AAA /09 Beslutad av polisstyrelsen den 21 januari 2009

AAA 191-518/09 Beslutad av polisstyrelsen den 21 januari 2009

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 VÅRT UPPDRAG LIGGER FAST MEN MED BEGRÄNSAD EKONOMI... 3 1.2 EN MYNDIGHET GEMENSAMMA RESURSER... 3 1.3 TILLGÄNGLIGA OCH SYNLIGA... 3 1.4 FOKUS... 3 1.5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2 NATIONELLA MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN... 5 2.1 VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ... 5 2.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen... 5 2.2 TILLGREPP GENOM INBROTT... 6 2.2.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 6 2.3 TRAFIKSÄKERHET... 7 2.3.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 7 2.4 BROTT I NÄRA RELATIONER... 8 2.4.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 8 2.5 NARKOTIKABROTT... 9 2.5.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 9 2.6 GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET... 10 2.6.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 10 2.7 BIDRAGSBROTT... 11 2.7.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 11 2.8 SERVICE... 11 2.8.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen... 11 2.9 KRISBEREDSKAP... 12 2.9.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet... 12 3 MYNDIGHETENS LOKALA MÅL... 14 3.1 BROTTSOFFERARBETET... 14 3.1.1 Mål... 14 3.2 LOKALT PERSONSÄKERHETSARBETE... 14 3.2.1 Mål... 14 3.3 UNGA LAGÖVERTRÄDARE... 15 3.3.1 Mål... 15 3.4 INSATSER MOT HATBROTT... 16 3.4.1 Mål... 16 3.5 INTERNATIONELL VERKSAMHET... 16 3.5.1 Mål... 16 3.6 GRÄNSKONTROLL OCH ÖVRIG UTLÄNNINGSVERKSAMHET... 16 3.6.1 Mål... 16 4 GEMENSAM VERKSAMHET... 17 4.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 17 4.1.1 Myndighetens lokala mål... 17 4.2 KOMMUNIKATION... 19 4.2.1 Myndighetens lokala mål... 19 4.3 RÄTTSTILLÄMPNING... 20 4.3.1 Myndighetens lokala mål... 20 4.4 IT UTVECKLING... 20 4.4.1 Myndighetens lokala mål... 20 4.5 VERKSAMHETSSKYDD... 21 4.5.1 Myndighetens lokala mål... 21 5 EKONOMI... 21 6 BESLUTSFÖRUTSÄTTNINGAR... 22

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 3 1 Inledning 1.1 Vårt uppdrag ligger fast men med begränsad ekonomi Vårt uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten ligger fast. Detta uppdrag ska vi genomföra med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. I denna vår verksamhetsplan för 2009 preciseras och tydliggörs målen för oss vid Polismyndigheten Värmland. Samtidigt går vi in i verksamhetsåret 2009 med en begränsad ekonomi. Vår budget är med andra ord slimmad, men samtidigt finns verksamhetskraven kvar; vi ska bli effektivare. Därför är det än viktigare att vår strävan hela tiden är att utveckla vår verksamhet till det bättre. 1.2 En myndighet gemensamma resurser För att lyckas i våra målsättningar är det viktigt att vi ser oss och verkar som en polismyndighet; Polismyndigheten Värmland. Det är vi tillsammans som kan åstadkomma en ännu bättre polisverksamhet. Vi ska söka utmaningen att alltid bli bättre. Tillsammans ska vi hjälpas åt dag som kväll, ute som inne och oavsett vad vi arbetar med. Med den komplexitet som vår verksamhet har är det viktigt att tänka på en sak; kommunikation och dialog! En ökad kommunikativ samverkan inom myndigheten är en förutsättning för att utveckla möjligheterna att ta tillvara på all den kompetens och den kraft som vi har. Vi ska prata med varandra och arbeta tillsammans! 1.3 Tillgängliga och synliga Vi ska ta tillvara, balansera och integrera våra tillgängliga resurser och kompetenser. Det handlar om polisverksamhet, ett arbete vi ska lösa tillsammans. För människor ute i samhället kvittar det vem som gör vad, bara de möts av professionalism. Därför ska vi fortsätta att utveckla det underrättelsestyrda arbetet och förfina vårt utredningskonceptet. Vår utredningsverksamhet ska vara offensiv. Vi ska ligga långt fram och nära händelserna. Med en utredningsverksamhet under kontroll skapar vi goda förutsättningar för en mera aktiv förebyggande verksamhet. En förebyggande verksamhet som syns ute i samhället. I alla sammanhang ska vår strävan därför vara att uppträda och agera korrekt och föredömligt. Vi har redan ett högt anseende i samhället, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. En viktig samarbetspartner för oss är våra kommuner. Satsningen Polis kommun är viktig och ska genomföras på ett tydligt och förtroendefullt sätt. Det handlar inte bara om att synas och skapa trygghet, utan att rent allmänt utveckla en bättre verksamhet. Gemensamma lägesbilder och gemensamma åtgärder ska prägla arbetet mellan oss och kommunerna. Vi ska visa vår professionalism och att vi finns till! 1.4 Fokus Oavsett var människor än befinner sig, på offentliga platser, i hemmen eller på våra vägar, har vi en skyldighet att förhindra och uppdaga brott. Framför allt handlar det om att agera mot våld och annan brottslighet som påverkar

