HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Relevanta dokument
SP biogasar häng med!

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Är biogas något för mig/ min gård?

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Jordbruk, biogas och klimat

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

... till tillämpning

Innehåll

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Biogas och miljön fokus på transporter

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd Biogasanläggningar i Skåne

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

JTI är en del av SP-koncernen

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Passiv gödselseparering

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Halm som Biogassubstrat

Gårdsbaserad biogasproduktion

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Gårdsbaserad biogasproduktion

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Mosekrog

Mjölk på gräs och biprodukter

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Datainsamling för djurgård

Baltic Manure: Projektinformation 23/01/2014. Sönderdelningstekniker för fastgödsel. Sveriges biogaspotential vid gödselrötning

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Energisatsningar på gårdsnivå

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Hållbarhetskriterier för biogas

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Sustainable small-scale biogas production from agrofood waste for energy self-sufficiency. Webbinarium, Sverige, 20 jan 2015

Hållbarhetskriterier för biogas

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

SP biogasar häng med!

Lösningar för biogasens framtid

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

GÅRDSPRODUKTION AV BIOMETAN En jämförelse av produktionskostnader och marknadsvärde för olika avsättningsalternativ

Rötning Viktiga parametrar

Vass till biogas är det lönsamt?

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Bilaga: Beräkningsunderlag

Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

Klimatneutralt jordbruk 2050

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Transkript:

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström, JTI Jan Bertilsson, SLU (HUV)

Projektmål: Effekten av att införa ett källsorterat vallskördesystem, där 1:a skörden går till mjölkkor och 2:a-3:e skörden går till biogas. Livscykelanalys Klimatpåverkan Energianvändning Övergödning Försurning Markanvändning Ekonomi Intäkter Kostnader Lönsamhet Känslighetsanalyser

Två scenarier

Vad är de viktigaste skillnaderna mellan systemen?

Dominerande delposter Grundscenariot (I) Mer och bättre vall (II) N2O N2O NH3 CH4 N2 O NH3 CH 4 N2 O N2 O N2 O N2 O N & P han. N & P han. N &P stall NH 3 NH 3 N2 O Växtodling N2O Grovfoder Grovfoder NH3 CH 4 NH3 CH4 Stall Lagring stallgödsel Lagring rötrest Biogasanläggning CH 4 N & P stall Diesel Diesel NO3 - NO 3- Kraftfoder Kraftfoder EL och Värme

Resultat livscykelanalys

Klimatpåverkan - bra eller dålig biogas-avsättning

Primärenergianvändning - bra eller dålig biogas-avsättning

Övergödning - bra eller dålig biogas-avsättning

Resultat ekonomi

Exempel: 3 skördar per år Biogas, 32 400 800 m3/d m 3 /d Vallensilage Majsensilage 13,210,6 ton/d ton/d Rötrest 26,7 27,2 ton/d t/d Existerande gödsellager Inskruvning Flytgödsel 17,3 14,7 ton/d ton/d Blandning, sönderdelning, 25 m 3 HRT-ut, ca 49 d 3,7 kg VS/m3&d Rötkammare, Rötkammare 1 150 m 3 1 450 m3 Lager, 40 m 3 HRT-ut, ca 25 d Efterrötkammare Efterrötning, 550 m 3 750 m3 Nytt rötrestlager, Rötrestlager, 2 3 900 000 m m3 3 4 6 000 000 m m3 3 Fastgödsel Avfall 0,35,3 ton/d ton/d

Antaganden, biogaskalkyl, 3 skördar 3 skördar Enhet Tyskland Vallgrödans andel 79 % av gasproduktion 8,6-12,3 Kapitalkostnader 11,4 % av tot investering 8,6-12,3 Underhåll, KV 0,13 kr/kwh el Underhåll, rötning 2,5 % av rötningsinvestering 0,1-4,7 Arbete 6,2+3,2 (traktor) h/vecka Processvärme 0,09 kwh värme/kwh biogas Processel 0,035 kwh el/kwh biogas Substratkostnad 0,91 kr/kg ts vall Rötrest -5,6 kr/ton rötrest Värmeintäkt 309 kkr/år Underhåll, KV: Lantz, 2010. Rapport 71. LTH Rapp 46: JTI rapport 46 (2010) Tyskland: Ergebnisse des Biogas-Messprogramms (2005)

