Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0

Relevanta dokument
Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Barn som våldtar barn

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

/var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw gn/T/com.apple.Preview.PasteboardIt ems/bild sexualitetskomponenten.png

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Statestik över index brott RPV-sektionen

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Bilaga A Traumaintervju

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn och ungas utsatthet för våld

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Bedömningsunderlag (SAM)

/var/folders/ 19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/ com.apple.preview.pasteboarditems/bild sexualitetskomponenten.png

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Arbetsblad för SARA:SV

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Buddhistiska gemenskapen Triratna Stockholm buddhistcenter Dharmagiri retreatcenter. Policy och riktlinjer för skydd av utsatta vuxna 2016/2017

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Till föräldrar och viktiga vuxna:

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÄSTRA FRÖLUNDA KONSTÅKNINGSKLUBB

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Antisociala ungdomar

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

FN:s konvention om barnets rättigheter

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Risk för framtida kriminalitet

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

VÅLD I NÄRA RELATION

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Transkript:

Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0 James R. Worling, Ph.D., & Tracey Curwen, M.A. Sexual Abuse: Family Education & Treatment (SAFE-T) Program, 2001 Toronto, Ontario, Canada Svensk översättning och fackgranskning av Niklas Långström och Per Blomkvist Ungdomens namn ERASOR Personnummer Skattare Skattningsdatum Datum för föregående riskbedömning ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) är ett forskningsbaserat beslutsstöd för bedömning av risk för återfall i sexuellt övergreppsbeteende för 12 till 18 år gamla ungdomar som redan gjort sig skyldiga till någon form av sexuella övergrepp. När man använder ERASOR är det nödvändigt att man är bekant med innehållet i ERASOR-manualen. Det är också viktigt att den som utför riskbedömningen: Har god praktisk erfarenhet och utbildning både i att bedöma ungdomar och deras familjer och i att bedöma och behandla sexuell våldsbenägenhet. Bedömer den unges utveckling och funktionsnivå på flera olika områden, exempelvis sexuella, personlighetsmässiga, interpersonella, familjerelaterade och biologiska. Använder flera olika metoder för att samla in information för sin bedömning; kliniska intervjuer, psykologiska test, beteendeobservationer och genomgång av tidigare journal- och aktmaterial. Samlar information från flera olika källor som den unge själv, offret offren, polis, familj, vänner och andra professionella som har kännedom om förövaren och hans/hennes familj. Är medveten om validiteten trovärdigheten hos den information som används som underlag för riskbedömningen. Har god kännedom om forskning om bedömning av ungas risk för återfall i sexbrott. Inser att riskbedömningar blir inaktuella med tiden och/ till följd av en förändring i någon av de riskfaktorer som bedömts. Då det för närvarande inte finns empiriskt stöd för någon specifik algoritm för att kombinera riskfaktorer i syfte att bedöma risk för återfall i sexuellt övergreppsbeteende bland unga, krävs en sammanvägd professionell värdering för att fastställa risknivån (dvs. låg, måttlig hög risk). Det förutsätts också att det finns ett generellt samband mellan antalet riskfaktorer enligt ERASOR och risken för återfall i sexbrott, så att fler riskfaktorer indikerar högre återfallsrisk. Emtid beror den slutliga bedömningen mer på kombinationen av olika riskfaktorer än enbart av antalet. Det är också möjligt att förekomst av en enda riskfaktor - som t.ex. en av ungdomen uttalad avsikt att begå övergrepp på nytt - kan tyda på hög risk för återfall. Riktlinjerna i ERASOR togs fram inom ramen för författarnas ordinarie arbeten. Den som väljer att använda anpassa de riktlinjer för bedömningar av risk som presenteras här måste själv, utifrån sitt eget professionella ansvar, värdera deras lämplighet för sina egna specifika syften. Ontario Ministry of Community och Social Services, dess anställda, företrädare, författarna, samt de svenska fackgranskarna åtar sig inget ansvar för någon skada överhuvudtaget som kan uppkomma pga. användning av ERASOR och de riktlinjer som presenteras häri.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 2 1. Avvikande sexuella intressen inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna rapporterat uppvisat sexuell upphetsning inför tankar/bilder på barn under 12 års ålder (och som är minst 4 år yngre än den unge) Begått sexuella övergrepp under det senaste året mot 2 fler barn under 12 års ålder (och som är minst 4 år yngre än den unge) Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna rapporterat uppvisat sexuell upphetsning av sexuellt våld (fysiskt övervåld, hot om död fysisk smärta, användning av vapen) Begått sexuella övergrepp under det senaste året mot 2 flera personer innefattande fysiskt övervåld, hot om död smärta användning av vapen. Kanske delvis stöd för att den unge rapporterat uppvisat avvikande sexuell upphetsning gentemot barn i förpuberteten och/ sexuellt våld någon gång under de senaste 6 månaderna under det senaste året begått sexuella övergrepp mot 2 flera barn i förpuberteten mot 2 flera personer där övergreppen omfattade fysiskt övervåld, hot om död smärta användning av vapen. Den unge har varken rapporterat uppvisat någon sexuell upphetsning inför sexuellt våld och/ tankar bilder av barn i förpuberteten under de senaste 6 månaderna har under det senaste året inte begått sexuella övergrepp mot 2 flera barn mot 2 flera personer där övergreppen omfattade fysiskt övervåld, hot om död smärta användning av vapen. 