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 4 och berör den enskilda människan i vardagen. Att drabbas av vardagens brott eller händelser är för många djupt integritetskränkande, många gånger med tragiska följder. Brottsoffrens situation präglas ofta av ensamhet, oförståelse och hopplöshet. Ett professionellt bemötande och agerande från oss är många gånger det bästa stödet. En kategori som vi särskilt ska fokusera på är ungdomar. Med tidiga åtgärder, bland annat i form av en anpassad utredningsverksamhet, ska vi identifiera och motverka fortsatt kriminalitet. Arbetet med att bekämpa bruket av alkohol och narkotika är särskilt angeläget bland ungdomar. 1.5 Förutsättningar Min förhoppning är att vi alla som är anställda vid eller på annat sätt företräder myndigheten ska känna stolthet av att tillhöra eller representera Polismyndigheten Värmland. De senaste årens resultat visar tydligt att vi bedriver en mycket bra verksamhet. För att skapa nya förutsättningar i vår verksamhet kommer samarbetet inom samverkansområde Bergslagen 1 att utvecklas. Det nya samverkansområdet är hanterbart och förhoppningen är att vi kan dra nytta av varandras kunskaper och förmågor. Även om den ekonomiska situationen för 2009 inte ser alltför ljus ut, framstår ändå våra förutsättningar som goda att fullfölja den positiva trend som vi har i vår verksamhet. Min bedömning är att vi går in i verksamhetsåret 2009 med bra förutsättningar, inte minst genom det starka engagemang jag upplever vid myndigheten. Dan Persson tf länspolismästare 1 Samarbete mellan polismyndigheterna i Värmland, Dalarna och Örebro. Ersätter det tidigare samverkansområde Mitt (sexlän)

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 5 2 Nationella mål för kärnverksamheten 2.1 Våld i offentlig miljö En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Våldsbrott är ett integritetskränkande brott. När det gäller våld i offentlig miljö har utvecklingen varit negativ under hela 2000-talet. Den offentliga kriminalstatistiken visar en ökning av antalet misshandelsfall utomhus där gärningsmannen varit okänd för offret med 44 procent sedan år 2000 fram till idag. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till specifika tider och platser där människor möts i samband med alkohol- och droganvändande. Nationella mål Misshandel utomhus ska minska med 3 procent till utgången av 2009. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 procent till utgången av 2009. 2.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Antalet anmälda brott för misshandel utomhus ska vid utgången av 2009 inte överstiga 950. Andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 30 procent till utgången av 2009. Polisen ska förebygga brottsligheten genom att bedriva planlagd och kunskapsbaserad verksamhet. Kunskapen ska grunda sig dels i kriminalunderrättelser om de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar dels vilka metoder för genomförandet av insatser som kan anses ha effekt utifrån aktuell problembild. Möjligheter att samverka med andra aktörer ska beaktas. Speciellt viktig är samverkan mellan Polis och kommun. Genom de pilotprojekt som genomförs under 2008 ska riktlinjer för framtida samverkan utformas. Riktlinjerna ska ligga till grund för ett nationellt samarbete mellan landets polismyndigheter och kommuner på såväl strategisk som operativ nivå. Samarbetet ska grundas på en gemensamt överenskommen problembild som utgår från brott och brottsmönster. Vid halvårsskiftet 2009 kommer Polisen att ha utvärderat de polisiära arbetsmetoder som används i syfte att motverka våld i offentlig miljö. Då ska regeringsuppdraget Våld i offentlig miljö redovisas till regeringen. De arbetsmetoder som i utvärderingen visat sig vara framgångsrika ska användas fullt ut då lokala förhållanden överensstämmer med de förhållanden som arbetsmetoderna är prövade mot.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 6 I en långsiktigt hållbar verksamhet med god kvalitet är det viktigt att ständigt följa upp, utvärdera och återkoppla resultaten från genomförda insatser. Som framgår av PUM 2 är det de strategiska och operativa ledningsnivåerna som har ansvaret för prioritering och uppföljning av verksamheten. För att öka möjligheterna att klara upp brott ska PNU 3 vara förankrat och tillämpas fullt ut vid myndigheterna. Cheferna ska forsätta att driva arbetet med PNU framåt och ansvarar för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffren kan lämna betydelsefull information till Polisen i det egna ärendet. Förhör av god kvalitet i nära anslutning till händelsen med målsägande, misstänkt, vittnen och andra samt ett ökat användande av rättsintyg kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö. 2.2 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. År 2007 anmäldes över 515 000 brott i denna kategori. Tillgrepp genom inbrott utgör ungefär hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Trots ökade möjligheter till tekniska spårsäkringar och ökad kunskap om brottslingar och brottsliga förutsättningar har andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna inte ökat. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,3% till utgången av 2009. 2.2.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska öka till 10 % till utgången av 2009. För att öka möjligheterna att klara upp brott ska PNU vara förankrat och tillämpas fullt ut på myndigheterna. Liksom vid arbetet mot våld i offentlig miljö har cheferna här ansvar för att fortsätta att driva arbetet med PNU framåt och för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. På samma sätt som vid arbetet mot våld i offentlig miljö är det viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande po- 2 PUM =Polisens Underrättelse Modell 3 PNU = Polisens Nationella Utredningskoncept