Bedömd investering och KV-nyckeltal Investering (exkl bidrag) 11,6 M kr Specifik inv 1 5,8 3 skördar Enhet Tyskland kkr/m3 våt volym (inkl volym efterrötkammare) 2,2-6,5 Specifik inv 2 38 kkr/kw 24,0-51,9 Elektrisk verk-ningsgrad, KV 37 % Bränslebehov, KV 2,7 kwh biogas/kwh el Elektrisk verkningsgrad, KV: Lantz, 2010. Rapport 71. LTH Tyskland: Ergebnisse des Biogas-Messprogramms (2005)

Beräknade produktionskostnader utan bidrag vid kv-produktion Bidrag 3 skördar Enhet Tyskland Rågaskostnad 0% 0,42 kr/kwh biogas 0,22-0,39 Bränslekostnad 0% 1,145 kr bränsle/kwh el KV-kostnad 0% 0,37 kr/kwh el Produktionskostn. elektricitet 0% 1,54 kr/kwh el 0,78-1,55 Produktionskostn. elektricitet 15% 1,44 kr/kwh el Produktionskostn. elektricitet 30% 1,34 kr/kwh el Produktionskostn. elektricitet 20 öre/kwh gas från gödsel 1,42 kr/kwh el Produktionskostn. Elektricitet, 2 skördar 0% 1,50 kr/kwh el Vid kv-produktion dras intäkter från såld värme och rötrestens mervärde bort från kostnaderna innan tabellens kostnader beräknas!! Dessutom genererar behovet av processvärme ingen kostnad. Tyskland: Ergebnisse des Biogas-Messprogramms (2005)

Förändring intäkter, kr/år 2 000 000 Förändring intäkter Förändring intäkter 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000-1 000 000-1 500 000-2 000 000

Förändring kostnader, kr/år 1 500 000 Förändring kostnader 1 000 000 Förändring kostnader 500 000 0-500 000-1 000 000

Förändring ekonomiskt utfall Vid övergång från grundscenariot till mer och bättre vall-scenariot Ökar intäkterna med 689 000 kr Ökar kostnaderna med 1 795 000 kr Dvs lönsamheten minskar med 1 100 000 kr.

Känslighetsanalys av resultatet Parameter Analys av resultatet Investeringsstöd 30% för biogas och kraftvärme med tak 1,8 milj Påverkan på lönsamheten, kr/år 197 000 Produktionsstöd för biogas från gödsel 235 000 Användning av hela värmeöverskottet, ersättning eldningsolja på gården Användning av hela värmeöverskottet till fjärr/ närvärmenät 1 298 000 530 000 Utnyttja hela växtgårdens torkkapacitet 12 000 Två skördar istället för tre 384 000 Exkludera allt ensileringsmedel till första skörd 96 000 10 % reducerade kostnader för vallskördemaskinerna 88 000

Kommentarer Växttillgängligheten för N i rötresten osäker faktor med påverkan på både ekonomi och miljöpåverkan Gödslingsstrategi till vall påverkar hur mycket rötrest som finns tillgängligt för att ersätta handelsgödsel Markkolsförändringar inte medräknade Undviken spannmål svårt att analysera

Slutsatser En bra avsättning för biogasen (ersättning av fossil el + värme) är A&O för systemets miljöfördelar. Systemet kan då gå från att vara energikonsument till energiproducent. Ekonomin dålig utan värmekund! (höga vallskördekostnader + investeringar). Två skördar vall till biogas - bättre ekonomi än tre.