KOMMUNAL EKONOMI ETT SAMMANDRAG

KOMMUNAL EKONOMI ETT SAMMANDRAG Våren 2011 ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND den 10 maj 2011

KOMMUNAL EKONOMI Våren 2011 Utflaggningarna av färjtonnage, ojämn vinstutveckling och enskilda företags bokslutsdisponeringar har inneburit tvära kast i Ålands BNP under de senaste åren. För år 2011 räknar man med en tillväxt kring 0,0 procent. Den ekonomiska tillväxten i vårt närområde är visserligen god, men den politiska oron i arabvärlden och eurokrisen i Sydeuropa skapar allmän ekonomisk osäkerhet. Den öppna arbetslösheten minskar i sakta mak och uppgick till igenomsnitt 3,1 procent det första kvartalet 2011. I april sjönk den öppna arbetslöshetsgraden till 2,5 procent, jämfört med april ifjol då den var 3,3 procent. Årsbidraget blev 14,6 miljoner euro, vilket är ca 7,3 miljoner euro eller 33 % sämre än år 2009. Orsakerna är att verksamhetsbidraget ökade med 4,6 miljoner eller 4,2 % samtidigt som skatteintäkterna ökade med enbart 0,7 miljoner euro (0,8 %) och landskapsandelarna sjönk med hela 4,1 miljoner euro (9,7 %). Nettoinvesteringarna var 14,4 miljoner euro år 2010, vilket innebär att inkomstfinansieringen av investeringarna var 101 %. Upplåningen ökade med endast 1,4 miljoner vilket visar att kommunerna använde i allt väsentligt kassamedel för sina investeringar. Enligt budget för 2011 kommer årsbidraget att sjunka till 11,1 miljoner euro samtidigt som avskrivningarna är hela 10,2 miljoner euro. Detta innebär att räkenskapsperiodens resultat på basen av budget kommer att hamna på endast ca 0,9 miljoner euro. Inkomstfinansieringen av investeringarna (årsbidraget) utgör 61 % av nettoinvesteringarna på 18,3 miljoner euro. För att finansiera skillnaden måste kommunerna öka sin nettoupplåning med 2,8 miljoner euro och dränera kassan ytterligare med ca 4,4 miljoner. År 2011 sker vissa ändringar i skattelagstiftningen. Ändringarna består av att statens inkomstskatteskala lindras, förvärvsinkomstavdraget höjs, pensionsinkomstavdraget höjs och slutligen höjs även beloppet av grundavdraget inom kommunalbeskattningen. Ändringarna minskar avkastningen från inkomstskatten, vilket för de åländska kommunerna innebär minskade skatteintäkter med nästan 760 000 euro år 2011. 1

Innehåll 1 KONJUNKTURUTSIKTER... 3 1.2 INTERNATIONELLT... 3 1.3 SVERIGE... 4 1.4 FINLAND... 4 1.5 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER DEN ÅLÄNDSKA EKONOMIN... 5 1.5.1 ARBETSLÖSHETSSITUATIONEN... 5 1.5.2 INKOMSTUTVECKLINGEN FÖR LANDSKAPET ÅLAND... 7 2 UTVECKLINGEN AV DEN KOMMUNALA EKONOMIN... 8 2.1 KOMMUNALA NYCKELTAL... 8 2.2 UTEBLIVNA SKATTEINTÄKTER OCH INDEXJUSTERINGAR...12 2

