Låt fler forma framtiden!

Relevanta dokument
Remissyttrande över SOU 2016:13 diarienummer Ku 2016/00504/D. MHF-Ungdom lämnar härmed remissyttrande över utredningen SOU 20106:13.

Synpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Yttrande över betänkandet av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

FÖRBUNDE N. Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle

SVENSKA FJÄLLKLUBBEN Fjällmiljö - Fjällkunskaper Fjällupplevelser

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Remissvar på betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Verksamhetsplan 2016

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

RS förslag: Översyn av stödformer i relation till mål 2025

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

SOU 2016:13 Jägareförbundets remissvar avseende Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle

PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Remissyttrande över Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle SOU 2016:13

Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Långsiktigt stöd till det civila samhället Ds 2018:13

Ett levande lokalt föreningsliv

Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38.

HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS?

Svensk författningssamling

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Stockholm Dnr: Ku2016/00504/D. Kulturdepartementet STOCKHOLM

Rädda Barnens yttrande över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle

En arvsfond i takt med tiden En översyn av regelverket kring Allmänna Arvsfonden (SOU 2018:70) Dnr S2018/04805/FST

Yttrande över remiss: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Yttrande över remiss gällande Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Momsersä ttning och momskompensätion

studieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av

Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Yttrande över remiss: Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Verksamhetsberättelse 2012

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Promemoria om ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet DS 2019:7 Dnr A2019/00521/JÄM

Yttrande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Förslag för att värna och stärka det civila samhällets roll i demokrati och samhället

Det civila samhället och det civila samhällets organisationer

Regeringskansliet Kulturdepartementet Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Motionär: Förbundsstyrelsen

Ideella föreningars villkor 2018

19 oktober / kl Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

Sverok Stockholm styrelsemöte

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet

Yttrande över betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18)

Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer

Riktlinjer för landstingets bidrag till föreningar, organisationer, studieförbund och projekt

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Bidrag till ungdomsorganisationer för 2014

Remissvar : Ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsoffer området Dnr A2019/00521/JÄM

PRELIMINÄR GENOMFÖRANDEPLAN - ALINGSÅS

Remissvar: Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse

Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet: Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Projektet: Dynamisk integrering!

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Förslag på verksamhetsplan

Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015

Yttrande över betänkandet Konstnär oavsett villkor? (SOU2018:23)

Yttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke

Kommunalt föreningsstöd

Nytt bidragssystem i Lunds kommun process, modell, implementering och stöd till ungas egen organisering. Kultur- och fritidsförvaltningen

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) U2004/912/UH

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Regler för bidrag till ideella Kulturföreningar/Övriga föreningar i Upplands Väsby kommun

Tillitsdelegationen. SUHF Arbetsgivardag 13 nov 2018

Riktlinjer för kommunala föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013

ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Bidragsregler. Ansökan i efterhand skall ovillkorligt avslås. Bidrag lämnas endast till vistelser/aktiviteter inom Sveriges gränser.

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Landstingsbidrag för Ungdomsorganisationer i Västmanlands län

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Transkript:

Yttrande från Sverok 20160617 Ku2016/00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sverok svarar på: Låt fler forma framtiden!