2. Tvångsmässigt intresserad av sex inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna uppvisat tvångsmässigt sexuellt intresse/överdriven upptagenhet med sexuella tankar, som har tagit sig uttryck enligt något av följande: Onanerat ovanligt ofta Sexuella tankar, kommentarer, gester beteenden förekommer ovanligt ofta Använt pornografi ( annat text-, bild- ljudmaterial som uppfattas som erotiskt av den unge) ovanligt ofta Ovanligt ofta sysselsatt sig med sexuella fantasier Sexuella beteenden/fantasier används ovanligt ofta för att hantera negativa känslor (långtråkighet, ensamhet, frustration, sorgsenhet), vrede problemfyllda situationer. Kanske delvis stöd för att den unge varit överdrivet upptagen med sexuella tankar, beteenden, fantasier, bilder gester vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna. Den unge har inte uppvisat tvångsmässigt sexuellt intresse överdriven upptagenhet med sexuella tankar, beteenden, fantasier, bilder gester under de senaste 6 månaderna. 3. Attityder som stödjer sexuella övergrepp inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna haft någon av följande attityder: Sexuella interaktioner med barn under 12 års ålder är inte skadliga för barnet; önskas av barnet; inleds ofta av barnet; bör legaliseras; är endast uttryck för tillgivenhet; är lärotillfällen för barnet Framtvingade sexuella interaktioner med jämnåriga vuxna är inte skadliga; är angenäma; beror på offrets sätt att klä sig bete sig; att offrets berättelser om påtvingade sexuella interaktioner som regel är påhittade. Kanske delvis stöd för att den unge har uppvisat attityder som stödjer sexuella övergrepp vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna. Den unge har inte haft attityder som stödjer sexuella övergrepp under de senaste 6 månaderna.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 3 4. Ovilja att förändra avvikande sexuella intressen/attityder inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna varit ovillig att förändra ge upp följande: Avvikande sexuella intressen som skattats under faktor 1 ovan Attityder som stödjer sexuella övergrepp som skattats under faktor 3 ovan. Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna har varit ovillig att förändra: Avvikande sexuella intressen som skattats under faktor 1 ovan Attityder som stödjer sexuella övergrepp som skattats under faktor 3 ovan. Den unge har under de senaste 6 månaderna varit villig att förändra avvikande sexuella intressen (faktor 1) attityder som stödjer sexuella övergrepp (faktor 3) Varken faktor 1 faktor 3 ovan har skattats. 5. Någonsin sexuellt ofredat två fler offer inte Den unge har med avsikt sexuellt ofredat två fler offer. Kanske delvis stöd för att den unge med avsikt sexuellt ofredat två fler offer. Den unge har med avsikt sexuellt ofredat ett offer. 6. Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång inte Den unge har sexuellt ofredat samma offer vid två fler tillfällen. Kanske delvis stöd för att den unge sexuellt ofredat samma offer vid två fler tillfällen. Den unge har aldrig sexuellt ofredat samma offer vid mer än ett tillfälle. 7. Tidigare påföljder för sexuella övergrepp Var god specificera *Åtal *varning från polisen *annan påföljd från vuxna inte Den unge har vid någon tidpunkt innan det senaste sexbrottet förmanats, varnats, åtalats drabbats av någon annan påföljd av någon vuxen auktoritet (t.ex. polisen, förälder, lärare) med anledning av ett sexuellt övergrepp. Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt innan det senaste sexbrottet förmanades, varnades, åtalades drabbats av någon annan påföljd av någon vuxen auktoritet (t.ex. polisen, förälder, lärare) för ett sexuellt övergrepp. Den unge har aldrig förmanats, varnats, åtalats drabbats av någon annan påföljd av någon vuxen auktoritet (t.ex. polisen, förälder, lärare) för ett sexuellt övergrepp innan det senaste sexbrottet.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 4 8. Hot om, användning av övervåld vapen vid sexuellt övergrepp Den unge har vid något tidigare sexuellt övergrepp: använt betydligt mer fysiskt tvång aggressivt beteende än vad som skulle behövas för att betvinga offret använt, hotat att använda, ett vapen (oberoende om vapnet faktiskt förekom) använt, hotat att använda, fysiskt våld mot offret andra personer som är viktiga för offret, som exempelvis familjemedlemmar. Kanske delvis stöd för att den unge någon gång använt överdrivet fysiskt tvång aggressivt beteende; använt hotat att använda ett vapen; använt hotat att använda fysiskt våld mot offret andra personer som är viktiga för offret, exempelvis familjemedlemmar. inte Den unge har aldrig använt överdrivet fysiskt tvång aggressivt beteende; aldrig använt hotat att använda ett vapen; aldrig använt hotat att använda fysiskt våld mot offret andra personer som är viktiga för offret, exempelvis familjemedlemmar. 