Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson 2012-09-28
Jag kommer att prata om Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige? Skånska exempel på tillämpning
Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte
Europarådet Mellanstatlig organisation, grundades 1949. Säkra FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i Europa. Ett förenat Europa som bygger på en humanistisk syn på samhället. Äger kraft som Europas moraliska auktoritet. Utfärdar konventioner och andra typer av fördrag
Konvention Fördrag, konvention, traktat, benämning på en internationell överenskommelse sluten mellan två eller flera stater och underkastad internationell rätt. Konventioner inte lag som det går inte att pröva ett beslut mot. De är heller inte direktiv som är styrande. Juridisk eller ekonomisk sanktionsmöjlighet saknas. Ofta upp till varje land att bestämma på vilket sätt man vill genomföra (ex. genom lagändringar).
Den europeiska landskapskonventionen Ratificerades i Sverige den 1 maj 2011
Kommunikation Begreppet LANDSKAP ska förstås och användas på samma sätt i hela Europa.
Landskapskonventionens definition av landskap "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer
Landskap är olika förändras ständigt kräver olika insatser
Olika kunskap om samma landskap Olika förväntningar på samma landskap
Landskapet är relationer olika perspektiv och intressekonflikter blottas
Landskapskonventionens mål Skapa rikare livsmiljöer som alla ska ha möjlighet att vara med och utveckla. Landskapskonventionens budskap Landskapet ses som en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Landskapet beskrivs i områden och delområden så som de uppfattas och värderas av människor. Landskapet betraktas som en helhet och inte uppdelat efter sektorer. I landskapet möts och samverkar olika sektorsintressen och aktörer. Ingen enskild aktör har ett ensamt ansvar för landskapet. Många olika sakägare behöver komma till tals.
Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige?
Ett landskap är ett system och en produkt av olika processer, med i hög grad individuella förlopp
Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera våra landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att:
Landskap som biprodukt Landskap är många gånger ett resultat av sektorspolitik inom en rad olika områden: jordbrukspolitik, miljöpolitik, tillväxtpolitik, energipolitik Landskap som egenvärde Landskap som medvetet resultat.
Medvetenheten om landskapets värden och betydelse behöver stärkas I det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter. Även immateriella värden. Kunskap om faktorer som driver på landskapets utveckling.
Välbefinnande och medbestämmande behöver stärkas Demokratisk behandling. Inte bara experter och fakta. Även befolkningarnas känslor ska beaktas.
Uppmärksamma och hantera konflikter Lägga märke till förändringar. Tidigt synliggöra intressekonflikter för att kunna fatta väl avvägda beslut.
Kunskapen om landskap behöver stärkas Om relationen mellan stad och landsbygd. Om landskaps föränderlighet och de faktorer som driver på landskapets utveckling.
Riksantikvarieämbetet har haft regeringsuppdrag om ELC sedan 2006 Förstudie med generella förslag 2006 Utreda lagändringar 2008 Ramverk för genomförande 2011
Delat myndighetsansvar för ELC Nationell samordningsgrupp bestående av Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Tillväxtverket, representant för länsstyrelserna har tillsats. Varje myndighet har ett självständigt ansvar för att genomföra, följa upp och utvärdera.
Skånska exempel på tillämpning
Det skånska landsbygdsprogrammet - Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv
Skogsstyrelsen Länsstyrelsen SLU Alnarp Partnerskap Region Skåne Kommunförbundet LRF
Inventering Geografisk
Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv För varje område: Karaktär För varje område: Karakterisering Värdering Egenskaper (fysiogeografiska, natur & kultur) Trendbedömning Förvaltning Slutsatser för ett landsbygdsprogram (Sociala, Ekologisk, Ekonomisk) Utveckling ( dynamik ) Riktlinjer (Sociala, Ekologiska, Ekonomiska)
Låglänt landskap
Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng Åhus dynlandskap Kustslätt / dynlandskap Vombsjösänkan Låglänt dallandskap Låglänt odlingslandskap Österlenslätten Laholmsslätten Söderslätt Lund-Landskronaslätten Ängelholmslätten Kristianstadslätten
Backlandskap
Backlandskap Södra mellanbygden Bjärehalvön Sydskånska backlandskapet Mosaikartat odlat backlandskap Mosaikartat beskogat backlandskap Göinge mellanbygd Centrala mellanbygden Sydskånska skogsklädda backlandskapet Österlenska backlandskapet Kullaberg Sövdesjö Krageholmsjöns godslandskap Skånes sprick och sjölandskap Sjö och åslandskapet
Höglänt landskap
Höglänt landskap Rolmeleåsen Mosaikartat brukat åslandskap Linderödsåsen Söderåsen Hallandsås Nävlingeåsen Mosaikartat skogsklätt åslandskap Nordskånska skogsbygden Nordskånska furuskogsbygden Skogsklätt undulerande höglänt landskap
Befolkningsstruktur Landsbygden > 65 år 31% 27% 8% 75% 26% 11% 35% 12% 53% 33% 28% 72% Tätorter Befolkningstäthet landareal inv/km² 3-10 11-15 16-20 21-29 Siffran visar procentuell andel landsbygdsbefolkning av total befolkning 31 dec 2004 Medelvärdet för befolkningstätheten i landsbygden, Skåne Län 12 inv/km² landareal 2% 4% 17% 40% 18% 19% 63% 37% 17% 72% 42% 31% 11% 8% 18%
N N N N Åkeranvändning Spannmål Oljeväxter Vall Träda Spannmål % 0-15 15-25 25-45 45-55 55-65 Oljeväxter % 0-0.1 0.1-1.6 1.6-3.4 3.4-5.8 5.8-7.7 Vall % 0-10 10-30 30-50 50-70 70-90 Träda % 1-2 2-4 4-5 5-10 10-14 1:1000000 1:1000000 1:1000000 1:1000000 Potatis Andelen potatis per hektar åkermark Sockerbetor Andelen sockerbetor per hektar åkermark Grönsaksodling Andelen grönsaksodling per hektar åkermark Potatis % 0-1 1-2 2-4 4-8 8-16 Sockerbetor % 0-2 2-4 4-8 8-16 16-20 Grönsaksodling 0-0.5 0.5-1 1-2 2-4 4-8 8-16 N N N 1:1000000 1:1000000 1:1000000
Riktlinjer för ekonomisk, ekologisk och social utveckling
Riktlinjer för miljöinsatser Exempel: Åtgärder i djurhållningen Åtgärder i växtodlingen Åtgärder mot försurning Allmänt Riktat
Projekt med en inriktning som beskrivs i detta program och som utvecklas i samarbete med berörd kommun, alternativt har stöd i uttalande i aktuell översiktsplan, ges företräde till stöd.
Landskapsobservatorium
REDAKTION NÄRING Lisa Germundsson, LRF Skåne UNIVERSITET Caroline Dahl, SLU Alnarp STAT Louise Andersson, Länsstyrelsen i Skåne (projektledare) KOMMUN Jesper Bergnordh, Sjöbo kommun REGION Therese Andersson, Region Skåne
Skönheten ligger I betraktarens öga, värdet ligger I betraktarens kunskap. Att samverka är grundläggande!