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 7 liser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Det är av särskild vikt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Detta i kombination med lokala brottsplatsundersökare kommer att öka antalet undersökningar vilket får till effekt att antalet personuppklarade brott för tillgrepp genom inbrott ökar. 2.3 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsarbetet syftar till att öka tryggheten i samhället genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet. Detta ökar tryggheten i trafiken och minskar antalet trafikolyckor med dödade och skadade. Polisens viktigaste uppgifter för att bidra till att etappmålen i Nollvisionen nås är att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Det gör Polisen bl.a. genom att bidra till att trafikanter följer trafikreglerna, genom att kontrollera efterlevnaden samt genom att rapportera dem som bryter mot reglerna. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. 2.3.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Polismyndigheten ska under 2009 utföra minst 66 550 alkoholutandningsprov. Polismyndigheten ska under 2009 utföra minst 230 kontroller av farligt gods. Polismyndigheten ska under 2009 kontrollera minst 21 420 arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordningen. Hälften av kontrollerna ska göras på väg och hälften i företag. Polisen ska utveckla sin förmåga att planlägga sina kontroller så att de genomförs på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurser. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Verksamheten ska vara likvärdig i hela landet. Planläggningen ska ske enligt PUM och utgå från strategiska och operativa analyser. Alla poliser i yttre tjänst ska delta i genomförandet av kontrollerna. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. ATK 4 -verksamheten, med fasta och mobila ATK-enheter, är en viktig del i Polisens planlagda trafiksäkerhetsarbete. Det finns starka samband mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken. Den information en polis kan få i samband med en kontroll av 4 ATK = Automatisk trafiksäkerhetskontroll

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 8 fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Samverkan med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ska utvecklas. En kommande viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är Etappmål två som kommer att ersätta den nuvarande Nollvisionen. I etappmålsförslaget finns ett antal s.k. användningstillstånd/trafiksäkerhetsdelmål där varje enskild aktör har ansvar för att arbeta mot specifika etappmål. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv från EU-kommissionen och innebär ökade krav på kontroller av yrkestrafik de närmaste åren. 2.4 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sina anmälan. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Nationellt mål Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn ska öka med 20 %. 2.4.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn ska uppgå till minst 220 vid utgången av 2009. PUM och PNU är utgångspunkterna för att bättre och mer enhetligt förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer. En nationell grund för Polisens arbete mot sådana brott ska finnas i form av en nationell handbok samt tillhörande utbildningsmaterial. För att öka kvaliteten och enhetligheten i utredningar om brott i nära relationer är det viktigt med kvalificerad och utbildad personal. Ett sätt att nå ökad kvalitet är att arbeta i särskilda enheter med tydlig ledning och gemensamma rutiner. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 9 ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Kompetensen att göra strukturerade hot- och riskbedömningar ska öka och det ska tydligt framgå vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. Polisen ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Polisen ska arbeta genom informationsspridning till allmänheten som ska föregås av förbättrad kommunikation inom Polisen samt genom samverkan med berörda myndigheter och andra aktörer som t.ex. åklagarna. 2.5 Narkotikabrott Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. Narkotikabrottsligheten ska minska och tryggheten ska öka genom åtgärder för att minska rekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. 2.5.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Antalet narkotikabrott avseende överlåtelse ska uppgå till minst 140. Antal verifikationsanalyser som tas på ungdomar under 20 år ska uppgå till minst 200. Polisen ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer 5. Prioriteringen ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar. Det är viktigt att de metoder som bygger på beprövad erfarenhet vidareutvecklas och sprids. Polisen ska förbättra sin förmåga att samverka med andra samhällsaktörer, myndigheter och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheter ska öka. Operativa underrättelser ska användas och utvecklas. n för organiserad och systemhotande brottslighet ska användas i tilllämpliga delar. 