1 Konjunkturutsikter Bedömningen av det internationella konjunkturläget och konjunkturbilden i Sverige är hämtat från svenska Riksbankens penningpolitiska rapport 1 som innehåller en beskrivning av de framtida inflations- och konjunkturutsikterna baserad på den räntebana som Riksbanken anser ger en väl avvägd penningpolitik. Konjunkturbilden i Finland är hämtad från Finansministeriets ekonomiska översikt, våren 2011 2. Den allmänna ekonomiska översikten för den åländska ekonomin baserar sig på statistik och prognoser, främst ur konjunkturrapporten 3, från Ålands- statistik och utredningsbyrå. 1.2 Internationellt Tillväxten i världsekonomin är sammantaget god och förväntas bli en bit över 4 procent per år under de närmaste åren, vilket är högt i ett historiskt perspektiv. Osäkerheten om utvecklingen i omvärlden kvarstår bland annat till följd av förväntade finanspolitiska åtstramningar på vissa håll och fortsatta globala obalanser. I Asien ökade tillväxtländernas produktion i en snabbare takt under slutet av förra året än under det tredje kvartalet, och utvecklingen förväntas vara fortsatt god de kommande åren. Den snabba tillväxten i dessa länder bidrar till att driva upp priserna på energi och övriga råvaror på världsmarknaden Tillväxtekonomierna har ett starkare konjunkturläge än till exempel Europa och USA och har därför inte mycket ledig kapacitet som håller tillbaka inflationen. Den ökande inflationen utgör ett orosmoment och centralbankerna i flera av dessa länder har därför börjat strama åt penningpolitiken. Utsikterna för konjunkturen i USA fortsätter att förbättras och tillväxten i USA:s BNP blev högre än förväntat fjärde kvartalet 2010. Ledande indikatorer för den amerikanska ekonomin stiger, vilket pekar på en fortsatt god tillväxt de närmaste kvartalen. Arbetslösheten är dock fortfarande hög och problemen på bostadsmarknaden är stora. Finanspolitiska stimulanser bidrar på kort sikt till att den privata konsumtionen ökar i en snabbare takt, men leder samtidigt till stora underskott i den offentliga budgeten och en offentlig skuld på rekordnivåer. Utvecklingen i Europa är fortfarande osäker till följd av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder. Den långsamma tillväxten innebär att det dröjer till 2012 innan euroområdets BNP är tillbaka på samma nivå som före krisen. Det betyder också att arbetslösheten sannolikt förblir hög. Även om några länder redan har vidtagit åtgärder för att minska sina budgetunderskott under 2010 väntas finanspolitiken först i år bli åtstramande för euroområdet som helhet. Det finns dock stora skillnader mellan länderna. Flera av de statsfinansiellt svagare länderna såsom Grekland, Irland, Portugal och Spanien är på kort sikt tvingade att planera för mycket stora åtstramningar. För att den offentliga skuldsättningen tydligt ska minska krävs därtill fortsatt stora åtstramningar under lång tid framöver. Inflationen ökade i euroområdet under 2010, trots att resursutnyttjandet var fortsatt lågt. Det beror framförallt på högre priser på energi och livsmedel, men även den underliggande inflationen rensad för energi- och livsmedelspriser ökade något. Momshöjningar i Finland, Grekland och Portugal bidrar också till att inflationen väntas öka ytterligare under 2011. Mot slutet av 2011 och under 2012 1 Sveriges riksbank (2011) Penningpolitisk rapport, februari 2011 2 Finansministeriet (2011) Pressmeddelande 34/2011: Exportdrivna tillväxten fortsätter under de närmaste åren 3 ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 3