Palett för ett stärkt civilsamhälle! SOU 2016:13 Ku2016/00504/D Sammanfattning I svaret lyfter vi främst våra 101 000 medlemmar och 3600 föreningars behov, men även våra egna som förbund, i förhållande till utredningen. Förutom ungas perspektiv lyfter vi även behoven från verksamheten som utgörs av spelkultur och populärkultur. Det viktigaste poängerna i vårt remissvar handlar om likvärdighet för föreningars villkor oavsett vilken verksamhet som bedrivs samt finansiering. 4.2.1 Kunskapsbrist hos det offentliga Vi ställer oss helhjärtat bakom förslaget! Det är ett vanligt återkommande problem att tjänstepersoner inom det offentliga ser med lika ögon på privata och ideella aktörer, vilket leder till att de ofta ställer samma krav och håller samma förväntningar på dem båda exempelvis vad gäller förmåga att betala hyror. Till skillnad från texten upplever våra föreningar däremot till vardags främst en problematik på kommunal och regional nivå där kunskapen om det civila samhället oftast är väldigt begränsad. Begränsad i det avseendet att det ofta uppstår ett tunnelseende där en viss typ av organisationer får uppmärksamhet och är normerande för den typen av stöd som erbjuds. Exempelvis är nästan alla bidragssystem utformade efter hur idrottsrörelsen bedriver verksamhet och alla andra blir subsidiära. 4.2.4 Risken att en prioritering av utförarrollen påverkar röstbärarrollen negativt Vi ser utvecklingen mot mer och mer projektstyrd finansiering som negativ och vill understyrka bedömningen att organisationsbidrag är viktiga. Det finns självklart en större möjlighet till nogsam uppföljning och återkoppling när medel delas ut i projektform, men frågan är vad som försakas. I dagsläget ägnar vi stor mängd tid och mycket resurser på att leta efter projektbidrag, skriva ansökningar, följa upp projekt och all annan administration som finns i projektkarusellen. Detta är tid som hade kunnat ägnas åt verksamhet, åt att uppfylla vårt egentliga uppdrag och existensberättigande. Vi ser med oroade ögon på utvecklingen där svaret på hur nya problem i samhället där det ideella har en del nästan uteslutande ska lösas med hjälp av projekt. Istället för att använda de uppbyggda strukturer och föreningar är go-to-lösningen att alltid bygga nytt med projekt. Det känns på något sätt som ett diskvalificerande att konstant förkasta det uppbyggda för att hitta på nytt och producera ännu en metodbok.

En gyllene medelväg vore att öronmärka pengar för särskilda satsningar, men låta det bli en del av verksamhetsbidraget. Så att de organisationer som är intresserade av att arbeta med en särskild satsning helt enkelt får alternativet att lägga till det som en del av sitt kommande arbete när organisationsbidraget söks. Det blir fortfarande möjligt att följa upp inför nästa års ansökan och den riktade satsningen blir möjlig, men utan att bygga upp en parallell projektstruktur i organisationerna. Det finns inget som kan uppnås med projektmedel som inte kan uppnås med ekonomisk styrning eller ekonomiska incitament via förordning eller bidragsregler. På nationell nivå önskar vi alltså att utvecklingen skulle röra sig mot mindre projektbidrag och mer organisationsstöd. Detta så att vi kan ägna vår energi åt att helhjärtat vara den skola för demokratiska medborgare som vi vill vara. Dessutom önskar vi lyfta LSUs rapport Ungdomsrörelsen i siffror och behovet av en utökad grundfinansiering till ungdomsrörelsen. 4.2.5 Förutsättningar för civilsamhället att delta i samråd och möten Vi ser positivt på detta 5.1.1 Samhällets bristande tilltro till och förståelse för civilsamhället Vi är positiva till bedömningen. Det finns, som det beskrivs i texten, redan nu en rörelse mot en utökad byråkratisering och professionalisering av civilsamhället som skulle eskalera enormt om lagkrav infördes. Detta skulle framförallt slå hårdast mot ungdomsorganisationer. Viktigt att komma ihåg är att vi med många andra har föreningar där den äldsta styrelseledamoten är 9 år. 5.1.2 Bristande kunskap om det civila samhället Vi ser både bedömning och förslag som positiva. Däremot vill vi motsäga den beskrivna bilden av att det på annan nivå än den nationella fungerar bra. Idag har vi en enorm ojämlikhet där systemet på kommunal och regional nivå ofta är utarbetat för och av idrottsrörelsen. LSU påvisade redan i sin rapport Fritidens prislapp hur detta tog sig form i en ekonomisk snedfördelning men problemen är djupare än så. Det är inte ovanligt att bidragssystem är uppbyggda på ett sådant sätt att gruppen har 3 träffar i veckan á 60 minuter premieras över den grupp som en gång i veckan träffas i 180 minuter. Det finns överlag en idrottscentrisk syn på civilsamhället på kommunal nivå där alla andra föreningar i allmänhet ofta hamnar i skymundan. Om föreningen dessutom är en