5 Inom myndigheten har följande nivåer identifierats: eget bruk, överlåtelsenivå och grov narkotikabrottslighet.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 10 2.6 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället. En tendens kan ses där den grova organiserade brottsligheten tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Vittnen och personal inom rättsväsendet trakasseras. Därigenom utmanas själva grunden för vår rättsstat. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde för Polisen, i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. 2.6.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Polismyndigheten ska för samarbetet inom samverkansområde Bergslagen och den kommande aktionsgruppsverksamheten: anpassa och integrera resurser, arbetssätt och ledningskapacitet ytterligare utveckla det lokala personsäkerhetsarbetet verka i nära samarbete med externa aktörer i form av andra brottsbekämpande myndigheter och kommunerna. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten ska bedrivas i enlighet med det uppdrag som regeringen kommer att lämna till Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen leder implementeringen av regeringsuppdraget. Polisens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Polisen ska försvåra nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Rikspolisstyrelsen ska leda arbetet med att tillsammans med Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna utveckla en nationellt samordnad kriminalunderrättelseverksamhet. Ett väl utbyggt stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 11 2.7 Bidragsbrott Den 1 augusti 2007 trädde en ny lag, bidragsbrottslagen 6, i kraft. Den innehåller bl.a. en anmälningsskyldighet för de bidragsutbetalande myndigheterna vid misstanke om brott. I september 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan om en gemensam handlingsplan för att bekämpa bidragsbrott. Myndigheternas fokus på bidragsbrott har därmed ökat, dels genom den gemensamma handlingsplanen, dels genom bidragsbrottslagen. Den senare kan även förutsättas ha en brottspreventiv effekt. Nationellt mål Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antalet inkomna ärenden ska öka. (Jämfört med nivån vid utgången av 2007). 2.7.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Andelen ärende redovisade till åklagare av inkomna ska uppgå till minst 25 %. Arbetet med att bekämpa olika former av bidragsbrott har fortsatt hög prioritet. Polismyndigheterna ska ha ett nära samarbete med Åklagarmyndigheten och de bidragsgivande myndigheterna. Samarbetet mellan myndigheterna bör utvecklas på alla nivåer. Det gäller såväl kompetensutveckling som återkoppling och tillvaratagande av vunna erfarenheter. 2.8 Service Med service menas handläggning av polismyndighetsärenden och den kommunikation som sker mellan Polisen och allmänheten med avgränsning inom kärnverksamheten service men inklusive mottagning och registrering av brottsanmälan. Nationellt mål Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. 2.8.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Andel telefonsamtal som återkopplas till växeln ska minska med 50 %. Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera olika sätt beroende på allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska 6 SFS 2007:612

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 12 skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt och korrekt. För att kunderna ska bli nöjda är det viktigt att Polisen erbjuder likvärdig service i hela landet. Ett led i detta, för att förbättra tillgängligheten, är införandet av ett gemensamt telefonnummer till Polisen och den förestående omstruktureringen av Polisens kontaktcenter (PKC). Ytterligare åtgärder som ska genomföras är tillämpningen av den framtagna servicestrategin samt införandet av nya www.polisen.se som lanseras under 2009. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med polismyndigheterna under 2008 tagit fram förslag på gemensamma handläggningstider för de stora volymärenden inom tillståndsområdet. Arbetet med att skapa gemensamma tider för tillgängligheten ska fortsätta i samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Områden som särskilt ska belysas är svarstider i telefon till växlar och kommunikationscentraler, öppettider och väntetider i receptioner. Under 2009 är det viktigt att polismyndigheterna anpassar sin verksamhet till att kunna erbjuda servicemottagarna enhetlig service i form av de framtagna tiderna. Dessa tider ska också kommuniceras ut till allmänheten. Polismyndighetens tillgänglighet för allmänheten ska öka och en del i detta arbete är att alla kodar eller kopplar om sina telefoner för att minska växelns arbetsbelastning samt att de som ringer får besked direkt om när personen kan nås. 2.9 Krisberedskap Polisen liksom samhället i övrigt befinner sig i ett omställningsskede. Nutida risker och hot som drabbar samhället är ofta komplexa och oförutsägbara och de kan få konsekvenser för flera samhällssektorer samtidigt. Att lämna ett väl inarbetat system med relativt klar säkerhetspolitisk hotbild för att övergå i en ny krisberedskap med breddad och mer diffus hotbild kräver ändrade och i vissa fall nya förmågor hos Polisen. För att höja krisberedskapsförmågan har Rikspolisstyrelsen tagit fram nationella mål och en strategi som ska inrikta Polisens krisberedskap för 2008-2012. Nationellt mål Polisen ska vid utgången av 2011 har en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare ska känna tillit till Polisen när en kris inträffar. 