bedöms inflationstakten dock dämpas igen när effekterna av de högre energipriserna och andra tillfälliga faktorer minskar i betydelse. I de nordiska länderna fortsätter återhämtningen. I Danmark kommer ett åtstramningspaket att dämpa tillväxten i år och inflationen som steg till 2,8 procent i december väntas långsamt falla tillbaka under 2011. Norge har mycket starka statsfinanser och förutsättningarna för tillväxt är gynnsamma framöver. Inflationen är i dagsläget hög, men väntas falla tillbaka då effekten av högre energipriser klingar av. 1.3 Sverige När världshandeln åter har tagit fart förväntas Sveriges ekonomi den närmaste tiden växa snabbare än många andra ekonomier. Ett annat skäl till att tillväxten i Sverige väntas bli relativt hög är de goda statsfinanserna som gör att Sverige, till skillnad från många andra länder, inte behöver vidta någon finanspolitisk åtstramning. Tvärtom väntas utbudsstimulerande skattesänkningar genomföras under kommande år. Dessutom har hushållen byggt upp ett förhållandevis högt sparande vilket ger dem möjlighet att öka konsumtionen utöver vad inkomstutvecklingen medger Nivån på BNP är dock fortfarande relativt låg. Trots den snabba tillväxten de senaste kvartalen har BNP bara återhämtat sig till ungefär samma nivå som före krisen för drygt två år sedan. Det finns därmed i dagsläget troligen fortfarande en del lediga resurser i ekonomin. Det underliggande inflationstrycket är fortfarande lågt i Sverige till följd av den starka kronkursen och det låga inhemska kostnadstrycket, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. Stigande energi- och råvarupriser bidrar också till högre inflation. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver behöver reporäntan gradvis höjas. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procent enheter till 1,75 procent. Reporäntan bedöms också behöva höjas i något snabbare takt framöver. 1.4 Finland Den finländska ekonomin började växa på bred front under 2010. Tillväxten beräknas bli 3,6 % under innevarande år, och en betydande del beror på tillväxtarvet. Den kraftiga externa efterfrågan driver exporttillväxten vilket leder till höjda användningsgrader. Det förväntas leda till att investeringarna kommer igång och att den ekonomiska tillväxten utvidgas ytterligare. År 2012 beräknas totalproduktionen öka med 2,7 %. Tillväxten är fortfarande exportdriven, men inte i samma mån som i år. Bostadsinvesteringarnas betydelse för investeringarna minskar och ökningen av den privata konsumtionen kommer att avta något. Prognosen för arbetslöshetsgraden är 7,6 % för 2011. Den sjunker alltså enligt ett årsgenomsnitt med nästan en procentenhet från i fjol. Sysselsättningsgraden förväntas stiga till 69,1 procent. Antalet sysselsatta kommer att öka ytterligare 2012 och 2013. Det räcker emellertid ända till slutet av 2013, dvs. nästan fyra år, innan antalet sysselsatta kommer att vara lika hög som före konjunkturnedgången. Höjningen av råvarupriserna driver tillsammans med höjningen av marknadsräntorna inflationen till mera än 3 procent i år. Inflationen drivs framför allt av höjda livsmedels- och energiråvarupriser på de internationella produktmarknaderna. De höjda bostadslåneräntorna håller inflationen på en hög nivå, och den beräknas vara 2,7 % år 2012. Inflationen kommer så småningom att avta intill 2 procent 4