ungdomsförening i det avseendet att den drivs av och för unga är avståndet till och förståelsen från offentligheten större. 5.1.3 Hänsyn tas inte till det civila samhällets särart Vi ser positivt på detta förslag. 5.1.4 Svårighet att finansiera verksamhet Vi ser positivt på att utreda kravet på nyskapande. Det är förstås positivt när något nytt skapas men samtidigt blir det väldigt omvänt när alla måste vrida sin projektidé för att den ska bli nyskapande för då kan exempelvis framgångar från andra projekt inte tas tillvara på. 5.1.5 Omfattande administration Vi ser både bedömningen och förslaget som positivt och ser inte huvudsakligen förenklingen som det huvudsakliga målet utan snarare en ökad tillit gentemot civilsamhällets positiva kraft och förmåga att agera. Vi ser också att försäljningen av administrativa och verksamhetsnära tjänster mellan ideella föreningar bör vara momsfri. 5.2.4 Regelverket kring resegaranti Precis som det beskrivs i texten är det orimligt att se resor arrangerade av ideella föreningar för sina egna medlemmar som något som skulle omfattas av resegarantilagen. Varje medlem har samma formella möjlighet till påverkan och också samma ansvar för påverkan av föreningen. Att dessa ärenden blivit av och prövats är ett exempel på hur offentligheten sakta suddar ut gränserna i hur de ser på privat näringsverksamhet kontra ideell medlemsburen verksamhet. I solidaritet med Scouterna och andra föreningar som omfattas av detta ställer vi oss helhjärtat bakom bedömningens sista del: Resegarantilagen bör utformas så att kraven inte leder till onödiga merkostnader och administration för föreningar som ordnar verksamhet i form av resor för sina medlemmar. 5.2.10 Fortifikationsverkets markupplåtelse Vi ser positivt på förslag och bedömning. Vi vill också understryka att det sker stora mängder aktivitet som inte faller under Idrott och Friluft. Många av våra medlemsföreningar arrangerar lajv, airsoft och paintball på mark som omfattas av Fortifikationsverket. Det vore olyckligt om undantag beviljas och spelkulturen faller bort. Vi vill även understryka behovet av förenkling då majoriteten av våra medlemmar är väldigt unga och det är viktigt att sänka trösklar så mycket som det är möjligt. Allt går alltid att göra lite enklare.

5.3.2 Övergripande hinder finns även på lokal och regional nivå Detta är oerhört viktigt för oss och det är tråkigt att flera av de förslag som ges i löptexten inte har lyfts fram som skarpa förslag. Framförallt upplever våra föreningar en mycket bristande förståelse för sin verksamhet på flera håll i landet. Lund är lysande exempel på hur kommuner skulle kunna agera. De gjorde om hela sitt stödsystem för att vara bättre anpassat till hur ungdomskulturen ser ut idag samtidigt som de gjorde det hela mer dynamiskt och förberett för framtiden. Även Gävle har gjort flertalet insatser för att bredda sig bortom idrott och traditionella kulturyttringar. Mer om vår och Vi Ungas kontakt med kommuner går att läsa i rapporten Hej Kommunen från 2013. Vi vill se en politik som främjar ungdomars demokratiska organisering oavsett vilken verksamhet som bedrivs. 5.3.4 Civilsamhället efterfrågar lokaler till låg kostnad Vi är positiva till bedömningen 5.3.5 Synpunkter på bidragsgivningen Se svaret för 5.3.2