9. Någonsin sexuellt ofredat barn Den unge har någon gång med avsikt sexuellt ofredat ett barn under 12 års ålder och som var minst 4 år yngre än den unge. inte Kanske delvis stöd för att den unge någon gång med avsikt sexuellt ofredat ett barn under 12 års ålder och som var minst 4 år yngre än den unge. Den unge har aldrig med avsikt valt ut och sexuellt ofredat ett barn under 12 års ålder och som var minst 4 år yngre än den unge. 10. Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person inte Den unge har någon gång med avsikt begått ett sexuellt övergrepp mot en okänd person. Ett offer anses vara en okänd person om hon han kände den unge under en period kortare än 24 timmar innan det sexuella övergreppet. Kanske delvis stöd för att den unge någon gång med avsikt begått ett sexuellt övergrepp mot en okänd person. Den unge har aldrig begått ett sexuellt övergrepp mot en okänd person. 11. Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande inte Den unge har någon gång med avsikt sexuellt ofredat: Både manliga och kvinnliga offer Både barn (under 12 års ålder och 4 år yngre än förövaren) och jämnåriga/vuxna offer Både närstående och icke närstående offer Både kända och okända offer (okänd person om offret känt den unge mindre än 24 timmar innan det sexuella övergreppet). stöd för att den unge någon gång med avsikt sexuellt ofredat både manliga och kvinnliga offer; både barn och jämnåriga/vuxna offer; både närstående och icke närstående offer; både kända och okända offer. Den unge har aldrig med avsikt sexuellt ofredat både manliga och kvinnliga offer; både barn och jämnåriga/vuxna offer; både närstående och icke närstående offer; både kända och okända offer.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 5 12. Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön (skattas endast för manliga förövare) inte Den unge manlige förövaren har någon gång med avsikt sexuellt ofredat ett manligt offer. Kanske delvis stöd för att den unge manlige förövaren någon gång med avsikt har valt ut och sexuellt ofredat ett manligt offer. Den unge manlige förövaren har aldrig med avsikt sexuellt ofredat ett manligt offer. 13. Varierade sexuella övergreppsbeteenden Kanske delvis inte Den unge har någon gång försökt deltagit i flera olika sexuella övergreppsbeteenden med fysisk kontakt och/ utan fysisk kontakt, däribland (men inte begränsat till) exhibitionism, voyeurism, ringa obscena telefonsamtal, tvångsmässigt förföljande (eng: stalking), övergrepp med vapen, frotteurism (att sexuellt gnida sig mot någon annan), bestialism/zoofili (djursex), sexuell beröring oral, anal vaginal penetration. Kanske delvis stöd för att den unge någon gång har försökt deltagit i flera olika sexuella övergreppsbeteenden med fysisk kontakt och/ utan fysisk kontakt, däribland (men inte begränsat till) exhibitionism, voyeurism, obscena telefonsamtal, tvångsmässigt förföljande, övergrepp med vapen, frotteurism, zoofili, sexuell beröring oral, anal vaginal penetration. Den unge har endast ägnat sig åt en form av sexuella övergrepp. 14. Antisocialt förhållningssätt och livsstil inte Den unge har under de senaste 6 månaderna uppvisat ett antisocialt förhållningssätt och livsstil som har tagit sig uttryck i minst 4 av följande: Attityder som stödjer antisocialitet kriminalitet Trots mot auktoritetspersoner Okänslig och respektlös gentemot andras rättigheter / känslor Själviskt / självupptaget förhållningssätt Svårigheter att ta på sig ansvaret för de flesta av sina antisociala / kriminella handlingar (inte bara sexuella) Brist på skuld ånger för de flesta av sina antisociala / kriminella handlingar (inte bara sexuella) Ofta ljugit och uppträtt bedrägligt Överdriven känsla av självtillräcklighet och självförtroende Emotionell flackhet känslor som verkar spelade Ofta brutit mot regler och lagar utöver sexuella övergrepp Kanske delvis stöd för att den unge har uppvisat antisocialt förhållningssätt och livsstil (endast två tre av ovanstående punkter) under de senaste 6 månaderna. Den unge har inte uppvisat antisocialt förhållningssätt och livsstil under de senaste 6 månaderna. 15. Saknar nära relationer till jämnåriga / Social isolering Den unges sociala relationer har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna karakteriserats av följande: Inga känslomässigt nära relationer med jämnåriga (med jämnåriga menas personer utanför familjen där åldersskillnaden i jämförelse med den unge är högst 3 år); inga nära vänskapsrelationer; endast en jämnårig vän; socialt isolerad från jämnåriga efter skoldagens slut Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna inte har haft några känslomässigt nära relationer med jämnåriga, förlitat sig på vänskapen med en enda jämnårig och/ varit socialt isolerad från jämnåriga efter skoldagens slut. inte Under de senaste 6 månaderna har den unge haft känslomässiga nära relationer med jämnåriga, 2 flera nära vänner och/ inte varit socialt isolerad från jämnåriga utanför den normala skoldagen.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 6 16. Negativa relationer och påverkan från jämnåriga inte Den unge har vid mer än ett tillfälle under de senaste 6 månaderna umgåtts med jämnåriga som ofta ägnar sig åt antisociala kriminella aktiviteter; ofta använder droger och/ alkohol; den unge har ofta ägnat sig åt antisociala/kriminella beteenden för att passa in i tillhöra en grupp med jämnåriga. Kanske delvis stöd för att den unge vid mer än 1 tillfälle under de senaste 6 månaderna har umgåtts med jämnåriga som ofta ägnar sig åt antisocial kriminell aktivitet; ofta använder droger och/ alkohol; den unge har ofta ägnat sig åt antisociala/kriminella beteenden för att passa in i tillhöra en grupp med jämnåriga. Under de senaste 6 månaderna har den unge inte umgåtts med jämnåriga som ofta ägnar sig åt någon antisocial kriminell aktivitet, drog- alkoholanvändning missbruk vid mer än ett tillfälle. 