mot slutet av prognosperioden då höjningen av råvarupriserna dämpas och skärpningen av penningpolitiken minskar på den ekonomiska helhetsefterfrågan. Statsfinanserna är fortfarande svaga efter krisen. Minskningen av de allra mest konjunkturkänsliga inkomstposterna och stimuleringsåtgärderna ledde i fjol till att statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna hade ett underskott på 5,4 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Tack vare den ekonomiska återhämtningen började statens skatteintäkter dock öka på nytt redan i fjol. I år kommer skatteintäkterna att öka ännu hastigare tack vare en positiv utveckling av skatteunderlaget och skärpningen av de indirekta skatterna. Underskottet i statsfinanserna minskar men kommer fortfarande att vara 3,7 % i förhållande till totalproduktionen nästa år. Arbetspensionsanstalten har tydliga överskott men överskotten beräknas minska något emedan arbetspensionsutgifterna börjar växa kraftigt under innevarande årtionde. Övriga socialskyddsfonder, dvs. Folkpensionsanstalten och Arbetslöshetsförsäkringsfonden är nära balans. 1.5 Allmän översikt över den åländska ekonomin Utflaggningarna av färjtonnage, ojämn vinstutveckling och enskilda företags bokslutsdisponeringar har inneburit tvära kast i Ålands BNP under de senaste åren. BNP-tillväxten repade sig 2009 efter en djup nergång året innan och nådde 2,9 procent. I fjol blev tillväxten enligt preliminära beräkningar svagt negativ; -0,2 procent och påverkades av kvardröjande effekter av utflaggningarna. För år 2011 räknar man med en tillväxt kring 0,0 procent. Den ekonomiska tillväxten i vårt närområde är visserligen god, men den politiska oron i arabvärlden och eurokrisen i Sydeuropa skapar allmän ekonomisk osäkerhet. Vi får högre oljepriser, och därmed högre inflation, vilket drar ner BNPtillväxten. De högre oljepriserna kommer även att tära på passagerarrederiernas intjäning. Inom finans- och försäkringsbranschen dras man med interna omstruktureringskostnader, och fortsatt osäkerhet på de internationella marknaderna. Året därpå (2012) räknar man med en sjunkande inflation och en övergång till positiv tillväxt (1,0 procent). 4 1.5.1 Arbetslöshetssituationen Under det första kvartalet 2011 var den öppna arbetslöshetsgraden i genomsnitt 3,1 procent. För kvinnorna uppgick den till 2,8 procent och för männen till 3,3 procent. I april sjönk den öppna arbetslöshetsgraden till 2,5 procent, jämfört med april ifjol då den var 3,3 procent. Arbetslöshetsgraden för ungdomar under 25 år (4,9 procent) var 1,8 procentenheter lägre än i april ifjol. Arbetslösheten för de 55 år fyllda (2,4 procent) var 0,5 procentenheter lägre i april i år jämfört med april ifjol. Antalet långtidsarbetslösa (105st) minskade med 12 personer jämfört med april ifjol, och utgör 0,7 procent av arbetskraften. 5 4 ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 5 ÅSUB (Arbetsmarknad 2011:4) Arbetslöshetssituationen -april 2011 5

Figur 1. Den öppna arbetslösheten, månadsvis 2008, 2009, 2010 och januari-april 2011 En regionvis jämförelse visar att arbetslöshetsgraden i Mariehamn sjönk kraftigt i april till 3,2 procent, i april ifjol var den 4,1 procent. På landsbygden sjönk arbetslöshetsgraden i april till 2,1 procent medan den i skärgården sjönk till 2,1 procent. Bland de åländska kommunerna var arbetslöshetsgraden i april fortsättningsvis högst i Eckerö med 5,6 procent, medan Sottunga inte hade några arbetslösa. Tabell 1. Öppet arbetslösa per kommun, procent 2009 2010 april 2010 april 2011 Brändö 3,0 3,0 2,1 2,8 Eckerö 4,0 4,8 4,3 5,6 Finström 2,7 3,4 3,6 3,1 Föglö 1,0 2,0 1,5 1,8 Geta 3,8 3,6 3,7 4,3 Hammarland 2,1 2,4 2,1 1,6 Jomala 2,0 2,0 2,4 1,2 Kumlinge 1,8 2,6 3,6 2,3 Kökar 3,2 2,7 3,3 2,6 Lemland 2,1 2,1 2,6 1,4 Lumparland 1,2 1,5 1,6 1,0 Saltvik 2,0 2,4 2,0 2,0 Sottunga 3,1 2,0 1,7 - Sund 2,6 2,9 2,5 2,1 Vårdö 3,0 2,2 2,5 1,5 Mariehamn 3,3 3,8 4,1 3,2 Landsbygden 2,4 2,6 2,7 2,1 Skärgården 2,3 2,4 2,4 2,1 Åland 2,7 3,1 3,3 2,5 6