2.9.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Polismyndigheten ska självständigt eller i samverkan med andra polismyndigheter inom regionen inneha förmåga att ta fram relevanta omvärldsanalyser ur ett krisperspektiv med syfte att i förväg upptäcka händelser vilka kan leda till lokala eller regionala kriser. Polismyndigheten ska under år 2009 påbörja arbetet med att säkerställa ledningsförmåga vid kris och särskild händelse med uthållighet i minst en (1) vecka. Polismyndigheten ska säkerställa förmågan att tillskapa relevant lägesbild samt förmåga att kunna kommunicera lägesbild med berörda samverkansparter.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 13 Polismyndigheten ska säkerställa en förmåga till flexibilitet i verksamhet och organisation i syfte att snabbt och med små förändringar kunna hantera särskilda händelser och kriser. Det övergipande tillvägagångssättet för att uppnå det nationella målet inom krisberedskap är intern och extern samverkan samt rätt kompetens. För att uppnå en god krisberedskapsförmåga ska Polisen bland annat utveckla kompetenshöjande åtgärder på både lokal och nationell nivå. På alla ledningsnivåer ska det finnas god kunskap om gällande regelverk och nationellt enhetligt utbildade och övade ledningsfunktioner. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen. Samtliga poliser i yttre tjänst ska, vid utgången av 2011, har grundkunskap om krishantering genom bastaktikutbildningen. Polismyndigheterna ska ha kunskap om den nationellt förstärkta förmåga som är nationellt disponibel och ha klarlagda rutiner för hur de ska kontakta och använda denna kompetens. Samtliga polismyndigheter ska ha en omvärldsbevakning som kan förvarna om potentiella kriser. Polisen ska även lokalt och nationellt inrätta en samverkansfunktion, i samverkan inom organisationen och tillsammans med andra myndigheter, ta fram rutiner och planer för att effektivisera förberedelserna för och hanteringen av en kris.. Polisen ska ha utbildad och övad personal som säkerställer att det vid kriser finns kompetens för att sammanställa och lämna en nationell lägesbild som är avstämd med berörda externa aktörer. Polismyndigheten Värmlands krishanteringsförmåga ska stärkas. Detta ska bland annat ske genom tillskapande av god kompetens och uthållighet i ledning. Ett tillräckligt antal stabsomgångar ska vid myndigheten finnas utbildade och övade i den nationellt enhetliga stabsmetodiken. Polismyndighetens förmåga att upptäcka händelser vilka kan leda till lokala eller regionala kriser ska utvecklas. Ett arbete med syfte att ta fram en funktion för omvärldsanalys ska initieras inom regionen. Ett arbete med att utarbeta en metod för att ta fram en relevant lägesbild samt att kunna kommunicera den samma till berörda samverkansparter ska påbörjas i myndigheten. För att säkerställa en god förmåga ska övningar i att framta och kommunicera lägesbild genomföras.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 14 3 Myndighetens lokala mål För att uppnå ett framgångsrikt polisarbete krävs att vissa perspektiv beaktas särskilt. Dessa perspektiv är väsentliga för att de nationella mål som fastställs för planeringsperioden ska uppnås. 3.1 Brottsofferarbetet Polisen bör ha en nationellt enhetlig förmåga att informera, hjälpa och stödja brottsoffer så att bemötandet är likvärdigt oavsett var ett brottsoffer bor eller drabbas. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet när det gäller att identifiera och förebygga detta. För att bedöma vilka personer eller objekt som löper risk att utsättas för brott ska strukturerade hot- och riskbedömningar användas. 3.1.1 Mål Polismyndigheten ska under året höja kompetensen för att förbättra den inledande kontakten med brottsoffer. Polisen ska använda strukturerade hot- och riskbedömningar i större utsträckning. Vi ska öka förmågan att genomföra säkerhetssamtal för att brottsoffren ska få insikt i hur de själva genom olika åtgärder kan bidra till att minska sin egen risk för upprepad utsatthet. Polisen ska tillförsäkra att brottsoffret får adekvat information om möjligheter till hjälp, stöd och skydd. Vidare ska polisen så långt det är möjligt genomföra ett brottsofferarbete i syfte att minska risken för upprepad utsatthet för brott Myndighetens brottsoffercontroller ansvarar för att fortsätta arbetet med att utbilda/informera den personal som i sitt arbete har inledande kontakter med brottsoffer. 3.2 Lokalt personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället utgör ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Polisens förmåga att skydda hotade personer i samhället och deras anhöriga som är i behov av skyddsinsatser är därför oerhört viktig och bidrar till att öka förtroendet för rättsväsendet. 