapi i primärvården

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Stressrelaterad psykisk ohälsa

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Arbetsterapi i primärvården

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

HAKuL-modellen för rehabilitering

Patientstatistik 2013

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Transkript:

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det stressmedicinska området och därigenom medverka till att göra Västra Götalandsregionen till förebild vad gäller hälsofrämjande arbetsplatser och behandling av stressrelaterad ohälsa.

FoU ISM en bro/genväg Akademi Praktik

ISM:s verksamhet Biologi Klinik FoU Tillämpning Prevention Hälsopromotion Kunskapspridning

ISM personal 5 forskare/utvecklingsledare 3 klin. läkare 1 psykolog + forskarptp 2 sjuksköterskor/koordinatorer 3 sekreterare/assistenter 1 utvecklingsledare 1 statistiker 3 forskningsassistenter 4 externa doktorander Liten kritisk massa samverkan nödvändig!

Exempel på FoUområden A. Biologiska effekter mätmetoder/stressmarkörer; könsskillnader B. Behandling/rehabilitering behandling vid utmattningssyndrom (UMS); kognitiva funktioner och fysisk aktivitet; grön rehabilitering/stresshantering; arbetsförmåga C. Prevention/Hälsopromotion kartläggning av psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa; återkoppling som intervention; dialogträning; chefsutveckling; hälsofrämjande organisationsutveckling; företagshälsovårdsmetodik Regional forskarsamverkan: Inom A och B främst Sahlgrenska akademin, inom C Västsvenskt forskarnätverk + nationell och internationellt samarbete

Stressbelastning psykisk hälsa Ohälsa Hälsa Tilltagande symptom och funktionsnedsättning Akut Upplevd stress UMS Ångest Depr. m.m. PTSD Svår reaktion på akut stress Extrem Normal Långvarig Utan återhämtning Med återhämtning Anpassningsstörning Ökad stresskänslighet Sämre coping Övergående aktiveringssymptom ev. upplevelse av obehag Minskad stresskänslighet Bättre coping Anpassning

Praktikersamverkan Primärvård Företagshälsovård, ssk Hälsan&Arbetslivet FYSS/FARansvariga PSA/HR/Arbetsmiljödelegationen Förvaltnings och verksamhetsledningar Fackliga företrädare M.fl.

Uppvarvning och självskattat utmattningssyndrom (sums) 2008 och 2010 i KARTstudien 100% sums Uppvarvning 80% 60% 40% 20% 0% 16% 18% 13% 12% 15% 15% 11% 14% 12% 22% 16% 12% 10% 13% 9% 6% 7% 10% 6% 8% 9% 10% 11% 9% 8% 8% 4% 7% 2008 2010 2008 2010 2008 2010 2008 2010 2008 2010 2008 2010 2008 2010 Sjukhus/ NUsjukvården (n=205) Sjukhus/ Gbg inkl. S Bohuslän (n=780) Sjukhus/ Södra Älvsborg (n=229) Sjukhus/ Skaraborg (n=207) Primärvård (n=254) Tandvård (n=131) Annan verksamhet (n=96) ISMrapport 10, 2011

Exempel på metoder och verktyg SUMS Kunskapssammanställningar Allt tillgängligt Informations och utbildningsmaterial på hemsidan! Vårdprogram Underlag för arbetsplatsdialog Dialogträningsmetod Validerade frågeinstrument

www.vgregion.se/stressmedicin

ISM:s patientmottagning Patienterna kommer på remiss för misstänkt UMS från PV och FHV (120140 nybesök/år) ISM:s patientregister innehåller f n 778 patienter med UMS medelåder 43 år, 98% har arbete 466 (71% kvinnor) behandlas och följs upp till 18 månader, varav 367 är färdigbehandlade och 99 har pågående uppföljning.

Klinisk diagnos vid nybesöket 9 % UMS 13 % UMS+depression 11 % UMS+ångest 67 % UMS+depression och ångest

Interventioner för att minska belastningen och öka resurserna Fysisk träning Sjukskrivning Samtalsbehandling Arbetslivsinriktad Rehabilitering Avstämningsmöte Läkemedel Sömnskola Avspänningsmetoder

Sjukskrivningsgrad upp till 3 år efter behandlingsstart (n=150) 100% sjukersättning 100% 80% 84% 75% 50% 60% 58% 69% 25% 0% 40% 45% 20% 0% 18% Nybesök 12 mån 18 mån 24 mån 36 mån

Pensionär; 2% Föräldraledig; 3% Arbetssökande; 2% Studerar; 5% Saknar information ifrågan; 10% Arbete; 78%

Klassifikation av stressinducerad psykisk ohälsa Anpassningsstörning F43.2 Akut stressyndrom F 43.0 Posttraumatiskt stressyndrom F43.1 Utmattningssyndrom F43.8

Subjektiva syndrom trötthetssyndrom stressreaktion utbrändhet multippel kemisk överkänslighet Utmattningssyndrom, fibromyalgi kronisk ländryggsvärk colon irritabile omgivningssjukdomar

Vid nybesök på ISM Symtomduration (n=397) 100% 80% 60% 40% 45% 41% 20% 0% 13% > 5 år 15 år < 1 år

Förlopp vid Utmattningssyndrom Energi Akut belastning Balanserad energinivå Långdragen stress Utmattningssyndrom, ev sjukskrivning återhämtning Rehabilitering

Mest framträdande symptomen hos patienter med UMS»Energibrist»Kognitiva störningar»stresskänslighet

LIVSKVALITET Psychological General Well Being (PGWB) Ref. population Män (104) Ref. population Kvinnor (101) UMS 18 mån (98) N=193 Kronisk njursvikt (98) Kvinnor med klimakteriebesvär. Patienter med lättare hjärtsvikt (95) UMS 6 mån (90) N=193 Kronisk obstruktiv lungsjukdom (astma)(90) Patienter med obehandlade magsår, svårare kärlkramp eller svårare hjärtsvikt. (85) UMS nybesök (72) N=193 Mentalpatienter (69) 110 105 100 95 90 85 80 75 Poängsumma (22132) medelvärde

Patientens uppfattningen om orsaken till ohälsan N= 266 Arbetet 56% Privatlivet 10% Arbetet i kombination med 34% privatlivet

Aktuella studier av patienter med utmattningssyndrom BUMS Randomiserad kontrollerad behandlingsstudie som jämför två olika tilläggsbehandlingar till sedvanlig behandling. Inkluderingen avslutad, uppföljningen klar under 2012. STRIP Upplevd stress, psykisk ohälsa och läkardiagnostiserad UMS i en primärvårdspopulation 1864 år. Rehabilitering (REHSAM) Randomiserad kontrollerad studie 2011 Kan riktad funktionsbedömning och träning förkorta sjukskrivningstiden?

Kunskapsspridning från den kliniska verksamheten Utbildning grundutbildningar ex läkarprogrammet termin 3, 7 samt 910 fortbildning ex STläkare, primärvårds och FHVläkare och övrig vårdpersonal, Riksstämman, Symposier föreläsningar ex politiker, chefer, patientföreningar m.fl. Vårdprogram om utmattningssyndrom 2008, reviderat 2011, Implementeringen en utmaning! Samverkansprojekt ex Primärvården Nätverksmöten Media Publikationer ex kunskapssammanställningar och egna forskningsresultat Hemsida www.vgregion.se/stressmedicin

www.vgregion.se/stressmedicin