Ålands statistik- och utredningsbyrå räknar med en viss expansion av den privata arbetsmarknaden i år. Trots den svaga BNP-tillväxten har uppgången i arbetslöshetsgraden varit begränsad. Man räknar med att den totala öppna arbetslösheten minskar från 3,1 procent 2010, till 2,8 procent i år, för att därefter sjunka tillbaka ytterligare till 2,3 respektive 2,2 procent 2012 och 2013. 6 1.5.2 Inkomstutvecklingen för landskapet Åland Inkomstutvecklingen för landskapet Åland är hämtad från ÅSUBs konjunkturrapport våren 2011 7. Landskapet Ålands budget finansieras till stor del av ett avräkningsbelopp på 0,45 procent av statens inkomster (exklusive upplåning), den så kallade klumpsumman. Klumpsumman minskade år 2009 för första gången på sex år, och beräknas ha sjunkit ytterligare för år 2010. Nedgången är ett resultat av den internationella finanskrisen och den omfattande konjunkturnedgång som denna förde med sig även för finsk ekonomi. Flitpengen minskade år 2008 till rekordlåg nivå och stannade på 3,16 miljoner euro. År 2009, som är det senaste år som flitpengen fastställts för, steg summan åter till närmare 19,8 miljoner euro. För skattegottgörelsen är systematiken sådan att 2009 års belopp tas upp i 2011 års budget. Den skattegottgörelse som baseras på 2010 och 2011 års skatteinkomster beräknas sjunka i jämförelse med 2009 års nivå, till runt 14 respektive 10 miljoner euro. Såväl klumpsumman som skattegottgörelsen har ökat i jämförelse med vad som beräknades för ett år sedan. Inkomstutvecklingen har därtill stärkts en aning sedan den information som förelåg då årets budget utarbetades. Enligt budgetförslaget för landskapet Åland år 2011 ingår en inkomstöverföring från utjämningsfonden om 15 miljoner euro. I 2010 års budget var överföringen från utjämningsfonden 20 miljoner euro. Figur 2. Utvecklingen av klumpsumman och skattegottgörelsen, löpande priser, 1 000 euro Källa: ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 6 ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 7 ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 7

Enligt bokslutet för 2010 återstod 26,73 miljoner euro i utjämningsfonden vid årsskiftet. Pensionsfonden växte med 23,96 miljoner euro under 2010 och uppgick vid årsskiftet till 286,24 miljoner euro. Landskapet hade vid årets slut lån till ett sammantaget belopp om 2,87 miljoner euro (lång- och kortfristiga lån). Landskapet utestående långfristiga lånefordringar uppgick till 65,59 miljoner euro enligt boklutet för 2010, därtill fanns kortfristiga lånefordringar på 3,4 miljoner euro. Resultatet var enligt landskapets resultaträkning -16 miljoner euro före överföringen från utjämningsfonden. Enligt budgeten beräknas de sammantagna inkomsterna för landskapet år 2011 stiga till 287,4 miljoner euro jämfört med 272,2 för år 2010. Detta samtidigt som de samlade utgifterna enligt budgeten beräknas sjunka en aning. Framför allt är det investeringsutgifterna som enligt budgeterna sjunker från 23,5 miljoner 2010 till 17,8 miljoner 2011. Landskapets samlade byggprojekt beräknas dock stiga till 18,3 miljoner euro i år från 10,8 miljoner euro (exklusive moms) år 2010. År 2012 beräknas byggprojekten uppgå till ett värde om 16,2 miljoner euro. 2 Utvecklingen av den kommunala ekonomin De åländska kommunernas ekonomi finansieras i huvudsak av skatteintäkter, landskapsandelar och olika avgifter. Den viktigaste intäkten för kommunerna är kommunal- och samfundsskatten som står för ca hälften av intäkterna. Landskapsandelarna är finansierade via landskapets budget och utgör ca en fjärdedel av kommunernas intäkter. Avgifter och försäljning är exempel på intäkter som kommer från verksamheten. De står för lite över en femtedel av de sammanlagda intäkterna. 2.1 Kommunala nyckeltal I Tabell 2 sammanfattas några centrala poster från kommunernas bokslut för åren 2008-2010 samt från budgeten för år 2011. Uppgifterna är hämtade från ÅSUBs statistikserie, offentlig ekonomi. Bokslutsuppgifterna för år 2010 är preliminära och bokslutsuppgifter saknas för två kommuner 8. Vi har istället använt budgetuppgifterna år 2010 för dessa kommuner. Årsbidraget visar hur mycket som återstår till amorteringar och avskrivningar efter att de löpande kostnaderna täckts. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar på anläggningstillgångar. Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunernas årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningarna. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 100 x Årsbidrag/Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som finansieras med egna inkomster. 8 Bokslutsuppgifter 2010 saknades för Eckerö och Kumlinge i maj 2011 när rapporten färdigställdes. Vi har istället använt budgetuppgifterna år 2010 för dessa kommuner. 8