3.2.1 Mål I syfte att säkra rättsprocessen ska polismyndigheten ha förmåga att tillförsäkra våld- och hotutsatta brottsoffer ett adekvat skydd. Polismyndigheten ska ha en god förmåga att överlämna ärenden avseende våld- och hotutsatta brottsoffer, vilka uppfyller rekvisiten i Förordning (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete, till de särskilda personsäkerhetsenheterna.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 15 Myndighetens personsäkerhetsarbete ska grundas i en väl fungerande brottsofferverksamhet. Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten ska verka som en väl fungerande enhet och ska vara organisatoriskt placerad som beslutsstöd på den övergripande operativa nivån. Polismyndigheten Värmland ska ha en hög förmåga att tillförsäkra våld- och hotutsatta brottsoffer ett fullgott skydd. Ett tillräckligt antal personsäkerhetshandläggare ska finnas utbildade för uppgiften. För att säkerställa uthållighet i personsäkerhetsarbetet ska samverkan sökas med övriga polismyndigheter inom den egna regionen. 3.3 Unga lagöverträdare En viktig grupp i samhället som kräver särskilt fokus är ungdomarna. Genom tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet motverkas allvarlig brottslighet i framtiden. För att lyckas nå denna grupp ska Polisen aktivt samverka med andra berörda aktörer i samhället, särskilt socialtjänsten. 3.3.1 Mål Polismyndigheten ska fullfölja uppdraget rörande samverkan Polis kommun. Kontaktpoliser ska införas i samtliga kommuners skolverksamhet. Ungdomsärenden ska handläggas med en genomströmningstid 7 lägre än 70 dagar. Antal brott mot alkohollagen (brottskod 5041 och 5043 8 ) ska öka med minst 5% d.v.s. inte understiga 655 brott. Samverkan ska ske i enlighet med den nationella handlingsplanen Samverkan Polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Det är viktigt att arbeta offensivt mot ungdomars drogmissbruk, både avseende alkohol och narkotika, eftersom droger ofta är en inkörsport till omfattande och svårbemästrad kriminalitet. Här är det väsentligt att Polisen har en bra samverkan med de aktörer som kan ge den unge stöd och vård. Polisen måste också utveckla arbetsmetoder samt ledning och styrning av ärenden så att de tidsfrister som finns avseende utredningar där ungdomar är gärningsmän eller målsägande kan effektiviseras. Målet med att öka antalet brott mot alkohollagen är flera. Dels att genom nolltolerans till ungdomars alkoholinnehav minska antalet berusade ungdomar och därmed också minska våldsbrott och risken för brottsligt utnyttjande av unga berusade, dels att öka lagföringen av de som tillhandahåller alkohol till ungdomar. 7 Handläggningstider för ungdomsärenden se LUL 4. (LUL = Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. 8 Brottskod 5041=Olovlig försäljning och innehav av alkoholdrycker. Brottskod 5043=Olovligt anskaffande av alkoholdrycker, olovlig dryckeshantering.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 16 3.4 Insatser mot hatbrott Hatbrottslighet är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle om alla människors värde. Polisen ska därför kontinuerligt öka uppmärksamheten och genomföra utbildning inom området. 3.4.1 Mål Under år 2009 ska den webbaserade utbildningen om hatbrott och diskriminering genomföras för myndighetens anställda. Målet är att minst 70% ska genomgå utbildningen under året. Inom hatbrottslighet bedöms mörkertalen vara omfattande. För att höja förmågan att tidigt i en förundersökning identifiera eventuella hatbrottsmotiv är det av stor vikt att genomföra en generell kunskapshöjning angående hatbrottslighet och dess bakomliggande orsaker. En webbaserad utbildning är framtagen för utbildning om hatbrott och diskriminering och kommer under perioden 2009-2011 finnas tillgänglig för samtliga anställda inom Polisen. 3.5 Internationell verksamhet Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. 3.5.1 Mål Fortsätta utvecklingen av det gränsöverskridande samarbete som svensk och norsk polis, åklagare och tull etablerat sedan tidigare. Under året ska metoder och behov av kompetenshöjande åtgärder ses över för att ytterligare kunna utveckla det gränsöverskridande samarbetet. Polismyndigheten ska ha en positiv och välvillig inställning till att våra medarbetare söker och genomför utlandstjänst. 3.6 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Alla prognoser pekar mot att Migrationsverket under perioden 2009 2011 kommer att lämna över allt fler ärenden avseende verkställighet av beslut om avvisning och utvisning till polismyndigheterna. Polisen ska under perioden ha en planering för att kunna införa gränskontroll på inre gräns. Exempelvis kan det inte uteslutas att regeringen fattar beslut om att införa gränskontroll på inre gräns vid olika tillfällen under det svenska ordförandeskapet i EU den 1 juli-31 december 2009. 3.6.1 Mål Under 2009 ska alla poliser i den operativa kärnverksamheten utbildas i inre utlänningskontroll.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 17 Det är viktigt att de inrättade rutinerna för inre utlänningskontroll följs på ett kvalitativt sätt för att på så sätt bli en naturlig åtgärd i det vardagliga polisarbetet. Kontrollen syftar dels till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, dels till att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Antalet genomförda verkställigheter hos polismyndigheterna kommer med all sannolikhet att öka. Inre utlänningskontroll är ett viktigt arbetssätt för att arbeta mot problemen inom sakområdet. Polisen ska under planeringsperioden se till att alla poliser får relevant utbildning för att kunna företa sådana kontroller. 