17. Aggressiv mot andra Den unge har under de senaste 6 månaderna uppvisat ett mönster av aggressivitet mot andra människor, kännetecknat av ett flertal verbalt fysiskt kränkande beteenden. Kanske delvis stöd för att den unge under de senaste 6 månaderna uppvisat ett mönster av aggressivitet mot andra människor kännetecknat av ett flertal verbalt fysiskt kränkande beteenden. inte Under de senaste 6 månaderna har den unge inte uppvisat något mönster av aggressivitet mot andra människor kännetecknat av ett flertal verbalt fysiskt kränkande beteenden. 18. Aktuell ökning av aggressivitet negativa känslor Ange: *aggressivitet *negativa känslor inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna uppvisat en ökning av: Aggressivitet (t.ex. raserianfall, verbal fysisk aggressivitet, hot); negativa känslor som depression, ångest, ensamhet, långtråkighet frustration. Observera: Denna faktor står endast för en ökning förstärkning av aggressivitet negativa känslor inte bara förekomst av aggressivitet negativa känslor. Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna uppvisat en ökning av aggressivitet (t.ex. raserianfall, verbal fysisk aggressivitet, hot); negativa känslor som depression, ångest, ensamhet, långtråkighet frustration. Ingen ökning av aggressivitet negativa känslor under de senaste 6 månaderna. 19. Dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende (Impulsivitet) Den unge har under de senaste 6 månaderna uppvisat mycket dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende. Impulsivitet har visats genom 3 fler av följande beteenden: Har ofta svårt att skjuta upp behovstillfredsställelse Har ofta svårt att låta bli att svara (slänger ur sig svar) Avbryter ofta andra Misslyckas ofta med att lyssna på instruktioner anvisningar Blir ofta lätt uttråkad av rutiner Tar rör ofta saker andra människor utan tillåtelse Misslyckas ofta med att överväga konsekvenserna innan han hon ägnar sig åt olika aktiviteter (särskilt aktiviteter som kan vara farliga riskfyllda). Kanske delvis stöd för att den unge under de senaste 6 månaderna uppvisat mycket dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende dvs. är mycket impulsiv (2 färre av beteendena ovan). inte Under de senaste 6 månaderna har den unge inte uppvisat mycket dålig förmåga att kontrollera sina känslor och sitt beteende är normalt inte impulsiv.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 7 20. Starkt stressande familjemiljö inte Vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna, oberoende av var den unge har bott, har extremt hög grad av stress förekommit inom familjen och tagit sig uttryck i exempelvis följande: Påtaglig oenighet inom äktenskapet Någon familjemedlems bortgång Separation av en familjemedlem från familjen Svår sjukdom hos någon familjemedlem Betydande förändring för familjen beträffande bostad, arbete inkomst Fattigdom Kriminell aktivitet hos någon annan familjemedlem än den unge Sexuella fysiska övergrepp inom familjen (omfattar inte den unges aktuella sexbrott) Ytterst konfliktfyllda familjerelationer (förutom relationen mellan den unge och föräldrarna) Kanske delvis stöd för att den unges familj har upplevt hög grad av stress vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna. Den unges familj har inte upplevt hög grad av stress under de senaste 6 månaderna. 21. Problemfyllda relationer till föräldrar / Avvisad av föräldrar inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna upplevt en extremt problemfylld relation till föräldrarna som tagit sig uttryck i följande: Den unge har känt sig avvisad, oälskad oönskad av en förälder/föräldrarna Föräldrarnas nuvarande användning av hård/sträng verbal fysisk uppfostran Mycket låg grad av föräldraengagemang, särskilt om föräldern förr var mer inblandad i den unges liv Betydande konflikt/oenighet med föräldrarna. stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna upplevt en extremt problemfylld relation till föräldrarna känt sig avvisad, oälskad oönskad av en förälder/föräldrarna. Under de senaste 6 månaderna har den unge inte upplevt någon extremt problemfylld relation till föräldrarna känt sig avvisad, oälskad oönskad av en förälder/föräldrarna. 22. Föräldrar stödjer inte sexövergreppsspecifik utredning/behandling inte Den unges föräldrar har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna inte stött specifik utredning/behandling av ungdomens sexuella övergreppsbeteende vilket har tagit sig uttryck i en flera av följande: Föräldrarna har vägrat att delta i utredning/behandling Föräldrarna har vägrat att låta barnet delta i utredning/behandling Föräldrarna förnekar att deras barn har begått sexuella övergrepp trots att det finns bevis för motsatsen Föräldrarna förnekar att det finns någon risk för återfall i sexbrott Föräldrarna försöker undergräva minimera den unges specifika utredning/behandling av sexuellt övergreppsbeteende. Kanske delvis stöd för att den unges föräldrar vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna inte stött utredningen/behandlingen av sitt barns sexuella övergreppsbeteende. Den unges föräldrar har stött specifik utredning/behandling av sitt barns sexuella övergreppsbeteende under de senaste 6 månaderna.

ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 8 23. Omgivningen ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp inte Den unge bor besöker ofta vid någon tidpunkt under de kommande 6 månaderna en omgivning som ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp vilket tar sig uttryck i en flera av följande: Okontrollerad tillgång till potentiella nya och/ tidigare offer Bristande tillsyn kontroll av var den unge vistas Vuxna förnekar risken att den unge återfaller i sexuella övergrepp Avsaknad av medvetenhet bland vuxna om den unges riskfaktorer Lätt tillgång till medieskildringar av sexuell karaktär (bild-, ljud- textmaterial) Exponering för ofta sexuella beteenden, gester samtal Vuxna som ska övervaka skyller den unges sexbrott på offren. Kanske delvis stöd för att den unge för närvarande vid någon tidpunkt under de kommande 6 månaderna bor i ofta besöker en omgivning som ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp. Varken nu under de kommande 6 månaderna kommer den unge att bo i ofta besöka en omgivning som ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp. 24. Ingen utveckling användning av realistiska återfallsförebyggande strategier inte Den unge har under de senaste 6 månaderna inte utvecklat någon realistisk plan för att hantera potentiella högriskfaktorer för återfall i sexbrott (som exempelvis avvikande sexuella tändningsmönster); inte använt realistiska strategier för att hantera potentiella högriskfaktorer. Observera: Med realistiska planer/strategier menas sådana som betraktas som vettiga, praktiska och socialt acceptabla. Kanske delvis stöd för att den unge under de senaste 6 månaderna inte utvecklat använt några realistiska strategier för att hantera potentiella högriskfaktorer för ett återfall i sexbrott (som exempelvis avvikande sexuella tändningsmönster). Den unge har både utvecklat och använt åtminstone någon några realistiska planer för att hantera högriskfaktorer för ett återfall i sexbrott under de senaste 6 månaderna. 25. Ej slutfört övergreppsspecifik behandling inte Den unge har ännu inte uppnått huvuddelen (dvs. 75 procent mer) av målen för den övergreppsspecifika behandling som rekommenderats efter bedömning. Kanske delvis stöd för att den unge ännu inte har uppnått huvuddelen (dvs. 75 procent mer) av målen för den övergreppsspecifika behandling som rekommenderats efter bedömning. Den unge har uppnått huvuddelen (dvs. 75 procent mer) av målen för den övergreppsspecifika behandling som rekommenderats efter bedömning. Andra fallspecifika faktorer:

SUMMERINGSBLAD ERASOR GÄLLER ENDAST om skattningarna har förts över från Kodningsformuläret. Ungdomens namn och datum för skattningen finns på sidan 1 Riskfaktorer för återfall i sexuella övergrepp kanske/delvis Sexuellt intresse, attityder och beteenden 1. Avvikande sexuella intressen*** 2. Tvångsmässigt intresserad av sex* 3. Attityder som stödjer sexuella övergrepp** 4. Ovilja att förändra avvikande sexuella intressen/attityder Sexuell övergreppshistoria 5. Någonsin sexuellt ofredat två fler offer***a 6. Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång 7. Tidigare påföljder för sexuella övergrepp*** 8. Hot om, användning av övervåld vapen vid sexuellt övergrepp*a 9. Någonsin sexuellt ofredat barn*a 10. Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person***a 11. Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande 12. Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön* 13. Varierade sexuella övergreppsbeteenden Psykosocialt fungerande 14. Antisocialt förhållningssätt och livsstil* 15. Saknar nära relationer till jämnåriga / Social isolering*** 16. Negativa relationer och påverkan från jämnåriga* 17. Aggressiv mot andra* 18. Aktuell ökning av aggressivitet negativa känslor 19. Dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende (Impulsivitet)* Familjens / omgivningens fungerande 20. Starkt stressande familjemiljö* 21. Problemfyllda relationer till föräldrar / Avvisad av föräldrar** 22. Föräldrar stödjer inte sexövergreppsspecifik utredning/behandling 23. Omgivningen ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp* Behandling 24. Ingen utveckling användning av realistiska återfallsförebyggande strategier 25. Ej slutfört övergreppsspecifik behandling*** inte Sammanfattande bedömning av risk för återfall i sexuellt våld Låg Måttlig Hög Copyright 2001 by the SAFE-T Program, Thistletown Regional Centre, Ontario, Canada *** Empirically supported riskfaktorer enl Worling & Långström 2005 ** Promising riskfaktorer enl Worling & Långström 2005 * Possible riskfaktorer enl Worling & Långström 2005 A Riskfaktorer med effektstorlek större än r=.10, enl McCann & Lussier 2008 baserat på 3+ studier