Tabell 2. Centrala poster från kommunernas bokslut och budgeter, 1.000 euro 2008 2009 2010* 2011 Bokslut Bokslut Bokslut Budget Verksamhetsintäkter 35 814 37 733 40 026 42 596 Verksamhetskostnader -136 719-141 063-148 039-154 917 Verksamhetsbidrag -100 904-103 335-108 014-112 322 Förändring 8,8 % 2,4 % 4,3 % 3,8 % Skatteintäkter 84 217 84 922 85 577 86 452 Förändring 12,2 % 0,8 % 0,8 % 1,0 % Kommunalskatt 71 775 72 536 77 372 75 753 Fastighetsskatt 1 526 1 592 1 781 1 713 Samfundsskatt 10 189 9 899 5 660 8 005 Övriga skatteint. 727 895 764 981 Landskapsandelar 37 637 41 749 37 681 38 516 Förändring 33,7 % 10,9 % -9,7 % 2,2 % Årsbidrag 18 810 21 890 14 517 11 138 Förändring 105,7 % 16,4 % -33,7 % -23,3 % Årsbidrag, procent av avskrivningarna 214 % 237 % 155 % 109 % Årsbidrag, euro per invånare 685 789 519 398 Avskrivningar -8 790-9 232-9 370-10 189 Räkenskapsperiodens resultat 9 997 12 657 5 148 949 Investeringar -16 642-26 741-22 467-23 349 Nettoinvesteringar -11 129-15 585-14 420-18 340 Inkomstfinansiering av investeringar 169 % 141 % 101 % 61 % Förändring i långfristig lånestock -3 149 4 818 1 374 2 841 *Preliminär bokslutsstatistik Årsbidraget blev 14,6 miljoner euro år 2010, vilket är ca 7,3 miljoner euro eller 33 % sämre än år 2009. Orsakerna är att verksamhetsbidraget ökade med 4,6 miljoner eller 4,2 % samtidigt som skatteintäkterna ökade med enbart 0,7 miljoner euro (0,8 %) och landskapsandelarna sjönk med hela 4,1 miljoner euro (9,7 %). Det svaga resultatet beror till stor del på att Mariehamns resultat försämrades kraftigt år 2010. Nettoinvesteringarna var 14,4 miljoner euro år 2010, vilket innebär att inkomstfinansieringen av investeringarna var 101 %. Upplåningen ökade endast med 1,4 miljoner vilket visar att kommunerna använde i allt väsentligt kassamedel för sina investeringar. 9