4 Gemensam verksamhet En väl fungerande stödverksamhet inom Polisen är grundläggande för att goda resultat ska kunna uppnås inom kärnverksamheten. En god kompetensförsörjning, en väl utvecklad kommunikation, en riktig rättstillämpning och ett ändamålsenligt verksamhetsskydd och utveckling på IT-området är nödvändigt för att Polisen ska kunna leva upp till de krav som riksdag och regering ställer på oss. 4.1 Kompetensförsörjning Polisens kompetensförsörjning ska bidra till att de nationella målen nås genom att säkerställa att chefer och medarbetare har kompetens som möter verksamhetens behov. Med kompetensförsörjning menas all verksamhet som bidrar till att attrahera, rekrytera, förvalta/utveckla, omorientera och avveckla kompetens. 4.1.1 Myndighetens lokala mål Alla chefer ska arbeta med kompetensförsörjning på ett enhetligt sätt. Genom att genomföra chefsdagar ska cheferna få stöd för att kunna arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning. De kortsiktiga rekryteringsbehoven ska fastställas utifrån verksamhetens behov med målet att ha rätt kompetens vid rätt tid och på rätt plats. Chefer som utövar effektivt ledarskap Våra chefer ska ha en tydlig uppdragsbeskrivning. Myndighetens lokala mål Andelen kvinnliga chefer ska öka, så att målet 25% i ledningskompetens nås. För att kunna öka andelen kvinnliga chefer med polisiär kompetens ska riktade informationsträffar anordnas. Ledarskap och ledning ska prioriteras vid

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 18 chefsdagar. Det nationella arbetstidsavtalet ska omsättas och tillämpas genom bl.a. ett uttalat stöd för chefer genom en arbetstidexpert i myndigheten. Polisens värdegrund Värdegrunden ska genomsyra all verksamhet samt vara ett stöd för alla att verka utifrån. Myndighetens lokala mål Samtliga medarbetare ska någon gång under 2009 delta i en arbetsplatsträff där huvudtemat är värdegrund och etik. Polisens värdegrund, ska omsättas och implementeras genom gemensamma aktiviteter för att prägla det dagliga arbetet och förhållningssättet såväl internt som externt. Rekrytering och utbildning Rekryteringen ska vara verksamhetsstyrd, effektiv och kvalitetssäkrad samt främja jämställdhet och mångfald. All utbildningsverksamhet ska planeras och utvärderas på ett samordnat och enhetligt sätt. Myndighetens lokala mål Rekryteringsträffarna ska utvecklas för att bättre kunna nå specifika målgrupper. Myndigheten ska säkerställa framtida rekrytering av aspiranter genom god planering av aspiranthandledare samt tillgodose relevant kompetensutveckling för uppdraget. Kunskapsöverföring inför förestående generationsväxling ska ske genom att nyanställda poliser planerar in kompetenspass med en erfaren kollega. Myndigheten ska anordna informationsträffar, för att attrahera blivande poliser i varje polisområde, samt ha riktade inbjudningar till invandrargrupper för att öka mångfalden. All utbildning ska vara behovsinventerad för att matcha verksamhetens behov att uppnå rätt kompetens vid rätt tid och på rätt plats. Den enskilda individens kompetensbehov behandlas vid utvecklingssamtalet där hänsyn givetvis också tas till verksamhetens behov. Goda anställnings- och arbetsvillkor som svarar mot verksamhetens behov Myndighetens lokala arbetsmiljöarbete ska ha fokus på det förebyggande arbetet. Myndighetens lokala mål Sjukfrånvaron ska vid utgången av 2009 inte överstiga 5,0%.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 19 Ett led i det förebyggande arbetet är att fortsätta med ergonomiska genomgångar och översyn av arbetsplatser samt en utökad tillgänglighet av företagshälsovård i varje polisområde.orsakerna till den ökade sjukfrånvaron för kvinnor ålder 49 + ska följas upp och åtgärder ska sättas in för att minska den. För att underlätta återgång till arbete efter lång frånvaro ska ett introduktionsprogram skräddarsys. En långsiktig handlingsplan för det psykosociala stödet och handledning för polisanställda i Värmland. ska fastställas. 4.2 Kommunikation Polisens verksamhet i Värmland ska speglas rättvist i massmedia. Detta åstadkommer vi genom en saklig, snabb och korrekt information, men också genom bättre tillgänglighet och rutiner. 4.2.1 Myndighetens lokala mål Chefens roll som kommunikatör inom sin organisationsenhet, mellan enheterna och externt ska förtydligas. Kommunikationen via polisens webbplatser www.polisen.se och Intrapolis ska utvecklas och utökas. Myndighetens kommunikation med, dels inom samverkansområde Bergslagen, dels länets kommuner, ska förstärkas. Polismyndighetens mediakontakter ska förstärkas genom tydligt informationsansvar och med rutiner och strukturer som accepteras av både myndigheten och media. I samband med införandet av radiokommunikationssystemet Rakel 9 ska rutinerna kring den operativa mediainformationen stärkas. Informationsenheten har ett särskilt ansvar för uppföljning av rutiner och strukturer. Kommunikation är chefens viktigaste verktyg. Det slås fast i polisens handbok Den kommunikative chefen. För att stärka chefernas kommunikationskompetens ska alla chefer ha tagit del av handboken och deltagit vid minst ett utbildningstillfälle där kommunikation är temat. Informationsenheten har ett särskilt ansvar som stöd för cheferna i planeringen av sin kommunikation. Under 2009 kommer polisen etablera en ny extern webbplats och ett nytt intranät Intrapolis. Båda bygger på en modern teknisk plattform, som möjliggör en bättre webbkommunikation, men också ett nytt arbetssätt. Polismyndigheten ska ta tillvara de möjligheter som de nya webbplatserna innebär. Under året ska polismyndigheterna i Värmland, Örebro och Dalarna komma överens om samverkan på kommunikationsområdet. Polismyndigheten ska 9 Rakel = Radiokommunikation för effektiv ledning