Figuren nedan beskriver fördelningen av kommunernas inkomster enligt de preliminära boksluten år 2010. Av de samlade intäkterna var kommunalskatten störst (47 %) följt av Landskapsandelarna (23 %) och försäljningsintäkterna (16 %). Andel av samfundsskatten, avgiftsintäkterna och de övriga intäkterna stod för 4 % vardera, medan fastighetsskattens andel av de totala intäkterna utgjorde endast 1 procent. Totalt uppgick skatteintäkternas andel till 53 procent. Figur 3. Kommunernas inkomstkällor enligt de preliminära boksluten 2010. Övriga intäkter 4 % Understöd och bidrag 0 % Avgiftsintäkter 4 % Försäljningsintäkter 16 % Landskapsandelar 23 % Fastighetsskatt 1 % Samfundsskatt 4 % Övriga skatteintäkter 1 % Komunalskatt 47 % Enligt budget kommer årsbidraget att sjunka till 11,1 miljoner euro samtidigt som avskrivningarna är hela 10,2 miljoner euro. Detta innebär att räkenskapsperiodens resultat på basen av budget kommer att hamna på endast ca 0,9 miljoner euro. Kommunernas byggnadsprojekt beräknas enligt preliminära planer öka under 2011 och 2012. Enligt dessa preliminära planer beräknas byggnadsprojektens volym uppgå till 17,0 miljoner euro (exklusive moms) innevarande år och till 24,6 miljoner euro år 2012. De totala bruttoinvesteringarna beräknas enligt budgeterna uppgå till 23,3 miljoner euro för kommunerna i år. 9 Inkomstfinansieringen av investeringarna (årsbidraget) utgör 61 % av nettoinvesteringarna på 18,3 miljoner euro. För att finansiera skillnaden måste kommunerna öka sin nettoupplåning med 2,8 miljoner euro och dränera kassan ytterligare med ca 4,4 miljoner. 9 ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 10

Tabell 3. Årsbidrag och resultat, Kommunernas budgeter 2011, 1 000 euro Kommun Årsbidrag Resultat Brändö 247 26 Eckerö 495 146 Finström 519-79 Föglö 290 32 Geta 223 86 Hammarland 567 229 Jomala 868 43 Kumlinge 108 28 Kökar -181-291 Lemland 499 54 Lumparland 110-20 Saltvik 766 365 Sottunga -38-50 Sund 181-87 Vårdö 205 52 Mariehamn 6 279 415 Hela Åland 11 138 949 Det svaga resultatet enligt kommunernas budgeter visar att den kommunala sektorn har låga förväntningar på den framtida utvecklingen. Vi kan inte förvänta oss att skattebasen för kommunalskatten ökar i någon större utsträckning än med allmänna lönejusteringar. Dessutom ser inte prognoserna vad gäller BNP utvecklingen för år 2011 positiva ut. Enligt ÅSUBs konjunkturrapport 10 förblir BNP oförändrat år 2011. Dessa faktorer kan få en negativ inverkan på det egentliga utfallet för förvärvsinkomstskatter och samfundsskatter år 2011. 10 ÅSUB (2011:2) Konjunkturläget våren 2011 11

2.2 Uteblivna skatteintäkter och indexjusteringar År 2011 sker vissa ändringar i skattelagstiftningen. Ändringarna består av att statens inkomstskatteskala lindras, förvärvsinkomstavdraget höjs, pensionsinkomstavdraget höjs och slutligen höjs även beloppet av grundavdraget inom kommunalbeskattningen. Genom blankettlagstiftning antas dessa ändringar automatiskt även på Åland. Ändringarna minskar avkastningen från inkomstskatten, vilket för de åländska kommunerna innebär minskade skatteintäkter med nästan 760 000 euro år 2011. Landskapsregeringen föreslog i budgeten för landskapet Åland 2011 att inte kompensera kommunerna för ändringarna i inkomstskattegrunden på grund av det rådande budgetläget. Avdrag 2009 2010 2011 Pensionsinkomstavdrag 987 000 59 000 Grundavdrag 284 000 81 000 Arbetsinkomstavdrag 1 200 000 977 000 542 000 Underskottsgottgörelse -1 700 000 584 000 76 000 Utebliven indexjustering 980 000 Kompensation Summa 487 000 1 845 000 758 000 Tabellen visar att de ackumulerade effekterna av avdragen och den uteblivna indexjusteringen har lett till en betydande urholkning av den kommunala skattebasen. 12