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 20 dessutom aktivt verka för att samordna och stärka kommunikationen i samverkande projekt och åtaganden i Värmland. 4.3 Rättstillämpning Polismyndighetens rättstillämpning ska vara rättsäker, enhetlig och effektiv. 4.3.1 Myndighetens lokala mål Under 2009 ska myndighetens samtliga tjänsteföreskrifter ses över. Under 2009 ska behovet av och förutsättningarna för en tillståndsenhet prövas. Polisens verksamhet ska för medborgarna vara förutsägbar. Ett enhetligt sätt att tolka olika författningar är viktigt liksom en rättstillämpning som leder till att lika fall behandlas lika. Målet ska därför vara att polismyndigheten ska bibehålla en hög juridisk kompetens. En enhetlig och därmed rättsäker tillämpning av författningar ska nås bland annat genom ett länsövergripande samarbete vid en totalöversyn av tjänsteföreskrifter under 2009. Denna aktivitet ska ingå som en del av det aktiva samarbete som sker inom juristnätverket i samverkansområdet. Inom vapenområdet ska rättsenheten noggrant följa rättsutvecklingen och vapenhandläggarna och beslutsfattarna ska sträva efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. För att en enhetlig och rättssäker tillämpning av vapenlagstiftningens bestämmelser ska kunna uppnås, som sträcker sig över länsgränserna, ska polismyndigheten delta i vapennätverket inom samverksansområde Bergslagen. Personalen vid polismyndigheten ska ges det juridiska stöd som behövs i de olika verksamheterna. Rättsenheten ska vara ett stöd för att personalen ska kunna tillämpa gällande regelverk på ett korrekt sätt. Rättsenheten ska upplevas som en väl fungerande stödverksamhet inom polismyndigheten. Under 2009 ska polismyndigheten utreda behovet av att inrätta en tillståndsenhet och bestämma vilket ansvarsområde samt organisatorisk tillhörighet en sådan enhet ska ha. 4.4 IT utveckling Polisens IT-verksamhet ska utgå från polisverksamhetens behov och utveckla stödfunktioner som bidrar till en rättssäker, kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv polisverksamhet. 4.4.1 Myndighetens lokala mål Under året ska polismyndigheten tillsammans med övriga i samverkansområde Bergslagen pröva förutsättningarna för utökad samverkan inom IT-området.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 21 Det är nödvändigt att kunna samordna den IT-kompetens som finns inom samverkansområde Bergslagen för att minska sårbarheten hos den enskilda myndigheten. 4.5 Verksamhetsskydd 4.5.1 Myndighetens lokala mål Polismyndigheten ska säkerställa att ett anpassat och ändamålsenligt skydd finns för myndighetens medarbetare, information, utrustning och lokaler. Säkerhetsmedvetandet inom området informationssäkerhet ska höjas i hela polismyndigheten. Polismyndigheten ska ha ett tillräckligt antal utbildade riskanalysledare. Till grund för beslut i säkerhetsrelaterade ärenden ska riskanalyser genomföras. En riktad informationsinsats ska ske inom området. Samtliga medarbetare i myndigheten ska genomgå en intern Informationssäkerhetsutbildning med början år 2009. 5 Ekonomi 2009 blir ett annorlunda år för myndighetens ekonomi. På grund av Polisens ansträngda ekonomiska situation har myndigheten enbart tilldelats en budget för de första 6 månaderna. Rikspolisstyrelsen kommer på ett mer detaljerat sätt än tidigare följa polismyndigheternas ekonomi under året och kan komma att förändra tilldelningen för att säkerställa att polisverksamhet kan bedrivas i hela landet. För de första 6 månaderna tilldelas Polismyndigheten Värmland 169.209 tkr. Från 2008 kommer ett sparande på 4.600 tkr föras över till året. Intäkterna beräknas bli 5.970 tkr. Under årets första 6 månader kommer alltså 179.779 tkr finnas tillgängligt. - Personalkostnaderna beräknas uppgå till 145.662 tkr, inklusive 1.970 tkr i retroaktiva löneökningar avseende 2008. - Lokalkostnaderna beräknas till 13.200 tkr. - Övriga driftskostnader beräknas till 16.038 tkr. - Avskrivningarna beräknas bli 4.880 tkr Den budget myndigheten har är i balans. Myndighetens ambition är att de besparingar som gjorts och som kan komma att behövas framöver inte ska få negativ inverkan på verksamhetens förmåga att nå de mål som fastställs i verksamhetsplanen.

POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Verksamhetsplan 2009 22 6 Beslutsförutsättningar Under förutsättning att Rikspolisstyrelsen tilldelar polismyndigheten medel för andra halvåret 2009, som ger förutsättningar att bedriva den verksamhet som planerats, beslutar polisstyrelsen att godkänna verksamhetsplanen för 2009.